Styrning. utgångspunkter, principer och ansvar. i Nacka

Transkript

1 Styrning utgångspunkter, principer och ansvar i Nacka

2 Nacka styrs utifrån sin vision, värdering och sina mål Kommunens vision Öppenhet och mångfald Kommunens grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar Visionen och den grundläggande värderingen ska genomsyra alla beslut och all verksamhet samt bära upp de styrande principerna. De båda begreppen beskriver också vilken typ av samhälle de folkvalda vill att det geografiska området Nacka ska vara. Visionen och den grundläggande värderingen definierar Nacka kommuns själ och talar om vad kommunen står för och hur den vill förhålla sig till sina medborgare, liksom vad medborgarna ska kunna förvänta sig av sina folkvalda företrädare och den verksamhet som alla gemensamt finansierar. Kommunens åtta övergripande mål God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Begreppet kommun uttrycker en geografisk indelning för lokalt självstyre, ett självstyre som är grundlagsfäst i 1 kap. 1 regeringsformen. Kommunen har också behörighet att genom beskattning av invånarna finansiera och producera vissa tjänster samt att med stöd av lag ensidigt fatta beslut som är förpliktigande eller berättigande för enskilda eller grupper av enskilda. Det lokala självstyret är en rätt att besluta inom vissa områden. Denna beslutanderätt gör kommunen till huvudman för de verksamheter som kommunen beslutar om. Befogenheten att fatta beslut grundar sig på 2 kap. kommunallagen, som säger att kommunen har rätt att ägna sig åt sådant som är av allmänt intresse, det som angår kommunens invånare eller dess geografiska område och inte enbart ska handhas av staten, landstinget, annan kommun eller annat rättssubjekt. Annan lag som på något sätt uttrycker att det är kommunen som beslutar/har hand om området ifråga. I varje kommun finns en beslutande församling, kommunfullmäktige. Medlemmarna av kommunfullmäktige är direktvalda av kommunens röstberättigade medborgare. Genom valet ger medborgarna dem rätt att fatta beslut för medborgarnas räkning. Fullmäktige beslutar hur många nämnder som ska finnas i kommunen jämte kommunstyrelsen, som enligt kommunallagen måste finnas. Fullmäktige väljer ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och nämnderna. I reglementen bestämmer kommunfullmäktige vilken nämnd som ska ha hand om vilket delområde inom kommunens totala beslutanderätt. I en mål- och ramstyrd kommun som Nacka bestämmer kommunfullmäktige årligen vilka mål nämnderna ska uppnå inom sina respektive delområden och tilldelar dem ramanslag för att finansiera de områden kommunfullmäktige gett dem ansvar för.

3 Fyra principer styr Fyra styrprinciper kompletterar utgångspunkterna för styrningen i Nacka kommun: Särskiljande av finansiering och produktion Konkurrens genom kundval eller upphandling Konkurrensneutralitet Överlåtelse av ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå Finansiering och produktion skiljs åt Nacka kommuns verksamhet och organisation består i grunden av tre delar: Politik Huvudmannauppgifter och myndighetsutövning Produktion Inom det politiska området finns fullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det politiska uppdraget är att, som medborgarnas företrädare, fastställa mål för vad som ska uppnås och hur detta ska finansieras samt följa upp och utvärdera den verksamhet som utförs. I uppdraget ligger också ett huvudmanna- och myndighetsansvar. Till stöd för detta har politikerna en tjänstemannaorganisation, som arbetar med uppgifter som vanligen inte kan utföras i konkurrens. Ansvaret för hur man organiserar det dagliga arbetet ligger på den som utför de kommunalt finansierade tjänsterna. Det kan vara ett företag, en ekonomisk förening eller den kommunala produktionsverksamheten. Inom kundvalssystemet fastställer kommunfullmäktige vilken ersättning den som utför tjänsten ska få. Det innebär att de som utför uppdragen konkurrerar med kvalitet i tjänsteutförandet och inte med pris. Kundvalssystemet innebär att medborgarna själva väljer och fattar beslut om hur de vill att tjänster riktade direkt till dem ska utföras. Detta ligger i linje med såväl kommunens grundläggande värdering som visionen om öppenhet och mångfald. Vid upphandling beaktas såväl kvalitet som pris. Konkurrensneutralitet för alla tjänster För att konkurrensen ska ge avsedd effekt ska de systemoch finansieringsansvariga nämnderna förhålla sig neutrala gentemot såväl kommunala som privata anordnare av kommunalt finansierade tjänster. En viktig grund för konkurrensneutralitet är att tjänster betalas lika, oavsett vem som anordnar dem. Ersättningen eller checkbeloppen inom kundvalssystemen har alltid utgått med samma belopp till privata som kommunala anordnare. En förutsättning för konkurrensneutralitet och verklig konkurrens är att samtliga kostnader för kommunalt anordnad verksamhet är identifierade och täcks av det pris tjänsten betingar. Kommunen tillämpar därför principen med internhyror och internpriser. Konkurrens genom kundval eller upphandling Fullmäktige beslutar om ekonomiska ramar och ger de ansvariga nämnderna medel att finansiera respektive verksamhet. Vem som ska utföra arbetet/tjänsterna bestäms i princip på två olika sätt: Individuellt riktade tjänster, såsom barnomsorg, skola, hemtjänst och äldreboende, väljs inom ramen för kundvalssystemet av den som har rätt till tjänsten. Tjänster som riktar sig till medborgarna som kollektiv bestäms genom upphandling. Snöröjning, parkunderhåll, utbyggnad och skötsel av vägar och vatten/avlopp är exempel på den här typen av tjänster.

4 Fullmäktige styr nämnderna Kommunfullmäktige styr nämnderna genom Reglementen Mål och rambudgetar Centrala direktiv Direktiv i enskilda frågor Ansvar och befogenheter ska delegeras till lägsta effektiva nivå Principerna att särskilja finansiering och produktion samt att kommunalt finansierad verksamhet ska konkurrera genom kundval eller upphandling, ger stort handlingsutrymme till dem som utför tjänsterna. Inom den kommunala produktionen ges chefer bl.a. möjlighet att utifrån sina kunskaper fatta beslut om hur verksamheten ska utformas. Detta stimulerar till självständighet och professionalism. För de kommunala verksamheterna har kommunfullmäktige fastlagt principen om att ansvar och befogenheter ska delegeras till lägsta effektiva nivå. Därmed finns förutsättningen för de självständiga resultatenheterna inom de olika verksamhetsområdena att fritt konkurrera med varandra och med privata anordnare. Principen speglar den grundläggande värderingen om förtroende för och tillit till den enskilde individens vilja och förmåga. Principen är också tillämplig inom myndighets- och huvudmannaorganisationen. Där står den för förtroende för och tillit till den enskilde tjänstemannen att inom ramen för antagna riktlinjer fatta beslut och hantera huvudmannauppgifter på nämndernas vägnar. Detta är en av grundstenarna för en smidig och enkel myndighetsutövning i frågor där principiella ställningstaganden gjorts och en fast praxis finns. Reglementen I reglementena bestämmer kommunfullmäktige vilka ansvarsområden och uppgifter kommunstyrelsen och de olika nämnderna ska ha. Mål och ramar Genom att fastställa mål styr fullmäktige vad nämnderna ska uppnå inom sina respektive ansvarsområden. Det är också fullmäktige som beslutar om och genom rambudgetar tilldelar nämnderna ekonomiska resurser. Reglemente, mål och budgetramar kompletterar således varandra. Centrala direktiv Kommunfullmäktige ger också nämnderna direktiv i reglementen som gäller för alla, oavsett deras specifika uppdrag. I den här kategorin ingår till exempel Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Nacka kommun Redovisningsreglemente Reglemente för ekonomistyrning Reglemente för Nacka kommuns upphandlingsverksamhet Arvodesreglemente Direktiv i enskilda frågor Kommunfullmäktige kan naturligtvis också ge nämnderna direktiv eller beslutanderätt i specifikt angivna frågor. Detta sker oftast i samband med mål- och budgetarbetet.

5 Kommunstyrelsen leder och samordnar Kommunstyrelsen ansvarar för personal och verksamhet Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppdraget att leda, styra och samordna kommunens verksamheter. I uppdraget ingår att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och ansvara för den ekonomiska förvaltningen. Genom policies ger kommunstyrelsen också vägledning och riktlinjer inom ett antal områden. Det finns t.ex. personalpolicy, kommunikationspolicy, miljöpolicy m.fl. Kommunstyrelsen beslutar om lösningar som bidrar till att det övergripande målet om ett effektivt resursutnyttjande uppnås, till exempel att kommunens verksamheter ska ha gemensamt system för ekonomi- och personaladministration liksom gemensamma informationssystem. Finansieringsnämnderna har stort ansvar Uppdraget att finansiera en verksamhet utifrån av fullmäktige uppsatta mål, fullgör nämnderna genom kundvalssystem och/eller upphandling. Inom kundvalssystemen är det den som åtnjuter tjänsten som är beställare. Det är nämndens uppgift att understödja att det finns ett utbud som möter efterfrågar och se till att anordnarna levererar till minst den kvalitet som uppfyller målen. Nämnden har därmed ett uppföljnings- och utvärderingsansvar. För de delar av kundvalssystemen där det inte finns ett statligt auktorisationssystem ansvarar finansieringsnämnden också för att auktorisera anordnare. För tjänster som upphandlas i konkurrens ansvarar nämnden för upphandlingen och ska i avtal se till att verksamheten uppfyller målen. Nämnden ska därefter följa upp och utvärdera. Kommunstyrelsen är personalansvarig för alla medarbetare inom kommunens organisation. Kommunstyrelsen tillhandahåller via sitt verksamhetsutskott kommunal produktion av tjänster i den omfattning som efterfrågas. Dessa kallas produktionsverksamheter. Verksamhetsstyrning Kommunstyrelsen har i en instruktion fördelat styrningen av verksamhetsansvaret för de kommunala produktionsverksamheterna. I instruktionen slås fast att verksamhetsutskottet fullgör kommunstyrelsens ägaruppgifter för dessa verksamheter. Instruktionen omfattar även kommunstyrelsens ansvar för de tjänstemän som fullgör myndighets- och huvudmannauppgifter. Kommunstyrelsen har i instruktionen bestämt att varje verksamhetschef har fullständigt ansvar för verksamhetens inriktning, mål, organisation, ekonomi, resultat, personal, arbetsmiljö och utveckling. Detsamma gäller för direktörer med ansvar för myndighets- och/eller huvudmannaenheter eller stabsenheter. Instruktionen föreskriver, enligt styrprincipen om att ansvar och befogenheter ska delegeras till lägsta effektiva nivå, att verksamhetschef/ direktör för ansvaret vidare till annan chef. I instruktionen görs också klart att stadsdirektören har chefsansvar för såväl verksamhetschefer som kommunens direktörer. Direktörerna ingår i stadsledningskontoret.

6 Stadsledningskontorets, myndighetsoch huvudmannaenheternas samt stabsenheternas ansvar Verksamhetschefernas roll och ansvar Verksamhetschefens roll och ansvar bygger på följande två principer. Den professionella rollen är att bestämma hur verksamheten ska utformas och genomföras, för att uppnå de av de förtroendevalda fastställda målen Ansvar och befogenheter ska delegeras till lägsta effektiva nivå Utifrån detta är det verksamhetschefens ansvar att skapa en organisation som stöder verksamheten på sätt som medför att man uppnår fastställda mål. I arbetsuppgifterna ingår att utarbeta risk- och väsentlighetsanalys som utgångspunkt för att föreslå kommunstyrelsens verksamhetutskott mål och nyckeltal för uppdrag och ekonomi. Verksamhetschefen ska se till att verksamheten följs upp, utvärderas, utvecklas och uppnår förväntat resultat enligt fastställda mål. I arbetsuppgiften ingår att stödja samordningen mellan resultatenheterna. Verksamhetschefen tillsätter och avsätter resultatenhetscheferna samt genomför utvecklings- och lönesamtal med dessa chefer. Han eller hon ska också fungera som inspiratör, bollplank och coach för resultatenhetscheferna. I uppgiften ingår även att vara den som representerar verksamhetsområdet i olika sammanhang. Jämfört med det privata näringslivet kan verksamhetschefens roll liknas vid den som en verkställande direktör har i en koncern, medan resultatenhetscheferna motsvarar verkställande direktörer i dotterbolag. Stadsledningskontorets övergripande uppgift är att ge kommunstyrelsen och nämnderna det stöd och de underlag som behövs för att de ska kunna ta politiskt ansvar i sina respektive verksamheter. Vidare ska stadsledningskontoret ansvara för att det finns en effektiv, kvalitativ och rättssäker myndighetsutövning och hantering av huvudmannauppgifter. De direktörer som är ansvariga för en huvudprocess (till exempel utbildning, socialtjänst, kultur; se faktarutorna på sid 7) har ett strategiskt ansvar för att berörda nämnder får ett aktivt stöd. Bland annat ingår det i deras arbetsuppgifter att: Stödja nämnden i utarbetandet av risk- och väsentlighetsanalys Föreslå mål och nyckeltal för uppdrag och ekonomi utifrån identifierade väsentliga områden Följa upp samt utvärdera mål och ekonomiskt resultat, verka för konkurrens inom nämndens ansvarsområde I övrigt bistå och representera nämnden i den omfattning nämnden bestämmer Därutöver har man som direktör ett särskilt ansvar för att huvudprocessen fungerar optimalt och ständigt utvecklas. Direktörernas ansvarsområde tydliggörs genom den titel respektive direktör har; socialdirektör, stadsbyggnadsdirektör, ekonomidirektör etc. För flertalet av kommunens direktörer ingår det i rollen att vara chef för de chefer som leder myndighets- och huvudmannaenheter inom respektive huvudprocess. Cheferna för dessa enheter har, i likhet med resultatenhetscheferna, totalansvar för kvalitet och ekonomi inom sina verksamhetsområden. Stadsledningskontoret omfattar också personer som ansvarar för stödprocesser och i vars arbetsuppgifter ingår att ta tjänstemannaansvar för kommunstyrelsens funktion att leda och samordna förvaltningen av kommunens verksamheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och ansvara för den ekonomiska förvaltningen.

7 Enheter för huvudmanna-, myndighetsoch stabsuppgifter De tjänstemän som jämte stadsledningskontoret utgör stöd till politiken är organiserade i myndighets- och huvudmannaenheter samt stabsenheter. Tjänstemän inom myndighets- och huvudmannaenheterna fattar också beslut på nämndernas vägnar utifrån antagna delegationsordningar. Varje myndighets- och huvudmannaenhet leds av en chef som bär det fulla ansvaret för enhetens verksamhet och resultat. Chefsansvaret för denna chef bärs av en direktör inom stadsledningskontoret. Direktören är formellt ytterst ansvarig för övriga personer i enheten men ansvaret för huvudmanna- och myndighetsuppgifterna bärs av enhetens chef. Huvudmannauppgift Ansvar att huvudprocesser tillhandahålls, det vill säga finansiera, utföra samt följa upp Huvudprocesser I huvudmannauppgiften ingår ansvar för att initiera, samråda, sammanställa, bedöma, besluta och följa upp En värdekedja av nyttigheter/sakområden som är till för kommuninnevånare och de som verkar i kommunen: Sociala tjänster Utbildning Kultur Teknik Miljö & Stadsbyggnad Hållbar utveckling Stödprocesser Huvudman kan överlämna till annan att utarbeta underlagsmaterial som expertutredningar, planer, ritningar, bedömningar etc Strategiskt stöd till huvudprocesserna och till produktionsverksamheterna: Personal- och kompetensförsörjning Ekonomi och finansförvaltning Mark- och fastighetsägande Information/kommunikation Kommunövergripande juridik IT Näringsliv Internationell samordning

8 Vill du veta mer om hur Nacka kommun styrs, ring eller besök Kontaktcenter, Nacka Stadshus, Granitvägen 15. Du kan även fördjupa dig i dessa frågor på Produktion: Nacka kommun, Nacka Partner Information. Foto: Håkan Lindgren. Papper: Profimatt, 150 g, ex. Tryck: AB Danagårds Grafiska, jan 2007.