Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Området för den arkeologiska utredningen inom fastigheterna Husensjö 8:5 m.fl. var cirka m 2 stort och bestod av åkermark samt ett mindre område med äppelodling. Ytan var relativt plan med en svag stigning åt öster och en höjd på omkring 50 m. ö.h. Här drogs 67 sökschakt med grävmaskin med en sammanlagd yta av knappt m 2, viket motsvarade 3 % av undersökningsområdet. Den sterila botten bestod av lera, som ibland kunde vara sandig och ibland innehöll kalkfläckar. I den mellersta delen, framför allt mot väster, påträffades 45 anläggningar bestående av gropar, stolphål, lager och härdar, vilka mättes in med GPS. De norra och södra delarna saknade anläggningar. De anläggningar som påträffades hade samma karaktär som de i den i väster direkt intilliggande och undersökta fornlämningen Helsinborg 265 och utgör med största sannolikhet en fortsättning på denna. Vid utredningen påträffades också ett par keramikskärvor med förhistorisk karaktär i ytan av en anläggning samt ett retuscherat flintavslag i matjorden. De detekterade metallfynden var få och utgjordes av ett normalt brus från 1600-talet och framåt. Sydsvensk Arkeologi AB föreslår att den västra delen av det centrala området och en yta mot sydöst bör blir föremål för en arkeologisk förundersökning inför en eventuell exploatering. Sydsvensk Arkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut (dnr ) gjort en arkeologisk utredning inom fastigheten Husensjö 8:5 m.fl. i Helsingborg. Denna rapport är ett led i Länsstyrelsens handläggning av ärendet och föreliggande rapport är utformad i enlighet med direktiv i myndighetens förfrågningsunderlag och beslut. Bakgrunden till det aktuella arbetet är att Samhällsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun har ansökt om att få fornlämningsförhållandena utredda inför planläggning av Husensjö 8:5 m.fl. med uppförande av vattentorn och tillhörande anläggningar. Enligt förfrågningsunderlaget omfattar området en yta av cirka 6 hektar (figur 3). Marken utgjordes av odlad åkermark, vilken vid undersökningstillfället var utarrenderad.

8 Undersökningsytan ligger i den östra delen av Helsinborg, cirka tre kilometer från kusten i ett gränsland mellan en tät fornlämningsmiljö, med bl.a. ett stråk av gravhögar i söder, och en glesare bygd i norr. Det arkeologiska bevarandeintresset och upplevelsevärdet för och av eventuella under mark dolda fornlämningar inom planområdet bedöms som lågt. Den aktuella exploateringen förmodades kunna beröra fornlämning Helsingborg 265, vars östliga utbredning och avgränsning inte var känd.

9 Utredningsytan ligger omkring tre km från kusten i ett gränsland mellan en tät fornlämningsmiljö, med bl.a. ett stråk av gravhögar i söder, och en glesare bygd i norr. Undersökningsområdet finns dock i en trakt med flera kända fornlämningar, bl.a. boplatser från sten-, brons- och järnåldern (figur 4). Flertalet av de undersökta lämningarna utgörs av boplatser daterade till järnålder (Helsingborg 186:1, 241, 265, Välluv 50), vilket gör att kunskapsläget kring denna period är relativt bra. Från Vikingatid finns uppgifter om en silverskatt, Helsingborg 53:1, ca m NV om undersökningsområdet. Alldeles väster om det nu planerade utredningsområdet undersöktes en boplats, ca 70 x 50 m (NNV-SSO) (Helsingborg 265). Vid undersökningen påträffades två långhus, ett grophus och tre ugnsrester samt en mängd gropar och härdar, vilka tolkats som rester från en gård daterad till förromersk järnålder och fram till början av äldre romersk järnålder. Fynden bestod av keramik, bearbetad flinta, malsten och löpare samt en fibula av brons. Dessutom påträffades sädeskorn. Inom ytan fanns även ett mesulahus daterad till senneolitikum. Fornlämningsområdet fortsätter sannolikt mer än 100 m mot öster längs en svagt markerad förhöjning i åkermarken (Andersson & Strömberg 2010; Strömberg 2011). Fornlämning Helsingborg 186:1 ligger omkring en kilometer söder om utredningsområdet och förundersöktes år Lämningen låg på en markant förhöjning och tolkades som en boplats, ca 220 x 80 m (N-S) stor. Här påträffades 22 härdar, en grop och ett stolphål samt sporadiska fynd av keramik och flinta. Keramiken daterades till yngre bronsålder/förromersk järnålder, medan flintan knöts till stenåldern (Lagergren 2007). Inom Helsingborg 226:1, Filborna bytomt, som ligger ca 900 m norr om utredningsområdet finns även äldre lämningar daterade från stenålder till yngre järnålder, Helsingborg 241. Här finns bl.a. fynd av flinta daterade till neolitikum, ett hus från yngre bronsålder/förromersk järnålder samt en gård med keramikfynd från Vendeltid (Hyll 2013; Söderberg 2014). Fornlämningen Välluv 50 ligger ca 800 m sydost om utredningsområdet och utgörs av en omkring 300 x 60 m (N-S) stor boplats. Här påträffades vid en arkeologisk utredning ett säkert och tre troliga långhus samt ytterligare stolphål, kulturlager, gropar, härdar och ett par rännor. Inom ytan registrerades inga fynd, men långhuset tolkades kunna vara från äldre järnålder eller yngre (Friman 2012).

10 Lämningarna från stenåldern består mestadels av fynd av flinta, vilka emellanåt är så pass omfattande att de har bedömts representera boplatser (Helsingborg 181:1, 182:1). Det finns även exempel på stenålders- och bronsålderslämningar inom undersökta järnåldersboplatser (Helsingborg 241). Från stenåldern finns också ett par lösfynd av flintyxor (Helsingborg 185:1 och Välluv 16:1). Helsingborg 181:1 är beläget ca 900 m söder om det nu aktuella området och har förundersökts. Lämningen innehöll gropar, härdar samt fynd av enstaka flintor och bränd lera. Utbredningen var ca 120 x 90 m (N-S) och fornlämningen har tolkats som en trolig stenåldersboplats (Lagergren 2007). Det finns även boplatser, vilka varit svårdaterade och daterats till perioden stenålder-nyare tid (Helsingborg 245, 247), och till stenålder-järnålder (Helsingborg 246). Från medeltid/nyare tid finns tre by/gårdstomter (Helsinborg 226:1, Välluv 33:1 och 33:2), en valvbro (Välluv 26:1) samt en sten med inskription (Välluv 27:1).

11 RAÄ nr Datering Beskrivning Helsingborg Vik Silverskatt, ca m NV om UO. 53:1 Helsingborg 181:1 Så? Boplats med härdar, gropar och flintfynd, ca 900 m S om UO. Förundersökt. Helsingborg 182:1 SÅ Boplats med tre härdar och flintfynd, ca 600 m SSV om UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg 185:1 SÅ Fynd av flintyxa och avslag, ca 900 m SSO om UO. Helsingborg 186:1 YBÅ/FRJÅ, SÅ Boplats med keramik från YBÅ/FRJÅ och flinta från SÅ, ca m S om UO. Förundersökt. Helsingborg 226:1 MT/Nyare tid Bytomt med husgrunder och fynd av keramik, glas och järnföremål. ca 900 m NNV om UO. Delundersökt. Helsingborg 241 SÅ, BÅ, JÅ Boplats inom Helsingborg 226:1, hus och anläggningar samt keramik och flinta, ca 900 m NNV om UO. Helsingborg 245 SÅ-MT Härd, ca m NV om UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg 246 SÅ-JÅ Boplats? med 4 härdar, ca m NV om UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg 247 SÅ-MT Härd, ca m NV om UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg 265 FRJÅ/ÄRJ Å, BÅ, SN Boplats. Långhus, grophus, gropar, härdar, ugnar och brunn. Fynd av keramik, flinta, bergart, brons, sädeskorn, tangerar V kanten av UO. Undersökt och borttagen. Kropp 65 SÅ, BÅ, JÅ Boplats med stolphål och härd, ca 900 m O om UO. Arkeologisk utredning, steg 2. Välluv 16:1 Neolitikum Fynd av tjocknackig flintyxa, ca SSO om UO. Välluv 26:1 MT/Nyare Valvbro, ca m SSO om UO. tid Välluv 27:1 Nyare tid Sten med inskription, ca m SO om UO. Välluv 33:1 MT/Nyare Gårdstomt, ca m SO om UO. Ej undersökt. tid Välluv 33:2 MT/Nyare Gårdstomt, ca m SO om UO. Ej undersökt. tid Välluv 50 YJÅ? Boplats med stolphus, Kulturlager, stolphål, gropar, härdar och rännor, ca 800 m SO om UO. Arkeologisk utredning, steg 2.

12 I undersökningsplan och beslut angavs att den arkeologiska utredningen skulle klargöra fornlämningssituationen d.v.s. om och var under mark dolda fornlämningar berörs av den planerade exploateringen. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningars karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Arbetet skulle utföras i form av schaktgrävning med grävmaskin. Dessutom skulle området avsökas med metalldetektor. Schakt och framkomna arkeologiska lämningar och metallfynd mättes in med GPS (RTK) och typtolkades i fält samt lagrades i Intrasis.

13 Vid utredningen grävdes 67 sökschakt med en total yta av 1795 m 2 inom den aktuella exploateringsytan (figur 5). Detta motsvarar 3 % av exploateringsytan, vilket angavs i undersökningsplanen. I 17 av utredningsschakten, och då främst i västra delen av utredningsområdets centrala del, påträffades anläggningar, som bedöms härröra från förhistorisk tid (se figur 6).

14

15 Utbredningen för flertalet anläggningarna motsvarar i stort en tänkt utökning av fornlämningen Helsingborg 265. Men det kan tänkas att de anläggningar som ligger på den svaga förhöjningen mot sydöst utgör ett eget område. Det undersökta området har under senare tid utnyttjats till jordbruk. De anläggningar som påträffades vid utredningen gav ett intryck av en boplats från bronsålder-äldre järnålder. Det ska poängteras att anläggningarna dock endast kategoriserades okulärt. De anläggningskategorier som påträffades var främst gropar men det fanns även stolphål och härdar. Dessutom fanns sju rester av kulturlager. Lagerna var dock svårtolkade och kan vara rester av större gropar/grophus eller ha haft en annan funktion. Antalet stolphål och härdar var begränsat (se anläggningslista bilaga 2). Sammanlagt påträffades 24 gropar och dessa var mellan 0,35 i diameter och 1,8 x 0,4 m stora. Flera av dem gick dessutom in i schaktkanterna och bör därmed ha varit större. De flesta groparna hade på ytan en fyllning av grå humös sandig lera eller lerig sand, vilken ibland kunde skifta mot gult eller vitt. Ibland förekom också inblandning av sot och/eller sten. En av groparna, AG522 (figur 7), innehöll fynd av ett par skärvor ganska grovmagrad keramik, vilka inte kan dateras närmare än till förhistorisk tid. En del av de större groparna skulle kunna vara delar av lager eller möjligen grophus.

16 Inom området fanns tre härdar vilka var mellan 1,4 x 0,7 och 1,8 x 1,4 m stora. De gick alla in i schaktkanten och bör vara större. Fyllningen liknade groparnas, men var mörkare och innehöll skörbränd sten, sot och träkol.

17 Utöver dessa anläggningar fanns 11 stolphål. De var 0,10 x 0,2 till 0,3 m i diameter stora. Ytfyllningen bestod av grå något humös sandig lera eller lerig sand. Några innehöll sot och träkol. Några av stolphålen var tveksamma och skulle kunna vara stenlyft. De gick inte att säkerställa om stolphålen har ingått i någon konstruktion, som t.ex. hus.

18 Inom området fanns vad som tolkades som sju kulturlager eller lagerrester. De var mellan 2,7 och 11 m långa och gick alla in i schaktkanterna på båda sidorna. Fyllningen utgjordes i ytan av grå till brungrå humus som kunde innehålla skörbränd sten och sot. Anläggningarna tolkas som kulturlager, men är svåra att tolka då de inte har gått att begränsa. Det finns en möjlighet att en del kan vara delar av gropsystem eller grophus. Ett par av lagren, AL895 och AL899, innehöll mycket sten. De låg mot öster, på den en liten stigning, och skulle eventuellt kunna utgöra rester av gravar.

19 Fyndmaterialet från utredningen var mycket litet och gav inga upplysningar om tidsperioder inom området. Det påträffades ett par keramikskärvor i gropen AG522, vilka var grovt magrade och kunde endast dateras allmänt till förhistorisk tid. I matjorden fanns ett retuscherat spånliknande flinavslag. Metalldetekteringen utfördes av Kula HB och kunde endast genomföras på de igenlagda schakten på grund av högt växande gröda. Det påträffades ett litet antal metallföremål, vilka kan dateras från 1600-talet och framåt. Bland fynden fanns ett fragment av ett silvermynt, troligtvis från 1600-talet, något bronsbleck samt en blysmälta (Jonas Paulsson 2016, se bilaga 1). De förhistoriska lämningar som påträffades i utredningsområdets centrala del ansluter direkt i väster till den tidigare undersökta fornlämningen Helsingborg 265. Det är alltså rimligt att anta att den utgör en del av denna. De anläggningar och lager som påträffades där var väl bevarade och har en liknande karaktär med gropar och lager. De anläggningar som påträffades på den svaga förhöjningen mot sydost var också välbevarade och kan utgöra en del av utbredningen för Helsinborg 265, men det finns en möjlighet att de kan tillhöra en separat fornlämning där eventuella gravanläggningar kan ingå. Den berörda fornlämningens vetenskapliga potential bör utvärderas tillsammans den tidigare undersökningen av fornlämning Helsingborg 265, baserat på det ringa avståndet mellan lämningarna. Man kan då undersöka om det rör sig om en samstämmig datering, från bronsålder till äldre järnålder, och en liknande verksamhet med långhus, grophus, gropar, härdar, ugnar samt en brunn. Det ger oss också en möjlighet att avgränsa fornlämningens utbredning mot öster. Groparna med stenpackningar i sydöstra delen skulle eventuellt kunna utgöra lämningar efter gravar. Det är viktigt att avgöra om de tillhör Helsingborg 265 eller om de representerar separat fornlämning och i så fall är det viktig att tydligt avgränsa dess utbredning.

20 Vid en eventuell förundersökning bör det också genomföras ytterligare metalldetektering med tanke på de metallfynd som påträffades vid den tidigare undersökningen av fornlämningen Helsingborg 265, då det bland annat påträffades en kulfibula av brons, en järnpryl samt järnslagg. En arkeologisk förundersökning inom den centrala delen av utredningsområdet bör ha som mål att tydligare avgränsa, datera och funktionsbestämma lämningarna för att mer precist kunna rikta frågeställningar och lämplig undersökningsyta inför en eventuell undersökning. En arkeologisk förundersökning i den sydöstra delen bör ha som mål att tydligt avgränsa och funktionsbestämma samt att datera denna del av utredningsområdet. Det är också av vikt att undersöka om dessa två delar kan knytas samman genom funktion och datering. Det kan röra sig om samtida delar av en fornlämning med olika funktioner, men det kan också vara helt separata fornlämningar. Vi föreslår därför att två separata områden blir föremål för en arkeologisk förundersökning (figur 10). Den centrala delen (FUområde 1) har en yta av cirka m 2 (figur 11), medan ytan i sydost (FU-område 2) motsvarar ett omkring m 2 stort område (figur 12). De motsvarar tillsammans cirka 28 % av utredningsområdet. Anläggningstäthet inom de föreslagna FUområdena indikerar att det i dessa kan finnas sammanlagt omkring anläggningar. Dessutom fanns i schakten inom de föreslagna FU-områdena 54 m 2 av lager. Det kan också vara värdefullt att dra ytterligare något schakt mellan områdena för att undersöka och att säkerställa relationen mellan dessa.

21

22

23

24

25 Andersson, T. & Strömberg, B Österleden, etapp 3. Arkeologisk utredning steg 2 med upptäckt av gårdsbebyggelse från äldre järnålder. Skåne, Helsingborgs stad och kommun, Arkeologisk utredning steg 2, år Riksantikvarieämbetet UV Syd. Rapport 2010:12. Friman, B Långeberga 3:2 m.fl. Arkeologisk utredning Skåne, Helsingborgs kommun, Välluv socken. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Rapport 2012:46. Hyll, N Filborna 35:1. Bytomt och förhistorisk bebyggelse. Arkeologisk förundersökning Skåne, Helsingborgs kommun och socken, Filborna 35:1, fornlämning Helsingborg 226:1. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Rapport 2013:127. Lagergren, Anna Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Förhistoriska boplatslämningar. Skåne, Helsingborgs socken, Österleden-Fältarpsvägen, RAÄ 181, 184 och 186. Helsingborgs kommun. UV SYD RAPPORT 2007:30 Strömberg, B Arkeologisk förundersökning Österleden etapp 3, Helsingborg. En hantverksgård från äldre järnålder vid Backen, Helsingborg. Fördjupad förundersökning. Skåne, Helsingborgs stad, Husensjö, fornlämning 265. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Rapport 2011:138. Söderberg, B Filborna 36:16 och 36:22. Översiktlig arkeologisk förundersökning Gård nr 2 i Filborna by, Helsingborg kommun och stad, fornlämning Helsingborg 226. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2014:140. FMIS, Fornsök

26 Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Koordinatsystem: Skåne Helsingborg Helsingborg stad Husensjö 8:5 m.fl. Ekonomiska kartan, blad 3C 3c SWEREF99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. 50 Fältarbetstid: 21/6 23/ Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 44 Antal maskintimmar: 38 Exploateringsyta: ca m 2 Undersökt yta: m 2 Platschef: Personal: Underkonsulter: Uppdragsgivare: Tidigare undersökningar: - Thomas Linderoth Joakim Frejd Grävmaskin: Karlssons Entreprenad Bod: Ramirent, Helsingborg Metalldetektering: Kula HB Samhällsbyggnadsförvaltningen, Helsinborgs kommun Fynd: Fyndnr Förvarsas på LUHM Dokumentationsmaterial: Kostnader, beslutade: Kostnader, faktiska: Intrasisprojekt SA Digitala foton och anteckningar förvaras i arkivet på Regionmuseet i Kristianstad kr kr

27

28 Undersökning med metalldetektor i samband med arkeologisk utredning inom del av fastigheten Husensjö 8:5, Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun, Skåne län Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett djup av cirka 35 centimeter. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: På grund av hög vegetation kunde endast metalldetektering ske på de igenlagda sökschakten. Alla schakt gicks över med detektor och undersökningen omfattade således endast ploglagret vid dessa. Vid undersökningen negligerades generellt utslag från järnföremål, medan utslag från föremål av alla andra metaller kontrollerades. Metallföremål som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1850 eller med osäkerhet kunde dateras i fält, togs upp och mättes in. Metallföremål som med säkerhet kunde bestämmas till senare tid (d.v.s. efter 1850) tillvaratogs inte. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som påverkar detekteringsresultatet) Inom hela undersökningsytan fanns vid detekteringstillfället en högt uppkommen gröda. Inga besvärande magnetiska förhållanden fanns i de undersökta delarna av ploglagret. Undersökningen utfördes under gynnsamma meteorologiska förhållanden. Jonas Paulsson, Kula HB Arkeolog och Metalldetekteringsspecialist

29 ID Typ Storlek (m) Beskrivning 201 Grop 1,8 Gråvit fyllning med sot och träkol. Tolkning: grop eller lager. 208 Grop 0,8 Gråvit fyllning med sot och träkol. Tolkning: grop eller lager. 215 Stolphål 0,25 Grå fyllning med träkol och sot. 223 Stolphål 0,25 Grå fyllning med träkol och sot. 232 Grop 0,8 Grå lerig fyllning. 239 Lager 8 Fyllning med en del skörbränd sten och träkolsfläckar. 280 Grop 0,5 Stenfylld grop med grå fyllning och lite träkol. Skärvig sten. 304 Grop 0,6 Fyllning av grå lera med träkol. 314 Grop 0,6 Grå fyllning med träkol. 323 Stolphål 0,25 Stenlyft eller stolphål. 331 Stolphål 0,15 Sten i moränleran, ev. stolphål. 337 Grop 0,8 Grå fyllning med träkol. 345 Grop 0,35 Grå fyllning. 354 Grop 0,4 Gråfläckig fyllning. 363 Stolphål 0,2 Matjordsliknande fyllning. Stenlyft? 379 Stolphål 0,4 Stor flat sten, ev. stolphål. 385 Härd 1,6 Många skörbrända stenar med sot och mycket träkol. 395 Grop 0,5 Brungrå fyllning. 400 Grop 1 Samling av stenar i humös jord. 407 Härd 1,8 Skörbränd sten med sot och mycket träkol. 418 Grop 0,5 Matjordsliknande fyllning. 426 Stolphål 0,2 Matjordsliknande fyllning. 473 Härd 1,4 Skörbränd sten med sot och träkol. 496 Stolphål 0,2 Brungrå fläckig fyllning. 522 Grop 1,5 Ljusgrå fyllning med lite kolstänk. Fynd av keramik i ytan. 529 Grop 0,7 Grå fyllning med sot och träkol. 542 Stolphål 0,25 Grå fyllning med sot. 550 Grop 1 Grå fyllning med sot och träkol. 560 Grop 1,3 Sotfläcksliknande fyllning. 608 Grop 1,2 Fyllning med skörbränd sten och träkol. 619 Lager Brungrå fyllning med en del träkol. Lager eller gropsystem. 674 Stolphål 0,3 Fyllning med sten i. 686 Lager 5,2 Stening område, ev. i ett ljusgrått lager. Ett antal 0,3 m stora stenar. 690 Stolphål 0,25 Sotig fyllning. 722 Grop 1,5 Grå fyllning. 733 Grop 0,95 Grå fyllning. 740 Grop 1,1 Grå fyllning. 751 Grop 1 Grå fyllning med stenar. 764 Grop 0,9 Grå fyllning, oskarp i kanterna. 779 Grop 0,5 Grå fyllning med knytnävsstora stenar. 792 Lager 3,8 Brungrå fyllning. 800 Grop 0,4 Matjordsliknande fyllning. 880 Lager 2,7 Gråfläckig fyllning med träkolsstänk. 895 Lager 2,8 Grå fyllning med mycket sten, nästan stenpackningsliknande. 899 Lager 4 Grå fyllning med ett antal stenar i Ö delen. Gravliknande.

30

31 Sydsvensk Arkeologi AB rapportserie Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 9. Helsingborg Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 13. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 15. Hammar 10:31 m.fl. Nosaby socken, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 16. Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Tony Björk. 17. Eskilstorp 2:26. Fastighet Eskilstorp 2:26, fornlämning Eskilstorp 20:1 m.fl., Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning Kristian Brink & Therese Ohlsson. 18. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 19. Håslöv 5:3. Gustav Adolfs socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Brännemölla 2:1. Svedala socken och Svedala kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn & Kristian Brink. 21. Färlöv 19:3. Del av fastigheten Färlöv 19:3, Färlöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 22. Åhus 14:108. Fastighet Åhus 14:108, fornlämning Åhus 118:1, 119:1 och 120:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning Kristian Brink. 23. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk & Thomas Linderoth. 24. Bunkeflo 1:5. Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 25. Viby 1:3, Gustav Adolf socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning schaktövervakning Tony Björk. 26. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning Joakim Frejd. 27. Vä 44:4, Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk undersökning schaktövervakning Tony Björk. 28. Jämshög 5:13, 36:1 och 28:1. Jämshög socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 1 år Lars Persson & Ylva Wickberg.

32 29. Eskilstorp 2:26, etapp 1B. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, Fredrik Grehn. 30. Husensjö 8:5, Helsingborg, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Thomas Linderoth.

33