Slutrapport för projektet

Transkript

1 1 (7) Slutrapport för projektet Slåttergubbens marker Datum: December 2014 Journalnummer: Projekttid: Kontaktpersoner i projektet: Emma Nevander, , emma.nevander@boras.se Projektorganisation: Projektet har drivits av Miljöförvaltningen i Borås Stad. Projektledare har varit Emma Nevander. Från Borås Stad har även Jenny Pleym arbetat i projektet och Lisa Arnesén (ideellt). Till projektet har en styrgrupp samlats med representanter från Jägarförbundet, Södra, Boråsortens biodlare, Borås Naturskyddsförening, LRF och representanter från Borås Stad. I projektet har byträffar bedrivits där människorna i byn varit delaktiga. Borås Naturskyddsförening har varit delaktiga i vildbihotellkurs och tillverkning. 2. Sammanfattning: 2012 startade Miljöförvaltningen i Borås Stad satsningen på projektet Kulturlandskap Borås. Projektledarens roll var att söka projektmedel och genomföra åtgärder på landsbygden. Hösten 2012 ansökte vi därför om stöd från Leader Sjuhärad.

2 2 I projektet har en betes- och slåtterförmedling startats på Borås Stads hemsida. Där kan markägare som önskar betesdjur anmäla intresse liksom djurägare som söker mera betesmark anmäla intresse. Samtidigt startades en förmedling av bikupor där biodlare som önskar uppställningsplats kan anmäla intresse och markägare som önskar bin på sin mark kan anmäla intresse för det. Byträffarna har lett till att de boende på landsbygden träffats och workshoppat kring problem och möjligheter i deras by. Det har varit diskussioner kring vad de kan göra tillsammans och vad kan kommunen hjälpa till med. På vissa träffar blev det inte lika mycket diskussion, men vi tror att i det stora hela så gav träffen de boende ända idéer och tankar för framtiden. Dessutom fick man träffa sina grannar som flera annars bara hade hejat på i bilen på vägen. Träffarna har genererat ansökningar till Länsstyrelsens restaurering av överloppsbyggnader och ansökningar till Leader Sjuhärads projektcheckar för exempelvis upprustning av kyrkostig. Men även ansökningar för gemensamma satsningar i byn till Borås Stads medel för lokal utveckling och Borås Stads naturvårdsfond. Exempelvis har antalet ansökningar till Naturvårdsfonden ökat från tre ansökningar 2011, 2012 en ansökan och hela 10 ansökningar år 2013 när Leaderprojektet var i full gång. 3. Syfte och målgrupp: Förenkla och åstadkomma hållbara lösningar för att på sikt bevara och återskapa odlingslandskapet inom Borås Stad. Arbetet sker i samarbete med markägare, närboende, LRF, SNF, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jägarförbundet, hembygdsföreningar, Södra skogsägarna, Hushållningssällskap/Rådgivarna mfl. Projektet Slåttergubbens marker kan bistå markägaren för att genomföra denna kulturgärning. Målgruppen i detta projekt är främst markägare i varierad ålder på landsbygden. Men för några av aktiviteterna (ex. vildbihotell) är det även barn och ungdomar. Utfall: Projektet har resulterat i en förbättrad samverkan på landsbygden på de platser som projektet verkat. Utslaget blev att främst kvinnor och män mellan år deltog på de anordnade aktiviteterna. 4. Genomförandeplan och tidsplan: Byträffar har arrangerats vid tio tillfällen för att skapa nätverk mellan boenden på landsbygden. Vid träffarna har fastighetsägare bjudits in och deltagarantalet har legat kring personer per träff. Träffarna har genomförts lokal i området och projektet har bjudit på fika. Vid träffarna har det informerats om naturvärden i byn, betes- och slåtterförmedlingen, bikupsförmedlingen, vilka stöd och bidrag som går att söka för åtgärder i landskapet både från Borås Stad, Leader Sjuhärad, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Därefter har det varit en workshop kring vad som går att göra i byn. Några områden har haft en gemensam återträff för att arbeta vidare med något speciellt tema, tex att komma igång med gemensamhetsbiodling och grönsaksodling. Byworkshopparna har ägt rum: 25/ Håhult, 31/ Sköttning, 26/ Hallbron/Dalshestre, 16/ Bertilshult, 20/ Hunghult/Upptröst, 4/ återträff Håhult, 7/ Glafsered, 17/ Glafsered återträff, Vänga 24/ och Gingri 3/

3 3 Undersöka möjligheterna till kopool/fårpool. Vid alla byträffar har frågan lyfts. Tyvärr verkar inte intresse för uthyrning av djur finnas på besökta platser. Det har varit svårt på många ställen att få tag på betesdjur. Tankarna mynnade i en ansökan till Borås medel för sociala investeringar våren Projektidén var att utveckla 4H gården i Borås med mer djur som kunde lånas ut till naturreservat och naturområden med höga naturvärden. Verksamheten skulle även omfatta social verksamhet. Projektet har inte startat. Två rådgivningskvällar anordnades ihop med Länsstyrelsen i Västra Götaland den 11 och 18 april Dessa skulle finansieras med Landsbygdsprogrampengar och var inte tänkta att belasta Leaderprojektet. På grund av för få anmälda fick båda kvällarna ställas in. Restaurera värdefulla odlingslandskap. Restaureringar har genomfört i Dalsjöfors där en igenväxande ängs och åkermark intill skolan restaurerats och stängslats våren Området betades 2014 med får från en lantbrukare i Borås. Vid Årydet vid Häggån i Kinnarumma har en ängsmark med intilliggande fornlämning restaurerats under Förhoppningen är att backsippor ska spridas till platsen från närliggande betesmark. Vid Stackhult öster om Målsryd har ett igenväxande rikkärr som uppmärksammats i en WWF finansierad inventering 2013 restaurerats under Markägarna har tagit på sig att sköta kärret framöver. I samarbete med Naturskyddsföreningen har över 40 vildbihotell snickrats. De har dels hållit i en kurs 13/ och Naturskyddsföreningen har även på egen hand tillverkat och delade ut vildbihotellen gratis till allmänheten i samband med Skördefesten i Borås den 7 september Under sommaren 2013 pågick ett samarbete med NAVET i Borås. Under skollovet kunde barn och ungdomar (och vuxna) bygga vildbihotell med material som bekostats av Leaderprojektet. I samband med detta anordnades en föreläsning i kombination med snickarkväll den 25 april Här deltog 9 personer inklusive projektledaren som tillverkade 25 stycken vildbibon. På Borås Stads hemsida skapades vintern 2012/2013 en betes- och slåtterförmedling samt en förmedling av bikupor. Betes och slåtterförmedling finns sedan tidigare i Marks kommun. Bikupsförmedling verkar Borås Stad vara ensamma med i Sverige. Troligen tar det tid att nå ut med informationen om att förmedlingarna finns. Några har anmält intresse för bin och återfinns numera på förmedlingssidan. Bikupsförmedlingen har genererat minst en förmedling med bin till Sandhult. Borås Stads parkavdelning har fått en intressent till ett bete i Dalsjöfors. Projektledaren och även en biologpraktikant på Miljöförvaltningen under hösten 2013, har sökt på öppna marknaden efter en slåttermaskin som inte är för tung och lagom liten att ta sig fram på steniga marker. Dock har inga av förslagen som framkommit passat in på vad Skogsavdelningen i Borås söker. Ingen maskin har i dagsläget köpts in. I samarbete med Göteborgs universitet gjordes en studieresa till Botiza, Transylvanien i Rumänien juli Resan gick till Budapest där vi färdades med bil mot de transylvanska bergen. Tanken var att få projektidéer till framtida projekt och undersöka kontakter för eventuellt samarbetsprojekt. Svårigheterna låg i att väskorna försvann på utresan så vi fick ställa in besöket med universitetet som var inplanerat första dagen. I byn Botiza fanns ingen

4 4 möjlighet till att inleda en dialog kring samarbetsprojekt pga att ingen talade engelska. Resan gav mycket inspiration till restaureringar och åtgärder för att bibehålla det öppna landskapet i Borås liksom kunskap i äldre brukningsformer. Erfarenhetsutbyte nationellt och seminarier och kurser som projektledaren deltagit i är Seminarie om ekossytemtjänster i Göteborg den 27 november 2013, seminarie om EU s LIFE fond i Stockholm den 8 april 2014 för att försöka hitta framtida finansiering för projekt. Projektledaren har även hållit föredrag om delarna i projektet som handlar om vildbihotell (och i övrigt hur Borås jobbar med vildbin hämtat ur andra projekt kommunen driver), på Eurocities internationella konferens i Stockholm den 12 juni Spridning av projektets resultat: De som är intresserade av vårt projekt är välkomna att höra av sig för information. Projektets innehåll och åtgärder har tidigare förmedlats till nätverk som projektledaren deltar i såsom Sjuhäradsbiologerna och Hållbar utveckling Väst. Slutrapporten kommer även att skickas till styrgruppen. Projektet kommer att finnas kvar på Miljöförvaltningens hemsida. Intressant om andra kommuner kan ta efter Borås Stad och skapa förmedling av bin. Betesoch slåtterförmedling finns sedan tidigare i Marks kommun. Men även detta borde fler kommuner ta efter. 6. Projektets finansiering Projektet totala kostnader har uppgått till ,48 kr. Detta har finansierat med ideellt arbeta och offentliga resurser. Kostnaderna har blivit lägre än väntat och alla aktiviteter har inte genomförts pga av att projektledaren varit sjukskriven och fått gå ner i arbetstid. Det har inte funnits någon annan som har kunnat drivit projektet under tiden. 7. Slutsats och rekommendationer Det är svårt att i förhand veta de exakta kostnader som ska uppstå i projektet. I vårt projekt valde vi att inte räkna projektledarens tid, vilket var en miss. Det är framförallt tid som lagts i projektet och inte så mycket åtgärder som vi tänkte vid projektansökan. Det kan även vara bra att ta i rejält när man planerar projekttiden för oförutsedda händelser och väntetider. För de som arbetar på större offentliga förvaltningar bör man tänka på att ekonomiredovisningen tar mycket tid då inte alla har tillgång till de olika ekonomisystemen som behövs för att ta fram uppgifter. 8. Projektets mål Ange projektets ursprungliga indikatorer/mål och hur dessa har uppfyllts (indikatorerna angav du i din ansökan) Kommentera eventuella svårigheter/hinder under projektets gång som gjort att målen bara delvis uppfyllts Fyll i nästa sida! 9. Bilagor Bifoga och beskriv material som har tagits fram i projektet, annonser, tidningsartiklar, affischer, broschyrer, utredningar, rapporter, CD eller annat informationsmaterial.

5 10. Beskriv det mervärde projektet har åstadkommit i bygden! Projektet har bidragit till att människor i byarna där bymöten hållits träffats och närverkat. Detta har lett till projektidéer hos de boende och flera ansökningar till Länsstyrelsen, checkar hos Leader Sjuhärad, Borås Stads naturvårdsfond och medel för lokal utveckling. Vi har fått till en betes- och slåtterförmedling och bikupsförmedling på Borås Stads hemsida som kommer att fortsätta även efter projekttiden. Förhoppningen är att fler ska börja använda förmedlingarna. Projektet har även lyckats restaurera några marker som höll på att förlora sina naturvärden. Åtgärderna har möjliggjort för markägaren att återinföra skötsel i form av slåtter eller bete. Den ökade kunskapen hos allmänheten om vildbin och det stora antalet vildbihotell kommer förhoppningsvis leda till att möjligheterna för vildbin att finnas i landskapet ökar. 5 Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om? Nej. Borås, Ort och datum.. Projektledarens underskrift Emma Nevander. Namnförtydligande LAG:s slutkommentar: Rapporten godkännes.

6 6. Ort och datum. Underskrift LAG Mål Indikator Antal Utfall - kommentar Det har skapats nya Antal nya eller bibehållna 0 Följer uppsatt mål. företag på landsbygden och fler arbetstillfällen. jobb Antal nya företag 0 Följer uppsatt mål. Antal nya företagsnätverk 1 En lantbruksföretagare med djur har genom byworkshop skapat kontakt med andra Den individuella försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i näringslivet. Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som genomförs inom Leader Ökat samspel mellan miljö- natur - kulturmänniskan. Befintlig basservice ska hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar. Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser. Antal företag som diversifierat sin verksamhet Antal projekt som syftar till en positiv befolkningsutveckling Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter Antal projekt som syftar till att öka den lokala basservicen Antal nya kommunöverskridande nätverk som tillskapats företagare på landsbygden. 1 Ett företag tog kontakt efter en byworkshop och ville ha hjälp för att starta musikverkstad på landsbygden. 1 Projektet har verkat för att skapa gemenskap och bra möjlighet i byarna som besökts. 1 Projektet har verkat för att skapa gemenskap och bra möjlighet i byarna som besökts. 1 Projektet har motiverat markägare till natur- och kulturinsatser genom att informera om stöd och bidrag för insatser och genom att projektet jobbat med restaureringar. 1 Projektet har försökt motivera brukare till att producera och sälja närproducerade varor genom nätverkande. 0 Följer uppsatt mål. 1 I Glafseredområdet genomfördes en byworkshop som även bjöd in boende i Svenljunga kommun eftersom området korsar kommungränserna. Grannarna har haft

7 åtminstone en återträff. 7 Kompetensutvecklingstil lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden. Lokala projekt har växlats upp genom samarbete med andra geografiska områden. Sjuhärad har stärkt sin position som turistmål Boende i Sjuhärads landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter Antal personer som deltar i kompetensutvecklingstillfällen som anordnas av icke ordinarie utbildningssamordnare (utöver värdskapsutbildningar) Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden 1 Se ovan (floravandring). 12 De planerade informationskvällarna för betesdjur i samarbete med Länsstyrelsen fick ställas in pga för få deltagare. Däremot genomfördes byggande av vildbihotell som planerat. 0 Följer uppsatt mål. Antal nya besöksmål 0 Svårt att mäta vad projektet gett i turism. Antal nya övernattningstillfällen, 0 Svårt att mäta vad projektet gett i turism. tillgängliga minst 30 nätter per år Antal deltagare i värdskapsutbildning 0 Följer uppsatt mål. Antal deltagare i projekt 201 Ungefär som planerat. Räknat utifrån deltagarlistor. Därav ungdomar under 25 år 5 Något lägre än väntat. Däremot har flera barn deltagit i bilhotell tillverkningen som ej bokförts pga för låg ålder. Därav kvinnor 82 Högre än väntat. Deltagande på vildbihotell och byworkshopar. Därav invandrare 18 Deltagande på vildbihotell och byworkshopar. Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet! Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret? Mycket bra. Ansökan presenterades för LAG gruppen och kontakt har hållits genom deltagande i projektledarträffar för alla pågående projekt där delar av LAG kontoret deltagit. Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen? Jag har varit i kontakt med Länsstyrelsen i samband med de första ekonomiredovisningarna och även för att anordna informationskvällar som skulle bekostas av Länsstyrelsens landsbygdspengar och ligga utanför detta projekt. (Åtgärden söktes i första projektansökan men beviljades ej på grund av möjligheten till annan finansiering).

8 Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap? Något som du/ni vill rekommendera till andra? Trepartnerskapet är mycket värdefullt och gör att många parter blir delaktiga. 8 Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport? Kontakten med Leaderkontoret har varit mycket bra. De är lätta att nå och svarar snabbt och proffsigt. I början av projekttiden ansökte Borås Stad om förenklad redovisning. Efter några månader in i projektet ändrade Jordbruksverket reglerna och kommuner kunde inte lägre ha förenklad redovisning. Den ekonomiska redovisningen har varit den tunga biten av projektet. Som handläggare på kommunen har man inte tillgång till ekonomisystemen och varje faktura kräver utskrift i olika system. Det har därför gått mycket administrativ tid i projektet för ekonomiredovisningen. Har du/ni något nytt projekt på gång? Vi har sökt nya LONA projekt (lokala naturvårdsprojekt) som söks av Naturvårdsverket. För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår. Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen. Projektledaren har intervjuats och projektet har utvärderats i november 2014 ihop med en styrelsemedlem från Leader Sjuhärad.