Slutrapport för projektet

Transkript

1 1 Slutrapport för projektet Förstudie; METALLHANTVERKSCENTRUM (MHC) Datum: Journalnummer: Projekttid: Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som medger att deras kontaktuppgifter läggs ut i en projektdatabas) Richard Damm; dyksmeden@gmail.com Anna Kuittinen; anna.kuittinen@sv.se Per Florén; per@fokusherrljunga.se Josefin Damm; josedamm@gmail.com Slutrapporten kommer att publiceras i en projektdatabas, så att den kan bli till nytta för andra aktörer som arbetar med utveckling av landsbygden. Du ska därför lämna slutrapporten i elektroniskt format.

2 1. Projektorganisation: Vem som har jobbat i projektet Projektledare har varit Richard Damm, som ansvarat för och drivit projektaktiviteterna under förstudien. Anna Kuittinen och Linda Rudenwall, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har haft det administrativa ansvaret samt att Anna koordinerat rapporteringar och möten. Per Florén, Fokus Herrljunga har bidragit med sitt breda kontaktnät inom Herrljunga kommuns näringsliv. Josefin Damm har bistått med handledning i projektledning samt affärsutveckling. 2 Samarbete med andra organisationer Rydal designcenter, Mark i form av eventuell möjlig plats för MHC, Fokus Herrljunga samt Not Quite, Fengefors i form av delgivande av deras erfarenheter. Eventuell förankring i partnerskap Då MHC drivits i form av en förstudie, har initiala kontakter tagits med potentiella partners, med förhoppningen att vid ett eventuellt större projekt kunna förankra dessa; Herrljunga Kommun, Marks Kommun, Paxon Fastigheter, Herrljunga lokförening samt Trollabo Kvarn, Hudene. 2. Sammanfattning: Bakgrunden till projektet Förstudien baseras på en undersökning som genomfördes hösten SV hade då fokus på konsthantverkare inom Herrljunga kommuns gränser som i sin tur frambringande ett stort intresse för ett framtida MHC. Tillsammans med Fokus Herrljunga genomfördes ett idéforum för det framtida MHC. Inbjudna till detta möte var konstnärer, konsthantverkare, lärare från Steneby (Institutionen för Konsthantverk och Design, bedrivs konstnärliga utbildningar på kandidat- och masternivå), Komvux Herrljunga, Kommunalråd och övriga politiker inom Herrljunga kommun. Utifrån detta idéforum framkom många utvecklande och konstruktiva idéer som lade grunden till denna förstudie; en gemensam arena för workshops, kurser, företagsutbildningar/event, skapa utbildningspaket för gymnasieelever, lärlingsprogram och även yrkesinriktad utbildning mm. Förstudien inriktades på att undersöka förutsättningarna för ett MHC i Herrljunga och Marks Kommun. Herrljungas geografiska läge, med goda järnvägsförbindelser, ansågs kunna locka många deltagare från övriga Sjuhäradskommuner samt från kommuner inom Västra Götalandsregionen. Man ville även undersöka förutsättningarna i Marks Kommun då Rydals Design Center skulle kunna vara en lämplig partner i detta eventuella framtida projekt. Projektet bygger på ett kulturhistoriskt arv i Sjuhäradsbygden, vilket SV vill tillvarata och utveckla. SV tror också att denna projektidé främjar landsbygdens tillväxt genom detta kulturkomplement.

3 Positiva effekter av projektet De positiva effekter förstudien kan påvisa är att det finns ett stort intresse för ett centrum där människor kan mötas och arbeta i och med olika typer av hantverk samt en arena för yrkesverksamma konsthantverkare och konstnärer där de kan fortbilda sig och hyra tillfällig verkstadstid. Övriga erfarenheter av projektet Den stora problematiken har under hela förstudien varit att försöka hitta en lämplig lokal som skulle kunna fungera för de tilltänkta aktiviteterna. Då vi i förstudien fann att ett framtida MHC-projekt inte skulle kunna bära sig självt utan andra typer av hantverk, förutom metall, ställdes det ytterligare krav på tilltänkta lokalers beskaffenhet Syfte och målgrupp: Skriv in det syfte som finns i din ursprungliga projektplan Syftet är att undersöka förutsättningarna för att skapa ett Metallhantverkscentrum där SV gemensamt med övriga parter kan skapa en gemensam arena för workshops, kurser, företagsutbildningar/events, skapa utbildnings paket för gymnasieelever, lärlingsprogram och även yrkesinriktad utbildning. Syftet är även att kartlägga kompetensbehovet hos befintliga konsthantverkare inom Sjuhärads området. Förklara vilken målgrupp projektet vände sig till enligt projektplanen Idén bygger på att skapa en gemensam arena för workshops, kurser, företagsutbildningar/event, skapa utbildningspaket för gymnasieelever, lärlingsprogram och även yrkesinriktad utbildning. Tanken var även att erbjuda ett samarbete med Sjuhärads kommuners fritidsverksamheter, där vi i ett senare skede ville bjuda in till utbildningar, praktikplatser och olika prova på kurser för ungdomar över 13 år. SV vill bilda en gemensam arena för befintliga konsthantverkare och nya konsthantverkare. Beskriv hur projektet har uppfyllt syfte och vilken målgrupp för projektet blev. Genom att kontinuerligt föra samtal med yrkesverksamma konsthantverkare och konstnärer samt med hjälp av en enkätundersökning har en kartläggning av befintliga behov för dessa kunnat göras, i enlighet med det ursprungliga syftet. De praktiska förutsättningarna för att skapa ett MHC har undersökts genom möten med Rydal Design Center och Marks kommuns fastighetsbolag samt Studieförbundet Vuxenskolan- Herrljunga/Vårgårda och Herrljunga kommuns näringslivsbolag, Fokus. Ett antal gymnasieskolor kontaktades, både via telefon och mail, för att undersöka intresset för ett MHC. Då ett stort intresse visades från yrkesverksamma konsthantverkare och konstnärer samt från privatpersoner, beslöts att inrikta sig på denna målgrupp som det primära segmentet. Intresset från gymnasieskolorna visade sig i det närmaste obefintligt, därför togs beslutet att exkludera detta segment ur förstudien.

4 4 4. Genomförandeplan och tidsplan: Beskriv vad som utförts i projektet, vilka aktiviteter du har genomfört och när under projekttiden de har ägt rum (gäller hela projekttiden) Projektledning Jan 2012 Dec 2012 Projektmöten; Vuxenskolan, Rydal Design Center, Fokus Herrljunga Affärsutveckling (Business Modell Canvas) Marknadsanalys; Besök på Not Quite, enkät undersökning, mail förfrågningar gymnasieskolor, samtal med yrkesverksamma konsthantverkare och konstnärer Fastighetsfrågor För projektaktiviteter respektive månad, se bild nedan.

5 5 Månad Aktiviteter januari Projektuppstart; projektplanering Projektplanering; genomgång, strukturering av tidigare idéer Möte; Per Florén - genomgång av projektet, lokal, geografiska läget, strategier (fastighetsbesök) Fortsatt projektplanering och uppföljning av gjorda aktiviteter Möte; Marlena Karlsson, Ulrika Kullenberg - möljigt projektsamarbete (RDCA), (fastighetsbesök) februari Mars Projektarbete, utkast till enkäter Möte; Marlena Karlsson, Ulrika Kullenberg, Magnus Hjelmgren (fastighetsförvaltare Marks kommun) - lokalfrågor Besök Not Quite; Karl Hallberg, Ossian Gustavsson, Espen Hansen - undersöka befintlig konsthantverksverksamhet, (ideell förening) Projektarbete; fortsatt arbete med enkäter, scannat kontaktnät (eget) Möte; Marlena Karlsson, Ulrika Kullenberg,(Josefin Damm) - ljudtester i lokal Projektarbete; dokumentation Projektarbete; dokumentation Möte; Christian Riedl - nätverkande Projektledarträff Leader, föreläsning Projektarbete; dokumetation, telefonmöte; Per Gustavsson Projektavstämning; Annika Andersson Leader April Maj Juni Möte; Henrik Jansson (Espira Inkubator Borås) nätverkande (Josefin Damm) Möte; Per Florén - diskussioner kring framtida verksamhetsorganisation, lokalfråga (Lokstallarna, IBO Herrljunga.) Mailkorrespondens; Marlena Karlsson - ang. ev. sammarbete Rydal Möte; Pär Gustavsson - projektvisionering Projektarbete; verksamhetsplanering Projektarbete; planer på utvidgning av MHC Lokal-scanning Herrljunga (Lokstallarna, "Gamla Tommy Byggare- Verkstadsgatan") Telefonmöte; Per-Åke Lampemo ang. lokal Lokstallarna Herrljunga Möte; Per-Åke Lampemo - Fastighetsbesök Lokstallarna Projektmöte; Anna Kuittinen - presentation av, diskussion kring verksamhetsutvidgning MHC Projektarbete; verksamhetsplan för utvidgning av MHC Projektmöte; Anna Kuittinen - projektavstämning och planering Möte; Pär Gustavsson, Kajsa Schönborg - visionering och diskussioner kring utvidgning av MHC Projektarbete; påbörjad Business Model Canvas

6 Juli Projektarbete; påbörjad verksamhetsplan Projektarbete; forts. arb. Verksamhetsplan, Business Model Canvass Projektarbete; forts. arb. Verksamhetsplan, Business Model Canvass 6 Augusti September Oktober November Möte; Anna Kuittinen - presentation av Business Model Canvass, verksamhetsplan Projektarbete; utv av Business Model Canvass, verksamhetsplan Projektarbete, utv av business modell canvas Möte; Marcus (Paxon fastigheter) fastighetsbesök - Verkstadsgatan Projektarbete; verksamhetsplanering, fortsatt utformning av enkät Möte; Marcus (Paxon fastigheter) fastighetsbesök - Verkstadsgatan (Josefin Damm) Projektarbete; verksamhetsplanering, fortsatt utformning av enkät, frågor till gymnasieskolor Projektarbete; verksamhetsplanering, fortsatt utformning av enkät, frågor till gymnasieskolor Frukostmöte; Kreativa finansieringsmöjligheter (Connetc Väst) Projektarbete; verksamhetsplanering, färdigställande av enkät samt utskick Projektarbete; underlag gymnasieskolor, telefonsamtal; med bl.a. Viskastrands gymnasiet Möte; Anna Kuittinen - projektavstämning, finansiering för fortsattprojekt, planering av möte Kommunen Projektarbete; strategier för slutrapport av förstudie, nya enkätutskick Projektarbete; Besök Trollabo kvarn (ev. samverkanspart), uppdatering och dokumentation av loggar Projektarbete; sammanställning av enkätundersökning Projektarbete; sammanställning av förstudien Projektarbete; sammanställning av förstudien Projektarbete; slutrapport Jämför dem med din ursprungliga projektplan, de förväntade resultaten med de verkliga resultaten (målen). Utgå från projektansökan, och kommentera eventuella avvikelser. Ursprunglig projektplan; för avvikelser se kursiv, blå text. Jan-Mars 2012 April-Juni 2012 Kartläggning av kommunerna och av kommunala verksamheterna innefattar även gymnasieskolorna i respektive kommun. Genomfördes under september, oktober. Se bilaga 1 för kartläggning av gymansieskolor. Söka lokal Presentera förstudien för kommunala politiker och tjänstemän samt för lämpliga samarbetsparter. Kartläggning av gymnasieskolor i Sjuhärad. Undersökning av finansiärer. Fortsättning av presentation förstudie för respektive målgrupp. Undersökning av finansiärer Etablera kontakt med gymnasieskolor. Genomfördes under september, oktober. Se bilaga 2 för brev till gymnasieskolor.

7 Kartläggning kompetensbehov konsthantverkare. För kartläggning av konsthantverksföreningar, se bilaga 3. Samt enkät- bilaga 4 7 Juli-Sept 2012 Okt-Dec 2012 Fortsättning av presentation förstudie för respektive målgrupp Etablera kontakt med gymnasieskolor. Genomfördes -september, oktober. Undersökning av finansiärer. Kartläggning kompetensbehov konsthantverkare. Sammanställning av en slutrapport av förstudien kring förutsättningarna för en ev. projektansökan. Göra en presentation av kartläggningen av kommunerna, kommunala verksamheter och gymnasieskolor. Presentationen är en del av slutrapporten. Belysa ev. kompetensbehov hos konsthantverkare. Sammanställning av samarbetsparter och finansiärer. Sammanställningen är en del av slutrapporten. Mål enligt ursprunglig projektplan Att hitta och skapa nätverk inom Herrljunga Kommun och Marks Kommun, så väl på politisk nivå som tjänstemannanivå, som kan möjliggöra en framtida projektansökan överensstämmande med ovan skrivna bakgrund. Kontakter togs tidigt med både Herrljunga Kommun där Per Florén, Fokus Herrljunga stod som kontaktperson och bollplank samt Marks kommun Med Ulrika Kullenberg som representant för kommunen och Marlena Karlsson; Rydals design center. Att söka och finna en finansieringsplan för drift och investeringskostnaden. När lokalen på Verkstadsgatan i Herrljunga blev ledig via Paxon fastigheter AB fick vi ett budgetunderlag för eventuell hyra och driftskostnader för ett ev. framtida större projekt. Budget; lokal - Verkstadsgatan, Herrljunga Fasta kostnader/månad Lokalhyra (kall), moms Fastighetsskatt Uppvärmning, el Summa: kr kr kr kr Att hitta samverkansparter i privata sektorn för ett framtida MHC, i form av ev. sponsorer/kunder. Då MHC drivits i form av en förstudie, har initiala kontakter tagits med potentiella partners, med förhoppningen att vid ett eventuellt större projekt kunna förankra dessa; Paxon Fastigheter, Herrljunga lokförening samt Trollabo Kvarn, Hudene samt Gyllene Kärven- Hotell och restaurang.

8 8 Att skapa kontaktnät inom skolans sfär för att nå presumtiva kunder/köpare av praktiska utbildningsveckor. Intresset från gymnasieskolorna visade sig i det närmaste obefintligt, därför togs beslutet att exkludera detta segment ur förstudien. I ett större projekt kan man ta upp tråden igen och titta närmare på eventuella samarbetsmöjligheter. Att kartlägga kompetensutveckling hos de etablerade konsthantverkare inom Sjuhärad som potentiella deltagare för projektet. Till en början scannades Richard och Josefins kontaktnät gällande konsthantverkare som skulle behöva fortbildning eller tillgång till en lokal att arbeta i. Efter detta började en idé om att lägga ut en enkät på olika sociala medier som t.ex. Facebook, samt e-post. Under sommaren utvecklades idéerna kring ett framtida MHC och mer information kom fram att det fanns ett djupare intresse kring andra typer av hantverk än bara att arbeta i och med metall. I utformningen av enkäten inkluderades även andra material, förutom metall, så som textil, betong mm. För enkäten, se bilaga 4 Följebrev- enkät, se bilaga 5 Att undersöka marknaden efter lämplig lokal och eventuell omarbetningsplan för lokalen. Initialt hade vi fokus på Rydal, där det fanns en befintlig verkstad där det bedrivits reparationer för den gamla textilfabriken kallad för Verkstan. Lokalen som hade spanats in tidigare stod oanvänd och skulle mycket väl kunna fungera som lokal för ett framtida MHC. Vid en ljudtest i februari visade det sig att ljud från lokalerna i verkstaden på bottenvåningen fortplantade sig upp till den intilliggande konferensanläggningen. Efter ett möte med Magnus Hjelmgren från Marks kommuns fastighetsbolag skulle det behöva investeras ca 1.3 miljoner kronor för att bedriva offentlig verksamhet i de gamla lokalerna, få godkänt brandskydd, godkänd el och få bort störande oljud. Nästa steg var att titta vidare på lämplig lokal/verkstad då vi initialt tyckte att investeringskostnaderna för verkstaden i Rydal var alldeles för höga. Eftersom förstudien riktade sig både till Mark och Herrljunga löpte ett parallellt arbete att hitta lokal i någon av de två kommunerna. I ett tidigt skede fanns det inte någon lämplig lokal. Under våren florerade rykten om att de gamla lokstallarna i Herrljunga skulle bli lediga. Detta satte ånyo fart på förstudien och kontakt togs med ordföranden Lars-Åke Lampemo i lokföreningen- Herrljunga. Föreningen hade köpt fastigheten av banverket och skulle inte alls, som ryktena sade, varken flytta eller lägga ned sin verksamhet. Vid ett möte med föreningen visades ett stort intresse att kanske förlägga ett MHC till lokstallarna som ett komplement till deras verksamhet. Föreningen hade planer på att bygga upp en ordentlig verkstad och tyckte att det kanske kunde finnas möjligheter till samarbete. Problemet som kom fram var att det kanske skulle dröja flera år innan det kunde bli ledigt i de delar MHC skulle kunna få tillgång till. De delarna av lokstallarna som ev. skulle vara aktuella i en tilltänk framtid var i detta läge uthyrda till ett åkeriföretag.

9 9 Den osäkra framtiden med lokalerna i Lokstallarna gjorde att vi beslöt att avvakta med dessa och söka andra alternativ. Samtidigt fortsatte arbetet med att ev. hitta något i Mark/ Rydal, tillsammans med Ulrika och Malena från Marks kommun och Rydal design center tittade vi närmare på andra lösningar i det stora komplexet Rydal. Fördelen med Rydal är att det finns mängder med lokaler i den enorma fastigheten som skulle kunna vara av intresse för ett MHC. Problemet är/var att de lokalerna inte är anpassade till att kunna hysa en metallverkstad och att prislappen troligtvis skulle överstiga de 1.3 miljoner som skulle behövas för den befintliga Verkstan. Vi tittade på lokaler i den stora Huvudbyggnaden och i det som kallas Bomullslagret. I Herrljunga, började vi, under sommaren, titta på en fastighet som såg ut att vara tom på Verkstadsgatan. Denna fastighet låg väldig bra till i förhållande till SVs lokaler i Herrljunga. Fastigheten ägs av Paxon fastigheter AB och visade sig vara tillgänglig när vi kontaktade dem. I en av lokalerna hade det tidigare varit en metallverkstad/mekanisk verkstad, vilket innebar att det inte skulle behövas någon omarbetningsplan. Övriga lokaler i fastigheten skulle fungera alldeles utmärkt till de övriga verksamheter vi hade i åtanke. Vi uppskattade att gångavståndet till tågstationen var ca 10 minuter. Denna närhet till bra kommunikationer skulle innebära en stor fördel för ett framtida MHC beläget i Herrljunga. 5. Spridning av projektets resultat: Metoden för att sprida resultatet av projektet Via sociala medier Via slutrapporten Hur resultatet kan vara av nytta för andra aktörer Skulle ett större projekt gå av stapeln tror vi att det kunna innebära stora synergieffekter för antingen Herrljunga eller Marks kommun. 6. Projektets finansiering Projektets totala kostnader: Löner och resor projektledare: kr Administrativ tid i projektet: kr Lokal (indirekt kostnad): kr Ideell tid: kr Totala kostnader: kr Finansiering Ideell tid (övriga resurser): Leader Sjuhärad: kr kr Den ideella tiden för Per Florén blev inte så hög som vi hade budgeterat. Samarbetet blev annorlunda än tänkt från början.

10 10 7. Slutsats och rekommendationer Sammanfatta de slutsatser som du kan dra från projektet Det stora arbetet har varit att försöka hitta en lämplig lokal att utgå ifrån. När vi i ett tidigt skede tittade på hur ett ev. framtida MHC skulle se ut var möjligheten till en lämplig lokal viktigt, dels för hur lokalerna var beskaffade interiört med säkerhet och en tilltalande atmosfär men också lokalens geografiska läge. När projektet tidigt i höstas hittade lokalen på Verkstadsgatan i Herrljunga började en klocka ticka, eftersom marknadskrafterna styr kunde inte Paxon fastighets AB hålla på lokalen hur länge som helst. Problemet uppstod när vi inte hade ett större projekt på gång och att vi inte kunde påvisa någon kontinuitet efter nyår. Suget efter lite annorlunda kurser och önskan att kunna arbeta i svårtillgängliga material har varit stort, vi tror att ett större projekt som förläggs till ex. Herrljunga med de stora kommunikationsmöjligheterna skulle kunna slå väl ut. Lämna rekommendationer som andra projekt kan ta hänsyn till i upplägg och genomförande av sina projekt. Det jag som projektledare har upptäckt är hur viktigt det är en projektledare som brinner för sitt arbete. Utan en personlig glöd är det nog svårt att få människor att gå igång på lite annorlunda idéer. Det är också viktigt med att vara noga med dokumentation och uppföljning.

11 11 8. Projektets mål Ange projektets ursprungliga indikatorer/mål och hur dessa har uppfyllts (indikatorerna angav du i din ansökan) Ursprungliga indikatorer/mål. För utfall och kommentarer, se kursiv, blå text. Mål Indikator Antal Utfall, kommentar Det har skapats nya företag på landsbygden och fler arbetstillfällen. Antal nya eller bibehållna jobb Antal nya företag Antal nya företagsnätverk 1 st Initial kontakt med Trollabo Kvarn, Gyllene Kärven, Paxon Den individuella försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i näringslivet. Antal företag som diversifierat sin verksamhet Fastigheter AB Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som genomförs inom Leader Ökat samspel mellan miljö- natur - kulturmänniskan. Befintlig basservice ska hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar. Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser. Kompetensutvecklingstil lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden. Lokala projekt har växlats upp genom Antal projekt som syftar till en positiv befolkningsutveckling Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter Antal projekt som syftar till att öka den lokala basservicen Antal nya kommunöverskridande nätverk som tillskapats Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter Antal personer som deltar i kompetensutvecklingstillfällen som anordnas av icke ordinarie utbildningssamordnare (utöver värdskapsutbildningar) Antal projekt som samarbetar med andra 1 st Dialog kring ett ev. framtida MHC mellan Herrljunga och Marks kommuner.

12 samarbete med andra geografiska områden. Leaderområden 12 Sjuhärad har stärkt sin position som turistmål Boende i Sjuhärads landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd Antal nya besöksmål Antal nya övernattningstillfällen, tillgängliga minst 30 nätter per år Antal deltagare i värdskapsutbildning Antal deltagare i projekt 3 pers 4 pers; Anna Kuittinen, Richard Damm, Per Florén, Josefin Damm Därav ungdomar under 25 år Därav kvinnor 1 pers 2 pers; Anna Kuittinen, Josefin Damm Därav invandrare Kommentera eventuella svårigheter/hinder under projektets gång som gjort att målen bara delvis uppfyllts Den stora svårigheten har varit att hitta en lämplig lokal till ett framtida större projekt. 9. Bilagor 10. Beskriv det mervärde projektet har åstadkommit i bygden! Även om det inte blir ett större projekt MHC inom den närmsta framtiden på grund av svårigheterna att hitta en lämplig lokal så har både Mark och Herrljunga kommun fått upp ögonen för projektet. Ett speciellt intresse har Herrljunga kommun visat och det har diskuterats om lösa planer om ett samarbete med ett framtida MHC och det projekt som kallas Kulturstationen. Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om? Det mesta finns i slutrapportens dokument. Ort och datum.. Projektledarens underskrift

13 . Namnförtydligande 13 LAG:s slutkommentar: Rapporten godkännes.. Ort och datum. Underskrift LAG Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet! Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret? Kontakten med LAG- kontoret har fungerat alldeles utmärkt. Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen? Har inte haft någon kontakt med Länsstyrelsen.

14 14 Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap? Något som du/ni vill rekommendera till andra? Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport? För mig som projektledare har detta varit en fantastisk resa! Jag har lärt mig otroligt mycket och har fått insikt i en helt ny värld. Jag har under året fått lära mig att hantera det administrativa arbetet och hur man sköter ett projekt. Har du/ni något nytt projekt på gång? Nej inte för tillfället, förstudierapporten kommer att ligga tillgrund för ett ev. större projekt när tiden är mogen. För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår. Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.