Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Transkript

1 Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef i samråd med personalen i förskolan Vår vision Lissgårdens förskolas personal och ledning tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkning. Alla barn är välkomna till vår förskola. I vår förskola ska alla barn känna sig trygga och respekterade för den de är. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi har försökt att fånga barnens tankar genom samtal, vid samlingar, observationer och i form av olika dokumentationer. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid de dagliga kontakterna och vid utvecklingssamtal samtalar vi om barnens trivsel och om det finns något område där barnen känner sig otrygga. Vårdnadshavarna informeras om planen vid föräldramöten samt vid inskolningar. Vi inbjuder vårdnadshavarna att lämna synpunkter kontinuerligt. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen på planeringsdagar och arbetsplatsträffar. Varje avdelning har ett särskilt ansvar för att kontinuerligt vid sina planeringar följa upp planen. Förankring av planen Pedagogerna i förskolan samtalar med barnen om innehållet i planen kontinuerligt under året. Vårdnadshavarna får planen presenterad vid ett föräldramöte. Nya vårdnadshavare får planen känd vid inskolningen på förskolan. Planen finns tillgänglig på förskolans hemsida och på varje avdelning. Innehållet i planen har utarbetats av samtlig personal. Planen ingår i det informationsmaterial som finns för nya medarbetare och vikarier.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades vid en arbetsplatsträff. Som underlag för vår utvärdering har bla resultat av barnintervjuer och observationer använts. Vi har även analyserat resultatet av föräldraenkät och utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barnens synpunkter har kommit fram i samtal, intervjuer och observationer. Föräldrarnas synpunkter har främst inhämtats vid de dagliga samtalen och utvecklingssamtalen men även i en enkät. Med dessa synpunkter som grund har personalen utvärderat planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har bara delvis använt oss av de kartläggningsmetoder som vi planerade att använda. Den avdelning som har använt sig av kontaktbarometrar såg att de vuxna hade olika bra kontakt med de olika barnen. Alla barn hade dock minst en vuxen som de hade lite mer kontakt med. Kontaktbarometrarna ger en snabb översiktbild över hur personalen samspelar med de olika barnen. Personalen har blivit mer lyhörda och uppmärksammade på hur och vilka kontakter de har med varje barn. Barnintervjuerna har visat att barnen i stort är trygga. Barnen har platser dit de kan gå till om de vill ha lugn och ro. I föräldraenkäten framkom att de flesta barn känner sig trygga i förskolan och att föräldrarna upplever att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas. De samtal som vi haft kring vad en kränkning kan vara har gjort oss mer säkra i våra bedömningar och tryggare i hur vi ska agera om något inträffar. Detta oavsett om det är ett barn eller en vuxen som upplevs kränkande. Vårt försök att "ta världen till Vallsta" har skett på flera olika sätt. Vi har köpt in dockor och litteratur som speglar olika etniska uttryck. Vi har periodvis haft nyanlända som gjort språkpraktik hos oss. Hur väl vi har lyckats är svårt att veta men vi ser på barnen att de möter alla, oavsett hudfärg och andra etniska attribut, med nyfikenhet på just den personen och inte nyfikenhet på utseendet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom samtal, intervjuer och dokumentationer med barnen. Vid utvecklingssamtal, föräldramöte och årlig enkät ta del av föräldrarnas åsikter. Regelbunden utvärdering i arbetslaget vid avdelningsplaneringar. Sammanställning av resultaten sker vid en APT i slutet av året. Ansvarig för att årets plan utvärderas förskolechef i samråd med personalen

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Skapa förutsättningar så att alla barn ska få möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att begränsas av stereotypa könsroller. Eftersträva att alla barn ska bli sedda och få lika stort inflytande och utrymme över verksamheten. Insats Vi ser barnen som jämbördiga individer oavsett kön genom att: Se till att alla barn får komma till tals vid t.ex. samlingen eller matbordet. Inte uppmärksamma barnen för deras yttre. I samtal med barnen ständigt motverka traditionella könsmönster t.ex. att rosa är en tjejfärg, bara killar kan vara brandmän. Leksaker, lekmiljö och material är till för alla barn oavsett kön. Bemöter barnen på ett öppet sätt när det gäller att bryta könsmönster t. ex att killar vill gå i kjol, att en familj kan bestå av pappa-pappa-barn. Vi uppmärksammar varandra på hur vi samtalar med barnen. Ansvarig all personal Datum när det ska vara klart ständigt pågående, tas upp vid avdelningsplaneringar och arbetsplatsträffar Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Barnen ska känna sig stolta över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Alla ska känna att de har rätt till sin tro och ska inte behöva utsättas för påtryckningar.

5 Uppföljning kommer att ske regelbundet i arbetslaget. Insats Ansvarig all personal Vi uppmärksammar barnen på likheter och olikheter i språk, religion, traditioner, vanor och seder genom att bla låna böcker från biblioteket som handlar om olika kulturer och människor från andra länder. Säkerställa att det finns bilder, dockor etc i förskolan som visar på den mångfald som finns i samhället i stort. Erbjuda praktikplatser för de som behöver utveckla sin svenska. Vi firar kulturella traditioner utan religiös värdering t.ex. jul och påsk. Barn och vårdnadshavare uppmuntras att tala sitt modersmål. Vi möter barnens frågor på ett respektfullt och nyfiket sätt. Vi eftersträvar att möta alla med samma respekt och hänsyn. Det innebär att vi ser individen framför tillhörigheten. Datum när det ska vara klart Ständigt pågående arbete. Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Följs upp i arbetslag och tillsammans med vårdnadshavare i samband med att nya handlingsplaner upprättas. Insats Ansvarig Anpassa miljö och aktiviteter så att alla barn har möjlighet att delta. I samråd med vårdnadshavare regelbundet upprätta och följa upp handlingsplaner för barn med funktionsnedsättning. Vid behov samråda och samarbeta med habilitering och annan expertis. All personal, ett särskilt ansvar för förskolechef att upprätta och följa upp handlingsplaner.

6 Datum när det ska vara klart: ständigt pågående, handlingsplaner bör revideras minst en gång per termin. Namn En bra kamrat - empati och självkänsla Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska få chansen att utveckla sin självkänsla och tilltro till sig själva. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga. Vi följer upp det genom samtal och observationer av barnens lekar, vid barnintervjuer och utvecklingssamtal. Insats Ansvarig all personal Vi uppmärksammar och förstärker barnens positiva beteenden. Vi ser till att alltid hälsa glatt på alla, såväl barn som vuxna. Vi arbetar med stopp-och nej metoden, vilket innebär att barnen tränar på att säga nej och sätta upp handen för att värna den egna integriteten. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi samtalar med barnen om vad det innebär att vara en bra kompis. Vi lär barnen göra förlåt genom olika handlingar. Inte bara säga ordet. Som vuxen föregå med gott exempel. Det innebär att vi reagerar om något barn eller kollega säger eller uppför sig på ett sätt som inte känns bekvämt. Att vi i personalgruppen samtalar om vad som kan uppfattas som kränkande. Datum när det ska vara klart ständigt pågående, följs upp vid avdelningsplaneringar och terminsvisa utvärderingar.

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer, samtal och deltagande i barnens lekar och aktiviteter. Minst en gång per år genomför vi barnintervjuer kring trivsel och inflytande med de äldre barnen. Vid utvecklingssamtalen samtalar vi om barnens trivsel och trygghet. Enkäter Regelbundna samtal i personalgruppen där vi följer upp våra observationer och iakttagelser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har främst deltagit genom observationer, samtal och intervjuer. Vårdnadshavarna har involverats vid de dagliga samtalen, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. De har också haft möjlighet att svara på en enkät om förskolans arbete. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen observerar och samtalar tillsammans med barnen. Resultaten av detta har analyserats och sammanställts vid avdelningsplaneringar, arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Resultat och analys Genom att vara närvarande vid barnens olika lekar hinner vi oftast förekomma om något inträffar. Vi eftersträvar att alltid vara en vuxen i varje rum där barnen är. Detta är inte alltid genomförbart. Då våra lokaler är svåröverblickbara försöker vi ha som rutin att begränsa de utrymmen barnen får vara i när vi är ensamma/få på avdelningen. Lokalerna används på olika sätt under dagen beroende på hur många barn och vuxna som finns på plats. I barnintervjuerna framkom att barnen anser att de kan få vara i fred, trots lokalerna utformning. Detta kan bero på att vi har relativt små barngrupper. Avdelningen Aspen har sett att vissa rum inte har fungerat bra och har börjat skapa fler "rum i rummen".

8 Förebyggande åtgärder Namn Säkerställa en god överblick Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Inget barn ska bli utsatt i vår verksamhet. Detta kommer vi att följa upp regelbundet vid våra avdelningsplaneringar Åtgärd Begränsa lekytorna genom att använda oss av grindar när vi inte kan ha överblick över lokalerna. Observera barnens lekar, hur och med vad och vilka de leker. Tillsammans med barnen förändra rummens möblering och funktion så att de i än högre grad inbjuder till såväl lek och aktivitet som vila och avkoppling. Se till att vi använder oss av den indelning av gården som har genomförts. Motivera åtgärd Våra lokaler är svåra att överblicka. De består av flera trånga, "prångiga" ytor. För att se till att inget inträffar i de rum vi inte kan överblicka ser vi till att vid behov avgränsa rummen genom grindar. Vi har uppmärksammat att vissa rum inte fungerar så väl utan inbjuder till olika "spring och knufflekar". För att motverka detta och erbjuda andra alternativa aktiviteter behöver rummen förändras. Ansvarig avdelningspersonalen Datum när det ska vara klart Rutinen ska börja gälla direkt, följs upp regelbundet under året.

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen försöker hålla god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Vår intention är att det alltid ska finnas minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan har lika stort ansvar. Barn och föräldrar kan vända sig till den pedagog som de känner förtroende för. Lissgårdens förskola nås på tfn ; (Lönnen) alt (Björken) alt (Aspen). Barn och föräldrar kan även vända sig till förskolechef Maria Nyhammar , maria.nyhammar@bollnas.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Stoppa den kränkande behandlingen. Personalen samtalar i första hand med de direkt berörda barnen. Vid behov förs även samtal kring händelsen med övriga barn i barngruppen. Berörd personal dokumenterar skriftligt enligt dokumentationsmall. Personal informerar i första hand de berörda vårdnadshavarna om händelsen och om personal anser det vara av vikt, övriga vårdnadshavare. Förskolechefen informeras, som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. Förskolechef och berörd personal bedömer tillsammans hur ärendet ska hanteras. Stödjande samtal eller övrigt stöd erbjuds. Alla berörda vuxna på förskolan informeras. Vid grövre fall som kan liknas vid misshandel, görs anmälan till socialförvaltningen. Det som är olagligt i samhället i övrigt är också olagligt i förskolan. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den person som uppfattar en situation som kränkande informerar förskolechefen som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. En utredning startar med förskolechef som ansvarig i samråd med elevhälsochef. Arbetet dokumenteras skriftligt enligt dokumentationsmall. Förskolechef/särskilt utsedd samtalar med berörda. Vårdnadshavarna informeras. Ett nära samarbete med hemmet är viktigt.

10 Stödjande samtal med den utsatte och övriga berörda. Uppföljande samtal med samtliga. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för uppföljning När barn kränker barn: Ansvarig pedagog har uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserierna eller kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. När vuxna kränker barn: Förskolechef/särskilt utsedd har uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserierna eller kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för dokumentation Den personal som får kännedom om en kränkande behandling skickar skyndsamt anmälan om kränkande behandling till förskolechef som i sin tur meddelar huvudman. Arbetet dokumenteras fortlöpande av ansvarig personal på förskolan. Till detta ska blanketten kränkande behandling - utredning användas. Dokumentationen förvaras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande Alla medarbetare ansvarar för att reagera och ingripa vid diskriminering och kränkande behandling. Den pedagog som dokumenterar händelsen ansvarar för att informera förskolechef och att följa upp det som skett. Förskolechef ansvarar för att informera huvudman samt att säkerställa att uppföljning skett.

11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

12 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

13 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

14 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]