UV syd, dokumentation av fältarbetsfasen 2008:4. arkeologisk undersökning. Mästerby 1361

Transkript

1 UV syd, dokumentation av fältarbetsfasen 2008:4 arkeologisk undersökning Mästerby 1361 Nya rön om den danska invasionen Gotland, Mästerby socken, Fjäle myr 1:5 2, Grens 1:7 1, Sandäskes 1:13 5 Dnr Maria Lingström DAFF Mästerby

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet ISSN Utskrift UV Syd, Lund, 2009

3 Innehåll Inledning...5 Den danska invasionen Undersökningens förutsättningar...6 Metod...7 Resultat... 8 Kommunikationsinsatser...10 Utvärdering...11 Kommande arbete...11 Referenser...11 Muntliga uppgifter...12 Summary...13 Administrativa uppgifter...14 Tabeller...15 Figurer...23

4 Mästerby 1361 I ploglagret på åkrarna i Mästerby socken på mellersta Gotland döljer sig fynd från det medeltida slaget vid Fjäle myr. År 1361 invaderade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland, och på sin väg mot Visby säger den muntliga traditionen att han utkämpade ett slag mot gutarna just här. Nu vet vi att den muntliga traditionen stämmer, eftersom vi under åren har gjort sammanlagt ca 100 fynd med koppling till 1361 års strider. Till fynden hör armborstpilspetsar, delar av stridklubbor, parerstången till ett svärd, stridsknivar, en sporre samt delar av rustningar och ringbrynjor. Projektilerna hittar vi i den forna myren, tillsammans med tecken på närstrid. Därför tror vi att gutarna gick till motattack mot danskarna, när de försökte ta sig över myren. Men danskarna kom över och den senare delen av striden blev en ojämn kamp mellan professionella soldater och bönder. 4 UV Syd Daff 2008:4

5 Inledning Mästerby 1361 är ett forskningsprojekt som bildades Projektets mål är att lokalisera och tolka fynden efter det slag som stod mellan gutar och danskar i Mästerby socken på mellersta Gotland, dagarna innan striden vid Visby ringmur i juli Mästerbyprojektet består av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening och projektledare Maria Lingström. Under 2008 genomförde projektgruppen två slagfältsarkeologiska undersökningar i Mästerby socken, Gotlands kommun. Undersökningarna ägde rum den 30 april-3 maj och den augusti. Projektgruppen har tidigare genomfört undersökningar i Mästerby, i september 2006 (Lingström 2007, Lingström et. al. 2007), april 2007 och september 2007 (Lingström 2008). Undersökningarna kommer att fortsätta under Den danska invasionen 1361 I juli 1361 intog den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Efter en landstigning på öns västkust, troligen följd av en mindre sammandrabbning, marscherade kungens här snabbt mot Ajmunds i Mästerby socken. Ajmunds bro i södra delen av socknen har kallats Gotlands nyckel, detta beroende på den kanaliserande terrängen, med dåvarande Sudertingsån som ett brett hinder och myrmarker som flankskydd, varav Fjäle myr i öster. Över Ajmunds bro löpte huvudvägen mot Visby, och här fanns en tings- och samlingsplats för närområdet. Det är inte känt hur många män kung Valdemar förfogade över eller hur stor Gotlands befolkning var under denna tid. Jämförelser med ungefärligt samtida invasioner gör det troligt att anta att den danska armén då den nådde Gotland bestod av mellan 1500 och 2500 man, med en stor andel inhyrda tyska professionella legoknektar, medan gutarna kanske kunde uppbåda sammanlagt mellan 3000 och 5000 man, varav möjligen mellan 500 och 2000 man vid Ajmunds, beroende på om södra delarna av ön hann fram i tid (Westholm 2007, s. 123ff, Hammarhjelm 1998, s. 72f och däri anförd litteratur). Flera samtida källor talar om tre initiala strider på Gotlands landsbygd, men Visby är den enda slagplats som sedan namnges (Tortzen 1961, s. 69f). Gotlandsprästen Strelow är den första som i 1361-sammanhang skriftligen nämner Mästerby vid namn. Han hävdar att två strider stod på Fjäle myr, dagarna efter varandra (Strelow 1633, s. 170). Även om händelseförloppet ännu inte är klarlagt vet vi att gutarna år 1361 förlorade vid Fjäle myr. Den 27 juli stod striden vid ringmuren, där omkring 1800 gutar stupade (Thordeman 1939, s. 74). Gotland kom att förbli danskt fram till år De gutar (och danskar) som stupade i Visby blev begravda vid Korsbetningen strax öster om muren. Tre av ursprungligen möjligen sex massgravar var föremål för arkeologiska undersökningar under åren (Wennersten 1905, Thordeman ). Många döda blev begravda i sina rustningar och Korsbetningen är därmed både nationellt och internationellt sett en av de främsta källorna till kunskap om medeltida rustningar. Mästerby

6 Undersökningens förutsättningar Platsen för Mästerbydrabbningen är belägen i ett flackt jordbrukslandskap med inslag av planterad skog och ängen. Den forna Fjäle myr, som löpte i sydväst-nordostlig riktning genom socknen, dikades under slutet av 1800-talet ut och odlades upp. Det bör noteras att det gotländska ordet myr motsvarar rikssvenskans grund insjö. Väster om den forna myren löper en svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig riktning. Denna ås kommer framöver att benämnas Fjäle ås. I anslutning till Ajmunds bro i söder finns en del villabebyggelse och vägar, i övriga delar av undersökningsområdet förekommer endast enstaka gårdar och hus. Vattendraget vid bron, som tidigare hette Sudertingsån, grävdes på 1800-talet om vid utdikning av myren och blev Ajmundskanalen. Kanalen löper idag genom de centrala delarna av slagfältet. Utdikningen av Fjäle myr resulterade i en torrläggning av stora arealer, som i sin tur skapade dagens öppna åkerytor. På många platser går det trots detta fortfarande, i mikrotopografin, att se den forna myrens strandlinjer. Det medeltida landskapet präglades av glest trädbevuxna ängs- och hagmarker på ömse sidor av den kala myren. Vid ån som i väster avvattnar den forna våtmarken är Ajmunds bro belägen. Det är utifrån terrängförhållandena uppenbart att bron varit av avgörande betydelse i taktiskt avseende. En karta över Fjäle myr från år 1753 (se fig. 2) visar att myren åtminstone vid denna tid var gångbar, eftersom ett antal mindre vägar och stigar går över den. Kartans underlag går tillbaka till runt år Det är möjligt att 1700-talskartan även till viss del speglar de medeltida förhållandena, eftersom Gotlands topografi förblev ungefär densamma från medeltid och fram till de stora utdikningarnas tid. Enligt muntlig tradition ska sommaren år 1361 ha varit extremt torr och varm, vilket bör ha underlättat en dansk övergång över den grunda insjön. Strax norr om undersökningsområdet är Mästerby kyrka belägen. Den byggdes runt år m söder om kyrkan står Grenskorset, ett medeltida minneskors utan inskription. Korset står på den medeltida gården Grens gårdsplan. Enligt muntlig tradition stod den avgörande striden mellan gutar och danskar här, och det sägs att de stupade vilar under korset. Idag finns dock inga tecken på en massgrav här. Ett antal lösfynd (eller uppgifter om lösfynd) med koppling till drabbningarna i Mästerby finns, däribland rondelldolkar och armborstpilspetsar. Från år 1799 och 1826 finns uppgifter om två tillvaratagna ringbrynjor från Mästerby kyrkogård respektive Fjäle myr. Dessa är nu förkomna, liksom en ringbrynja som tillsammans med bland annat pilspetsar enligt muntlig uppgift ska ha påträffats vid jordbruksarbete på Ajmunds gårds åkrar under 1900-talets första hälft. Många av fynduppgifterna är oregistrerade. År lokaliserade projektgruppen Mästerby 1361 lämningar efter 1361 års slag i form av armborstpilspetsar, järnspetsar till stridsklubbor, stridsknivar, en lansspets, ringbrynjefragment samt delar av rustningar i form av lameller, söljor och ett beslag. Huvudparten av fynden kom i de centrala delarna av undersökningsområdet, både i den forna myren och på Fjäle ås, som löper väster om den. Fynden utgjorde två grupperingar, dels ett projektilområde, dels ett närstridsområde. Projektilområdet lokaliserades i den centrala delen av myren samt på dess norra strand. Området var beläget i anslutning till myrens smalaste parti, där en dansk omfattning och övergång möjligen kan ha gjorts. Bland armborstpilspetsarna återfanns 6 UV Syd Daff 2008:4

7 även små järnkulor, vilket gav upphov till diskussioner om huruvida handeldvapen använts (se avsnittet Resultat). Här fanns även fragment av spikklubbor, vilket tyder på att det inom distansstridsområdet även förekommit närstrid. Slagfältsfynden återfinns sedan längs hela Fjäle ås, från Ajmundsänget i söder till Grens medeltida gård i norr. Av fynden att döma har här stått splittrade närstrider. Den mindre undersökning som genomfördes den 30 april-3 maj 2008 möjliggjordes med hjälp av kvarvarande medel från 2007 års undersökningar. Undersökningen den augusti 2008 finansierades genom bidrag från Vilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Mästerby hembygdsförening, sällskapet Gotlands Gille i Visby och sällskapet DBW:s stiftelse. Metod 2008 års undersökningar genomfördes liksom tidigare år enligt de beprövade metoder som utvecklats i samband med slagfältsteamets forskningsundersökningar vid Landskrona (1677) och Borst (1644) i Skåne, Axtorna (1565) i Halland samt Södra Stäket (1719) i Stockholms län. Utrustningen utgjordes av metalldetektorer av märket MineLab Explorer SE och II samt White s DXF och XLT. För att effektivisera avsökningen användes pinpointers av fabrikatet AutoMax. Fältdokumentation av sökområden och fynd gjordes med hjälp av GPS och handdator (HP, Trimble). All data lagras i fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Eventuella förhistoriska samt medeltida fynd kommer att konserveras. Den metod som nyttjades vid vårens undersökning den 30 april-3 maj 2008 var både extensiv och intensiv metalldetektering, dvs. både mer översiktlig respektive heltäckande avsökning. Två personer (en arkeolog och en detekterare) samt hembygdsföreningsmedlemmar och markägare metalldetekterade sammanlagt närmare m 2, fördelade på 11 delytor. Vid höstens undersökning den augusti 2008 nyttjades endast intensiv detektoravsökning. Här deltog tre arkeologer samt hembygdsföreningsmedlemmar och markägare i avsökningen av drygt m 2, fördelade på fyra delytor. Sökområdena lades företrädesvis i anslutning till det år 2007 lokaliserade projektilområdet. För att uppfylla det tredje uppdraget, samt som ett led i Agenda Kulturarvs målsättning med bland annat lokala gruppers deltagande i det arkeologiska arbetet, ställdes även under detta års undersökningar en metalldetektor till förfogande för markägare och medlemmar i Mästerby hembygdsförening. Under teamets överinseende fick ett begränsat antal personer hjälpa till att undersöka vissa ytor. I och med årets undersökningar har knappt 4 % av det ursprungligen drygt 7 km 2 stora undersökningsområdet avsökts. Det bör noteras att sökdjup varierar från åker till åker beroende på tidigare gröda och andra markförhållanden. Generellt kan även samma ytor metalldetekteras om och om igen, efter att nya plöjningar gjorts, detta eftersom plogen med tiden vänder upp nya mer djupliggande fynd. Av 100 utslag som metalldetektorn ger är det i regel inte mer än ett eller två fynd som är intressanta när det gäller ett medeltida slagfält av ovan nämnda storlek. Vad gäller Gotland innehåller åkrarna här generellt sett mycket metallskrot, allt från spikar och beslag till delar av jordbruksredskap och svåridentifierbara föremål eller fragment, vilket gör en metalldetektering med siktet inställt på arkeologiska föremål Mästerby

8 av järn extra svår. Hörnstenar för att lyckas lokalisera ett medeltida slag är därför långsiktighet, slagfältsarkeologiskt kunnande, skickliga detekterare, bra teknisk utrustning, GIS-bearbetning av kartor, dokumentation av muntlig tradition samt registrerade och oregistrerade fynd, och sist men inte minst lokal förankring i projektet. Resultat Syftet med undersökningen i april/maj 2008 var att karaktärsbestämma och vidare utforska det mindre område som lokaliserats hösten 2007, innehållande armborstpilspetsar och spetsar från spikklubbor. Fynden visade sig i direkt anslutning till ovan nämnda område även ha spridning längre västeroch söderut, och utgjordes av ytterligare nio armborstpilspetsar, två spetsar till spikklubbor, en järnsölja, en möjlig lamell och en järnkula, lokaliserade inom fyra delytor. Två delytor var tomma vad gäller säkra 1361-fynd. Söder om Ajmundskanalen lades ytterligare tre delytor för att utröna om slagfältet även hade sträckning hitåt. Inom dessa tre områden lokaliserades en armborstpilspets, en spets till en spikklubba, två järnsöljor och en järnkula (se fig. 3). Vid vårens undersökning lades även en delyta vid myrens smalaste passage. Detta parti tycks vara stabiliserat med mindre stenar, och kallas av en uppgiftslämnare Munkvägen. Inom denna delyta lokaliserades inga föremål som entydigt kan knytas till 1361, och det är tydligt att danskarna vid sin övergång tagit sig över myren i rak nordlig riktning. I augusti 2008 genomfördes årets stora undersökning. P. g. a. det myckna regnandet under sensommaren var stora ytor, exempelvis runt det så kallade Ajmundsänget, inte möjliga att metalldetektera på grund av kvarvarande hög växtlighet. Målet med höstens undersökning var att vidare utforska de centrala delarna av slagfältet. I och med de delytor som avsöktes 2006, våren 2008 och hösten 2008 tycks vi nu möjligen ha en antydan till östlig begränsning av slagfältet, åtminstone verkar 1361-fynden avta österut, med den allmänna reservationen för att nya markberedningar kan vända upp eventuella nya djupliggande fynd. Fyndområdet söder om kanalen utvidgades åt väst, sydväst, söder och nordost. Här lades tre delytor i anslutning till vårens delytor. Inom dessa lokaliserades ytterligare tre armborstpilspetsar, en del av ett svärd, en spets till en spikklubba, fyra möjliga lameller samt en eventuell torne till en sölja. Det som återstod av svärdet var en del av parerstången, vilken hade drag karakteristiska för perioden 1200-talets andra hälft talets första hälft. Parerstången var av mitt på, skador som troligen inte tillkommit i strid utan genom korrosion i jorden (Peter Johnsson, muntlig uppgift). Närmaste fyndparallell är ett svärd från Danmark med datering ca (Oakeshott 1991, s. 150) men liknande fynd har även gjorts i exv. Hörsne sn, Gotland (se SHM:s föremålsdatabas, inv. nr 20466). Norr om Ajmundskanalen utvidgades fyndområdet åt sydväst, genom att en stor delyta lades åt detta håll, och ytterligare tio armborstpilspetsar, samt en stjärnsporre, en järnsölja och en möjlig lamell lokaliserades (se fig. 3). Hösten 2007 lokaliserades tre kulor av järn inom området med projektiler i myren, och våren 2008 ytterligare två. Även 2006 påträffades en kula i närheten av Grens medeltida gård. Dessa fynd gav upphov till spekulationer om huruvida handeldvapen möjligen kan ha använts vid den danska 8 UV Syd Daff 2008:4

9 invasionen. De tidigaste handeldvapnen i Europa härrör från 1300-talets första hälft. De var individuellt tillverkade och av varierande kaliber. De allra första bössorna laddades med pilspetsar av järn, senare med järnkulor och även stenkulor (Weidhagen-Hallerdt 1991, s. 93ff). På Gotland är den första skriftligt dokumenterade användningen av eldvapen Tyska ordens invasion av ön år 1398 (Westholm 2007, s. 284). Under vinterhalvåret 2008/ C-daterades två järnkulor samt en armborstpilspets från Mästerby. Dateringen av kol i järn är nu vetenskapligt en lika säkerställd metod, som traditionell 14 C-datering, men det förutsätter att det kol som dateras är träkol. Vid dateringar av rent stenkol, som är ett fossilt material med en ålder utanför 14 C-dateringens användbara intervall, eller en blandning av träkol och stenkol, förskjuts dateringsåldern bakåt i tiden. Det är inte möjligt att avgöra om ett metallföremål har fått sitt kolinnehåll från trä- eller stenkol (Lena Grandin, muntlig uppgift). Dateringarna utfördes av Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, se tabell nedan. Tabell C -dateringar av järnföremål från undersökning våren 2008 Nr Provnr Sakord Fyndnr Dat. BP Dat. BC/ AD 1 σ Dat. BC/AD 2σ 1 Ua Kula ± AD 780 AD 2 Ua Kula ± BC BC 3 Ua Armborstpilspets ± AD AD Dateringen av den första kulan pekar mot perioden vendeltid/tidig vikingatid. Med tanke på att en stenkolsinblandning i materialet är teoretiskt möjlig, kan det inte uteslutas att provsvaret gett en högre ålder, än föremålets faktiska ålder. Om dateringen stämmer, är det möjligt att föremålet inte är en kula utan ett enklare kulformat viktlod (jfr exv. Thunmark-Nylén 1981, s. 287). Det bör dock noteras att de aktuella föremålen lokaliserades i vad som fram till 1800-talet var en grund insjö. Den andra kulan är av dateringen att döma av nyare datum, eftersom föremål med nyare datering brukar hamna inom detta missvisande tidsintervall. Föremålet var beläget mitt i myren, men inte i samma sammanhang som de fyra ovan nämnda kulorna, utan ca 150 sydsydöst om dessa. Dateringen av armborstpilspetsen gjordes för att verifiera de övriga dateringarnas riktighet. Att dateringen pekar på 1400-tal är förbryllande. Armborstpilspetsen är av pansarbrytande typ och användes endast i strid, inte vid jakt. Rent teoretiskt kan en armborstpilspets ha avlossats på myren under 1400-talet, men det är högst osannolikt sett ur en arkeologisk-historisk synvinkel att ett slag skulle ha stått här även under 1400-talet. Det finns inga skriftliga källor, fynd eller någon muntlig tradition som tyder på detta. Fyndsammansättningen i övrigt kring armborstpilspetsen talar för att även denna bör höra till det stora antal Mästerbyföremål som har paralleller till Korsbetningsfynden, exempelvis armborstpilspetsar, spetsar till spikklubbor och rustningsdetaljer, såsom lameller, söljor och beslag. Det bör nämnas att kalibreringsdiagrammet visar på en skönjbar om än minimal kurva vid tiden för 1361, vilket troligen motsvarar mindre än 0,5 % sannolikhet. Diskussionen kring 14 C-dateringarna kommer att fortsätta och eventuellt tas upp i ett annat sammanhang. I och med 2008 års undersökningar har Mästerbymaterialet fått en större bredd, samtidigt som vi hittar fler exemplar av redan tidigare lokaliserade fyndkategorier. Utifrån fyndspridningen kan vi nu ana en händelsekedja Mästerby

10 från söder till norr, och den danska kringgående rörelse, en så kallad omfattning, som tidigare teoretiskt har diskuterats (Thordeman 1944, s. 201, Hammarhjelm 1998, s. 77ff), kan nu bekräftas. Omfattningen tycks dock inte ha gjorts runt myren utan över den. Det är i nuläget inte klart om fynden speglar en eller två drabbningar, eftersom endast begränsade undersökningar har gjorts vid Ajmunds. Teorin om hur slaget gick till ser i nuläget ut som följer: Den danska hären kom marscherande söderifrån, från den gotländska västkusten. De flesta var fotfolk, endast den danske kungen och hans närmaste män var beridna. Styrkan bestod av mellan man, många av dem tyska legoknektar, och alla toppmodernt utrustade. Gutarna, ca 500 eller kanske så många som 2000 man, hade förskansat sig väl norr om Ajmunds bro och hade även rivit bron. En första konfrontation ägde rum här. Det finns i detta läge två scenarion. Det första är att den danska hären gjorde ett frontanfall, drog sig tillbaka och senare samma dag alternativt dagen efter gjorde ett kombinerat front- och flankanfall. Det andra scenariot är att den danske kungen genom sina förtrupper hade fått information om läget vid Ajmunds bro och därmed valde att genast göra ett kombinerat front- och flankanfall. Det ideala för den danska hären var att strida i öppen terräng, dvs. på markerna runt Fjäle myr. Flankanfallet möjliggjordes genom att rekognoscerande män hade iakttagit en udde i centrala Fjäle myr, som innebar att det här från södra till norra stranden av myren kanske inte var mer än ca 175 m. Vare sig den kringgående rörelsen, militärt benämnd omfattningen, skedde omedelbart eller efter hand, tyder fynden på att gutarna observerade denna rörelse, och gick till aktiv motattack mot danskarna mitt på myrövergången. Gutarna må ha varit ovana vid strid men de insåg att detta var stridens mest kritiska skede, och att slaget skulle vara förlorat om danskarna kom över myren och ut på bredd. Trots gutarnas motstånd tog sig danskarna över och av fynden längs Fjäle ås att döma blev den senare delen av striden en ojämn splittrad kamp och en överlägsen seger för danskarna. Kommunikationsinsatser Mästerbyprojektet har under 2008 skapat en hemsida, se. RAÄ:s slagfältshemsida berättar både om Mästerby och om andra aktuella slagfältsprojekt, och nås lättast via länken Den 31 maj 2008 invigdes utställningen Kalla spår- modern teknik löser medeltida gåta på länsmuseet på Gotland. I utställningen ingår bland annat fynd från Mästerby, samt texter och kartor som Mästerbyprojektet har producerat. Kartmaterialet har bearbetats av Lars Winroth, Modern Arkeologi. Liksom tidigare år samarbetade projektet även i år med Medeltidsveckan, och anordnade den 4 augusti en temadag i Mästerby, med bland annat förevisning av medeltida rustningar och vapen, föreläsning och biltur genom slagfältet. Fältundersökningarna i Mästerby fick stor uppmärksamhet i lokal massmedia. Flera reportage gjordes av Radio Gotland, Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar. Nättidskriften Fokus Arkeologi gjorde en längre intervju. Under höstens undersökning följde dokumentärfilmaren Martin Wanngård fältarbetet. Under vårens fältvecka hölls en fältvisning för bidragsgivare. Under hösten hölls en fältvisning för bland andra länsmuseet och bidragsgivare, en 10 UV Syd Daff 2008:4

11 föreläsning för studentföreningen GOTARK samt en informationskväll och fyndvisning för allmänheten. Under bägge fältveckorna kom många och besökte undersökningarna. Besökarna var både gotlänningar och tillresta turister. Projektets resultat presenterades i september 2008 i ett föredrag på EAAkonferensen (EAA=European Association of Archaeologists), som i år hölls på Malta. I Fornvännen nr 1/2009 kommer en artikel om slagfältet i Mästerby att publiceras. Utvärdering Nu vet vi att det mytomspunna slaget vid Fjäle myr verkligen ägde rum, och vi kan även ana en händelsekedja från söder till norr, med en dansk övergång över myrens smalaste del, ett försök till gotländsk motattack för att hindra danskarna, samt slutligen en ojämn kamp längs Fjäle ås. I och med årets undersökningar har ca 100 fynd med koppling till 1361 års slag lokaliserats i Mästerby, ett banbrytande resultat med tanke på den långa tid som förflutit sedan slaget ägde rum, dess ringa storlek och vaga historiska uppgifter. Projektets resultat har nationellt och internationellt sett mottagits med stort intresse, och kommer att ha stor betydelse för framtida konfliktarkeologisk forskning, både vad gäller teori och metod. Mästerbyprojektets resultat möjliggör lokaliserandet av andra medeltida slagfält och är metodiskt en föregångare vad gäller lokaliserandet av äldre fältslag. Mästerbyundersökningarna ger ny information om den danska invasionen år 1361, inte minst genom fynd av bland annat svärd och stridsknivar, föremålskategorier som inte har återfunnits i massgravarna vid Korsbetningen. Det slagfältsarkeologiska projektet i Mästerby utgör därmed en mycket viktig förstahandskälla till händelserna år Kommande arbete Projektet planeras att fortsätta under 2009, med likartade kommunikationsinsatser som under tidigare år. En studiekommitté inom Mästerby hembygdsförening arbetar med ett förslag om ökad tillgänglighet och information vid Ajmunds bro och Grenskorset, bland annat i samarbete med Gotlands turistförening. Referenser Hammarhjelm, B Gotländsk krigshistoria. Från gutasagan till Ödins förlag, Visby. Lingström, M Fjäle myr arkeologiska undersökningar av slagfältet från dagarna före slaget vid Visby ringmur. Fornvännen 1/2009. Lingström, M Mästerby fortsatt sökande efter striden mellan gutar och danskar. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2008:1. Lingström, M Mästerby slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår. Gotländskt Arkiv. Meddelanden från Gotlands Fornvänner, Visby. Mästerby

12 Lingström, M. et al Mästerby gutarnas strid mot Valdemar Atterdag. Riksantikvarieämbetet, Avd. för arkeologiska undersökningar, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3. Lund. Oakeshott, E Records of the medieval sword. The Boydell Press, Woodbridge. Strelow, H. N Cronica Guthilandorum. Den Guthilandiske Cronica. Martzan, Köpenhamn. Thordeman, B Invasion på Gotland Dikt och verklighet. Hugo Gebers förlag, Stockholm. Thordeman, B Armour from the Battle of Wisby 1361, I-II. Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, Malmö. Thunmark-Nylén, L Vikingatidens ABC. Historia i fickformat, Statens Historiska Museum. Centraltryckeriet AB, Borås. Weidhagen-Hallerdt, M Med byssa och kanon. Stadsvandringar. Stockholms stadsmuseum. Stockholm. Wennersten, O. V Från utgrävningarna vid Valdemarskorset. Idun. Stockholm. Muntliga uppgifter Lena Grandin, mineralkemist, Riksantikvarieämbetet, UV GAL, Uppsala Peter Johnsson, svärdssmed, Uppsala 12 UV Syd Daff 2008:4

13 Summary In July 1361 the Danish king Valdemar IV Atterdag invaded the Swedish island of Gotland. The reasons for the invasion, the number of soldiers and the landing site are unknown. The invasion might have been a step towards creating a Danish Baltic Empire, threatening both Sweden and the Hanseatic League. In comparison with contemporary invasion armies it is likely that the Danish king might have been able to bring around men, many of them being German mercenary soldiers. According to contemporary sources three battles were fought in the countryside on Gotland, before the battle of Visby, which took place on the 27 th of July. There is however no mentioning of whereabouts these countryside battles were fought, but it is likely that the first one refers to the landing site and the two latter ones to Mästerby parish on central Gotland. Gotland was in the Middle Ages divided into six so called settingar (i. e. sixth parts). Hejde setting on the central western part of Gotland, was the first part to be struck by the Danish army. The gathering place in this setting was Ajmunds, also known as the Key of Gotland, due to its channelling terrain with wetlands on both sides of the Ajmunds Bridge, and a wide river running beneath. It is likely that the Danish king realized the importance of Ajmunds and made his way there as quickly as possible, in order to strike the islanders swiftly, step by step. The total number of population on Gotland in the Middle Ages is unknown. Figures between and have been mentioned, perhaps the former one is likely due to the Black Death, which struck the island a decade earlier. This might have meant that the islanders were able to gather somewhere between 3000 and 5000 men, out of which perhaps at Ajmunds, depending on whether the men from the southern parts of Gotland were able to make it to Ajmunds, before the invasion army did. The first written source that mentions Mästerby parish in a 1361 context is a 17 th century one, re-telling that the islanders and the Danes fought at Fjäle myr 1 in Mästerby parish, Fjäle being the eastern lake, seen from the Ajmunds Bridge. The source also claims that a second battle stood at the same place the following day, and that the islanders then were defeated, leaving the way to Visby wide open. Supportive of the theory of a battle in Mästerby are also stray finds, oral tradition and legends. In the battle of Visby approximately 1800 islanders died. Three out of originally six mass graves at Korsbetningen in Visby were excavated during the years Many men were buried in their protective equipment, and Korsbetningen is therefore an important source of information as to medieval armours. During the years the project group Mästerby 1361, comprising the battlefield archaeology team of the Swedish National Heritage Board, the local heritage association and the archaeologist Maria Lingström, have conducted five field surveys in Mästerby, wanting to emphasize both the battlefield and the countryside as important sources of information as to the Danish invasion. The surveys have so far yielded somewhere around 100 finds with connection to the 1361 battlefield, a groundbreaking result considering the time elapsed, the small size of the battle and the vague historical documents. The finds consist of crossbow bolts, the cross-guard of a sword, battle knives, spikes from morningstars, a spear head, a spur, as 1 The lake Fjäle was drained by ditches at the end of the 19 th century. Mästerby

14 well as parts of chain-mails and armours, including armour plates, buckles, and an armour mount. Finds of iron projectiles amongst the crossbow bolts suggest that firearms might have been used during the invasion. Radiocarbon dates do however not support this theory so far, but a correct dating is depended on the use of charcoal when forging the object. If coal was used the dating get older than the actual date of the object. Therefore the dating of a bullet to AD might theoretically mean that coal is mixed with charcoal within the metal. Puzzling is also the dating of a crossbow bolt to the 15 th century. The radiocarbon datings will be further discussed. The Mästerby project and its methods open up new possibilities as to localizing medieval battlefields. Essential cornerstones in the project are battlefield archaeological knowledge, modern technological equipment and local anchorage, as well as documentation of recorded and unrecorded archaeological finds, GIS and last but not least considerable recognition of the local legends and oral traditions. The archaeological material from the Mästerby battlefield supplements the Korsbetningen finds, which demonstrates that the battlefield, as archaeological remains, gives new information about the Danish invasion of Gotland. So far 4 % of the supposed battlefield area has been metal detected. The project will continue with field surveys during Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisnr: U2008:003, U2008:004 Undersökningstid: 30 april-3 maj, augusti 2008 Projektledare Mästerby 1361: Maria Lingström Projektledare slagfältsteamet: Bo Knarrström Övrig personal: Jesper Olsson, Lars Winroth Undersökt yta: m 2 (vår 2008), m 2 (höst 2008) Läge: Ekonomiska kartan (GSD), blad 6I 4j, 6J 4a Mästerby, x y Koordinatsystem: Rikets nät, 2,5 gon väst Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x ,55 y ,72 Höjdsystem: RH 70 Fynd: Fynd med Fnr 1 33 resp. Fnr 1-73 är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. Fyndansvar innehas av projektet Mästerby UV Syd Daff 2008:4

15 Tabeller Tabell över samtliga fynd maj 2008 Fyndnr Material Sakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragmenteringsgrad 6 Cu-leg. Föremål Intakt 1 Järn Sölja Fragment 2 Järn Sölja Fragment 3 Järn Kula Intakt 4 Järn Armborstpilspets Fragment 5 Järn Armborstpilspets Defekt 7 Järn Armborstpilspets Defekt 8 Järn Kula Intakt 9 Järn Hästskosöm Fragment 10 Järn Armborstpilspets Defekt 11 Järn Sölja Defekt 12 Järn Lamell Fragment 13 Järn Hästsko Fragment 14 Järn Armborstpilspets Intakt 15 Järn Armborstpilspets Defekt 17 Järn Spikklubba, del av Defekt 18 Järn Hästsko Fragment 19 Järn Lamell Fragment 20 Järn Spikklubba, del av Defekt 21 Järn Armborstpilspets Defekt 22 Järn Armborstpilspets Fragment 23 Järn Hästsko Fragment 24 Järn Hästsko Fragment 25 Järn Armborstpilspets Defekt 26 Järn Hästsko Fragment 27 Järn Hästsko Fragment 28 Järn Hästsko Fragment 29 Järn Spikklubba, del av Defekt 30 Järn Hästsko Fragment 31 Järn Hästsko Defekt 32 Järn Hästsko Defekt 33 Järn Armborstpilspets Fragment 16 Silver Mynt Intakt Mästerby

16 Tabell över samtliga fynd augusti 2008 Fyndnr Material Sakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad 2 Bly Kula m gjuttapp Intakt 7 Bly Kula Intakt 16 Bly Varuplomb? Intakt 26 Bly Kula Intakt 33 Bly Kula Intakt 21 Cu-leg. Sölja, liten Intakt 30 Cu-leg. Kniv Defekt 34 Cu-leg. Sölja, nyare? Intakt 39 Cu-leg. Knapp Defekt 1 Järn Armborstpilspets Intakt 3 Järn Hästsko Fragment 4 Järn Lamell? Fragment 5 Järn Lamell? Fragment 6 Järn Lamell? Fragment 8 Järn Svärd Fragment 9 Järn Hästsko Defekt 10 Järn Fragment Fragment 11 Järn Hästsko, halvsko Intakt 12 Järn Oxsko Fragment 13 Järn Hästsko Fragment 14 Järn Hästsko Fragment 15 Järn Fragment Fragment 17 Järn Hästsko Fragment 18 Järn Föremål Fragment 19 Järn Fragment Fragment 20 Järn Fragment Fragment 22 Järn Hästsko Fragment 23 Järn Hästsko, halvsko Fragment 24 Järn Föremål Fragment 25 Järn Hästsko Intakt 27 Järn Hästsko Fragment 28 Järn Armborstpilspets Defekt 29 Järn Torne?? Fragment 31 Järn Fragment Fragment 32 Järn Föremål Fragment 35 Järn Fragment Fragment 36 Järn Armborstpilspets Defekt 37 Järn Fragment/Lamell? Fragment 38 Järn Fragment Fragment 40 Järn Spikklubba, del av? Defekt 41 Järn Föremål Fragment 42 Järn Lamell? Fragment 43 Järn Hästsko? Fragment 44 Järn Hästsko Fragment 45 Järn Hästsko Fragment 46 Järn Hästsko, halvsko Intakt 16 UV Syd Daff 2008:4

17 Fyndnr Material Sakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad 47 Järn Hästsko Fragment 48 Järn Armborstpilspets Fragment 49 Järn Armborstpilspets Defekt 50 Järn Hästsko Fragment 51 Järn Armborstpilspets Fragment 52 Järn Armborstpilspets Defekt 53 Järn Hästsko Fragment 54 Järn Hästskosöm/ Armborstpilspets? Fragment 55 Järn Armborstpilspets Defekt 56 Järn Armborstpilspets Defekt 57 Järn Armborstpilspets Defekt 58 Järn Lamell? Fragment 59 Järn Armborstpilspets Defekt 60 Järn Stjärnsporre Fragment 61 Järn Hästsko? Fragment 62 Järn Föremål Fragment 63 Järn Sölja Intakt 64 Järn Hästsko, halvsko Defekt 65 Järn Hästsko Fragment 66 Järn Hästsko Fragment 67 Järn Armborstpilspets Defekt 68 Järn Armborstpilspets Defekt 69 Järn Hästsko Fragment 70 Järn Hästsko Fragment 71 Järn Hästsko Fragment 72 Järn Hästsko Intakt 73 Järn Hästsko Fragment Mästerby

18 Tabell över samtliga 1361-fynd Nr Und. Fyndnr Material Sakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning Kraftig torne med omtag. Kraftigt gångjärn, avbrutet. Både förhistoriska och medeltida paralleller se SHM och GF samt exv. Egan & Cu-leg. Sölja Defekt Pritchard Järn Ringbrynja, del av Fragment Jfr Thordeman Järn Sölja Intakt Järn Långkniv Intakt Järn Lamell Defekt Rektangulär sölja med bevarad torne. Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 1, 3, 4, 15. Aningen böjd, ev. i strid, yttersta spets saknas. 2+2 parställda nithål. Jfr SHM Ganthem, Ragnhildsholmen, Hultaby borgruin. Folin 1984, Cowgilll et. al. 1991, Schneider Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 8, 10, 12, Järn Handsklamell m nitar Defekt Handsklamell med två kopparlegeringsnitar, jfr Thordeman 1939, s. 417, nr Järn Kula Intakt Järn Lamell med stridshål Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning Järn Lamell Defekt Böjd i ena änden. Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd Järn Lamell Fragment Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 22, Järn Lamell Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 22, Järn Lamell? Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25. Jfr fynd Järn Lamell? Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25. Jfr fynd Järn Lamell? Fragment Endast 10 m från långkniv (fynd nr 10) Järn Rustningsbeslag Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning Järn Lamell Fragment Jfr Thordeman1939, rustning Järn Lamell? Fragment Järn Lamell? Fragment Böjd i ena änden. Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd Järn Lamell? Fragment Jfr Thordeman 1939, handske 16, s. 434, 16:2. 18 UV Syd Daff 2008:4

19 Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning Nr Und. Fyndnr Material Sakord 20 apr-07 2 Järn Lamell Defekt Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 94, 96 och 138 från sep-07, fynd nr 31 och 91 från 2006 samt fynd nr 13 från apr apr-07 5 Järn Lamell m tre nithål Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25, nr apr-07 8 Järn Lamell Defekt M nithål. Jfr Thordeman 1939, rustning 16. Jfr SHM, Korsbetningen, föremålsid apr Järn Lamell? Fragment Jfr SHM, Korsbetningen, föremålsid apr Järn Lamell Fragment 25 apr Järn Långkniv, del av Fragment 26 apr Järn Huggkniv Fragment 27 sep Cu-leg. Ringbrynja, del av Fragment Jfr fynd nr 94, 96 och 138 från sep-07 samt fynd nr 31 och 91 från 2006 samt fynd nr 2 fr. apr-07. Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 10 från 2006 samt där angivna paralleller. Jfr GF, indexnr 23446, huggkniv, 48 cm, Nygårds, Fole, lösfynd, vikingatid. Jfr vapenkniv fr. Ög, Söderköping, hög/senmedeltid, SHM inv. nr 34692, föremålsid Halv. Jfr SHM, Korsbetningen, inv. nr 17530, föremålsid , BII:563 samt Läckö slott. 28 sep-07 2 Järn Armborstpilspets Fragment Spets av armborstpilspets. Rak i profil, närmast likt 1, 3, 16 i Thordeman 1939, s sep-07 3 Järn Armborstpilspets Defekt Jfr Thordeman 1939, nr 7 s. 134, närmast likt. 30 sep-07 4 Järn Spikklubbespets Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig sep-07 6 Järn Armborstpilspets Defekt Jfr Borg 1998, s sep-07 7 Järn Spikklubbespets Komplett Mkt skör, spjälkad. Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig sep-07 8 Järn Kula Intakt 34 sep-07 9 Järn Kula Intakt 35 sep Järn Kula Intakt 36 sep Järn Lamell Fragment M nit. Jfr Thordeman 1939, rustning 1, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 22, 23. Mästerby

20 Nr Und. Fyndnr Material Sakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning 37 sep Järn Lamell? Fragment M nit. Jfr Thordeman 1939, rustning 1, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 22, 23. Men inte lika uppenbar som fynd nr 12 sep -07 och inte samma placering av nit. 38 sep Järn Lamell? Fragment Svår typbestämma i okonserverat skick. Ev. två små nitar i mitten. 39 sep Järn Spikklubbespets Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig sep Järn Sölja Intakt M torne. Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr 25 och sep Järn Lamell? Intakt Svårt se i okonserverat skick och på så litet fragment. 42 sep Järn Sölja Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 126, sep Järn Sölja Defekt Jfr Thordeman 1939, s. 127, nr sep Järn Lamell? Defekt Svår typbestämma i okonserverat skick och på så litet fragment. 45 sep Järn Armborstpilspets Fragment Mkt välbevarad. Jfr Borg 1998, s sep Järn Skaftändplatta t kniv? Intakt M nithål. Jfr SHM Birka, brons och järn. 47 sep Järn Lansspets Fragment Jfr Datering medeltid, kopia av fynd från Carrisbrook Castle. Lansspets, SHM 27761, Up, Estuna kyrkogård, vikingatid m. fl. i samma databas. Spjutspets, SHM , Tingstäde, vikingatid samt , Gothem, vikingatid. 48 sep Järn Lamell Defekt Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 31 och 91 fr års und. samt 96 och 138 från sep sep Järn Lamell Defekt Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Se fynd 31 och 91 från 2006 års und. samt nr 94 och 138 från sep sep Järn Sölja Komplett Utan torne. Parallell Gotlands Fornsals föremålsdatabas indexnr 19281, Bunge prästgård, medeltid. Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr sep Järn Sölja Fragment M torne. Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 1, 3, 4, 9 m. fl. 20 UV Syd Daff 2008:4

21 Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning Nr Und. Fyndnr Material Sakord 52 sep Järn Järnled Intakt 53 sep Järn Lamell m stridsträff Defekt Breddmått stämmer m rustning 19, pl. 89, de smala. Nithålets placering stämmer med rustning 21, nr sep Järn Sölja Defekt Thordeman 1939, s. 126, nr 25 och sep Järn Långkniv, del av Fragment Jfr fynd nr 10 från 2006 samt där angivna paralleller. 56 sep Järn Sölja Fragment Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr sep Järn Lamell Fragment Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 31 och 91 fr års und samt fynd nr 94 och 96 i sep maj-08 1 Järn Sölja Fragment 59 maj-08 2 Järn Sölja Fragment 60 maj-08 3 Järn Kula Intakt Jfr fynd nr 8-10 sep-07 samt nr maj-08 4 Järn Armborstpilspets Fragment 62 maj-08 5 Järn Armborstpilspets Defekt 63 maj-08 7 Järn Armborstpilspets Defekt Med tånge 64 maj-08 8 Järn Kula Intakt Jfr fynd nr 8-10 sep-07 samt nr maj Järn Armborstpilspets Defekt Med tånge? Samma typ som fynd nr 7? 66 maj Järn Sölja Defekt 67 maj Järn Lamell? Fragment Böjd. Jfr m Thordeman, rustning 16, pl. 77 B:s, rustning 19 pl 89:14, rustning 23, pl Tjocklek ca 5 mm. 68 maj Järn Armborstpilspets Intakt Med tånge, ngt böjd. 69 maj Järn Armborstpilspets Defekt 70 maj Järn Spikklubbespets Defekt Annorlunda, jämfört med de andra armborstpilspetsarna. Smal tånge. En inre metallkärna, som är separat från yttre höljet. 71 maj Järn Lamell? Fragment Samma karaktär som fynd 4-6 höst Jfr m Thordeman rustning Tjocklek 2-3 mm. 72 maj Järn Spikklubbespets Defekt 73 maj Järn Armborstpilspets Defekt Kraftig, med holk 74 maj Järn Armborstpilspets Fragment 75 maj Järn Armborstpilspets Defekt Med holk. 76 maj Järn Spikklubbespets Defekt 77 maj Järn Armborstpilspets Fragment Mkt litet fragment, spets. 78 aug Cu-leg. Kniv Defekt Skaftändplatta till kniv 79 aug-08 1 Järn Armborstpilspets Intakt Med holk. Välbevarad. 80 aug-08 4 Järn Lamell? Fragment Jfr m fynd nr 5-6. Jfr exv. med Thordeman rustning Tjocklek 2-3 mm. 81 aug-08 5 Järn Lamell? Fragment Jfr m fynd nr 4 och 6. Jfr exv. med Thordeman rustning Tjocklek 2-3 mm. 82 aug-08 6 Järn Lamell? Fragment Jfr m fynd nr 4-5. Jfr exv. med Thordeman rustning Tjocklek 2-4 mm. 83 aug-08 8 Järn Svärd Fragment Parerstång. Datering 1200-talets senare del talets första hälft. Paralleller exv. Hörsne, Gotland SHM inv.nr 20466, Oakeshott, 1991, s aug Järn Armborstpilspets Defekt Med holk Mästerby

22 85 aug Järn Torne? Fragment 86 aug Järn Armborstpilspets Defekt Välbevarad. 87 aug Järn Spikklubbespets? Defekt 88 aug Järn Lamell? Fragment Jfr med exv. SHM Korsbetningen historiska.se/ mis/sok/bild.asp?uid= Lösfynd. Tjocklek 3-4 mm. 89 aug Järn Armborstpilspets Fragment 90 aug Järn Armborstpilspets Defekt Liten 91 aug Järn Armborstpilspets Fragment Med smal tånge. 92 aug Järn Armborstpilspets Defekt 93 aug Järn Armborstpilspets Defekt Med tånge. 94 aug Järn Armborstpilspets Defekt Med holk. 95 aug Järn Armborstpilspets Defekt 96 aug Järn Lamell? Fragment Jfr m Thordeman, rustning Tjocklek 3 mm. 97 aug Järn Armborstpilspets Defekt 98 aug Järn Stjärnsporre Fragment Jfr SHM Alvastra kloster, bild.asp?uid=327974, även ett fynd utan fyndort: asp?uid= aug Järn Armborstpilspets Defekt 100 aug Järn Armborstpilspets Defekt Med holk. SHM= Statens Historiska museums databas. GF= Länsmuseets på Gotland databas. 22 UV Syd Daff 2008:4

23 Figurer Fig. Fig. 1. Översiktskarta 1. Utsnitt ur översiktskarta Gotland med undersökningsområdet över Gotlands län med markerat. undersökningsområdet markerat. Mästerby

24 24 UV Syd Daff 2008:4 Fig. 2. Konceptkarta från 1753 över Mästerby socken med 1361-relaterade namn tillagda. Kartan något beskuren jämfört med originalet. Lantmäteriet.

25 Fig. 3. Utsnitt ur GSD Fastighetskarta, blad 6I 4j och 6I 4a, med samtliga delytor och fynd från års undersökningar markerade års undersökningar är gråmarkerade medan 2008 års undersökningar är kolorerade. Mästerby

26 Fig. 4. Utsnitt ur GSD Fastighetskarta, blad 6I 4j och 6I 4a, med samtliga 1361-fynd från års undersökningar. 26 UV Syd Daff 2008:4

27 Fig. 5. Utsnitt ur GSD Fastighetskarta, blad 6I 4j och 6I 4a, med samtliga 1361-fynd från 2008 års undersökningar. Mästerby

28 28 UV Syd Daff 2008:4