Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete

Transkript

1 1 Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete December 2015 Stefan Jendteg Nationalekonom Länsstyrelsen Skåne och

2 2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Målgrupp Upplägg 7 2. Att mäta kostnader och miljönytta av åtgärder för att nå miljömålen Miljöekonomi: Kort om teori, begrepp, principer och metoder Ekosystemtjänster Styrmedel Samhällsekonomiska analyser inom de 16 miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Avslutande kommentarer 74 Referenser 76 Bilaga 1: Naturvårdsverkets niostegsprocess för samhällsekonomisk analys 90 Bilaga 2: Naturvårdsverkets analysschema 93

3 3 Förord Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda konsekvenser för samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera och bedöma för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser ska användas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd. Samhällsekonomisk analys används inte bara för att analysera vilka de samlade följderna blir för samhället i stort utan även hur dessa fördelar sig på olika aktörer. Inom miljömålssystemet har Naturvårdsverket i sin instruktion krav att utveckla, följa och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomisk analys. Verkets samhällsekonomiska enhet har därför växt successivt och omfattar idag 16 nationalekonomer. Avsikten med denna rapport är att den ska kunna fungera som en inspiration och vägledning för länsstyrelsernas miljöstrateger, miljösamordnare, klimatstrateger och andra sakområdesansvariga där kunskap i samhällsekonomisk analys är betydelsefull, exempelvis energisamordnare, miljövårdsdirektörer samt ansvariga inom Skogsstyrelsen som har intresse av att genom goda samhällsekonomiska analyser bidra till bästa möjliga användning av resurser och åtgärder inom miljömålssystemet. Författare är Stefan Jendteg, nationalekonom vid Länsstyrelsen Skåne och samhällsekonomisk resurs för länsstyrelsegemensamma RUS, Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet; han har även under varit länsstyrelsernas representant i Naturvårdsverkets myndighetsgemensamma samrådsgrupp för samhällsekonomisk analys inom miljömålssystemet.

4 4 Sammanfattning Drygt 200 samhällsekonomiska miljöanalyser, bildar underlaget för denna vägledning tillsammans med en introduktion till samhällsekonomisk analys på miljöområdet. Avsikten med vägledningen är dock inte att ge en fullständig redovisning av publicerade svenska samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder, eller att kritiskt granska dessa. Syftet är snarare att komplettera existerande handböcker genom att vara en lättillgänglig och förhoppningsvis inspirerande ingång till att upptäcka, använda och/eller initiera egna samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder. Inom den samrådsgrupp av ekonomer från olika myndigheter som regelbundet möts och granskar svenska samhällsekonomiska miljöanalyser, under värdskap av Naturvårdsverkets samhällsekonomska enhet, finns ambitionen att bidra till en successivt växande bank av bra samhällsekonomiska åtgärdsanalyser som kan vara till nytta i arbetet med att prioritera och använda de kostnadseffektivaste miljömålsåtgärderna. Även akademiskt verksamma ekonomer anlitas i granskningsarbetet. Därtill ska en databas med schablonvärden och enhetskostnader upprättas av samrådsgruppen, för att även den underlätta lokala och regionala analyser. Inom vattenområdet tillhandahåller VISS redan en hel del relevant information för sådana analyser, och den är en inspiration för arbetet och därtill fullt tillgänglig för alla intresserade som söker sådan information. Nyckeltal för hållbar utveckling i kommuner och landsting finns tillgängliga via Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA 2015). Naturvårdsverkets samhällsekonomiska samrådsgrupp initierar därtill olika seminarier med miljöekonomiska teman, och dessa är tillgängliga även för icke-ekonomer. RUS hemsida fungerar som en annonsplats för dessa aktiviteter. Förhoppningen är därför att detta samlade utbud av information om genomförda, pågående och planerade samhällsekonomiska analyser ska sporra länsstyrelsernas miljöstrateger, miljösamordnare, klimatstrateger med flera till att dra nytta av existerande analyser eller initiera egna. Naturvårdsverkets samhällsekonomiska enhet ( är därtill en mycket bra källa till information och stöd. Områden inom vilka länsstyrelserna behöver göra analyser är framför allt uppföljning av åtgärder, såväl prospektivt som retrospektivt. Allmänt sett råder underskott på den typen av analyser, framför allt goda och vägledande exempel. Att uppdatera denna vägledning är en annan ambition som skulle kunna göras genom att dokumentet, som ska finnas tillgängligt på RUS hemsida, successivt kompletteras och revideras i takt med att nya samhällsekonomiska analyser inom de 16 miljömålsområdena blir tillgängliga. Alla relevanta bidrag till denna bank av kunskap välkomnas!

5 5 1. Inledning 1.1 Bakgrund. Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser, materiella eller av annat slag, till exempel en miljö som anses ha ett värde, och varje uppoffring av något av värde är en kostnad. Tänker man inte på detta ligger det nära till hands att säga att de som lägger särskilt stor vikt vid miljön alltför mycket bortser från ekonomin. Men eftersom värdesatt miljö så ofta är en både knapp och hotad resurs, kan det i verkligheten vara så att dessa är bättre ekonomer än sina kritiker. Erik Dahmén, professor i nationalekonomi, och Bengt Owe Jansson, professor i marin ekologi, i Dagens Nyheter 12 juni Samhällsekonomisk analys av miljövärden och miljöåtgärder innebär att jämföra olika åtgärders kostnader och miljönytta för att nå bästa möjliga resursanvändning. Måluppfyllelse måste dock kunna mätas med relevanta indikatorer, vilket inte alltid är fallet när miljömål formulerats utifrån politiska visioner. Följande formulering från Statskontoret sammanfattar ambitionsnivån på ett bra sätt: Skapa ett samhällsekonomiskt effektivt system där alla kan arbeta för att nå högsta möjliga måluppfyllnad på kostnadseffektivaste sätt mot generationsmål och miljökvalitetsmål (Styrning och arbete i miljömålssystemet. Statskontoret, rapport 2014:10). Helhetsperspektivet är viktigt, samtliga relevanta konsekvenser av en åtgärd samt hur de fördelar sig på berörda aktörer ska analyseras. Alla konsekvenser kan, ska eller bör inte räknas i kronor och ören naturvärden i form av hur en åtgärd (eller frånvaro av åtgärd) påverkar miljöns kvalitet och kvantitet bör först och främst värderas. Hållbarhetsperspektiven är centrala i en väl genomförd samhällsekonomisk analys inom miljöområdet: Använd naturens och mänskliga resurser medvetet och balanserat genom att ta sociala, miljöoch ekonomiska hänsyn Använd knappa resurser effektivt och rättvist för att nå målen och därmed goda livsmiljöer Hushålla med resurser över tiden så att kommande generationer får samma förutsättningar som nuvarande I dag görs inte alltid samhällsekonomiska analyser inom de miljövårdande myndigheterna och de som genomförs håller ibland inte tillräckligt hög kvalitet. Miljödepartementet har gett Naturvårdsverket i uppgift att tillsammans med berörda myndigheter utveckla och stödja tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet. Parallellt finns stöd genom den handbok i samhällsekonomisk analys av miljöprojekt, sammanställd av forskare vid Umeå universitets

6 6 Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE), Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet, som Naturvårdsverket publicerade hösten 2013: Bengt Kriström & Mona Bonta Bergman (red). Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Naturvårdsverket Målsättningen med handboken (Kriström & Bergman [red] 2013) är att det ska bli enklare och lättillgängligare för användare att förstå och tillämpa ekonomiska analysmetoder då de tar fram beslutsunderlag för insatser som påverkar miljön. I detta sammanhang kommer länsstyrelserna i sitt arbete med miljömålsåtgärderna att behöva fortlöpande kompetensstöd för samhällsekonomiska aspekter på åtgärdsarbetet, inte minst för att öka den egna förmågan att tolka, beställa och/eller utföra samhällsekonomiska analyser. Vägledning och inspiration finns på Naturvårdsverkets hemsida för samhällsekonomisk analys, se vidare på Syfte Avsikten med vägledningen är inte att ge en fullständig redovisning av publicerade svenska samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder, eller att kritiskt granska dessa. Syftet är att ge en lättillgänglig och förhoppningsvis inspirerande ingång till att upptäcka, använda och/eller initiera egna samhällsekonomiska analyser av miljömålsåtgärder, och vara ett komplement till Naturvårdsverkets handbok (Kriström & Bonta Bergman [red] 2013). Natur-vårdsverkets handbok och denna vägledning är till för den som vill ha hjälp med att tolka gjorda samhällsekonomiska analyser, orientera sig om vilka som finns, eller göra egna studier. Positiva följder av handboken och vägledningen är om de kan bidra till att lokala och regionala analyser initieras och att ett kontaktnät för samhällsekonomisk analys i miljömålsarbetet skapas bland medlemmar i målgrupperna. 1.3 Avgränsningar Den här vägledningen innehåller en allmän, kortfattad och lättillgänglig introduktion till miljöekonomiska begrepp, metoder och principer. I kapitel 2 finns hänvisningar till utförligare handböcker och läroböcker i ämnet. Redovisade tillämpningar av samhällsekonomiska miljöanalyser står i fokus och är exempel på rimligt aktuella svenska publicerade studier inom de flesta av de 16 olika miljömålen. Ambitionen är att hålla vägledningen uppdaterad i takt med att nya svenska samhällsekonomiska miljöanalyser publiceras. 1.4 Målgrupper Målgrupper är primärt länsstyrelsernas miljömålssamordnare och klimatstrateger men även andra sakområdesansvariga inom länsstyrelser och kommuner där kunskap om samhällsekonomisk analys är betydelsefull, exempelvis energisamordnare, miljövårdsdirektörer samt ansvariga inom Skogsstyrelsen.

7 7 1.5 Upplägg Samhällsekonomiska begrepp och metoder integreras med aktuella och praktiska svenska exempel på miljöekonomisk analys och redovisas fördelade på de flesta av de 16 miljömålen. Den avslutande referenslistan innehåller omkring 200 aktuella svenska samhällsekonomiska miljöanalyser, inklusive tillgängliga länkar.

8 8 2. Att mäta kostnader och miljönytta av åtgärder för att nå miljömålen 2.1 Miljöekonomi: Kort om teori, begrepp, principer och metoder I det här kapitlet introduceras allmänt och kortfattat de begrepp, metoder och verktyg som är grunderna i miljöekonomisk analys. Utförligare genomgångar och beskrivningar finns i Andersson & Gunnarsson (2011), Bostedt (2013), Brännlund & Kriström (2012), Eklund (2009), Gramlich (1981), Hultkrantz & Nilsson (2004), Kriström (1992), Kriström & Bonta Bergman (2013), Layard (1980), Mattsson (2004), Mähler & Vincent (2005), Perman m fl (1999), Pihl (1997), RAÄ (2008), Naturvårdsverket (2003), Stavins (2012) samt Söderqvist m fl (2004). Av praktiska skäl används begreppen miljöeffekter, miljökonsekvenser och miljönytta synonymt i den följande texten. Likaså används begreppen kostnader, resursinsatser och resursåtgång synonymt. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets begränsade resurser bäst kan användas, för att nå uppsatta (och mätbara) mål. Hållbar utveckling innebär att använda naturens och mänskliga resurser medvetet och balanserat genom att ta social, miljö- och ekonomisk hänsyn, att använda knappa resurser effektivt och rättvist för att nå de definierade målen samt att hushålla med resurser över tiden så att kommande generationer får samma förutsättningar som nuvarande. Hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling men måste baseras på kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart i ett brett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Hållbar tillväxt är främst ett medel för att skapa ytterligare resurser för att till exempel minska utanförskapet, öka välfärden eller förbättra miljön. Hållbar ekonomi handlar om resursknapphet, det krävs en budget för att hushålla med de begränsade resurserna; vi ställs inför valsituationer eller målkonflikter, och alternativkostnader uppstår när vi väljer bort alternativa sätt att använda våra resurser. Samhällsekonomisk analys är ett samlande begrepp för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika åtgärder, eller frånvaro av åtgärder. Genom samhällsekonomiska analyser kan vi identifiera, bedöma och jämföra för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av genomförda eller uteblivna åtgärder. Analyserna kan ge svar på om en förändring är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. De kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser kan omfördelas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd. Inom miljömålssystemet har Naturvårdsverket i sin instruktion krav att utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser (för en närmare beskrivning av detta (se vidare på Samhällsekonomisk analys används inte bara för att analysera vilka de samlade följderna blir för samhället i stort utan även hur dessa fördelar sig på olika aktörer. Så långt det är möjligt ska konsekvenserna för alla aktörer i samhället tas med liksom alla typer av effekter, på exempelvis hälsa, social situation, ekonomi, och miljö. Följderna, exempelvis miljöförbättringar, bör i så långt som möjligt beskrivas i ekonomiska termer men ska även uttryckas kvalitativt eller kvantitativt i fysiska enheter.

9 9 Exempel på kostnader och effekter som kan ingå i en samhällsekonomisk analys: I Helsingborgs stad antogs för några år sedan en ny trafikplan. Ett inslag i denna var en ny cykelplan, bestående av kvadratmeter cykelväg fördelade på åtta stråk. Om cykelplanens målsättning om 17 procents ökning av antalet cykelresor infrias skulle den förväntade nyttan kunna värderas till totalt 8,6 miljoner kronor per år (minskad restid och reskostnad 4,9 mkr, bättre hälsa och lägre vårdkostnad 2,5 mkr, ökad trafiksäkerhet 0,2 mkr, minskade utsläpp, buller och slitage 1 mkr). De årliga kostnaderna för investeringar, drift och underhåll förväntas bli omkring 2,9 miljoner kr. Cykelplanen förväntas således bli hållbar i ett brett samhällsekonomiskt perspektiv: Nyttan per år är tre gånger större än den årliga kostnaden. Beräkningen illustrerar också bland annat det faktum att en viss del av den samhällsekonomiska nyttan med cykelvägarna även tillfaller aktörer utanför staden, nämligen sjukvårdshuvudmannen Region Skåne. En principiellt viktig fråga är därför om staden ska kompenseras av sjukvårdsregionen? Källa: Cykelplan 2007 för Helsingborgs stad. Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad, Se även: Cykling i Stockholm: Samhällsekonomisk analys av cykelplan för Stockholms innerstad. Inregia, Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder. Bilaga 1: Cykelstaden Linköping. Naturvårdsverket, Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regionalcykelplan för Stockholms län. WSP Analys & Strategi, Ett annat exempel gäller förnyelsen av bostadsområdet Gårdsten i Göteborg: Detta miljonprogramsområde renoverades framgångsrikt, med en samhällsekonomisk vinst på drygt 300 miljoner kr som resultat. Fler människor i arbete, minskad brottslighet samt minskade sociala resursinsatser för staden ledde enligt författarna till slutsatsen att förnyelsen kan ses som ett exempel på hållbart samhällsbyggande: Såväl, sociala, miljömässiga, ekonomiska som byggtekniska aspekter beaktas. Rent företagsekonomiskt blev det dock en förlust på 150 miljoner kr för det kommunala bostadsföretaget. Här skulle alltså Göteborgs stad behöva kompensera bostadsföretaget. Slutsatsen vid utvärderingen 2007 var att de samhällsekonomiska effekterna var så stora att de uppvägde det företagsekonomiska underskottet. Uppdateringen av kalkylen 2014 pekar på att utvecklingen under förbättrat det företagsekonomiska resultatet väsentligt och att investeringen nu har gett en rimlig avkastning på de gjorda investeringarna (Lind 2014). I den tidigare kalkylen gjordes det försiktiga antagandet att de samhällsekonomiska effekterna enbart skulle hålla i sig i tio år. Utvecklingen under senare tid motiverar att denna period förlängs åtminstone fem år och det gör då att de samhällsekonomiska effekterna ökar med cirka 120 miljoner kr. De sammanlagda samhällsekonomiska vinsterna under en 15-årsperiod på cirka 400 miljoner framstår nu som en ren vinst med tanke på att den företagsekonomiska kalkylen inte längre ger ett underskott. Sätt pris på miljön! är titeln på ekonomiprofessorn Erik Dahméns klassiska bok från Att sätta pris på miljön, eller det ekologiska fotavtrycket, är ett sätt att uppmärksamma att

10 10 naturresurserna även har ett ekonomiskt värde, ett beräknat miljökapital, som kan förbättras eller försämras för kommande generationer, beroende på vi tar hand om dessa resurser. På motsvarande sätt kan den beräknade miljöskulden bli ett verktyg för att nå en hållbarare utveckling genom att vi får starkare motiv att avsätta resurser för att åtgärda eller förebygga föroreningar etc. Miljökapital, eller miljövärden, är ett beräknat monetärt värde på befintliga naturresurser och deras avkastning, exempelvis våtmarkers ekosystemtjänster vattenrening eller rekreation. Miljöskuld är kostnaden för de resurser som krävs för att åtgärda skada samt resurser för eventuella återkommande reparationsinsatser om problemkällan inte kan åtgärdas helt. Inga kostnader kan beräknas för det som inte kan återställas, och därför ingår detta inte i miljöskulden. En principiellt viktig fråga är därför om och hur dessa irreversibla skador ska värderas? Exempel på miljökapital/miljövärden: Naturligt miljökapital, beräknat monetärt värde på naturresurser och de tjänster dessa ger Grundvatten Bebyggd eller odlad mark Skog Ekosystemtjänster Exempel på miljöskulder: Resurser krävs för att åtgärda skada samt för återkommande insatser om problemkällan inte kan åtgärdas Förorenad mark, avfallsdeponier Klimat- och luftpåverkan via utsläpp Humusförlust i åkrar via intensivt jordbruk Kadmiumhalt i åkrar Övergödda vatten/hav/skogar Försurad skogsmark Miljöfarligt avfall/avfallsdeponier Buller, partiklar och andra utsläpp från trafik Fosfor- och kväveutsläpp Stratosfäriskt ozon Radon Kostnadseffektiva miljöåtgärder innebär att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället, alternativt åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt eller åtgärder som ger störst miljönytta till lägsta kostnaden. Kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium i utvärderingen av föreslagna eller genomförda åtgärder. Kostnadseffektivitet är viktigt för

11 11 politikens legitimitet; att använda åtgärder som inte är kostnadseffektiva är ett slöseri med samhällets knappa resurser. Den totala kostnaden för en genomförd åtgärd för att uppfylla ett miljömål säger inget om hur kostnadseffektiv åtgärden varit. Kostnadseffektivitet är ett relativt mått, och för att kunna bedöma om en åtgärd är kostnadseffektiv behöver den jämföras med andra åtgärders kostnader och effekter. För att få störst miljönytta för de knappa resurserna bör de i jämförelsen kostnadseffektivaste åtgärderna genomföras. Kriterier för kostnadseffektivitet: Åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt Åtgärder som till lägst kostnad når önskad miljöeffekt Åtgärder som ger störst miljöeffekt till lägsta kostnad Inledningsvis när åtgärders kostnadseffektivitet ska utvärderas identifieras vilka resurser som bör inkluderas. Denna inventering är mycket viktigt men kompliceras ibland av att intressegrupper kan ha olika uppfattningar eller begränsad kunskap om vilka resurser som är relevanta. Att identifiera en åtgärds miljönytta ställer också stora krav på underlaget. Åtgärden bör ha en tydlig koppling till den effekt eller de effekter man vill utvärdera, och effekterna av åtgärden ska vara mätbara med relevanta indikatorer. Efter att ha identifierat är nästa steg att kvantifiera de samlade kostnaderna och miljöeffekterna av varje åtgärd, för att slutligen värdera de jämförda åtgärdernas, eller nollalternativets (att inte vidta någon åtgärd), samlade konsekvenser mot varandra. Trestegsprocessen i samhällsekonomisk analys: Identifiera relevanta och mätbara kostnader och miljönyttor för åtgärderna Kvantifiera kostnaderna och miljönyttorna för åtgärderna Värdera kostnaderna mot miljönyttorna för de jämförda åtgärderna För att säkra bästa möjliga information måste tidigt identifieras vilka resurser som olika åtgärder kan förväntas kräva. Därefter bör fortlöpande redovisas hur och med vilka resurser åtgärderna genomförs, för att kostnaderna för dessa ska kunna beräknas. Kostnaderna för olika åtgärders resursinsatser kan ibland vara mer eller mindre svåråtkomliga i redovisningen. Motsvarande gäller för de relevanta indikatorer som används för att mäta åtgärdernas miljöeffekter. Fortsatta diskussioner med ansvariga och berörda aktörer krävs därför för att fastställa de kompletteringar

12 12 som kan säkra en strukturerad uppföljning och jämförelse av åtgärdernas kostnader och miljönytta. Samhällsekonomisk analys kan ofta i både kvalitativa och kvantitativa värden och pengar belysa konsekvenserna av målkonflikter. Kostnader och effekter av att exempelvis nå målen för kommunalt bostadsbyggande kan visa sig i form av minskad naturlig miljö, biologisk mångfald och rekreationsyta. På samma sätt kan kostnader och miljöeffekter av att inte nå de kommunala miljömålen synas som klimatpåverkan, övergödning eller luft- och markföroreningar eller saneringsbehov. Det totala ekonomiska värdet som kan relateras till enskilda naturresurser kan delas upp i användarvärde och existensvärde (Konjunkturinstitutet, 2007). Användarvärdet avspeglar den nyttan som en individ upplever av att nyttja en resurs direkt, som rekreation eller fiske, eller indirekt, som kretsloppsfunktion eller att resursen sparas för framtida nyttjande (optionsvärde). Existensvärdet är kopplat till naturtypens rätt att få finnas oavsett om den som värderar förekomsten räknar med att få uppleva naturresursen. Existensvärdet kan även innebära en värdering av att man vill bevara något för framtida generationer. För att veta om bästa möjliga användning av de begränsade resurserna nås, och därmed infria de mål som exempelvis kommunala miljöpolitiska program anger, måste måluppfyllelsen måste kunna mätas. Måluppfyllelse, i form av miljönytta, måste kunna relateras till kostnader för de använda resurserna, i den samhällsekonomiska analysen. Alla identifierade effekter på hälsa, miljö eller sociala förhållanden kan, ska eller bör inte mätas i kronor och ören; snarare kan det vara kvalitativa eller kvantitativa förändringar i dessa som är relevanta att kvantifiera och värdera. Ökad andel kollektivtrafikresande via förbättrad kollektivtrafik Ett exempel på komplexiteten i en samhällsekonomisk analys är det aktuella målet Ökad andel kollektivtrafikresande via förbättrad kollektivtrafik i Skånska åtgärder för miljömålen (Länsstyrelsen Skåne, 2012). Förväntade miljöeffekter identifieras i form av minskade utsläpp, buller och vägslitage. Förväntade sociala och hälsoeffekter identifieras som förbättrad hälsa och säkerhet. Förväntade ekonomiska effekter identifieras som minskade restider och reskostnader samt vårdkostnader. Till hjälp för att beräkna åtgärdernas måluppfyllelse finns ett antal indikatorer: Resestatistik, trafikräkning, luftkvalitetmätningar samt resenärers upplevelser. Därtill identifieras nödvändiga resursinsatser för åtgärderna och vilka som ska finansiera dessa. Det är uppenbart att stora krav ställs på förmågan att mäta dessa ingående komponenter, både initialt före, under och efter att åtgärderna genomförts. Några andra viktiga begrepp i samband med samhällsekonomisk analys:

13 13 Begreppen externa effekter och kollektiva varor/tjänster/nyttigheter är centrala för att kunna förstå problemen på miljöområdet. Med negativa externa effekter menas till exempel produktion eller tranporter som släpper ut luftföroreningar, eftersom de ansvariga inte behöver ta hänsyn till alla kostnader och konsekvenser av sina utsläpp. Det finns även positiva externa effekter; ett klassiskt exempel är äppelodlaren som får sina träd pollinerade av den biodlande grannens bin. En sant kollektiv vara/tjänst/nyttighet kan utnyttjas samtidigt av flera konsumenter, exempelvis ekosystemtjänster som den rena luften eller den orörda skogen; äganderätten till en kollektiv nyttighet är alltså svår att fastställa. Betalningsvilja, scenariovärdering eller kompensationskrav för miljöförändringar: Översikter av svenska värderingsstudier finns i databaserna Sammanställning över utförda samhällsekonomiska analyser och ValueBaseSwe, den senare skapad av Vetenskapsakademins Beijerinstitut för ekologisk ekonomi, med Naturvårdsverket som finansiär. Dessa databaser finns tillgängliga via Naturvårdsverkets hemsida (se och innehåller en mängd miljöekonomiska analyser. Majoriteten av dessa är så kallade scenariovärderingar, betalningsvillighets- eller kompensationskravsstudier där olika enkät- eller intervjumetoder används för att skatta det totala ekonomiska värdet, vilket ofta indelas i användarvärden och icke-användarvärden. De senare värdena innebär att människor kan värdesätta en bättre miljö även om de personligen inte har för avsikt att använda sig av den förbättrade miljön. Vanliga metoder i monetära miljövärderingar Marknadsvärdering: Priser på ekosystemvaror och tjänster som handlas på marknader och som kan överföras till samma typ av varor och tjänster i andra sammanhang. Exempel på försörjningstjänster är mat, vatten, trä och fibrer. Ersättningskostnader: Kostnader för att ersätta ekosystemtjänster med alternativa åtgärder, typ artificiell teknik. Exempel på reglerande tjänster är pollinering, luft och vattenrening. Undvikna skadekostnader: Hur stora kostnader kan undvikas genom ekosystemtjänstens existens? Exempel på reglerande tjänster är översvämningsskydd och kolupptag. Resekostnader: Kostnader för att besöka en plats i form av resekostnader och/eller inträde till parker men också värdet av förbrukad fritid vid kulturella/sociala/rekreationstjänster. Scenariovärdering: Enkät- och intervjuundersökningar för att ta reda på hur mycket är den svarande beredd att (hypotetiskt) betala för en viss ekosystemtjänst, exempelvis för ett besök i skog och mark. Diskontering används i samhällsekonomiska analyser för att nuvärdesberäkna framtida kostnader och nyttor. Det är viktigt att beakta tidsperspektivens betydelse: Långsiktiga åtgärder och beräkningar av deras konsekvenser måste hantera betydande osäkerheter. Oftast handlar det

14 14 om att försöka analysera förväntade konsekvenser för samhällsekonomin och miljön. Ekonomer använder därför diskontering för att beräkna nuvärdet av kostnader och effekter som utfaller x antal år fram i tiden. Diskontering görs inte för att hantera inflationspåverkan utan för att försöka fånga det faktum att vi har olika tidspreferenser: Intäkter eller andra fördelar föredras oftast så snart som möjligt, medan kostnader eller andra negativa konsekvenser gärna skjuts så långt fram som det bara går. Diskontering med en räntesats är ett sätt att hantera dessa i tidspreferenser, genom att beräkna nuvärden av framtida utfall, vilka därmed skrivs ned. Valet av diskonteringsränta kan ha stor betydelse för analysens resultat, i synnerhet vid de långa tidsperspektiv som exempelvis gäller i fallet med klimatfrågor. Värdetransferering: Är en metod som innebär att man använder samhällsekonomiska värden från tidigare analyser av liknande miljöåtgärder. Alternativet hade varit att göra en helt ny värderingsstudie vilket dels hade kunnat bli mycket dyrare, dels tagit mycket längre tid. Begränsade resurser och tid som medför att man inte har möjlighet att vänta in resultat från en egen värderingsstudie kan alltså motivera att värdetransferering används. I sådana fall är det naturligtvis mycket viktigt att de värden som överförs till den egna analysen är relevanta. En värdetransferering är inte en värderingsmetod i sig utan metoden används för att överföra existerande värden eller kostnadsberäkningar till en annan tillämpning. Ytterligare, väl genomförda värderingsstudier är därför alltid värdefulla tillskott eftersom de lämnar bidrag till en ökande resultatbank av åtgärders kostnader och miljönytta. Exempel på värdetransferering Vattendraget Dalkarlsån söder om Robertsfors i Västerbotten: Efter utdikningar och sjösänkningar under 1900-talet har områdets förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster försämrats kraftigt. Studiens syfte är att monetärt värdera en av de identifierade ekosystemtjänsterna som har potential att återskapas vid en restaurering, nämligen ett hållbart havsöringsbestånd, samtidigt som värdetransfereringens styrkor och brister lyfts fram och analyseras. Studien genomför en värdering av ekosystemtjänsten rekreationsfiske av havsöring. Detta utförs med värdetransfereringsmetoden där en primärstudie som skattat betalningsviljan hos sportfiskare vid Emån används som källa vid överföringen. Värdet av ett hållbart havsöringsbestånd under en tjugoårsperiod uppgår till SEK. Vidare utförs en känslighetsanalys av resultatet där olika diskonteringsräntor, tidshorisonter, approximationer för betalningsviljan samt olika ekologiska utfall testas för. Analysen visar att värdet för havsöringen varierar kraftigt vilket tyder på att resultatet är osäkert. Studien behöver kompletteras med ytterligare värdering associerat till de andra identifierade ekosystemtjänsterna samtidigt som dubbelräkning av värden undviks. Källa: Vad är öringen värd? En värderingsstudie av havsörings-fiske i Dalkarlsån. Gisselman F & Kjellberg N. Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet, 2013.

15 15 Schablonvärden. Genom att använda gemensamma schablonvärden för exempelvis transportsektorn eller för förändringar i ekosystemtjänster och miljön i samhällsekonomiska analyser ökar förutsättningarna för att analyser från olika myndigheter ska bli jämförbara. De monetära schablonvärdena har tagits fram via genomförda svenska samhällsekonomiska analyser. Exempel på schablonvärden som används i samhällsekonomiska analyser: Koldioxid 1,45 kr/kg Kväveoxid 80 kr/kg, Svaveldioxid 27 kr/kg, Kolväten 40 kr/kg Partiklar, avgaser och slitage: kr/µg/m3 Fritidsfiske, ädelfisk: 1 extra kg: kr. Schablonvärde: 78 kr. 1 extra fisk: kr. Schablonvärde: 105 kr. 1 extra fiskedag: kr. Schablonvärde: 94 kr. Vattenkvalitet: Kväve: 4-70 kr per reducerat kg. Schablonvärde: 31 kr. Fosfor: kr per reducerat kg. Schablonvärde: kr. Vattenkvalitet: Schablonvärden för siktdjupsförbättring i kustvatten på 1 m: Per person/år: kr. Schablonvärde: 315 kr. Per besök: kr. Schablonvärde: 130 kr. Källor: Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden ASEK 5.2. Trafikverket Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Naturvårdsverket, rapport 2009:6322. Känslighetsanalys: Syftet med en känslighetsanalys är att undersöka hur analysresultaten påverkas om förutsättningarna för beräkningarna förändras, inklusive eventuell osäkerhet i definitionen av jämförelse-, noll- eller referensalternativen. På så sätt kan det bedömas hur robusta resultaten är. Detta kan ha stor betydelse för vilken slutsats som är rimlig att dra av analysen. Den enklaste formen av känslighetsanalys är att undersöka hur resultatet påverkas av att anta ett alternativt värde för någon av de komponenter som ligger till grund för beräkningen av resultatet. Om man bara har osäkerhet i exempelvis diskonteringsräntan kan man på detta sätt enkelt beräkna hur resultatet påverkas av osäkerheten. Fördelningsanalys: En samhällsekonomisk analys ska innehålla en analys av hur kostnader och miljöeffekter av en åtgärd, eller frånvaron av en åtgärd, fördelas på berörda. Fördelningsanalysen ska även ta hänsyn till de konsekvenser som inte kunnat uttryckas i kronor och ören.

16 Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till vårt välbefinnande (SOU 2013:68). Enligt The Millenium Ecosystems Assessment (2005) och SNF (2012) kan ekosystemtjänsterna indelas i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella/sociala/rekreativa tjänster, med följande definitioner: Stödjande tjänster: Basala funktioner som jordbildning, fertilitet, fotosyntes, näringscirkulation, biokemiska cykler, vattnets kretslopp etc. Reglerande tjänster: Stabiliserar och påverkar miljöfaktorer som luft, klimat, översvämning, erosion, nedbrytning av organiska ämnen, pollinering, skydd mot sjukdomar och skadedjur etc. Försörjande tjänster: Direkt avkastning som föda, vatten, timmer, biobränsle, rent vatten etc. Kulturella/Sociala/Rekreativa tjänster: Påverkar mänskligt välbefinnande, turism, fritid etc. Bland de tjänster som beskrivs ovan finns exempel på ursprungsprocesser som används för att tillhandahålla mat och rent vatten. Begreppet ekosystemtjänster är viktigt när samhället måste anpassas till fortgående klimatförändringar. Ökad förståelse av ekosystemens funktioner är av stor betydelse för att kunna minska klimatförändringarnas negativa effekter på ekosystemen. Men komplexiteten är samtidigt en utmaning: Om ekosystemtjänsters värde ska fastställas och även beräknas ekonomiskt bör värdet av framtida behov av rent vatten, livsmedel, kommande anpassningar till klimatförändringar, teknisk utveckling etc inkluderas. Varför värdera ekosystemtjänster ekonomiskt? Många ekosystemtjänster är kollektiva nyttigheter och undervärderas då deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller inte är kända. Många ekosystem förvaltas med syftet att maximera ekosystemtjänster som kan säljas på en marknad, till exempel mat eller virke. Viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biomångfald har minskat eller förlorats. Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänsterna synliggör de värden som ekosystemen och tjänsterna genererar för samhället; ett antropocentriskt perspektiv anläggs alltså.

17 17 Utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället, samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Ekosystemens bidrag till välfärden måste synliggöras bättre för att på så sätt gynna en ekosystemsmart utveckling. Beräkning av ekosystemtjänsters värden i monetära termer kan ge viktigt beslutsunderlag och motivera åtgärder. Dagens kunskap om sambanden bakom ekosystemtjänsterna är dock begränsad vilket försvårar sådana beräkningar. En bred ansats behövs för att hantera osäkerheter och kombinationer av olika slags värden. Utredningen föreslår en stegvis process mot förbättrade konsekvensanalyser genom successivt lärande om ekosystemtjänsters värden. Att investera i eksystemens och samhällets förenade kapacitet att fortsatt leverera värdefulla ekosystemtjänster även under förändrat klimat och andra störningar kan ses som en försäkringspremie. Utredningen föreslår omedelbara åtgärder för vägledning till olika aktörer (kommuner, länsstyrelser och företag) för att stärka kapaciteten att integrera ekosystemtjänster i olika analyser och beslutsunderlag. Utifrån internationella kunskapsprojekt som The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) anges en modell för "ekosystemtjänstbedömning" som är tillämpbar för svenska förhållanden. Modellen innebär att ekosystemtjänster som berörs i en beslutssituation behöver identifieras, kartläggas och värderas av dem som använder och har kunskap om ekosystemtjänsterna. Tillgänglig kunskap är inte tillräcklig för att på ett tillfredsställande sätt synliggöra ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och andra underlag för nationella finansiella beslut. Statistikunderlag och metoder för miljöräkenskaper bör vidareutvecklas och möjligheten att koppla indikatorer för miljömålsuppföljningen till ekonomisk och social hållbarhet bör prövas. Hållbar utveckling bör tills vidare demonstreras med en uppsättning av indikatorer som ger information om samhällets och ekosystemens kapacitet att generera välfärd i dag och i framtiden. Ekosystemtjänstbedömningar utförs redan av många aktörer i Sverige. Därför är myndighetsstyrning för att samla kunskap och erfarenheter av pågående arbete ett viktigt första steg. Detta berör framför allt de 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. Denna kunskap behövs för att ta fram vägledning om hur arbetet kan utvecklas för att förbättra myndighetsutövning och uppföljning av status för viktiga ekosystemtjänster inom miljömålssystemet. Kunskap om hur olika verksamheter beror av och påverkar ekosystemtjänster behöver komma in i regleringen av de areella näringarna och i ekonomiska styrmedel och finansiella investeringar. Förslaget kan betraktas som en nationell svensk analys av ekosystemtjänsters värde utifrån TEEB:s vägledning. Till skillnad från de nationella TEEB-studier som genomförts i andra länder innebär utredningens förslag att analysarbetet integreras i olika verksamheter och sektorer inom ramen för det svenska miljömålssystemet. Ett exempel på hur mångfacetterad värdering av ekosystemtjänster kan vara är följande pågående studie från Lunds Tekniska Högskola: Utanför Simrishamn på Skånes östkust undersöks ett sandbaserat kustområde med träd planterade för att minska erosion.

18 18 Biomassa/Fibrer: Stödjande ekosystemtjänster. Värderas med ersättningskostnads-metoden och marknadspriser. Stabilisering och erosionskontroll: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas genom att beräkna undvikna skadekostnader. Regional klimatreglering: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med genom att beräkna undvikna skadekostnader. Lindring av lukt och buller: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med ersättningskostnadsmetoden. Estetiska/kulturella/rekreationsvärden: Värderas med scenariovärderingsmetoden Källa: Söderlind S. Utveckling av ramverk för ekonomisk värdering av tätortsnära ekosystemtjänster. Lunds Tekniska Högskola, Se även: Guide för värdering av ekosystemtjänster. Naturvårdsverket, Ekosystemtjänster från svenska hav. Hav- och vattenmyndigheten, Rikedomar runt rinnande vatten. Naturskyddsföreningen m fl, Vilka kustnära ekosystemtjänster finns i de skånska kommunerna och hur kan dessa värderas ekonomiskt? Jendteg S. Länsstyrelsen Skåne & Region Skåne, Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Stockholms läns landsting, Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre & KTH, Styrmedel Kostnadseffektivitet är en viktig princip vid val av miljöpolitiska styrmedel eftersom den innebär att det uppsatta miljömålet nås till lägsta möjliga kostnad för samhället. Ett villkor för kostnadseffektivitet är att styrmedlet medför att alla aktörer möter samma pris, exempelvis likformiga skatter och subventioner. Det finns således ett behov av fortlöpande utvärderingar av olika styrmedels kostnadseffektivitet, men också av kunskap om hur olika styrmedels kostnadseffektivitet kan utvärderas. Kostnadseffektivitet är dessutom viktigt för politikens legitimitet: Styrmedel som medför onödigt höga kostnader för aktörerna riskerar att motarbetas, och innebär dessutom ett slöseri med samhällets resurser. Olika administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel i svensk har betydelse för att nå miljömålen. Naturvårdsverkets rapport Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen - En kartläggning (Naturvårdsverket 2012:6415) är en del av arbetet med fördjupad utvärdering av de 16 miljökvalitetsmålen. I rapporten framgår att det inte saknas styrmedel på miljömålsområdet, utan frågan är snarare om dessa styrmedel är tillräckliga för att nå målen. För att få kunskap om detta krävs fortlöpande analyser av olika styrmedels bidrag till långsiktig effektiv miljöstyrning. Naturvårdverket bedömer i sin rapport att för bara två miljömål, Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö, är befintliga och planerade styrmedel tillräckliga. Vidare bedöms bristande tillämpning av styrmedlen för mer än hälften av målen, och för flertalet miljömål är styrmedlens effekter svårbedömda. För vissa administrativa styrmedel finns betydande genomförandeunderskott: Lagar och regleringar följs inte. På många områden

19 19 har befintliga ekonomiska styrmedel inte tillräcklig effekt, och för en tredjedel av målen beror svårigheterna på att Sverige inte har möjlighet att själv fatta beslut. Utvärderingar saknas för många styrmedel, och Naturvårdsverkets bedömning är att det i det fortsatta arbetet är angeläget att kontinuerligt använda styrmedelsanalyser och utvärderingar för att se vilka styrmedel som behöver utvecklas, kompletteras eller ersättas. Flera omständigheter kan dock försvåra utvärderingar av styrmedel: Om flera styrmedel samspelar mot ett miljömål kan det vara svårt att särskilja effekten av ett enskilt styrmedel, ett styrmedels eventuella påverkan på andra miljömål behöver kartläggas, eventuella kostnader för att administrera tillämpningen av styrmedel behöver analyseras, brist på relevanta data kan göra det svårt att identifiera samtliga effekter av styrmedlet, omvärldsförändringars påverkan behöver identifieras. Ekonomiska analyser ökar politikens kostnadseffektivitet och kostnadseffektiv politik ger mer miljö för pengarna. Men som Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet påpekar i rapporten Miljö, ekonomi och politik: Tidigare krav på att åtgärder på miljöområdet ska vara kostnadseffektiva och konsekvensanalyserade är nu borta från miljömålsmyndigheternas regleringsbrev och har ersatts av svagare skrivningar i Naturvårdsverkets instruktion. För att förbättra kostnadseffektiviteten behövs, enligt rapporten, tydligare krav på fortlöpande ekonomiska analyser och gemensamma riktlinjer utifrån ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre aktuella exempel på analys och uppföljning av styrmedel inom miljömålsarbetet: Styrmedelsanalys i fördjupad utvärdering av Ingen övergödning. HaV, Styrmedelsanalys i fördjupad utvärdering av Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Hav, Ändring av kväveoxidavgiften för ökad styreffekt. Naturvårdsverket, rapport 2014:6647. Avslutningsvis: Naturvårdsverkets Plattform för samhällsekonomiska analyser i miljömålssystemet redovisar en god niostegsprocess, som kan användas som checklista för att granska en samhällsekonomisk analys eller som stöd för egna studier; se Bilaga 1 i denna Vägledning. I faktarutan nedan sammanfattas de nio stegen. För varje steg finns exempel på frågor som kan vara aktuella att ställa: 1. Syfte 2. Problembeskrivning 3. Mål 4. Referensalternativ 5. Åtgärds- eller styrmedelsalternativ 6. Konsekvenser 7. Fördelningseffekter 8. Osäkerheter 9. Slutsatser Källa:

20 20 3. Samhällsekonomiska analyser inom de 16 miljömålen I detta avsnitt presenteras under respektive miljömål olika samhällsekonomiska miljöanalyser, med inriktning på den praktiska redovisningen av resultaten. Syftet är alltså att informera om, snarare än värdera, genomförda studier och därmed inspirera till egna analyser, snarare än att kritiskt värdera studiernas upplägg, genomförande och resultat. För utförliga genomgångar av grundläggande samhällsekonomisk teori och metod, se Andersson & Gunnarsson (2011), Bostedt (2013), Brännlund & Kriström (2012), Eklund (2009), Gramlich (1981), Hultkrantz & Nilsson (2004), Kriström (1992), Kriström & Bonta Bergman (2013), Layard (1980), Mattsson (2004), Mähler & Vincent (2005), Pihl (1997), Perman m fl (1999), RAÄ (2008), Naturvårdsverket (2003), Stavins (2012) samt Söderqvist m fl (2004). Ett exempel på hur breda samhällsekonomiska analyser kan vara: Malmö stad lät konsultföretaget WSP genomföra miljöekonomiska beräkningar av nyttan av att nå stadens miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser: - 40 procent till år 2020 respektive 100 procent till år Det förväntas ge hälsoeffekter av ökat cyklande, så som 2 4 färre dödsfall årligen, färre välfärdssjukdomar som diabetes och högt blodtryck samt minskad sjukfrånvaro med 15 procent. Luftkvaliteten förväntas bli bättre på grund av minskad och miljövänligare energi-användning med procent till år 2030, Kostnaderna förväntas också minska till följd av reducerad och effektivare årlig energianvändning. En biogassatsning förväntas ge 256 nya arbetstillfällen. Källa: Miljöekonomiska beräkningar - Nyttan av att uppnå Malmö stads miljömål. WSPrapport Fler svenska samhällsekonomiska miljöanalyser finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida ( En tidig databas, ValueBaseSwe, samt en med studier från 2008, beräkningar som utförts av olika miljömålsmyndigheter och redovisade på analystyp, miljömål, länkar med mera. Den senare databasen är uppbyggd av tre kategorier av rapporter. Den första kategorin är en långlista med rapporter baserad på en kartläggning av samhällsekonomiska analyser genomförda vid miljömålsmyndigheterna sedan Kategori två utgörs av handledningar för de olika typerna av analyser medan kategori tre utgörs av underlagsrapporter.

21 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Klimatanpassning och hållbara konsumtionsmönster Svenskars matkonsumtion och flygresor motsvarar omkring 3 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om ökningen fortsätter överstigs utsläppsutrymmet för år 2050, alltså tvågradersmålet och minskningen till under 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Naturvårdsverket ser en potential till förbättring genom beteendeförändringar: Minskad nötköttskonsumtion reducerar matutsläppen från 1,8 ton till 1 ton till år 2050; en helt vegetabilisk kost minskar utsläppen till 0,3 ton år Om antalet flygresor blir kvar på dagens nivå kan utsläppen med hjälp av tekniska förändringar minska från dagens 1,1 ton till ½ ton år För att nå klimatmålet bör kraftfulla styrmedel utvecklas och införas för mat och flyg, enligt verkets analys. Nuvarande utsläppsnivå på 3 ton koldioxidekvivalenter per person och år motsvarar årliga samhällsekonomiska kostnader på omkring 45 miljarder kronor. Källa: Naturvårdsverket, rapport 6653, Klimatpåverkan, infrastrukturinvesteringar och beteendeförändringar I Göteborgs stads klimatstrategiska program anges som målsättning att år 2030 flyger inte göteborgarna mer än de gjorde 2012; antalet flygkilometer ska inte öka. Konsultföretaget Sweco har på stadens uppdrag genomfört en konsekvensbedömning av klimatprogrammet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, med följande slutsatser: Staden bör se över målformuleringen så att den styr till utsläppsminskningar från flyget, liksom målen för vägtransporter och sjöfart; minska utsläppen av växthusgaser snarare än reducera antalet flygningar (vilket ledde till ett omformulerat mål: Klimatpåverkan från göteborgarnas flygresor ska minska med minst 20 procent till 2030 jämfört med 2012). Om målsättningen infrias innebär det minskat buller, en bättre ljudmiljö samt dämpade växthusgasutsläpp. Lokala och regionala besöksnäringen kan gynnas men resurssvaga grupper kan påverkas negativt, långresande försvåras, tillgängligheten till staden kan uppfattas minska, med risk för delvis utebliven tillväxt, flygplatsutvecklingen bromsas, tidskostnaderna ökar (eventuellt även tågpriserna), investeringar i tågtransporter krävs för att ersätta flygresande. Ett antal styrmedel bedöms som nödvändiga för att uppnå målet: Klimatkompensation, utsläpps-

22 22 rätter, differentierade landningsavgifter. Infrastrukturinvesteringar i snabbtåg och frakttåg krävs. Resvane- och beteendeförändringar kan också bli nödvändiga: Göteborgarna ska också i ökad utsträckning förmås semestra på hemmaplan. Källor: Klimatstrategiskt program för Göteborg, Sweco. Konsekvensbedömning av Göteborgs Stads Klimatprogram, Klimatförändringarnas ekonomi De fossila bränslena har gjort industriell utveckling, materiell tillväxt och höjd levnadsstandard möjlig, men samtidigt har de ökade utsläppen av växthusgaser blivit ett allt större problem. Klimathotet är allvarligare än tidigare miljölarm om försurning och ozonhål och det för med sig svåra avvägningar för global tillväxt och fördelning, vilka fordrar internationella lösningar. Ingrepp mot beroendet av fossila bränslen krävs i alla stora branscher: Energiproduktion, transportsektorn, industriproduktion och byggsektorn. Därtill måste befintlig skogsareal vårdas och nyplantering ske, med tanke på skogens potential för att minska utsläpp av växthusgaser. Jordbruket kan bidra med att minska sina metanutsläpp. Om inget görs kommer de totala kostnaderna att i värsta fall motsvara en årlig förlust av en femtedel av den globala produktionen av varor och tjänster (BNP), den genomgripande analys av klimatförändringarnas ekonomi som gjordes under ledning av den engelske ekonomiprofessorn Nicholas Stern (Stern 2006, Hepburn & Stern 2009, Stern 2014). De beräknade årskostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser, för att undvika de värsta följderna, kan enligt Sternrapporten kosta minst två procent av världens BNP. Ekonomiska verktyg som olika styrmedel krävs för att hantera den globala uppvärmningen. Ett sådant är att sätta pris på utsläppen så att den som orsakar kostnaderna för uppvärmning också får betala för dem. Inom exempelvis EU:s system för handel med utsläppsrätter förespråkas efter den första försöksperioden ett pris på närmare 40 euro per ton koldioxid (ca 350 kr). Samtidigt finns det anledning till skepsis angående när utsläppsminskningarna kan förverkligas. En grupp amerikanska forskare (Science, 2010) beräknade 2010 hur mycket koldioxid nuvarande fossilbränslebaserade infrastruktur kommer släppa ut innan den skrotas. Till år 2060 handlar det om cirka 500 miljarder ton, varav de största delarna har sitt ursprung i Kina (182 mdr ton), USA och EU (148 mdr ton) samt Indien och Japan (45 mdr ton). Klimathotet i Göteborg: Staden vill växa kring hamninloppet men samtidigt hotas samhällsviktig bebyggelse vid extremväder eller klimatändringar. Vattennivåhöjningar upp till 1,8 meter har noterats och byggsäkerhetsnivån är nu 2,8 meter över den normala nivån. För samhällsviktiga anläggningar gäller 3,8 meter. Exempelvis har den relativt nyanlagda Göteborgsoperan enbart en halv meters marginal. Beräkningar visar att omkring 10 miljarder kr behövs för att säkra området mot höjd vattennivå. Fastighetsvärdet i området uppskattas till omkring 100 miljarder kr, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Källa: msb.se.