Nya målgrupper ställer nya krav på demensomsorgen. Dokumentation. från konferensen fredag 14 november 2014 på Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya målgrupper ställer nya krav på demensomsorgen. Dokumentation. från konferensen fredag 14 november 2014 på Radisson Blu Scandinavia, Göteborg"

Transkript

1 Nya målgrupper ställer nya krav på demensomsorgen Dokumentation från konferensen fredag 14 november 2014 på Radisson Blu Scandinavia, Göteborg 1

2 Nya målgrupper ställer nya krav på demensomsorgen Dokumentation från konferensen i Göteborg 14 november Ett GR-arrangemang. Drygt 400 personer hade samlats på Radisson Blu Scandinavia i Göteborg för att ta del av den sjunde konferensen om demenssjukdomar. Dagens moderator var Krister Westerlund, som är ordförande i Alzheimerföreningen Sverige och stiftelsen Alois Alzheimer. Med glimten i ögat och mycket humor ledde han publiken genom dagens program. Att hans hjärta klappar för GAIS lär inte undgått någon som var på plats, liksom hans engagemang i frågor som rör Alzheimer och demensvård. Krister berättade inledningsvis om Alzheimerföreningen Sverige. Den bildades 1986 och sedan starten har de varit medlemmar i Alzheimer Disease International (ADI), en internationell organisation där en förening per land är medlem. Förutom att stötta patienter och anhöriga och verka för att synliggöra demenssjukdomar arrangerar Alzheimerföreningen också utbildningar. Hittills har man bland annat utbildat 400 sjuksköterskor i spetskompetens inom demensområdet. Han talade också om stiftelsen Alois Alzheimer, en stiftelse nära knuten till Alzheimerföreningen Sverige som stöder svensk patientnära klinisk forskning. Demensforskningen i Sverige har låg status och får endast tio procent i stöd av vad t.ex. cancer och hjärta får. Det borde egentligen vara tvärtom. Kostnaderna för samhället när det gäller demenssjukdomar är ofattbara 63 miljarder per år. Man får lägga ihop cancer, hjärta-kärl och stroke för att komma upp i de kostnaderna, sa Krister. Stiftelsen Alois Alzheimer har bestämt sig för att stödja patientnära klinisk forskning och i stiftelsens forskningsråd sitter några av Sveriges främsta experter inom demensforskning, bland andra Agneta Nordberg, Kaj Blennow och Lennart Minthon. För att sprida kunskap om, och göra demenssjukdomar mer känt, har man så kallade minnesvärdar kopplat till verksamheten. Sven Wollter, Suzanne Reuter och Claes Malmberg är några av de kända personer som hjälper till att skapa opinion i demensfrågor och att samla in pengar till forskningen. Länktips: Alzheimerföreningen Sverige: Stiftelsen Alois Alzheimer: n Dagens moderator var Krister Westerlund, ordförande i Alzheimerföreningen Sverige och stiftelsen Alois Alzheimer. 2

3 Konferensen fredagen den 14 november 2014 hölls på Radisson Blu Scandinavia. Konferensens arbetsgrupp hälsade välkommen: Pernilla Edström, silviasjuksköterska/enhetschef, Härryda kommun; Susanne Lundin, demenssjuksköterska, Kungsbacka, Ann-Sofie O Dwyer, silviasyster/vårdutvecklare, Västra Göteborg; och Karin Westberg, utbildningsledare, GR. Lena Janmarker, demenssjuksköterska, Brämare gårdens VC saknas på bilden. 3

4 Utan de anhöriga faller Sverige Gunilla Matheny, leg. distriktsköterska och pedagog Först ut bland dagens föreläsare var Gunilla Matheny, distriktssköterska m.m., och de senaste 20 åren utbildat i ämnet anhörigstöd. Hon talade om demensvården ur ett anhörigperspektiv och gav exempel på verktyg man som omsorgspersonal kan använda för att utveckla anhörigstödet. Hon inledde med att definiera vem som är anhörig, och enligt Gunilla behöver det inte bara handla om blodsband utan kan vara en granne, partner eller vän till den som drabbats. Det centrala är att det finns en relation. Utan de anhöriga faller Sverige, sägs det, men jag har snitsat till det: Vad behöver de anhöriga för att inte falla. Det finns inga lagkrav på att man måste stödja en anhörig men ofta vill man, och för att orka vilja behöver man stöd, sa Gunilla. Goda relationer A och O Hon ställde frågan För vems skull är det vi samarbetar med anhöriga? Den som vårdas märker om det uppstår gnissel mellan anhöriga och personal, och därför handlar det om att bygga bästa möjliga relationer. Det är en av nycklarna till ett bra anhörigstöd. Bort med titlarna. Det handlar om människor och relationer, betonade hon. Var femte person i vuxen ålder, 1,3 miljoner, stöttar i dag någon närstående. Majoriteten av dem är mitt i livet med barn, karriär osv. Gunilla kallade dem sandwichanhöriga för att de står mellan att ta hand om sina barn och gamla föräldrar. I Sverige är det relativt jämlikt mellan könen i att ge anhörigstöd. Det som skiljer är att kvinnor i större utsträckning ger vård och omsorg medan män tar hand om exempelvis ekonomi, teknik och hus- och trädgårdsskötsel. En av de största förbättringarna för anhöriga är förändringen i Socialtjänstlagen som säger att socialnämnden ska erbjuda stöd till anhöriga. Det betyder att anhörigkonsulenter eller Det finns inga lagkrav på att man måste stödja en anhörig men ofta vill man, och för att orka vilja behöver man stöd, sa Gunilla. 4

5 motsvarande behöver bedriva en uppsökande verksamhet för att ta reda på de anhörigas önskemål. Lagen är inte specifik för äldreomsorgen utan inkluderar alla anhöriga som behöver stöd. En berättelse om skuld, skam, oro och sorg För att exemplifiera hur anhörigstödet kan se ut berättade Gunilla en historia om sin pappa Peter. Berättelsen är en blandning av fiktion och verklighet. Hon beskriver honom som snygg, stark, manlig och noga med utseendet. Innan han blev sjuk reste de och gjorde mycket kul tillsammans, livet liksom bara rullade på. Plötsligt börjar Gunillas pappa bli glömsk och slarva med räkningar. Det blir tydligt för henne att vård- och omsorgspersonal, som hon själv, sällan är sjuksköterskor i privatlivet. Man är först och främst anhörig. Hon blir irriterad på sin pappa vilket leder till skuldkänslor. Ganska snart förändras hennes pappa, blir aggressiv, missköter hygienen och ringer Gunilla på nätterna. Hon blir en anhörig mitt i livet. Orken tryter och Gunilla kontaktar hemstjänsten. Under samtalet med biståndshandläggaren säger hennes pappa stolt: Men vi behöver ingen dagverksamhet, min dotter är distriktssköterska. Gunilla blir uppgiven och ledsen eftersom hon där och då känner att hon inte kan berätta om pappans märkliga beteende. Hon tycker därför det är viktigt att man skapar enskilda möten, för både närstående och anhöriga. Enskilda möten är ytterligare en nyckel i anhörigstödet. När hemtjänsten kommer till hennes pappa är de stressade och Gunilla blir orolig för pappan, och precis som för alla anhöriga är det grundläggande att den närstående har det bra. En dag blir Gunilla uppringd från mataffären där hennes pappa bor. De säger: Din pappa är här, han mår nog inte så bra. Gunilla kastar sig iväg och möts av att pappa sitter med filt och tofflor men är i övrigt naken. Hon skäms, och kallar det för dubbel skam eftersom hon skäms för att hon skäms. Hon känner oro, skuld och har dåligt samvete för det som hänt med pappan. Det handlar om människor och relationer... de anhöriga är i underläge och vill inte vara besvärliga Efter ett benbrott kommer Gunillas pappa till ett boende, och hon vet att han inte vill vara där. Hon ljuger därför och säger att de ska hälsa på en kusin, varpå skuldkänslorna och skammen växer. Vid det första besöket på boendet går Gunilla fram till en i personalen och anmäler deras ankomst. Personen ser på klockan och säger: Det är inte jag som ska visa lägenheten men sitt ner en stund. Gunilla betonar hur viktigt det första mötet är, att man som personal tar sig tid och att man måste ha rutiner för bemötande. De väntar i en och en halv timme och under tiden säger Gunillas pappa: Måste jag vara här, det är som ett fångläger. Anhörigstöd handlar om bemötande och värme men också om ramar och rutiner. Gunilla vet till exempel inte om hon får besöka sin pappa på kvällarna. Att vara tydlig med vilka regler och rutiner som finns är ännu en nyckel i stödet av anhöriga. Hon hälsar på så ofta hon hinner och ser att pappan blir sämre. Han blir orolig och aggressiv, får mediciner och känner inte igen Gunilla. I det läget kommer känslan av sorg. Hon börjar sörja förlusten av sin pappa, trots att han lever. En dag när hon kommer på besök har pappa en kaffefläck i grenen, men hon säger inte till personalen. Det handlar om de anhöriga är i beroendeställning, enligt Gunilla. Det handlar om makt och beroende, att de anhöriga är i underläge och vill inte vara besvärliga, sa hon. Den tredje dagen hon kommer på besök ser hon att pappan har kvar samma fläck i grenen och hon blir orolig för hans situation. Hon säger att hon borde pratat med baspersonalen, som är närmast pappan, men går istället till chefen på boendet för att påtala fläcken i grenen. Det som chefen uppfattar att Gunilla säger är: Du sköter inte ditt jobb. och hon blir stämplad som besvärlig. Gunillas oro växer och hon kommer inte överens med chefen. Gunilla förklarar att när man är i underläge blir man orolig och bråkar, och det är viktigt att förstå när man möter anhöriga som upplevs som besvärliga. 5

6 Gunilla frågar sig varför vi är så bra på anhörigstöd i livets slutskede, och inte i andra stadier i livet. En berättelse om bra bemötande och trygghet Pappan blir allt sämre och flyttar till ett annat boende. Det nya boendet är inte lika modernt och fint som det tidigare men där finns en ängel, som Gunilla beskriver henne. Hennes pappa blir bemött med leende och tilltal, och även Gunilla blir välkomnad, visad runt och presenterad för den övriga personalen. Hon märker genast att det finns rutiner för bemötande. Den de pratar med talar direkt till både Gunilla och hennes pappa. De får en välkomstbricka med fika och efter en stund somnar pappan. Gunilla får då ett enskilt samtal, ett anhörigsamtal, och personen frågar vad hon behöver för att känna sig trygg och välkommen. De frågar: Hur mår du? och Vad längtar du efter?, och Gunilla börjar gråta. På boendet finns alla nycklar till ett väl fungerande anhörigstöd. Hon pratar det språk den döve kan höra, den blinde kan se och den stumme kan tala. Hon talar empati och värme, sa Gunilla. Gunillas pappa flyttar in och trivs. Vid ett av besöken hos sin pappa upptäcker hon till sin förskräckelse en kaffefläck på byxorna. Tyngd av erfarenheten från det andra boendet kommer känslor av skuld, skam, oro och sorg över henne. Hon säger inte till personalen men nästa dag är kaffefläcken borta, och pappan är nyrakad, pigg och glad, och Gunilla känner att hennes pappa är väl omhändertagen. Hon får enskilda samtal med anhörigkonsulenten och går på anhörigträffar. Att hon får vara delaktig i vården av sin pappa betyder mycket. När hon får beskedet att pappan fått levercancer och kommer att dö känner Gunilla i sorgen ändå förtröstan. Hon vet att personalen kommer att ta hand om henne när pappan är borta, och till exempel fråga vad hon vill att pappan har på sig när han är död. Anhörigstöd inte bara i livets slut Gunilla frågar sig varför vi är så bra på anhörigstöd i livets slutskede, och inte i andra stadier i livet. Det är när den närstående lever man som anhörig vill ha stöd och att samarbetet mellan vårdpersonal och anhörig fungerar. Gunillas tips var att lägga bemötandet inom den palliativa vården i kopieringsapparaten, där finns alla nycklar som behövs. I många av de samtal med anhöriga som Gunilla Matheny haft har det framkommit att det viktigaste anhörigstödet är att den närstående har det bra. Fortsätt att göra ett bra jobb. Det är det viktigaste anhörigstödet. De anhöriga säger också: Se mig, lyssna på mig. Det tar inte längre tid att se någon jämfört med att titta på någon. Använd era varma ögon och händer, sa Gunilla. Hon sa att det indirekta anhörigstödet också är viktigt, exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och gruppbostäder. Hon talade varmt om anhörigkonsulenter och anhöriggrupper, som är jätteviktiga i stödet till de anhöriga! I samtalet med den anhörige räcker det att vara en medmänniska; fråga hur den anhörige mår, vad du kan bidra med för att hen ska känna sig trygg och på vilket sätt den anhörige vill vara delaktig. Det gäller också att vara extra uppmärksam på kroppsspråket, t.ex. om den anhörige sänker blicken. Varför kan de inte släppa taget? Mellan den närstående och anhörige finns det en stark anknytning, oftast livslånga band. Då kan man inte begära att den anhörige ska släppa taget. Gunilla jämförde med inskolning av förskolebarn, där man gradvis vänjer barnet vid att vara med främmande människor, samtidigt som föräldern måste känna förtroende för personalen. Samma sak gäller när någon närstående behöver vård. Vårdpersonalen kan aldrig ersätta den anhörige, inte ens om förhållandet varit dåligt. Tillit är också en viktig del av ett gott bemötande. Det är en färskvara, som man som personal måste skapa hela tiden. Förbjudna känslor ingår många gånger i den anhöriges upplevelse. De kan säga: Ibland önskar jag att han vore död, han var så elak. Om den anhörige vågar prata med er om förbjudna känslor är det fem stjärnor till er förmåga att skapa trygghet, sa Gunilla. I sin undersökning har Gunilla upptäckt att det inte finns några förbjudna frågor till anhöriga. Hon uppmanade publiken att fråga de anhöriga om allt, och heller inte prata över huvudet på de närstående. Gunilla Matheny avslutade sin föreläsning med att läsa en dikt om bemötande. Dikten och Gunillas övriga bilder hittar du i hennes presentationsmaterial, som du kan ladda ner från n 6

7 Bemötande eller medicin? Senaste forskningen kring BPSD Lennart Minthon, professor i psykiatri med inriktning demenssjukdomar och kognition och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken i Malmö Kliniken, som har blivit utnämnd till Skåne Centre of Excellence in Health av Region Skåne, är världens största minnesklinik. Han inledde med att berätta att Göteborg är ett starkt fäste när det gäller forskningen på området. I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg bedriver Skånes Universitetssjukhus världsledande forskning inom demensområdet. Lennart är en av initiativtagarna till BPSD-registret, ett nationellt kvalitetsregister för Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). BPSD-registret är både ett register och ett sätt att arbeta med de som drabbats. Genom att använda registret som ett verktyg kan man arbeta strukturerat med den dagliga omvårdnaden. Man kan också få fram statistik för den egna enheten och jämföra den med resten av landet. Registret är webbaserat och bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en god och säker vård vid demenssjukdom och evidensbaserad forskning. BPSD delas in i affektiva symptom, psykossjukdom, hyperaktivitet och apati. De apatiska patienterna är ofta initiativlösa och sitter tysta för sig själva men de lider mycket inombords. BPSD är mycket vanligt. 90 procent av alla som fått en demenssjukdom drabbas av BPSD. År 2030 räknar man med att det finns 63 miljoner personer med demenssjukdomar i världen. Det är ett globalt problem. I Kina ger man medicin mot demenssjukdomar och när det inte hjälper har de madrasserade Lennart Minthon är professor vid Minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö-Lund. 7

8 rum. Vi behöver sprida BPSD-registret och nästa månad startar vi i Danmark och i januari i Australien, sa Lennart. BPSD-registret kom till då Lennart, när han arbetade som specialistläkare, upptäckte att vårdpersonalen uppfattade patienternas tillstånd på olika sätt, och att specialister och vårdpersonal talade olika språk. Efter att ha utbildat personalen i evidensbaserad medicin och NPI-skalan, som är en skala där man mäter 12 olika beteenden, om de förekommer och hur allvarliga de är, förbättrades situationen för både patienter och personal. De lärde sig tala samma språk, följa de uppgjorda behandlingsplanerna och arbeta i team med patienten. En viktig del var att man kunde mäta tillståndet före och efter de vårdinsatser som gjordes. Man började med att testa i liten skala på den egna kliniken och på ett demensboende. Resultatet på boendet blev att på ett år sjönk poängen på NPI-skalan med 45 procent. I motsvarande grad ökar poängen på Quality of Life-skalan. På specialistavdelningen kunde man mäta att patienterna var signifikant bättre vid utskrivning än inskrivning. Målet var också att minska läkemedelsanvändningen för patienterna, och genom att arbeta med registret har det visat sig möjligt. Personcentrerad vård en framgångsfaktor Efter det framgångsrika försöket gick man vidare och utvecklade ett kvalitetsregister i större skala, som sedan 2010 är ett nationellt register. 281 kommuner har anslutit sig till registret och i dag läggs cirka tusen patienter i veckan in i registret, som innehåller personer och över bedömningar. Arbetet med patienten kan i korthet beskrivas som en cirkel: 1. Observation av patienten med hjälp av NPI-skalan. 2. Analys av beteendet med hjälp av checklista. 3. Åtgärder, där man arbetar i team. Detta är också ett bra sätt att knyta anhöriga till vården, genom exempelvis levnadsberättelser om den närstående. 4. Utvärdering med hjälp av NPI-skalan. Börja om på punkt kommuner har anslutit sig till registret Arbetet följer de nationella riktlinjerna för demensvård. Lennart Minthon berättade att nya och uppdaterade riktlinjer kommer Riktlinjerna säger att förekomst av BPSD-symptom, liksom analys av tänkbara åtgärder, bör bedömas minst en gång per år. I första hand bör vårdåtgärderna handla om bemötande, inte läkemedel, och de ska vara evidensbaserade. Lennart talade om den personcentrerade vården, som väldigt viktig i arbetet med patienterna; att bli sedd, lyssnad på och att vården utgår från patientens behov. Efter att läkare eller sköterska gjort en patientskattning, där man mäter basala värden som till exempel puls, blodtryck och smärta, samlas teamet för att diskutera vårdåtgärder. Man noterar också vilka läkemedel patienten står på. Med hjälp av detta kan man sedan följa den individuella patienten. Eftersom allt om patienten finns dokumenterat betyder det att man kan få statistik från enskilda vårdenheter som sedan kan jämföras med hela riket. På så sätt kan man se om den egna vårdenheten arbetar personcentrerat, hur mycket läkemedel som förskrivs med mera och bedriva ett strukturerat kvalitetsarbete. Ur registret kan man också ta reda på tänktbara orsaker till BPSD, vanliga diagnoser osv. Deltagandet i BPSD-registret innebär ofta ett förändrat arbetssätt; man arbetar i team och mer personcentrerat vilket Lennart Minthon talade om den personcentrerade vården, som väldigt viktig i arbetet med patienterna; att bli sedd, lyssnad på och att vården utgår från patientens behov. 8

9 Lennart visade en film om Swedish Biofinder Study, som är en forskningsstudie i samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus.. leder till förbättrad vård för patienterna. Lennart Minthon berättade om ett exempel från Trelleborgs kommun, där man på ett boende låg på 37 poäng på NPI-skalan. Med hjälp av utbildning och medverkan i BPSD-registret arbetade man mer med bemötande och personcentrerad vård och efter ungefär ett år sjönk siffrorna på NPI-skalan, och boendet kunde så småningom göras om till ett korttidsboende. Man kunde också halvera användningen av läkemedel vilket ledde till 70 procent färre fall och benbrott. I det enskilda fallet finns också tydliga förbättringar för patienten. En aggressiv kvinna på ett boende blev mycket bättre genom att man involverade den anhörige i omsorgen. Personalen tog reda på vad hon tyckte om att göra, och genom att till exempel gå promenader och pyssla blev kvinnan väldigt mycket bättre. Man fick också reda på att det fanns en bakomliggande depression och kunde medicinera med antidepressiva, och kvinnan kunde till slut bo hemma på helgerna. Det handlar om att engagera anhöriga i teamarbetet och det är viktigt att diskutera med dem för att kunna sätta in åtgärder....bpsd-registret är ett bra verktyg för att få till stånd och utveckla en personcentrad vård Viktigt med engagemang Lennart Minthon talade om erfarenheterna av registret och sa att alla som arbetar med det är positivt inställda men att alla inte har förstått att det är ett förändrat arbetssätt som involverar alla, och att det är viktigt med en drivande och engagerad chef. När man går med i BPSD-registret får chef, arbetsterapeut, undersköterska och annan vårdpersonal en tvådagarsutbildning i bland annat bemötande, nationella riktlinjer och hur registret fungerar. Man utbildar också certifierade utbildare som får fördjupade kunskaper i hur man kan använda statistiken i förbättringsarbetet. Hittills har man utbildat personer i de nationella riktlinjerna och att, som Lennart uttrycker det, har fått tillgång till optimal demensvård. Målet är att personer ska utbildas. Han betonade vidare vikten av att lyssna på patienten och de anhöriga för att få reda på vad patienten vill, och BPSD-registret är ett bra verktyg för att få till stånd och utveckla en personcentrad vård. Forskning i världsklass Därefter visade Lennart en film om Swedish Biofinder Study, som är en forskningsstudie i samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus. I studien ingår 500 personer och man utgår från människan, inte möss eller andra djur som annars är vanligt i liknande studier. Fokus är att jämföra friska äldre med demenssjuka för att hitta avvikelser som kan bidra till att lösa gåtan med Alzheimers sjukdom. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset letar man efter proteiner, så kallade biomarkörer, och analysen har 95 procent säkerhet för att hitta markörer för Alzheimers sjukdom. Ursprunget till att drabbas av symptom är skador i synapserna och nästa steg är att hitta markörer i blod för att kunna utföra tester på vårdcentralen. I filmen talades också om hur man kan tillverka olika typer nervceller, genom att programmera om hudceller till nervceller. Även neuropatologi ingår i studien och en undersökning av en avliden patients vävnad och celler ger mycket kunskap om demenssjukdomar. Lennart Minthon avslutade med att säga att det intensiva samarbetet är väldigt viktigt för att komma framåt i forskningen och man måste göra rätt från början för att minska symtomen. När minnet försvinner är hjärnans reservkapacitet slut och tidiga insatser är därför viktigt. Han uppmanade till att fortsätta jobba med BPSD-registret och bland annat har man sett mycket goda resultat när BPSD-registret införts i hemtjänsten. Länktips: BPSD-registret, n 9

10 Efter den uppskattade vegetariska lunchen bjöds det på musik! Rockkör från Härryda under ledning av Ulrika Johansson Efter lunch bjöds publiken på underhållning från 65+-kören. Kravet för att få vara med är att man fyllt 65 år och medlemmarna kommer från både Härryda, Mölnlycke och Mölndal, men även Kungsbacka. Sångerna ackompanjerades av Ulrika Johansson på piano och de inledde med Sverige av gruppen Kent och fortsatte med Vi har bara varandra av Thomas DiLeva. I den efterföljande låten Känn ingen sorg för mig Göteborg av Håkan Hellström tog en av medlemmarna på sjömanskostymen och publiken var med på noterna. Ulrika berättade att när man sjunger mer rockiga låtar brukar man ha med ett band. Man har bland annat uppträtt på Mölnlycke kulturhus och Konserthuset i Göteborg. Kören avslutade med Snart kommer natten av Bo Kaspers Orkester och Händerna mot himlen av Petra Marklund. Publiken sjöng med och sträckte händerna mot taket. n 10

11 11

12 Åldrande och demenssjukdomar hos personer med utvecklingsstörning Lena Markeby Larsson Lena Markeby Larsson har arbetat 34 år inom funktionsnedsättningsområdet, bland annat på vårdhem och särskolor, och även som utbildare. Hon berättade inledningsvis om en kvinna med Downs syndrom och demenssjukdom, som hon varit kontaktperson åt. Hon lärde sig mycket om hur det är att vara anhörig av kvinnans pappa och genom att vara nära kvinnan såg Lena hur hon utvecklades i sin demenssjukdom. I sin presentation talade Lena främst om personer med Downs syndrom. Denna grupp drabbas oftare av demenssjukdom av Alzheimertyp än andra grupper av utvecklingsstörda. Lena uppmanade dock åhörarna att inte glömma bort andra grupper av åldrande utvecklingsstörda i demensvården. Vid 54 års ålder har ungefär 50 procent av personer med Downs syndrom demenssymptom År 1920 var medellivslängden för en person med Downs syndrom tre år, i dag är den cirka 60 år. Sjukvård och läkemedel har utvecklats, men vi har också blivit bättre på omvårdnad, vilket gjort att livslängden ökat. Vid 54 års ålder har ungefär 50 procent av personer med Downs syndrom demenssymptom. Det ställer ökade krav på personalen att veta hur man ska bemöta och ta hand om de äldre utvecklingsstörda. Lena berättade att många äldre utvecklingsstörda blir illa behandlade av framför allt läkare. Deras problem blir inte tagna på allvar och läkaren kan säga att det inte är någon idé att göra en utredning, att åkomman beror på utvecklingsstörningen och så vidare. Till stora delar beror detta på bristande kunskap och enligt Lena är det viktigt att råda Ni som jobbar med utvecklingsstörda är värdefulla. Ge den här gruppen en värdefull ålderdom, säger Lena Markeby Larsson. 12

13 bot på detta. Gruppen äldre med utvecklingsstörning kommer att öka. För att kunna göra utredningar och behandla måste vi ha en länk, och länken är ni som personal och de anhöriga. Finns inte den länken går det inte att göra en utredning, då går det inte att göra en behandling, sa Lena. I dag finns ungefär personer med utvecklingsstörning i Sverige, varav har en demensutveckling av dem har Downs syndrom men det kan vara fler eftersom många saknar utredning. Det föds ungefär 130 barn per år med Downs syndrom men stora förändringar är på gång. Så kallade KUB-undersökningar (Kombinerat Ultraljud och Blodprov) och NIPS-tester (Non-Invasive Prenatal Screening) är ett sätt att ta reda på sannolikheten för att ett foster har kromosomavvikelser, exempelvis Downs syndrom. Testerna kan på sikt göra att det föds färre människor med Downs syndrom. Annorlunda åldrande Personer med Downs syndrom lever ett relativt normalt liv i Sverige och fungerar bra i samhället. De har dock ett för tidigt åldrande, cirka år. Det misstolkas många gånger som demenssymptom, men kan tillhöra det normala åldrandet. Dessutom sker åldrandet på ett annat sätt. Något av det som skiljer är: Smärta. Högre rörlighet i lederna leder till smärta, men en högre smärttröskel gör att smärtlindring ofta glöms bort. Syn. Varannan person med Downs syndrom får grå starr och har grava brytningsfel och kan behöva byta glasögon. Mer infektionskänsliga, vanligt med urinvägsinfektion. Hörsel. Medfött trånga hörselgångar betyder fler vaxproppar med nedsatt hörsel som följd. Sömnproblem. 60 procent har sömnapné, vilket beror på ett svullet svalg och en kortare gom. Sömnsvårigheterna ökar dessutom när de blir äldre. Tänder. Nästan ingen har karies men får ofta för tidig tandlossning, vilket kräver mer tandvård. De barn som föds med Downs syndrom och har hjärtklaffel opereras i dag. Det var mindre vanligt förr och Lena uppmanade till att vara observant på de äldre, som sällan genomgått denna operation. Det här är saker jag tycker man ska gå igenom och tänka på när man jobbar med äldre utvecklingsstörda. Allt är inte en sjukdom, det behöver inte betyda att det är demens. Det kan bero på åldrande, sa Lena Markeby Larsson. Hon talade också om Tidiga Tecken, som är ett nytt kartläggningsinstrument utvecklat för den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast brukaren. Det är inget diagnosverktyg men kan hjälpa och stötta när man misstänker demens. Lena uppmanade till att använda instrumentet. Det kräver lite utbildning men kan vara en god hjälp i omvårdnaden. Läs mer på 13

14 Tecken på demens Personer med Downs syndrom har ofta en tidigare debut än andra, normalt i 50-årsåldern. De patologiska förändringarna hos personer med Downs syndrom beror på kromosom 21, som styr produktionen av så kallad amuloid. Amuloiden bryter ner och bildar plack så att nervceller förstörs. I dag vet vi för lite om vad som händer i deras hjärna och Lena efterlyste mer forskning på området. Dessa personer har också en kortare sjukdomsprocess, med fem till åtta år kvar att leva när demensen upptäcks. Det första tecknet på demens kan vara en epilepsidebut, som ofta ökar i frekvens ju äldre man blir. Andra tecken kan vara märkbara förändringar i de dagliga aktiviteterna. De kan till exempel tappa vikt för att de glömmer hur man äter, och även hygien- och påklädningsproblem kan vara tecken på demens. Det kan vara svårt för personalen att tolka och förstå minnesproblem och de måste ses under en längre tid för att kunna upptäckas. Här är det viktigt med samarbete mellan daglig verksamhet, gruppbostaden och anhöriga, sa Lena. Trötthet och apati är ofta signaler på att allt inte står rätt till. De flesta med Downs syndrom tycker det är viktigt att gå till arbetet eller andra aktiviteter och när personen inte vill det ska man reagera. De kan bli oroliga och aggressiva, kända saker kan bli okända och de kan få svårt att röra sig, med stelhet, lutande gång och svårighet att gå i trappor som följd. Kunskapsbristen försvårar utredningar på äldre med utvecklingsstörning 14 Utredningar viktigt men svårt Kunskapsbristen försvårar utredningar på äldre med utvecklingsstörning, och Lena betonade vikten av länken mellan personal, anhöriga och drabbade för att kunna göra en ordentlig utredning. Det finns särskilda minnesmottagningar på tre platser i landet men utredningen behöver göras lokalt. Demensutredningen bör likna den som görs på normalstörda, som Lena formulerade det, och börjar med en sjukdomshistoria. Den är viktig och kan hjälpa till att förstå personens nuvarande situation. Hur livet har sett ut för personen, hur det ser ut nu, vad hen har haft för liv, om hen har bott hemma eller på institution och så vidare. När man gör den psykiatriska bedömningen är det viktigt att känna till att personer med Downs syndrom har tre gånger större risk att drabbas av depressioner än andra utvecklingsstörda. Ofta beror detta på yttre faktorer; man har flyttat många gånger, föräldrarna har avlidit och så vidare. Lena var tydlig med att depressionen ska behandlas. Man ska också göra en allmän kroppslig bedömning och testning av minne och tankeförmåga. Det senare kan vara besvärligt men man måste utgå från deras förmåga. Här blir återigen anhöriga och personal en viktig resurs, som vet hur personen är och fungerar. EEG, EKG, hjärt-lungröntgen, datortomografi och blodprov är andra tester man bör göra för att kunna utesluta andra sjukdomar. Många med Downs syndrom har många olika läkemedel och det verkar finnas en rädsla att sätta ut mediciner. De här personerna har en annorlunda metabolisering men man måste våga testa och samtidigt vara försiktig. Om man kommer fram till att personen har demenssymptom av Alzheimertyp ska de självklart få testa symtomlindrande mediciner. Men det är inte självklart, långt därifrån. Medicinering kan göra att den drabbade kan klara sig själv lite längre, och det är väldigt stort för den här gruppen. Jag tycker vi ska kämpa för att de ska få utredningar och behandlingar, sa Lena Markeby Larsson. Bättre kommunikation ger bättre omvårdnad Hon efterlyste också bättre kommunikation mellan exempelvis daglig verksamhet och boende. Det finns fortfarande för mycket vi och ni i verksamheterna kring brukarna. Hur ska vi kunna få en god och fungerande omvårdnad och ett bra bemötande om vi inte kommunicerar? frågade Lena. För att kunna ge god omvårdnad är det viktigt att de utvecklingsstörda äldre inte blir historielösa. Personliga saker, minnen och annat måste dokumenteras så att all personal kan få reda på vad personen tycker om, vad hen har för bakgrund, intressen och så vidare. Lena sa vidare att det är vanligt att utvecklingsstörda hamnar på vanliga demensboenden. Hon tyckte att man borde ha separata boenden där personalen har kunskap om utvecklingsstörningar, vilket vanligtvis saknas i dag. Lena knöt an till det Gunilla Matheny talade om när det gäller anhöriga. Föräldrar till en utvecklingsstörd person har ofta ett symbiotiskt förhållande till sitt barn. De har tagit hand om barnet hela livet och varit den viktigaste personen i barnets liv. När barnet flyttar till ett boende förändras detta. Saknaden blir naturligtvis stor och det är viktigt att lyssna på och stötta föräldern i detta, blanda annat genom ett gott bemötande. Hon trodde att den nya generationen anhöriga till utvecklingsstörda äldre kommer att ställa tuffare krav, vilket hon tyckte var bra. Avslutningsvis sa Lena att vi måste prata om döden med dem, och att de många gånger förstår mer än vi tror. Till exempel är det viktigt att gå på begravningar, de behöver också sörja kompisar och anhöriga. Ni som jobbar med utvecklingsstörda är värdefulla. Ge den här gruppen en värdefull ålderdom, avslutade Lena Markeby Larsson. n

15 Om jag själv ska vandra samma väg Maria Cavalli Nästa talare var Maria Cavalli som berättade om sina erfarenheter som anhörig. Hennes pappa, farbror och farmor drabbades alla i tidig ålder av Alzheimers sjukdom. Maria har bara en diffus bild av sin farmor. Hennes pappa har berättat för henne att när familjen var på besök satt farmodern mest och plockade på hans tröja. En dag berättade Marias pappa att farmor hamnat på sjukhem, och när Maria växte upp var det svårt att förstå att farmor inte fanns längre. Efter obduktionen av farmodern såg man att hon led av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen fanns med i pappans tankar och Maria sa att hon känner stor skuld över att pappans känslor inte blev lyssnade på. När Maria var 14 år förändrades hennes pappa. Han, som tidigare haft ordning och reda och bra koll, glömde saker och var inte sig själv. Maria sa att hon inte minns så mycket av detta men hennes mamma har berättat det för henne i efterhand. Pappan gick till läkaren och kom tillbaka glad för att han hörde bättre. Han hade aldrig frågat om sin demenssjukdom. Pappans ovilja att gå till läkare försämrade föräldrarnas relation och Maria skämdes för sin pappa, för att han inte kom ihåg saker. Det ledde till det Gunilla Matheny kallar dubbel skam, att hon skämdes för att hon skämdes. Det var en tid av bråk och gräl och Maria tyckte det blev jobbigt hemma. Till slut gick Marias pappa till neurolog och en minnesutredning gjordes. När de kom till kliniken för utredning hälsade personalen Marias morfar välkommen. Det visar att kunskapen Maria Cavalli inledde med att visa en bild med texten Face your fears och bad publiken tänka på den största rädslan i livet. För Maria är det att bli demenssjuk. Jag höll två olika världar separata 15 om att yngre kan drabbas av demenssjukdom var dålig. Pappan var 50 år när han fick sin diagnos. Marias mamma tyckte det var skönt att det fanns en diagnos så att hon kunde berätta för människor runtomkring men Maria ville fortfarande inte berätta för sina kompisar. Jag höll två olika världar separata. Det tär jättemycket att ha vattentäta skott mellan hem, skola och kompisar, men det gjorde jag, sa Maria. Maria minns ett tillfälle när hennes pappa bröt ihop och mådde dåligt, annars var han stark och hoppfull genom hela sjukdomen. Marias mamma bad om stöd men det fanns inget att få. De blev hänvisade till Alzheimerföreningen och fann där mycket stöd bland andra i en liknande situation. Mamman kämpade för att Maria skulle få psykosocialt stöd, vilket hon fick, och hon kunde efter det acceptera pappans sjukdom. Pap-

16 pan kände hela tiden igen Maria och det tyckte hon var jätteskönt. Marias pappa kunde vara kvar på sitt jobb och utföra enklare uppgifter. Via LSS fick familjen också stöd av en trädgårdsmästare, som också kunde ta hand om huset. Pappan blev så småningom förtidspensionär och hamnade till sist på ett boende. På boendet fanns en i personalen som pappan uppskattade och kände sig trygg med. När denna person slutade kände Maria att hon inte vågade säga till om pappans dåliga hygien. Ett annat problem var att pappan var 30 år yngre än de andra på boendet. Marias familj ställde en motionscykel på pappans rum men personalen tog bort den för att han satt för långa stunder på den. Maria tror att personalen gjorde sitt bästa men att den personcentrerade vården saknades. Hon upplevde att hon fick strida för småsaker och efterlyste bättre kommunikation mellan personalen så att anhöriga slipper påminna om småsaker varje gång de är på besök. Marias 40-årskris har handlat om att hon går in i den ålder då både hennes pappa och farbror blev sjuka. Hon tyckte att anhöriga ibland ses som besvärliga och uppmanade att byta ut besvärlig mot engagerad. Då blir det lättare att skapa en relation med de anhöriga. Maria tror att hon skulle bli en besvärlig demenspatient, och mer högljudd än sin pappa. För att skapa levnadsberättelser tipsade Maria om att filma mycket så att man kan berätta om Byt ut besvärlig mot engagerad hur den närståendes liv varit. Marias stora rädsla om hon blir sjuk är att de anhöriga inte bjuds in till att få vara med och skapa hennes berättelse. De är jag och jag är dem. Att de inte skulle få ett bra bemötande och få vara en del av mitt liv skrämmer mig, sa hon. Hon tyckte det var viktigt att se familjen, inte bara patienten. Maria skulle också vilja se boende med personal som kan vårda alzheimersjuka oavsett ålder. Hon har mött mycket värme och kunskap i omsorgen och avslutade med en uppmaning: Utmana rädslorna och tänk efter hur ni skulle vilja ha det, sa Maria Cavalli. Länktips: twitter: #anhöriga, n Dagens moderator Krister Westerlund, tackar Maria Cavalli efter hennes föreläsning. 16

17 Reflektion och tankar Tomas von Brömssen, skådespelare och Minnesvärd för stiftelsen Alois Alzheimer Tomas von Brömssen har en trogen publik. Trots att han var sen väntade publiken tålmodigt på honom. Just nu repeterar han inför Tomas Sista Revy på Lisebergsteatern och han lät publiken ta del av några nummer ur den nya revyn. Han tog fram ett maracasägg och en flöjt och gav ägget till en dam i publiken, som taktfast ackompanjerade honom när han spelade flöjt. Efter en kort trudelutt berättade han brottsstycken ur sitt liv som skådespelare. Jag är här som minnesvärd. Det är fantastiskt att få bli minnesvärd, då kanske någon kommer ihåg mig, sa Tomas. Tomas mest folkkära roll, och hans publika genombrott, var som Herbert i tv-serien Albert och Herbert. Tomas talade om tiden med Sten-Åke Cederhök och berättade att de hade ett samspel som kan liknas vid trådlös kontakt och en perfekt timing. Sten-Åke tyckte så mycket om Tomas att han nästan såg honom som sin egen son. Tomas upptäckte att hade ett behov av locka fram skratt, men att Albert och Herbert egentligen har en tragikomisk grundkonflikt; Albert vill inte vara ensam och Herbert vill bara flytta hemifrån. Tomas berättade en episod från en av inspelningarna, då de hade delat av lägenheten Albert och Herbert bodde i. En lampa hade gått sönder och under väntan hörde Tomas ljud från andra sidan väggen. Det var Sten- Åke som sjöng en sång som hans pappa brukade sjunga, och Tomas spelade och sjöng sången. Tomas tvekade aldrig till att vara minnesvärd för stiftelsen Alois Alzheimer. Han berättade att han själv drogs in i sjukdomen när hans svärmor drabbades av Alzheimer. Det är en fruktansvärd sjukdom. När vi var på besök på svärmors boende säger hon plötsligt: Jag är inte sådan här som jag visar. Då förstår man vilken fruktansvärd sjukdom demens är, avslutade Tomas. n Tomas tvekade aldrig till att vara minnesvärd för stiftelsen Alois Alzheimer. 17

18 Maria Toll, anhörigsamordnare, Grästorp: Jag tyckte att Gunillas föreläsning var bra; att man ska se de anhöriga som en resurs, inte en belastning. Maria Alden, vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndal: Mycket av det som sades om bemötandet av anhöriga tyckte jag var bra. Vad tar du med dig från den här dagen? Ewonne Johannisson, hemsjukvården, Tjörn: Det var givande att lyssna till alla erfarenheter om anhörigstöd. Jag gillade blandningen av medicin och omsorg. 18

19 Utställare och kontaktperson Anhörigcenter i Väst BPSD-registret SveDem Alzheimerföreningen Demensföreningen Hisingen Demensföreningen Mölndal-Härryda Demensteamet Härryda Kommun Demensteamet Kungsbacka innature West Gert Olsson Musikantens förlag Sabina Henriksson Kompetensnätverk demens i Göteborgs Stad Värdighetsgarantier Göteborgs Stad Förbättringsarbete Tidiga tecken Förbättringsarbete personcentrerad omvårdnad Gapet GR FoU i väst Nestor FoU Se bilder från utställningarna på följande sidor! 19

20 20

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Att möta person med demenssjukdom. Dokumentation. från konferensen fredag 15 november 2013 på Radisson Blu Scandinavia, Göteborg

Att möta person med demenssjukdom. Dokumentation. från konferensen fredag 15 november 2013 på Radisson Blu Scandinavia, Göteborg Att möta person med demenssjukdom Dokumentation från konferensen fredag 15 november 2013 på Radisson Blu Scandinavia, Göteborg 1 Att möta person med demenssjukdom Dokumentation från konferensen i Göteborg

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka Team: Flen, ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att höja tryggheten för de personer som har demenssjukdom och deras anhöriga i Flens Kommun. Att kommun

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna

Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna Maria Taranger, överläkare och sektionschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra Micaela Kronberg Thor, sjuksköterska och

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Lenitha Petersson, Anhörigsamordnare Omsorgsförvaltningen Nybro Kommun Telefon 0481-456 69 Ingen fråga är för liten Ni som förlorat er närstående

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer