DOM Sundsvall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOM 2015-03-03 Sundsvall"

Transkript

1 1 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Rotel 12 DOM Sundsvall Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 19 februari 2014 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 2) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagare Åse Schoultz Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund Klagande och motpart (Målsägande) 1. Maria Lundqvist Persson Brogränd 10 Lgh Östersund Ombud och målsägandebiträde: Advokat Peter Bergqvist Advokat Peter Bergqvist AB Fullerstatorget Huddinge 2. Lovisa Persson Brogränd 10 Lgh Östersund 3. Simon Persson c/o Mårten Erlandsson S:t Johannesgatan 36 C Lgh Uppsala 4. Lina Persson Brogränd 10 Lgh Östersund Ombud och målsägandebiträde för 2 4: Jur.kand. Mats El Kott Jurist Mats El Kott AB Prästgatan 31 B Östersund Klagande och motpart (Tilltalad) Sverker Eliasson, Konvaljevägen Frösön Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 170 Södra Tjärngatan måndag fredag Sundsvall E-post: 08:00-16:00

2 2 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Ombud och offentlig försvarare: Advokat Andreas Victor F Victors Advokatbyrå HB Storgatan Östersund SAKEN Arbetsmiljöbrott HOVRÄTTENS DOMSLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten befriar Sverker Eliasson från skyldigheten att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond samt från skyldigheten att återbetala kostnader vid tingsrätten för försvararen och målsägandebiträdena till staten. Andreas Victor får ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Peter Bergqvist får ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Mats El Kott får ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdena i hovrätten ska staten stå för. Maria Lundqvist Perssons, Lovisa Perssons, Simon Perssons och Lina Perssons yrkanden om ersättning för rättegångskostnader lämnas utan bifall.

3 3 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 19 februari 2014 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 2) Klagande och motpart (Åklagare) Kammaråklagare Åse Schoultz Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund Klagande och motpart (Målsägande) 1. Maria Lundqvist Persson Brogränd 10 Lgh Östersund Ombud och målsägandebiträde: Advokat Peter Bergqvist Advokat Peter Bergqvist AB Fullerstatorget Huddinge 2. Lovisa Persson Brogränd 10 Lgh Östersund 3. Simon Persson c/o Mårten Erlandsson S:t Johannesgatan 36 C Lgh Uppsala 4. Lina Persson Brogränd 10 Lgh Östersund Ombud och målsägandebiträde för 2 4: Jur.kand. Mats El Kott Jurist Mats El Kott AB Prästgatan 31 B Östersund Klagande och motpart (Tilltalad) Ulf Norring, Ängegatan 4 C Östersund Ombud och offentlig försvarare: Advokat Rolf Lohse Advokatfirman Bäck & Lohse Box Östersund

4 4 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B SAKEN Arbetsmiljöbrott HOVRÄTTENS DOMSLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten befriar Ulf Norring från skyldigheten att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond samt från skyldigheten att återbetala kostnader vid tingsrätten för försvararen och målsägandebiträdena till staten. Rolf Lohse får ersättning av allmänna medel med kr, varav kr avser arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Ersättning till målsägandebiträdena, se sidan 2. Kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdena i hovrätten ska staten stå för. Maria Lundqvist Perssons, Lovisa Perssons, Simon Perssons och Lina Perssons yrkanden om ersättning för rättegångskostnader lämnas utan bifall.

5 5 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND YRKANDEN I HOVRÄTTEN UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN HOVRÄTTENS DOMSKÄL Vilket regelverk gäller? När fick Sverker Eliasson och Ulf Norring kännedom om att det fanns allvarliga samarbetsproblem mellan Barbro Brandt och Lars Persson? Vilket formellt ansvar hade Sverker Eliasson respektive Ulf Norring? Medförde samarbetsproblemen och Lars Perssons hälsa att Sverker Eliasson och Ulf Norring var skyldiga att vidta åtgärder? Vilka åtgärder vidtogs med anledning av samarbetsproblemen och Lars Perssons hälsa? Vilka arbetsrättsliga åtgärder vidtogs gentemot Lars Persson? Vilka brister kan läggas Sverker Eliasson och Ulf Norring till last vad gäller arbetsmiljön? Ska hovrätten pröva de mer formella delarna av arbetsmiljöhanteringen? Var Sverker Eliasson eller Ulf Norring oaktsam genom att inte i tillräcklig grad anpassa Lars Perssons arbetsförhållanden eller omplacera honom? Var Sverker Eliasson och Ulf Norring oaktsamma i samband med den s.k. mobbningsutredningen? Vilka brister kan läggas Sverker Eliasson och Ulf Norring till last vad gäller de arbetsrättsliga åtgärderna? Var det fråga om sådan klandervärd oaktsamhet som är straffbar? Rättegångskostnader m.m

6 6 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B BAKGRUND Lars Persson anställdes som socialsekreterare i Krokoms kommun i april Ulf Norring var då socialchef i kommunen. Ulf Norring hade tidigare i huvudsak arbetat i det privata näringslivet och hade när han tillträdde som socialchef ingen liknande erfarenhet. Själv uppfattade han att det främst var hans förmåga att ansvara för ekonomin som gjorde att Krokoms kommun anställde honom. Sverker Eliasson var chef för individ- och familjeomsorgen (IFO). Sverker Eliasson var utbildad socionom och hade lång erfarenhet som socialsekreterare. Under våren 2009 blev Barbro Brandt ny gruppledare för IFO. Hon hade en annan ledarstil än Lars Perssons tidigare arbetsledare. Innan Barbro Brandt blev arbetsledare trivdes Lars Persson bra på arbetet. Det har inte kommit fram att det fanns några särskilda problem under våren 2009, men under senare delen av 2009 uppstod samarbetsproblem mellan Barbro Brandt och Lars Persson. Den 4 mars 2010 skickade flera av Lars Perssons arbetskollegor en skrivelse till ansvariga funktionschefer. Där angavs bland annat att de under en längre tid uppfattat att det funnits en konflikt på grund av stora samarbetssvårigheter mellan Barbro Brandt och Lars Persson och att Lars Persson mådde mycket dåligt. Sverker Eliasson kom att genomföra en utredning, vilken i målet har benämnts som en mobbningsutredning. Den presenterades på ett möte den 19 april Sverker Eliassons bedömning i utredningen var att det inte hade förekommit någon kränkande särbehandling av Lars Persson från Barbro Brandts sida. Vid mötet väcktes även frågan om Lars Persson skulle meddelas en skriftlig varning på grund av brister i arbetet. Efter mötet var Lars Persson i princip inte på arbetsplatsen, men han deltog vid ett möte den 19 maj Någon varning kom inte att meddelas vid mötet och inte heller senare utan arbetsgivaren meddelade att man i stället övervägde ett avskedande. Ulf Norring undertecknade den 26 maj 2010 en underrättelse om avsked genom vilken Lars Persson informerades om att Krokoms kommun övervägde att avskeda honom från anställningen som socialsekreterare. Överläggning begärdes med anledning av varslet om avskedande och den 10 juni 2010 skulle en sådan ha ägt rum.

7 7 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Lars Persson, som mådde allt sämre under våren 2010, tog sitt liv den 10 juni 2010 och någon överläggning kom därför inte att hållas. 2. YRKANDEN I HOVRÄTTEN Ulf Norring har yrkat att hovrätten ogillar åtalet och befriar honom från skyldigheten att återbetala kostnader för försvarare och målsägandebiträden vid tingsrätten. Sverker Eliasson har yrkat att hovrätten ogillar åtalet. Åklagaren, Maria Lundqvist Persson, Simon Persson, Lovisa Persson och Lina Persson har yrkat att hovrätten utdömer en mer kännbar påföljd. Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden. Simon Persson, Lovisa Persson och Lina Persson har i hovrätten justerat det tillägg till gärningspåståendet som anges på s. 5 i tingsrättens dom på så sätt att avsked har bytts ut mot avskedande på tredje raden i tillägget. Denna justering har gjorts både vad gäller Ulf Norring och Sverker Eliasson. Maria Lundqvist Persson har anslutit sig till denna justering. Maria Lundqvist Persson, Simon Persson, Lovisa Persson och Lina Persson, som har biträtt åtalet även i hovrätten, har yrkat att Ulf Norring och Sverker Eliasson ska ersätta dem för rättegångskostnader; Maria Lundqvist Persson med kr, Simon Persson med kr, Lovisa Persson med kr och Lina Persson med kr. Ulf Norring och Sverker Eliasson, som uppgett att kostnaderna i sig inte ifrågasätts, har överlämnat frågan till rättens bedömning. 3. UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Simon Persson, Lovisa Persson och Lina Persson har i hovrätten åberopat en skrivelse från ett möte den 28 april Simon Persson, Lovisa Persson och Lina Persson har i

8 8 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B hovrätten inte åberopat ljudfiler från ett möte hos familjen Persson, tingsrättens aktbilaga 88. I övrigt har samma bevisning åberopats i hovrätten som vid tingsrätten, varvid de inspelade förhören vid tingsrätten har spelats upp. 4. HOVRÄTTENS DOMSKÄL 4.1 Vilket regelverk gäller? Den som av oaktsamhet orsakar någon annans död döms enligt 3 kap. 7 brottsbalken för vållande till annans död. När man bedömer om brottet är grovt ska det särskilt beaktas, bland annat, om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Ansvar för vållande till annans död förutsätter att gärningsmannen har orsakat den dödliga utgången och att han eller hon har orsakat denna genom oaktsamhet. Detta innebär inte att personen själv måste ha tillfogat den dödande skadan. En tidigare handling eller underlåtenhet kan vara tillräckligt. Det är inte tillräckligt att en gärning har orsakat döden och att gärningen var oaktsam, utan det krävs att gärningen var oaktsam i förhållande just till den dödliga utgången. Om gärningsmannen visserligen har handlat oaktsamt och genom sin handling har orsakat en annan persons död, men oaktsamheten saknade relevans för denna effekt, ska han eller hon inte dömas för vållande till annans död. Det krävs också en viss risknivå för att det ska bli aktuellt att döma för brottet. Om gärningsmannen inte hade anledning att ta risken för den inträffade effekten (alltså döden) i beräkning, ska han eller hon inte dömas för vållande av denna. Av 3 kap. 8 brottsbalken framgår att den som av oaktsamhet orsakar en annan person sjukdom som inte är ringa döms för vållande till sjukdom. När man bedömer om brottet är grovt ska, på samma sätt som gäller för vållande till annans död, särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Den brottsliga handlingen beskrivs på ett mycket allmänt sätt i bestämmelsen. Det som straffas är om en person av oaktsamhet orsakar att en annan person får en sådan sjukdom som inte är ringa. På vilket sätt detta sker har lämnats helt öppet. Liksom för

9 9 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B vållande till annans död kan ansvar för vållande till sjukdom också aktualiseras på grund av underlåtenhet. Om vållande till annans död eller vållande till sjukdom har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom eller henne till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott. Med begreppet i enlighet med arbetsmiljölagen avses inte bara arbetsmiljölagen utan också författningar som har samband med den såsom arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och förordningen. Det är den som har skyddsansvaret i arbetsmiljön som kan ställas till ansvar för arbetsmiljöbrott. Det ska också finnas ett samband mellan åsidosättandet och den effekt som inträffat. Ett åsidosättande av skyldigheten att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön sker vanligtvis inte genom ett aktivt handlande utan genom en underlåtenhet att vidta åtgärder enligt arbetsmiljöbestämmelserna. I 3 kap. 2 arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Att en arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall innebär inte att denne har brustit i sina skyldigheter så snart ohälsa förekommer eller en olycka inträffar. I stället krävs att denne avvikit från vad som objektivt sett kan anses vara rimliga åtgärder. Enligt 3 kap. 2 a i samma lag ska arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska vidare fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Enligt 18 arbetsmiljöförordningen har Arbetsmiljöverket bemyndigande att meddela vissa föreskrifter i anslutning till arbetsmiljölagen. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete anges att med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i föreskrifterna arbetsgivarens arbete med att undersöka,

10 10 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det anges vidare att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten samt att det ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:17) med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet definieras kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. I verksamheten ska det finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. Vidare föreskrivs att motverkande åtgärder snarast ska vidtas och följas upp om tecken på kränkande särbehandling visar sig. Det ska då särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet finns i arbetets organisation. 4.2 När fick Sverker Eliasson och Ulf Norring kännedom om att det fanns allvarliga samarbetsproblem mellan Barbro Brandt och Lars Persson? Vid ett möte i november 2009 berättade Lars Persson för sina arbetskamrater och Barbro Brandt att han upplevde att Barbro Brandt inte behandlade honom på ett bra sätt. Varken Sverker Eliasson eller Ulf Norring var med vid mötet. Kjell Jonsson har uppgett att Lars Persson beklagade sig över Barbro Brandt någon gång sent 2009 eller i början av Lars Persson sade att det inte fungerade mellan honom och Barbro Brandt och att han upplevde det som att Barbro Brandt försökte sätta dit honom. Kjell Jonsson rapporterade detta till Sverker Eliasson. Enligt Sverker Eliasson fick han den informationen efter julen Sverker Eliasson har vidare sagt att Lars Persson strax efter julen 2009 berättade att han hade sömnsvårigheter och ont i magen samt att han då tänkte att Lars Persson kunde vara på väg in i en depression.

11 11 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Enligt Barbro Brandt försökte de lösa den uppkomna situationen och två möten ägde rum i februari Förutom Barbro Brandt och Lars Persson var Sverker Eliasson med vid det ena mötet och Kjell Jonsson vid det andra. Ulf Norring, som var chef över en förvaltning med cirka 450 personer, har uppgett att han någon gång efter julen 2009 hörde talas om samarbetsproblemen. Eftersom Ulf Norring vid denna tid bedömde att problemet inte var så allvarligt gjorde han inget speciellt i anledning av informationen. I samband med skrivelsen den 4 mars 2010 från Lars Perssons arbetskollegor insåg han emellertid att det fanns ett allvarligt problem. I skrivelsen angavs bland annat att kollegorna under en längre tid uppfattat att det fanns en konflikt på grund av stora samarbetssvårigheter mellan Barbro Brandt och Lars Persson och att Lars Persson mådde mycket dåligt. Ulf Norring kände då att det var problem med arbetsmiljön på IFO. Han tog kontakt med Sverker Eliasson, personalchefen Gunilla Sundqvist och företagshälsovården samt bokade in ett möte den 5 mars Gunilla Sundqvist har bekräftat att Ulf Norring och Sverker Eliasson kontaktade henne i början av mars 2010 med anledning av samarbetsproblemen. Vid mötet den 5 mars 2010 deltog Ulf Norring, Sverker Eliasson, Gunilla Sundqvist och företagshälsovårdssamordnaren Agneta Sunder. Mötet utmynnade i att en s.k. mobbningsutredning skulle genomföras. Det fanns visserligen redan under hösten 2009 vissa indikationer på att arbetsklimatet på IFO inte var tillfredsställande. Det har dock inte kommit fram i målet att Sverker Eliasson eller Ulf Norring vid denna tid fick information om att problemen var särskilt svåra eller omfattande. I stället får deras egna uppgifter om när de fick kännedom om problemens allvar stöd av vad bland andra Kjell Jonsson och Gunilla Sundqvist har uppgett. En utgångspunkt för hovrättens prövning är därför att Sverker Eliasson fick kännedom om att det fanns allvarliga samarbetsproblem mellan Barbro Brandt och Lars Persson någon gång efter julen 2009 och Ulf Norring i början av mars 2010.

12 12 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Vilket formellt ansvar hade Sverker Eliasson respektive Ulf Norring? För Krokoms kommuns del har uppgifterna som rör arbetsmiljön uttryckligen delegerats. Uppgifterna har delegerats till Ulf Norring som i sin tur har delegerat uppgifterna vidare till Sverker Eliasson. I målet har det kommit fram att Sverker Eliasson var sjukskriven under en period. Det innebär att ansvaret för arbetsmiljöarbetet under den perioden återgick till Ulf Norring. Detta saknar dock betydelse i målet eftersom åklagarens talan avser händelser som inträffat efter det att Sverker Eliasson åter börjat arbeta. Från formella utgångspunkter var det alltså Sverker Eliasson som hade arbetsmiljöansvaret under den aktuella tiden. Åklagaren har dock gjort gällande att även Ulf Norring haft ett sådant ansvar trots att han delegerat uppgifterna vidare. I flera domar har Högsta domstolen framhållit det viktiga i att det sker en tydlig delegering och att en otydlig sådan leder till att ansvaret ligger kvar på den högre nivån (NJA 2004 s. 34, 80 och 126). Av domarna framgår också att en underlydande arbetsledare som har den omedelbara tillsynen över en verksamhet har ett ansvar även utan att arbetsmiljöuppgifterna formellt delegerats till honom eller henne. Det innebär dock inte att den högre befattningshavaren är fri från sitt ansvar. Här är dock frågan vilket ansvar som ligger kvar hos den högre befattningshavaren efter en delegation av arbetsmiljöuppgifterna. Av förarbetena till arbetsmiljölagen framgår att det inte varit avsikten att arbetsgivaransvaret skulle vara fast placerat på en eller flera personer utan hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. När arbetsmiljöansvaret bedöms ska det i stället finnas ett rimligt spelrum och hänsyn tas till vilka fel som faktiskt begåtts (prop. 1976/77:149 s. 373 f. och den skiljaktiga meningen i NJA 2004 s. 126). Det innebär att den högre befattningshavaren även efter en delegation har ett ansvar för arbetsmiljön. Det är dock naturligt att det ansvaret är mindre än när delegering saknas. Annars skulle ju en delegering av arbetsmiljöansvaret helt sakna betydelse.

13 13 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Det är tydligt att ansvaret kan ligga kvar på den högre befattningshavaren om delegering har skett till en person som saknar erfarenhet eller kunnande i frågan. Den högre befattningshavaren har också ett ansvar för att utöva tillsyn och kontrollera att den underlydande sköter sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. I detta kontrollansvar bör ligga att den högre befattningshavaren måste agera om han eller hon uppmärksammas på omständigheter som i väsentlig grad påverkar arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Även i andra situationer är det rimligt att den som delegerat uppgifterna behåller ett visst ansvar. Det kan gälla förhållanden som inte omfattas av den underlydandes beslutsbefogenheter men däremot av den högre befattningshavarens. Den högre befattningshavaren bör även ansvara för egna åtgärder som har inverkat på arbetsmiljön. Hovrätten har tidigare kommit fram till att Ulf Norring i samband med skrivelsen den 4 mars 2010 insåg att det fanns allvarliga samarbetsproblem på IFO och att Lars Persson då mådde mycket dåligt. Dessa förhållanden är sådana som rör arbetsmiljön för de anställda. Med hänsyn till dessa indikationer har Ulf Norring från den tidpunkten haft ett ansvar för att kontrollera hur arbetsmiljöansvaret sköttes. Han har därefter även själv vidtagit åtgärder som påverkade arbetsmiljön för de anställda och har enligt vad som tidigare sagts ansvaret för dessa. Den slutsats som hovrätten alltså har kommit fram till är att Ulf Norrings åtgärd att delegera arbetsmiljöuppgifterna inte formellt friar honom från straffrättsligt ansvar för arbetsmiljöbrott för åtgärder eller underlåtenheter efter den 4 mars Medförde samarbetsproblemen och Lars Perssons hälsa att Sverker Eliasson och Ulf Norring var skyldiga att vidta åtgärder? Hovrätten har tidigare kommit fram till att Sverker Eliasson och Ulf Norring fick kännedom om att det fanns allvarliga samarbetsproblem mellan Barbro Brandt och Lars Persson någon gång efter julen 2009 respektive i början av mars I samband med att de fick reda på dessa samarbetsproblem har de även fått kännedom om att Lars Persson mådde dåligt. Vad gäller Lars Perssons hälsa under denna tid har Sverker Eliasson berättat att Lars Persson efter julen 2009 uppgav att han hade

14 14 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B sömnsvårigheter och ont i magen samt att han då tänkte att Lars Persson kunde vara på väg in i en depression. Av anteckningar från ett möte den 8 februari 2010, vid vilket Sverker Eliasson, Barbro Brandt och Lars Persson närvarade, framgår att det från arbetsledningen framfördes oro för Lars Perssons hälsa och att Lars Persson vid flera tillfällen uppgett att han hade sömnproblem, var stressad och hade ont i magen. Vidare framgår av skrivelsen från arbetskollegorna den 4 mars 2010 att kollegorna upplevde att Lars Persson mådde fruktansvärt dåligt. Det är tydligt att samarbetsproblemen mellan Barbro Brandt och Lars Persson samt det förhållandet att Lars Persson mådde mycket dåligt har medfört att det fanns en skyldighet att vidta åtgärder i syfte att försöka förhindra ohälsa. 4.5 Vilka åtgärder vidtogs med anledning av samarbetsproblemen och Lars Perssons hälsa? Av anteckningar från mötet den 8 februari 2010 framgår att det föreslogs att Lars Persson skulle besöka läkare på Commodia, som var det företag som Krokoms kommun upphandlat för att sköta dess företagshälsovård. Själv tyckte han att det inte var nödvändigt och ville tänka över saken. Ett nytt möte hölls den 26 februari Då var Kjell Jonsson, Barbro Brandt och Lars Persson närvarande. I anteckningar från mötet anges bland annat att Lars Persson var upprörd och arg över att ha blivit kallad till mötet samt att Lars Persson efter en del övertalning gick med på att göra ett besök hos läkare inom företagshälsovården. Det har vidare framgått att s.k. trepartssamtal anordnades mellan Lars Persson, arbetsgivaren och företagshälsovårdssamordnaren Agneta Sunder. Syftet med trepartssamtal är bland annat att förmedla snabb kontakt med t.ex. företagshälsovården. Genom arbetsgivaren kom Lars Persson i kontakt med Henrik Brodin, psykolog på Commodia. Kjell Jonsson följde med Lars Persson till mötet. Det är inte klarlagt när mötet ägde rum, men det bör ha varit i slutet av februari eller i början av mars Henrik Brodin har berättat att bakgrunden till mötet var att Lars Persson hade sagt

15 15 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B saker som medfört att arbetsgivaren kände oro för Lars Persson. Enligt Henrik Brodin var Lars Persson väldigt upprörd och gick runt i rummet. Lars Persson upplevde att han blivit kränkt av sin arbetsledare Barbro Brandt och att han blivit ifrågasatt i tjänsten. Henrik Brodin kunde inte riktigt se att Lars Perssons reaktion stod i proportion till detta och det var uppenbart att Lars Persson behövde hjälp. Henrik Brodins bedömning efter mötet var att det då inte fanns risk för självmord, men han använde inte något vedertaget instrument vid denna bedömning. Efter skrivelsen den 4 mars 2010 tog Ulf Norring kontakt med Sverker Eliasson, Gunilla Sundqvist och företagshälsovården samt bokade in ett möte dagen efter. Vid detta möte deltog Ulf Norring, Sverker Eliasson, Gunilla Sundqvist och Agneta Sunder. Mötet resulterade i att en s.k. mobbningsutredning skulle genomföras; ett önskemål som också förts fram av den fackliga organisationen. Utredningen skulle utföras externt och Commodia tillfrågades om de kunde göra utredningen. Detta skedde genom att Agneta Sunder gjorde en muntlig beställning till Henrik Brodin. Sverker Eliasson har berättat att även han kontaktade Commodia eftersom Agneta Sunder inte hade fått något klart besked på sin förfrågan samt att han då fick beskedet att Commodia inte åtog sig uppdraget. Efter det negativa beskedet från Commodia kom Sverker Eliasson att göra mobbningsutredningen. Han hade inte någon tidigare erfarenhet av att göra sådana. Han konstaterade att det av föreskrifterna om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet inte framgick att arbetsgivaren inte fick göra utredningen. Även personalchefen Gunilla Sundqvist har uppgett att hon tittade i föreskrifterna och i kommunens policy angående kränkande särbehandling samt att hon kom fram till att en överordnad arbetsledare kunde göra utredningen, men anser att det hade varit bra om personalavdelningen hade varit med i utredningen. Ulf Norring visste att Sverker Eliasson skulle göra mobbningsutredningen om inte Commodia åtog sig att göra den. Den s.k. mobbningsutredningen genomfördes på så sätt att Sverker Eliasson höll samtal med Lars Persson, både enskilt och med Helene Wikner, som var lokalt fackligt ombud, närvarande. Sverker Eliasson höll även enskilda samtal med Barbro Brandt

16 16 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B samt samtal där både Barbro Brandt och Lars Persson var närvarande. Sverker Eliasson talade dock inte med några andra av de anställda eftersom han i samråd med Ulf Norring, Gunilla Sundqvist och Agneta Sunder bedömde att det kunde vara till nackdel för Lars Perssons integritet. Det underlag som Sverker Eliasson hade när han skulle göra sin bedömning var alltså i huvudsak Lars Perssons och Barbro Brandts uppgifter. Lars Persson upplevde att Barbro Brandt utsatte honom för kränkande särbehandling, medan Barbro Brandt ansåg att hon inte gjorde detta och att hon inte heller utsatte någon annan för detta. Enligt Barbro Brandt tog hon bara upp fel och brister som upptäcktes i Lars Perssons arbete. Slutsatsen i Sverker Eliassons utredning var att han bedömde att Barbro Brandt varken utsatt Lars Persson för kränkande särbehandling eller trakasserier. Sverker Eliasson som bl.a. uppgett att han deltog när Lars Persson var högljutt kritisk mot Barbro Brandt har förklarat att han står fast vid denna bedömning. Ulf Norring har berättat att han blev förevisad mobbningsutredningen, att han läste den och konstaterade att slutsatsen var att kränkande särbehandling inte förekommit. Ulf Norring har vidare uppgett att han inte reflekterade över att arbetskamraterna inte hade hörts, men att han i efterhand tycker att utredningen var tunn. Resultatet av den s.k. mobbningsutredningen presenterades på ett möte den 19 april 2010 där bland andra Lars Persson deltog. Lars Persson besökte läkare och psykolog vid flera tillfällen under våren Mats Johansson, specialist i allmänmedicin, träffade Lars Persson några gånger mellan mars 2010 och den 8 juni Mats Johansson skrev ut flera mediciner och sjukskrev Lars Persson. Han kunde inte bedöma om Lars Persson kunde återgå till sitt arbete.

17 17 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Lars Persson träffade även Christer Svensson, som då var anställd som psykolog/psykoterapeut på Commodia. De träffades den 17 maj 2010, den 26 maj 2010 och den 3 juni Det har vidare framgått att Lars Persson efter besök hos läkare den 20 maj 2010 blev sjukskriven fram till den 10 juni 2010, att tanken var att Mats Johansson skulle haft telefonkontakt med Lars Persson efter överläggningen den 10 juni 2010 och att Christer Svensson skulle träffa Lars Persson den 11 juni Vilka arbetsrättsliga åtgärder vidtogs gentemot Lars Persson? Vid mötet den 19 april 2010, då resultatet av mobbningsutredningen presenterades, berättade Sverker Eliasson att arbetsgivaren avsåg att meddela Lars Persson en skriftlig varning på grund av fel och brister hänförliga till arbetet. Det lokala fackliga ombudet Helene Wikner var med vid mötet. Hon har berättat att varken hon eller Lars Persson kände till att frågan om varning skulle tas upp. Helene Wikner kände att hon behövde hjälp att hantera situationen och ett regionalt ombud, Roger Fält, skulle anlitas. Ulf Norring var inte med vid mötet den 19 april Sverker Eliasson har uppgett att han och Lars Persson var överens om att Lars Persson skulle vara hemma med lön den närmaste tiden och att han också beslutade att Lars Persson skulle bli arbetsbefriad. Han ansåg egentligen att Lars Persson skulle bli sjukskriven, men Lars Persson ville inte sjukskriva sig. Ulf Norring, Sverker Eliasson, Gunilla Sundqvist och Agneta Sunder hade möten i princip varje vecka under perioden 19 april 19 maj De diskuterade då om Lars Perssons brister i arbetet eventuellt var så allvarliga att det fanns grund för att avskeda honom. Deras gemensamma bedömning var att det inte var tillräckligt med en varning och att det fanns tillräckligt stöd för ett eventuellt avskedande. Den 19 maj 2010 hölls ett nytt möte, vid vilket Ulf Norring, Sverker Eliasson, Gunilla Sundqvist, Lars Persson, Helene Wikner och Roger Fält närvarade. Helene Wikner har

18 18 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B berättat att personalchefen Gunilla Sundqvist under mötets gång sade att arbetsgivaren övervägde att ta till allvarligare åtgärder än varning. Roger Fält, som deltog per telefon, har uppgett att det blev förvirrande när arbetsgivaren ändrade sig och talade om andra åtgärder än varning. Han har vidare berättat att han då bad att få tala med Gunilla Sundqvist enskilt, att Gunilla Sundqvist under de enskilda diskussionerna var bestämd och att hon inte var beredd att ändra sin uppfattning. Mötet avslutades med att arbetsgivaren övervägde avskedande. Ulf Norring undertecknade den 26 maj 2010 en underrättelse om avskedande genom vilken Lars Persson underrättades om att Krokoms kommun övervägde att avskeda honom från anställningen som socialsekreterare och att hans arbetstagarorganisation hade varslats om den övervägda åtgärden. I underrättelsen upplystes vidare om rätten att begära överläggningar. Formell överläggning, som skulle ha ägt rum den 10 juni 2010, begärdes. Roger Fält talade mycket med Lars Persson och förklarade att överläggningen kunde sluta på olika sätt och beskrev de olika alternativen. Någon överläggning kom inte att hållas eftersom Lars Persson tog sitt liv den 10 juni Vilka brister kan läggas Sverker Eliasson och Ulf Norring till last vad gäller arbetsmiljön? I detta fall handlar det om problem i arbetsmiljön som har med psykosociala faktorer att göra. Det finns dock ingen principiell skillnad i arbetsmiljöansvaret i förhållande till fysiska brister, även om det till viss del handlar om andra regler som ska tillämpas. I sammanhanget måste det dock beaktas att fysiska brister är mer konkreta och ofta kan åtgärdas på ett enklare sätt än brister i psykosociala förhållanden. Enligt hovrätten bör man väga in att det vid exempelvis samarbetsproblem handlar om känsliga mellanmänskliga förhållanden där det ofta finns olika uppfattningar, t.ex. i frågorna om det finns något problem och vad som är orsaken till ett eventuellt problem. Till skillnad från fysiska brister finns det i dessa fall uppenbara risker att en åtgärd för att komma till rätta med en viss brist kan leda till att andra problem uppstår. Det handlar

19 19 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B många gånger om svårlösta problem som kräver noga överväganden. Detta ställer visserligen högre krav på den som har ansvar för arbetsmiljön men samtidigt måste det tolereras ett större utrymme för olika bedömningar Ska hovrätten pröva de mer formella delarna av arbetsmiljöhanteringen? Vissa delar av åklagarens gärningspåstående handlar om att Sverker Eliasson underlåtit att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att skapa en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa (stycke 4 i gärningsbeskrivningen). Det har vidare gjorts gällande att Sverker Eliasson har underlåtit att regelbundet undersöka arbetsförhållandena för att identifiera de risker som finns på arbetsplatsen, göra en riskbedömning och åtgärda de risker som framkommit (stycke 5 i gärningsbeskrivningen). Motsvarande gärningsbeskrivning finns, med några mindre skillnader, även för Ulf Norring (stycke 7 8). Åklagarens påståenden i den delen kan uppfattas som fristående från gärningsbeskrivningen i övrigt och ta sikte på de mer formella delarna av det systematiska arbetsmiljöarbetet, såsom brister i olika styrdokument. Åklagaren har dock vid huvudförhandlingen i hovrätten uppgett att dessa stycken i gärningsbeskrivningen (dvs. stycke 4 5 vad gäller Sverker Eliasson och stycke 7 8 avseende Ulf Norring) ska läsas i ett sammanhang med den precisering som finns i stycke 6, för Sverker Eliasson, respektive stycke 9, för Ulf Norring. Hovrätten prövar därför inte dessa gärningspåståenden separat. Hovrätten noterar dock att Karoline Humble har förklarat att hon varit med och utvecklat dessa frågor i kommunen och att det fanns en arbetsmiljöpolicy, handlingsplan, stöddokument för bland annat kränkande särbehandling och rutiner för vad var och en ska göra när det gäller arbetsmiljöarbetet.

20 20 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM B Var Sverker Eliasson eller Ulf Norring oaktsam genom att inte i tillräcklig grad anpassa Lars Perssons arbetsförhållanden eller omplacera honom? Vid prövningen av om Sverker Eliasson eller Ulf Norring har brustit i sitt arbetsmiljöansvar måste det bedömas om det var möjligt för dem att vidta andra åtgärder än det som faktiskt gjordes. Åklagarens gärningsbeskrivning innehåller vissa exempel på åtgärder som Sverker Eliasson och Ulf Norring enligt åklagaren borde ha vidtagit, såsom att anpassa arbetsförhållandena eller omplacera Lars Persson. Hovrätten är dock inte bunden av dessa exempel utan gärningsbeskrivningen är konstruerad så att även andra åtgärder kan tänkas. Hovrätten har tidigare kommit fram till att Sverker Eliasson och Ulf Norring var införstådda med Lars Perssons situation vid olika tidpunkter och att båda våren 2010 visste om de allvarliga samarbetsproblemen mellan honom och Barbro Brandt. Det har också kommit fram att Lars Perssons hälsa förändrades markant under våren Flera personer har sagt att det fanns många yttre tecken på en negativ tendens som att han gick ner i vikt, började röka och hade svårt att sitta still. Det är förhållanden som Sverker Eliasson och Ulf Norring, åtminstone sammantaget, inte har kunnat undvika att uppmärksamma. Det har också varit tydligt för dem att det var samarbetsklimatet mellan Lars Persson och Barbro Brandt som enligt Lars Persson var orsaken till hans försämrade hälsa. En naturlig första åtgärd i det sammanhanget hade varit att föra konstruktiva diskussioner med Lars Persson och Barbro Brandt. Om sådana diskussioner inte hade lett till något resultat hade det, som åklagaren angett, varit en lämplig åtgärd att anpassa arbetsförhållandena för Lars Persson eller omplacera honom så att kontakterna mellan de två minimerades. I målet har det dock kommit fram att Lars Persson redan under hösten 2009 försökt komma överens med Barbro Brandt och att det åtminstone vid något tillfälle under

Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott

Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott Rättsavdelningen Sida 1 (13) Byråchefen My Hedström 2015-03-30 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom arbetsmiljöbrott Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2016 B 6315-15 KLAGANDE 1. HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JE 2. KO Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART

Läs mer

DOM Göteborg

DOM Göteborg 1 Rotel 23 DOM 2011-12-21 Göteborg Mål nr B 3835-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 30 augusti 2011 i mål nr B 10414-11, bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 15 juni 2011 B KLAGANDE RJ. Ombud och offentlig försvarare: Advokat ZH

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 15 juni 2011 B KLAGANDE RJ. Ombud och offentlig försvarare: Advokat ZH Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2011 B 2513-09 KLAGANDE RJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat ZH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Vårdslöshet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2004 B 3184-03 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H N Ombud: advokaten T S SAKEN Arbetsmiljöbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätt,

Läs mer

DOM 2014-11-18 Stockholm

DOM 2014-11-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2008 B 378-07 KLAGANDE BS Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Medhjälp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas. SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM meddelad i Huddinge Mål nr B 12756-12 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Mikael Ström Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad Radjabali

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

2011-06-15 meddelad i Gävle

2011-06-15 meddelad i Gävle DOM Mål nr B 2305-10 2011-06-15 meddelad i Gävle 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Birgitta Fernlund Åklagarkammaren i Gävle 1. Målsägande 804 28 Gävle Målsägandebiträde: Advokat Bengt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 18 november 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Hanna Söderberg Wallin Advokatbyrå AB Norra Skeppsbron 7 b 803 10

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

2014-02-19 meddelad i Östersund. Åklagare Kammaråklagare Åse Schoultz Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund

2014-02-19 meddelad i Östersund. Åklagare Kammaråklagare Åse Schoultz Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund DOM Mål nr B 2863-11 2014-02-19 meddelad i Östersund 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Åse Schoultz Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund 1. Målsägande

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 154-06 KLAGANDE YF Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

2009-07-03 meddelad i Alingsås

2009-07-03 meddelad i Alingsås ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2006 B 5183-04 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART NGS Ombud och offentlig försvarare: Advokat GT SAKEN Djurplågeri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2012 Ö 5629-10 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat J-ÅN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marianne Vestin Leffler marianne.vestin.leffler@harnosand.se RIKTLINJER/RUTINER Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Dokumentnamn

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat BÅ Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 oktober 2010 B 2377-09 KLAGANDE AA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1876-12 KLAGANDE Öresundschark AB, 556539-8582 Spettgatan 1 211 24 Malmö Ombud: Advokat MH MOTPART Riksåklagaren Box 5553

Läs mer

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 1437-02 KLAGANDE R L Offentlig försvarare och ombud: advokaten CGS MOTPART Riksåklagaren SAKEN Olovligt brukande ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn

Begångna brott 1. Sexuellt övergrepp mot barn Mål nr meddelad i Falun 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Niclas Eltenius Åklagarkammaren i Falun Målsägande Målsägande, se domsbilaga 1 Målsägandebiträde: Advokat Veronica Viklund

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 november 2007 B 961-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RT Ombud och offentlig försvarare: Advokat TO SAKEN Medhjälp

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna SOLNA TINGSRÄTT meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

DOM 2014-11-06 Stockholm

DOM 2014-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-11-06 Stockholm Mål nr B 4881-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 17 april 2014 i mål nr B 996-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 maj 2015 Ö 2861-14 KLAGANDE BJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat LO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 februari 2007 B 1544-06 KLAGANDE HL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1395-12 KLAGANDE KM Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Företagsbot

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

2014-05-02 meddelad i Göteborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott

2014-05-02 meddelad i Göteborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott DOM Mål nr B 16214-13 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Spec Göran Hansson Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad JOHAN Anders Åsman, 660612-5091

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

DOM Malmö

DOM Malmö 1 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Rotel 13 DOM 2016-04-14 Malmö Mål nr T 1157-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hässleholms tingsrätts dom 2015-04-08 i mål T 1370-13, se bilaga A KLAGANDE POLOP Aktiebolag, 556382-8283

Läs mer

DOM 2{)13-11~1 &. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box210 641 22 Katrineholm

DOM 2{)13-11~1 &. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box210 641 22 Katrineholm KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 2{)13-11~1 &. Meddelad i Göteborg Sida l (5) Mål nr 9178-12 l A F llnspcktion

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 december 2014 B 2489-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MÅLSÄGANDE Aktiebolaget Svensk Filmindustri, 556003-5213 c/o

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 mars 2016 Ö 5727-14 KLAGANDE PT Ombud och offentlig försvarare: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande

Läs mer

2009-04-08 meddelad i Östersund. Tilltalad PONTUS Claes Magnus Bergvall Borg, 781222-8216 Divisionsgränd 3 2tr 831 38 Östersund

2009-04-08 meddelad i Östersund. Tilltalad PONTUS Claes Magnus Bergvall Borg, 781222-8216 Divisionsgränd 3 2tr 831 38 Östersund Mål nr meddelad i Östersund 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Stefan Karlsson Åklagarkammaren i Östersund Målsägande Målsägande A Målsägandebiträde: Advokat Malin Dromberg Dromberg

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 Rotel 030102 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 5 november 2015 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 3) Motpart (Åklagare) Kammaråklagare Christina Voigt Åklagarmyndigheten

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 3811-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART LS Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS SAKEN

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2013-11-19 Stockholm Mål nr F 5627-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-23 i mål nr F 1430-13, se bilaga A KLAGANDE G S MOTPART

Läs mer

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall

2012-04-04 meddelad i Hudiksvall Mål nr meddelad i Hudiksvall 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Helena Swahn Åklagarkammaren i Gävle Tilltalad Elsie ANN-KRISTIN Ros, 520510-3509 Renskullen 1 821 50 Bollnäs Ombud och

Läs mer

meddelad i Malmö

meddelad i Malmö Avdelning 4 DOM Mål nr B 7817-09 2010-06-24 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Johan Larsson Malmö åklagarkammare Tilltalad Omid Mosavi, 800908-6177 Amiralsgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 B 1867-09 KLAGANDE YA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PL MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Inom Åstorps kommun skall ingen arbetstagare utsättas för kränkande särbehandling. Alla anställda har ett ansvar för

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer