Lågprisflygets passagerare som regional resurs En studie av passagerare från Malmö Airport

Transkript

1 Lågprisflygets passagerare som regional resurs En studie av passagerare från Malmö Airport Jan Henrik Nilsson, Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, INTRODUKTION Bakgrund Lågkostnadsflyget har sedan 1995 vuxit fram som en viktig maktfaktor inom den europeiska turismnäringen. Marknadsandelen har vuxit från en mycket låg nivå till 20 procent på bara tio år. (Luftfartsstyrelsen, 2006) Den aktuella typen av lågkostnadsflyg kan definieras som en förbindelse point-topoint, med låg kostnadsbild, med förhållandevis låg servicenivå och med låga biljettpriser enligt den modell som utvecklats av de två dominerande aktörerna Ryan Air och Easy Jet. (Doganis, 2006) Dessa bolags konkurrensfördelar kan förklaras med en kombination av låga kostnader, mycket väl utvecklad yield management, god marknadsföring samt genom samarbeten med andra aktörer såsom hotellkedjor och biluthyrningsfirmor. Ett sätt för dessa bolag att minska kostnaderna är att huvudsakligen använda sekundära flygplatser där avgifterna för start och landning är relativt låga. Sådana flygplatser ligger normalt km från storstadsområdenas centrala delar. Kända exempel är Stansted (London), Hahn (Frankfurt) och Charleroi (Bryssel) samt Skavsta och Västerås (Stockholm). I Öresundsområdet har Malmö Airport (Sturup) utvecklats till en viktig lågprisflygplats bland annat genom sitt fördelaktiga kostnadsläge i förhållande till Köpenhamn- Kastrup. I dag har Malmö förbindelser med lågkostnadsflyg till Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Polen och Ungern. Malmö Airport har utvecklat en dubbel roll, dels som Skånes viktigaste inrikesflygplats, dels som bas för en stor del av lågkostnadsflyget i Öresundsregionen. Med tanke på detta kan man förvänta sig att de utländska passagerare som reser till Malmö Airport kommer att tillbringa sin vistelsetid spridda över stora delar av Sydsverige och på Själland. Lågprisflyget uppfattas som viktigt för regionala flygplatser av flera skäl. För det första genererar de inkomster till flygplatsen, direkt och indirekt, för det andra bidrar de till att upprätthålla flygplatsen som arbetsgivare och som resurs för det regionala näringslivet och för det tredje ses lågprisflygets inkommande passagerare som en resurs för den regionala turismnäringen. På den senare punkten råder dock en viss osäkerhet. I en del fall är det tydligt att de passagerare som flyger till sekundära flygplatser främst har storstadsområdenas centrala delar som resmål. Samtidigt finns det rimligen stora variationer mellan olika regioner när det gäller var passagerarna tillbringar sin vistelsetid på destinationen och därmed hur turistinkomsterna fördelas geografiskt.

2 Problemställning och syfte Kunskapsläget om fördelningen av inkommande flygpassagerares vistelseorter och resmönster, och därmed av de inkomster som de genererar är generellt sett otillfredsställande. Detta gäller för flygreseströmmar i allmänhet och i särskild hög grad för lågkostnadsflyget, eftersom man till exempel inte kan bygga sina uppskattningar på traditionell segmentering. I Skåne och Öresundsregionen känner vi till antalet passagerare och fördelningen mellan outgoing och incoming. Vidare finns uppgifter från bland annat hotellnäringen som tyder på att beläggningen av vissa nationaliteter ökat i samband med att en ny flyglinje öppnat. Dessa uppgifter är dock sådana att de främst skall ses som indikationer. Det saknas däremot systematiserad kunskap om var dessa passagerare tillbringar sin tid, var de övernattar och var de spenderar sina pengar. Vidare saknas grundläggande data om dessa passagerare, såsom ålder och hemort. Projektets syfte är att kartlägga och analysera lågkostnadsflygets utländska resenärer som ekonomisk resurs för turismbranschen i Skåne. Detta syfte kan tydliggöras genom bland annat följande frågeställningar: Varifrån kommer resenärerna? Vilka motiv fick resenären att bestämma sig för att resa till Malmö Airport? Hur stor del av passagerarna stannar i Skåne och hur många reser vidare till Danmark, främst Köpenhamnsområdet? På vilka orter tillbringar de sin vistelse? Hur fördelas passagerarna mellan olika inkvarteringsalternativ? Vilka besöksmål eller attraktioner har de besökt? Vilka andra aktiviteter har de ägnat sig åt? Metod En enkätundersökning genomfördes på Malmö Airport under två veckor i augusti Enkätens frågor utformades i samarbete mellan Jan Henrik Nilsson, Institutionen för Service Management, Lunds universitet och Tomas Johansson, Position Skåne. Enkäterna översattes till engelska, franska, spanska, ungerska och polska. Totalt samlades 473 enkätsvar in. Enkäter delades vid minst två avgångar vardera till följande destinationer: London Dublin Marseille Barcelona (Girona) Madrid Budapest Warszawa Gdansk Katowice

3 RESULTAT Destinationer Nedanstående tabell visar fördelningen av respondenter på samtliga studerade destinationer. Tabell 1. Passagerarantal fördelat på destinationsflygplatser Flygplats Frekvens Procent av total Barcelona 34 7,2 Budapest 67 14,2 Dublin 46 9,7 Gdansk 16 3,4 Katowice 14 3,0 London 94 19,9 Madrid 76 16,1 Marseille 49 10,4 Warszawa 77 16,3 Total Köns- och åldersfördelning Männen svarar för ca 54 procent av passagerarna medan kvinnorna utgör ca 46 procent. Det finns inte några väsentliga skillnader mellan de olika nationaliteterna vad gäller könsfördelning. Cirka hälften av respondenterna var mellan 20 och 35 år gamla, ytterligare drygt 25 % var mellan 36 och 50. Medelåldern var således relativt låg. Skäl att resa Tabell 2. Huvudanledningar till resbeslutet Huvudanledningar att resa Frekvens Procent Affärsresa, arbete 45 9,6 Semester ,8 Besöka släkt och vänner ,8 Angett mer än ett svar 27 5,8 Att besöka släkt och vänner samt att åka på semester är de överlägset viktigaste anledningarna till besöket i regionen. Bland dem som angett mer än ett svarsalternativ fyllde de flesta i att de både hade semester och besökte släkt och vänner. Nästan 60 procent av resenärerna angav att de besökte släkt och vänner när de var på destinationer, bland dessa fanns alltså ett hundratal som inte hade det som huvudanledning men passade på att göra ett besök när man ändå reste. Bland dem som angav affärsresa eller arbete som främsta skäl för resan var polackerna i klar majoritet, 28 av sammanlagt 45 var på väg till Polen, att jämföra med sju ungrare och åtta britter. Semesterresa var den viktigaste anledningen för spanjorer och fransmän. För polacker, britter och irländarna dominerade släkt- och vänbesöken medan det bland ungrarna vägde jämt mellan besök och semester.

4 Informationskanaler Valet av informationskanaler av avspeglar ändamålet för resan relativt väl. Den övervägande delen fick information genom bekanta, word of mouth. Det kan också påpekas att det finns en betydande grupp som inte haft som syfte att besöka släkt och vänner, men som trots det fått kunskap om resmålet genom word of mouth. Internet är näst efter word of mouth den klart viktigaste informationskällan. De andra marknadsföringskanalerna turistinformation, flygbolagsinformation och reklam i medier är betydligt mindre använda, framför allt används de till största delen i kombination med andra informationskanaler. Vistelsetid Tabell 3. Resenärernas vistelsetider i Skandinavien Vistelsetider, antal dagar Frekvens Procent Kumulativ procent ,5 10, ,4 49, ,5 75, ,3 89, ,8 96,5 över 90 dagar 16 3,5 100 Siffrorna över resenärernas vistelsetider i Skandinavien är knappast förvånande. De flesta är här på ett relativt kort besök, hälften stannar en vecka eller kortare tid. Den stora gruppen turister, 65 procent, stannar mellan fyra och 14 dagar i regionen. De tio procent vars besök varar en månad eller längre har mycket nära anknytning till regionen, antingen genom släktband eller genom arbete. I en del fall är det snarast fråga om migration. Av dem som stannat längre än 90 dagar reste 14 till Polen och två till Ungern. De vardagliga banden till framförallt Polen är starka. Man kan även notera en relativt stor grupp irländare och britter som bara stannar två till fyra dagar. Om orsaken till detta kan man givetvis bara spekulera, men det kan vara så att lågprisflyget har skapat nya resmönster på de brittiska öarna. Vistelseorter och vistelseregioner De flesta resenärerna tillbringade sin vistelse i Skåne, 61 procent. Bland de skånska resmålen har Malmö en särställning med nästan lika många registrerade vistelser som alla andra skånska destinationer tillsammans. Köpenhamn och Danmark har attraherat förhållandevis få övernattande gäster, omkring en tiondedel av resenärerna hade Danmark som huvudsakligt resmål. 61 procent av resenärerna besökte Danmark under vistelse, de flesta dock utan att övernatta. Det är noterbart att övriga Sverige lockat i det närmaste lika många resenärer som Köpenhamn och Danmark tillsammans. Övernattningsformer Boende i ett privat hem, det vill säga normalt hos släkt och vänner, är den vanligaste boendeformen bland resenärerna. Det stämmer väldigt väl överens med de skäl för att resa som redovisats tidigare. Runt en fjärdedel av respondenterna övernattade på hotell under vistelsen. En låg andel utnyttjade camping, bed and breakfast eller lantgårdsboende vilket närmast kan förklaras av att dessa övernattningsformer passar bäst för bilburna besökare.

5 Aktiviteter Som framkommit tidigare finns det en grupp på mellan tio och 15 procent som reser i yrket, det vill säga som varit på affärsresa, konferens eller arbetat under vistelsen. Gruppen som varit på affärsresa eller deltagit i konferens är sannolikt undervärderad i denna undersökning med tanke på att den utfördes under semestertider. Föga förvånande är shopping och restaurangbesök de två högst rankade aktiviteterna i undersökningen. Man kan dela upp huvuddelen av aktiviteterna i två huvudkategorier. Den första kan kallas urbana aktiviteter, dit shopping, barbesök, nattliv och kulturella aktiviteter kan räknas. Den andra huvudkategorin kan kallas landsbygdsaktiviteter, dit räknas naturaktiviteter, golf, jakt och fiske samt besök i djurparker. Andra sporter utövas både i stan och på landet. Jämför vi dessa båda huvudkategorier ser vi att de urbana aktiviteterna dominerar. I själva verket är det inte alls förvånande. För det första är Öresundsregionen en storstadsregion med en mängd intressanta besöksmål lokaliserade till städer. Vidare har en stor del av besökarna angett att ett av syftena med resan varit att hälsa på släkt och vänner. Med tanke på befolkningsfördelningen i regionen blir det därmed en stor andel storstadsbesök. SLUTDISKUSSION Denna studie har mer än något annat visat på mångfalden inom den undersökta gruppen lågprisresenärer. Vi har att göra med en mycket heterogen grupp resenärer. Det faktum att det är ekonomiskt möjligt för de allra flesta européer att resa med lågprisbolagen gör att resenärsgruppen sannolikt är mindre homogen än de som flyger reguljärt med traditionella bolag. Utifrån denna undersökning kan man urskilja tre kategorier av resenärer som har delvis olika karaktär: Relationsresenärerna, turisterna och de arbetsrelaterade resenärerna. Dessa kategorier kan relateras till de undersökta nationaliteterna. Det måste dock påpekas att grupperna är överlappande och att indelningen givetvis är en grov förenkling. Samtidigt är kategorierna intressanta eftersom de tydligt kan relateras till viktiga trender och utvecklingstendenser i samtiden. Relationsresenärerna finns inom alla nationaliteter och utgör den största kategorin. Den utmärks av att man reser för att hälsa på släkt och vänner och därför oftast även bor hos sina bekanta. Samtidigt kan man se att en stor del kombinerar sina besök med mer traditionellt turistresande. Denna kategori är störst bland de resenärer som hade London och Budapest som resmål, även bland polackerna var denna grupp relativt stor. London och de centraleuropeiska destinationerna belyser två olika mönster. London är i mångt och mycket Sveriges viktigaste kontaktpunkt gentemot omvärlden. Staden är traditionellt den viktigaste destinationen för svenska affärsresenärer. Ett stort antal svenska företag är verksamma där. Vidare tillbringar många svenskar en tid av sitt liv i staden för utbildning eller tillfälliga arbeten, inom restaurangbranschen, som aupair och så vidare Sammantaget innebär det att många svenskar någon gång i sitt liv passerar genom London, ett antal stannar kvar. Givetvis knyts på detta sätt en mängd vänskaps- och familjband. Ungrare och polacker är stora invandrargrupper till Sverige. I båda fallen har immigrationen pågått under ett antal decennier. Invandringen från Ungern förknippas kanske främst med flyktingvågen 1956 medan inflyttningen av

6 polacker varit mer utspridd i tiden. Invandringen till Sverige, bland annat från dessa länder, har liksom i fallet med London skapat en mängd gränsöverskridande mänskliga band. I och med den europeiska integrationsprocessen, det ökande välståndet i Centraleuropa och de allt billigare resorna har det blivit möjligt med ett tätare resande. Turisterna finns även de bland alla nationaliteter men utgör en särskilt stor andel bland spanjorer, fransmän och irländare. Gruppen innehåller relativt många yngre människor och stannar relativt kort tid. De bor i större utsträckning på kommersiella övernattningsställen och är mer aktiva under sin vistelse. Det mesta tyder på att denna grupp även gör av med mer pengar än de två andra kategorierna. Denna kategori kan sägas utgöra en illustration av några av de viktigaste trenderna inom turismen under de senaste tio åren. Större städer har fått större betydelse som turistmål; urbana miljöer, konst, design och kultur har uppmärksammats allt mer till exempel i resemagasin och guideböcker. Det finns också en tendens bland en grupp resenärer att ta fler och kortare semestrar än tidigare, den traditionella semestern delas upp eller så tar man ledigt under en förlängd weekend. Särskilt för den senare trenden har definitivt de allt billigare flygresorna varit en viktig drivkraft. De arbetsrelaterade resenärerna var särskilt väl representerade bland de polska resenärerna, även bland britter och ungrare fanns en del som angav detta som skäl för att besöka regionen. Det har under ett antal år förekommit en rätt stor arbetskraftinvandring från Polen till Sverige. Till skillnad från traditionell migration har vi här att göra med temporära arbetsresor. Man bor utomlands en period och tjänar pengar samtidigt som familjen stannar kvar i hemlandet. Man kan även arbeta en tid för att bekosta studier eller bara för att komma utomlands, lära språk eller se världen. Denna typ av migrationsliknande tillstånd (förr kallades det arbetsvandringar) ökade efter järnridåns fall 1989 för att ta ännu mer fart efter de senaste utvidgningarna av EU 2004 och Sverige och Öresundsregionen är i det här fallet del av ett större europeiskt mönster. Stora grupper av unga människor från Öst- och Centraleuropa arbetar i väst (de allra flesta i Storbritannien, Irland och Tyskland), särskilt inom servicesektorn. Delar av den europeiska arbetsmarknaden håller alltså på en få en alltmer gränsöverskridande karaktär. En antydan om hur en del av dessa mönster ser ut rent geografiskt får man om man studerar kartan över flygförbindelserna på Wizz Airs hemsida. Det är alldeles givet att denna typ av resande underlättats väsentligt sedan lågprisflyget fick sitt genombrott, dels givetvis genom att kostnaderna sjunkit men också genom att tillgången på förbindelser ökat kraftigt. ---