Gula husets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 Gula husets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Maria Nyhammar i samråd med alla medarbetare i förskolan. Vår vision Gula Husets förskola är en plats där respekten för allas lika värde genomsyrar allt. Vi på Gula Husets förskola har noll tolerans vad gäller diskriminering och kränkning. Alla barn är välkomna till vår förskola. I FN:s barnkonvention står det: Alla barn har lika mycket värde. Ingen annan är som du. Du och alla andra barn och unga ska respekteras. Det spelar ingen roll vad du har för familj, vilket land du kommer ifrån, vilket språk du talar, vad du tror på, om du är tjej eller kille, vem du blir kär i eller om du har något funktionshinder. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnens synpunkter har kommit fram i barnråd, samtal och intervjuer. Vi har även använt oss av olika observationer för att se hur och var och med vem/vilka barnen leker i förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid de dagliga kontakterna och vid utvecklingssamtal talar vi om barnens trivsel och om det finns något område som barnen känner sig otrygga i. Vårdnadshavarna informeras om planens innehåll vid föräldramöten och i samband med inskolning. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att komma med synpunkter på planen. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktig i arbetet att upprätta och utvärdera planen vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Varje avdelning har ett särskilt ansvar för att kontinuerligt vid sina planeringar följa upp planen. Förankring av planen Barnen informeras om planens innehåll vid samlingar och i samtal. Vårdnadshavare informeras vid föräldramöte och vid inskolning. Planen finns tillgänglig på varje avdelning och på förskolans hemsida. Innehållet i planen har utarbetats av samtlig personal. Planen ingår i det informationsmaterial som finns för nya medarbetare och vikarier.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades vid arbetsplatsträff och utvecklingsdagar. Som underlag för våra diskussioner användes bla resultatet av barnintervjuer om trivsel på förskolan och analys av kontaktbarometrar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barnens synpunkter har tagit till vara genom samtal, intervjuer och observationer. Föräldrarnas synpunkter har främst hämtats in vid utvecklingssamtal och vid de dagliga mötena i samband med lämning och hämtning. Med dessa synpunkter som grund har personalen utvärderat planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I barnintervjuerna har vi frågat barnen var det tycker om att leka och om det är någonstans de inte vill leka. Barnen har svarat att de leker överallt, det finns ingen plats de upplever som otrygg. Vid toalettbesök önskar några barn ha dörren på glänt och en "fröken" i närheten medan andra barn vill ha dörren stängd och vara i fred. Kontaktbarometrarna har vi använt oss av vid flera tillfällen. De har visat att vissa barn får mycket uppmärksamhet, både positiv och negativ medan andra barn behöver vi ha mer kontakt med. De visade också, trots vår egen känsla av att inte alltid räcka till, att vi har en god kontakt med alla barn. Det är alltid någon vuxen som haft kontakt med varje barn. Kontaktbarometern ger en bra indikation på hur vi samspelar med olika barn. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom intervjuer, samtal och dokumentationer med barnen. Vid utvecklingssamtal och föräldramöte ta del av vårdnadshavarnas synpunkter. Regelbunden utvärdering i arbetslaget vid avdelningsplaneringar. Ansvarig för att årets plan utvärderas förskolechef tillsammans med personalen

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Skapa förutsättningar så att alla barn får möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att begränsas av stereotypa könsroller. Eftersträva att alla barn ska bli sedda och få lika stort inflytande och utrymme över verksamheten. Insats Vi arbetar med att behandla alla barn lika oavsett kön. Vi har olika lekmiljöer som stimulerar barnens olika intressen. Efter behov och intressen gör vi förändringar i miljön och tillför nytt material. Vid samlingar och måltider uppmärksammar och uppmuntrar vi alla barn att få komma till tals. Vi eftersträvar att barnen får lika stort talutrymme. Vi uppmärksammar varandra på hur vi samtalar med barnen. För att säkerställa att detta sker gör vi analys av kontaktbarometrarna. Vad gäller könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning bemöter vi barnens frågor på ett positivt och öppet sätt. Vi ger positiv bekräftelse om flickor/pojkar bryter könsbundna mönster. Ansvarig alla pedagoger Datum när det ska vara klart ständigt pågående arbete Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Barnen ska känna sig stolta över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Alla ska känna att de har rätt till sin tro och ska inte behöva utsättas för påtryckningar.

5 Uppföljning kommer att ske regelbundet i arbetslaget. Insats Vi uppmärksammar barnen på likheter och olikheter i språk, religion, traditioner, vanor och seder. Vi ser mångfalden som en tillgång som berikar samtidigt som vi visar på de likheter vi alla har. Barn och vårdnadshavare uppmuntras att tala sitt modersmål. Vi lånar böcker på barnens modersmål, använder oss av IT för att erbjuda sagor och spel på barnens modersmål. Vi använder bilder och kroppsspråk för att förstärka det vi säger. Vi möter barnens frågor på ett respektfullt och nyfiket sätt. Vi pratar med barnen när frågorna kommer, ex inför jul och påsk Vi eftersträvar att möta alla med samma respekt och hänsyn. Det innebär att vi ser individen framför tillhörigheten. Ansvarig all personal Datum när det ska vara klart Ständigt pågående. Följs upp vid avdelningsplaneringar och terminsutvärderingar. Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Följs upp i arbetslag och tillsammans med vårdnadshavare i samband med att nya handlingsplaner upprättas. Insats Anpassa miljö och aktiviteter så att alla barn har möjlighet att delta. I samråd med vårdnadshavare regelbundet upprätta och följa upp handlingsplaner för barn med funktionsnedsättning. Vid behov samråda och samarbeta med habilitering och annan expertis. Vi pratar regelbundet med barnen om allas lika värde. Ansvarig

6 all personal, ett särskilt ansvar för förskolechef att upprätta och följa upp handlingsplaner. Datum när det ska vara klart Ständigt pågående, handlingsplaner bör revideras minst en gång per termin. Namn Främja arbete för att motverka all form av kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Inget barn ska känna sig kränkt i förskolan. Alla barn ska få chansen att utveckla sin självkänsla och tilltro till sig själva. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga. Vi följer upp det genom samtal och observationer av barnens lekar, barnintervjuer och utvecklingssamtal. Insats Vi pratar med barnen på en gång om kränkning uppstår. Vi har nolltolerans. Tillsammans med barnen upprättar vi regler och normer för hur vi ska umgås med varandra i förskolan. Vi uppmärksammar och förstärker barnens positiva beteenden. Vi ser till att alltid hälsa glatt på alla, såväl barn som vuxna. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Vi arbetar med stopp-och nej metoden, vilket innebär att barnen tränar på att säga nej och sätta upp handen för att värna den egna integriteten. Ansvarig all personal Datum när det ska vara klart ständigt pågående, följs upp vid avdelningsmöten och terminsvisa utvärderingar.

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer och samtal i verksamheten. Vi följer upp våra observationer vid avdelningsplaneringar. Vid avdelningsplaneringarna samtalar vi kring barnens beteende och vid behov planerar vi insatser och utvärderar. Minst en gång per år genomför vi barnintervjuer kring trivsel och inflytande. Vid utvecklingssamtalen samtalar vi om barnens trivsel och trygghet. Vi använder oss av kontaktbarometrar för att säkerställa att alla barn blir sedda. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har främst deltagit genom observationer, samtal och intervjuer. Vårdnadshavarna har involverats vid de dagliga samtalen, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen observerar och samtalar tillsammans med barnen. Resultaten av detta analyseras och sammanställs vid avdelningsplaneringar och utvecklingsdagar. Resultat och analys Genom att vara närvarande vid barnens olika lekar hinner vi oftast förekomma om något inträffar. Vår barngrupp är mycket lekig och det är få konflikter mellan barnen. Vid barnintervjuerna har det framkommit att barnen är trygga och leker överallt, några barn önskar dock att det finns en vuxen i närheten när de går på toaletten, vilket vi tillgodoser. Kontaktbarometern har varit ett bra verktyg som gjort oss mer uppmärksamma på hur vi samtalar med barnen. Vi kunde också se att det var fler "sura munnar" innan lunch. Vi kommer därför se om vi kan ändra något i våra rutiner som gör att detta minskar.

8 Förebyggande åtgärder Namn Fortbildning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla medarbetare ska bli säkrare på att identifiera de kränkningar som kan förekomma, detta gäller både om ett barn eller en vuxen kränker ett barn. Alla ska känna till plikten att anmäla en kränkning. Vi samtalar om det vid avdelningsplaneringar och utvecklingsdagar, följer upp med BRUK skattningar. Åtgärd Under utvecklingsdag i februari samtala kring olika fallbeskrivningar. Försöka finna någon föreläsning i ämnet till hösten. Ständiga samtal i personalgruppen kring kränkningar, att reagera om någon kollega säger eller uppför sig på ett sätt som inte känns bekvämt. Motivera åtgärd Vi har i samband med våra uppföljningar av planen insett att det är svårt att dra några klara gränser för när det sker en kränkning och när det mer handlar om att barn är osams. Definitionen i skollagen att det är en handling som kränker ett barns värdighet ger ett tolkningsutrymme. Samma handling kan uppfattas olika av olika barn. Vi vill säkerställa att vi uppmärksammar och utreder de kränkningar som kan uppkomma i vår verksamhet. Ansvarig Förskolechef i samråd med all personal Datum när det ska vara klart

9 Namn Dagsrutiner Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Det ska vara tryggt för barnen i alla aktiviteter och stunder under dagen. Vi kommer att följa upp det genom observationer och kontaktbarometrar i arbetslagen. Åtgärd Noggrant granska och göra eventuella förändringar i våra rutiner. Vi bör kanske senarelägga fruktstunden eller se till att personalens raster sker vid andra tillfällen. Motivera åtgärd Vid analyserna av våra kontaktbarometrar såg vi att vi vuxna mötte barnen med fler "sura munnar" innan lunch. Vi behöver veta mer om vad det beror på för att kunna förändra detta. Ansvarig all personal Datum när det ska vara klart

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan har lika stort ansvar. Barn och föräldrar kan vända sig till den pedagog som de känner förtroende för. Gula husets förskola nås på tfn alt Barn och föräldrar kan även vända sig till förskolechef Maria Nyhammar , maria.nyhammar@bollnas.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Stoppa den kränkande behandlingen. Personalen samtalar i första hand med de direkt berörda barnen. Vid behov förs även samtal kring händelsen med övriga barn i barngruppen. Berörd personal dokumenterar skriftligt enligt dokumentationsmall. Personal informerar i första hand de berörda vårdnadshavarna om händelsen och om personal anser det vara av vikt, övriga vårdnadshavare. Förskolechefen informeras, som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. Förskolechef och berörd personal bedömer tillsammans hur ärendet ska hanteras. Stödjande samtal eller övrigt stöd erbjuds. Alla berörda vuxna på förskolan informeras. Vid grövre fall som kan liknas vid misshandel, görs anmälan till socialförvaltningen. Det som är olagligt i samhället i övrigt är också olagligt i förskolan. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den person som uppfattar en situation som kränkande informerar förskolechefen som i sin tur anmäler detta till huvudmannen. En utredning startar med förskolechef som ansvarig i samråd med elevhälsochef. Arbetet dokumenteras skriftligt enligt dokumentationsmall. Förskolechef/särskilt utsedd samtalar med berörda. Vårdnadshavarna informeras. Ett nära samarbete med hemmet är viktigt.

11 Stödjande samtal med den utsatte och övriga berörda. Uppföljande samtal med samtliga. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för uppföljning När barn kränker barn: Ansvarig pedagog har uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserierna eller kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. När vuxna kränker barn: Förskolechef/särskilt utsedd har uppföljande samtal med de inblandade för att försäkra sig om att mobbningen, trakasserierna eller kränkande behandling upphört. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavarna anser att det är utagerat och att situationen i förskolan känns bra. Rutiner för dokumentation Den personal som får kännedom om en kränkande behandling skickar skyndsamt anmälan om kränkande behandling till förskolechef som i sin tur meddelar huvudman. Arbetet dokumenteras fortlöpande av ansvarig personal på förskolan. Till detta ska blanketten kränkande behandling - utredning användas. Dokumentationen förvaras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande Alla medarbetare ansvarar för att reagera och ingripa vid diskriminering och kränkande behandling. Den pedagog som dokumenterar händelsen ansvarar för att informera förskolechefen och att följa upp det som skett. Förskolechefen ansvarar för att informera huvudman samt att säkerställa att uppföljning skett.

12 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

13 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

14 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

15 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

16 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]