Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 GÄVLEBORGS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2017

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 GÄVLEBORGS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2017

2 Ansvarig utredare Bitte Lyrén Telefon: Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa Arbetsförmedlingen

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Matchningsläget på arbetsmarknaden Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar i Gävleborgs län Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 47

4 4 Sammanfattning Gävleborg är ett av sju län där konjunkturindikatorn visar ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. Då måste man ha i åtanke att vad som är normalt självfallet inte är detsamma för alla län. Hur som helst, stämningsläget i länet är högt inför det kommande halvåret. Det förbättrade förväntningsläget gäller framför allt den privata tjänstesektorn. Byggverksamheten samt jord- och skogsbruk har skruvat ned sina förväntningar inför vintern. Byggverksamhetens optimism är dock starkare än den brukar vara på hösten. Generellt är förväntningarna alltid starkare på våren än på hösten inom hela näringslivet. Industrins bedömning av marknadsutvecklingen är den mest positiva någon höst på sex år. För näringslivet totalt är stämningsläget det högsta sedan hösten Detsamma gäller näringslivets rekryteringsplaner. Det förväntas gynna sysselsättningen inom de flesta branscher, men i mindre omfattning inom jord- och skog, industri, handel och transport. Sysselsättningen bedöms öka även inom offentlig verksamhet. Det gäller dock att hitta de kompetenser som behövs och det är ett ökande problem. Viss ökad sysselsättning Hösten 2015 gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle komma att öka med 500 personer Den bedömningen kvarstod i våras och då att den skulle öka med ytterligare 400 personer Det gällde under förutsättning att arbetsgivarna skulle få tag i den kompetens de behöver. Med tanke på ökade rekryteringsproblem såväl inom privat som offentlig sektor och trots näringslivets positiva rekryteringsplaner skruvas ökningen ned något i Gävleborg. Det innebär en bedömd ökning med 400 personer 2016 och 300 personer I procent innebär det en ökning med 0,3 procent både 2016 och men ingen minskad arbetslöshet nästa år Antalet inskrivna arbetslösa minskade månad för månad 2014 men ökade lika kontinuerligt I år minskar arbetslösheten igen, det gäller dock inte alla. Antalet arbetslösa med gymnasial utbildning har minskat kontinuerligt sedan år Detsamma gäller för dem som är födda i Sverige. Däremot har förgymnasialt utbildade men framför allt utomeuropeiskt födda ökat ända sedan år Båda dessa grupper bedöms fortsätta öka. Andra halvåret 2015 kom ett historiskt högt antal asylsökande till Sverige. I våras bedömdes att ett minskat inflöde skulle förkorta asylprocessen något och öka antalet inskrivna i etableringsuppdraget redan i år. Så blev det inte i Gävleborg. Därför har Arbetsförmedlingen reviderat sin bedömning vad gäller arbetslösheten i Gävleborg i slutet av detta år. Den fortsätter istället att minska med 400 personer jämfört med slutet av Ökningen kommer år 2017 med cirka 800 personer. Det innebär att Arbetsförmedlingen bedömer att den relativa arbetslösheten kan uppgå till 11,1 procent i slutet av detta år och 11,6 procent i slutet av 2017.

5 5 Arbetslöshetens sammansättning Tre sökandegrupper sticker ut i länet. Dessa utgör ingen överraskning utan är desamma som redovisats i tidigare prognoser. Det är de med förgymnasial utbildning, utrikesfödda och ungdomar år. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper och dessutom högst i landet. De äldre, år klarar sig bättre i Gävleborg än i flera andra län. Detsamma gäller dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Var fjärde inskriven arbetslös har varit utan arbete mer än två år. Den utvecklingen bedöms fortsätta och förstärkas. Det sker i takt med att andelen personer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden blir allt större. I nuläget utgör de 76 procent av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Endast tre län har en högre andel, dock inget Norrlandslän. Västerbottens och Norrbottens län har tvärtom den lägsta andelen i landet. Utmaningar i Gävleborgs län Den absolut största utmaningen nu och framöver är länets inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa. Redan nu närmar de sig hälften av länets samtliga inskrivna arbetslösa och arbetslösheten uppgick i oktober månad till 54 procent. Motsvarande siffra för personer födda i Sverige är 6,4 procent i Gävleborg. Dessutom har i sin tur nära 6 av 10 utomeuropeiskt födda enbart en förgymnasial utbildning. Det krävs omfattande insatser för att rusta dem för svensk arbetsmarknad, något som Arbetsförmedlingen inte kan klara på egen hand. Inte minst utbildningsväsendet måste involveras. Siffrorna kan och bör uppfattas som synnerligen oroväckande. Att lyckas med integrationen är ett måste. Gör vi inte det, riskerar fler att hamna i ett varaktigt utanförskap och Gävleborg förlora det tillskott av arbetskraft som så väl behövs. Länets inrikes födda befolkning i arbetsför ålder, år har minskat med drygt personer per år sedan början av 90-talet. En utveckling som bedöms fortsätta i samma takt. Ska länets näringsliv och offentliga verksamheter förlita sig på arbetskraft från en tynande befolkningsgrupp får man det minst sagt bekymmersamt. Nu handlar det om att se om sitt hus och säkerställa att den möjliga arbetskraft som kommer från andra länder tas till vara. Matchningsläget i Gävleborgs län Arbetsmarknaden har över tid upplevt brist på arbetskraft inom ett flertal ständigt återkommande yrken. Nu är bristen dock den högsta på många år både inom privat och offentlig sektor. En trend som pågått under en längre tid är att många yrken som är svårrekryterade kräver längre eftergymnasial utbildning. Med längre åsyftas en utbildning på minst tre år. På senare tid har arbetsgivarna också haft rekryteringsproblem inom vissa yrken som normalt inte kräver mer än en gymnasieutbildning, men dessa har då i huvudsak krävt ett yrkesinriktat program inom gymnasieskolan eller motsvarande, till exempel vård och omsorgsprogrammet. Samtidigt har så kallade enklare arbeten som tidigare inte krävt någon särskild utbildning minskat fortlöpande. I dagens läge krävs ofta mer än tidigare, såväl av formella som mjuka kompetenser. Numera ser många arbetsgivare en allmän gymnasieutbildning som grundläggande för anställning. Ändå kan ett flertal arbetsgivare tänka sig att anställa personal som kanske inte har någon påtaglig formell kompetens bara de har intresse, driv och vilja att lära sig arbetet.

6 6 Konjunkturläget I korthet: Världsekonomin växer men takten har mattats av. Osäkerhet råder vad gäller utvecklingen i USA när den nya administrationen har tillträtt. Det är en bidragande orsak till en dämpad global tillväxt. Tillväxten i eurozonen mattas av och i Norden börjar situationen på arbetsmarknaden i Danmark och Finland förbättras något. Norge visar på en ökande arbetslöshet vilken är avhängig av den svagare oljeindustrin. Stämningsläget i Sverige är gott men tillväxten kan komma att hämmas av en ökande brist på arbetskraft. Internationell utblick Världsekonomin växer om än i dämpad takt. En minskad global efterfrågan håller tillbaka tillväxten. Arbetsförmedlingen beskriver ofta USA som draglok i världsekonomin. Frågan är nu vart det bär efter tillträdandet av den nya administrationen. Blir det till exempel så att handelsavtal rivs upp eller inte kommer till stånd, kommer det att få stor effekt på många håll. Men det kommer motstridiga budskap så det återstår att se vad som sker på sikt. Det är dock en starkt bidragande orsak till att osäkerheten växer och därmed håller tillbaka tillväxten i världen. USA inledde med två svaga kvartal 2016 medan det tredje ser något starkare ut. Inom det amerikanska näringslivet finns en inneboende optimism och hushållen är mer optimistiska än vad de är inom EU. Antalet sysselsatta fortsätter öka i USA, så även befolkningen varför sysselsättningsgraden inte ökar i samma takt. Arbetslösheten minskar men i långsammare takt. Den första oktober uppgick den till 4,9 procent. Precis som i Sverige är arbetslösheten högre för dem med kort utbildning. Skillnaden är att differensen mellan kortutbildades arbetslöshet och för dem med motsvarande en gymnasial utbildning är mycket mindre i USA. I Sverige skiljer det 15 procentenheter och i USA mindre än två procentenheter. Det torde bero på att i USA finns fortfarande väsentligt större andel enkla jobb som inte kräver någon särskild utbildning. Tillväxten i eurozonen bedöms mattas av något För hela EU ser det aningen bättre ut. Arbetslösheten visar en tydlig inbromsning men det skiljer sig inom eurozonen. Spanien och Grekland som har en mycket hög arbetslöshet minskar tydligt från en hög nivå. Länder som till exempel Tyskland som redan har en låg arbetslöshet minskar däremot långsamt. I Norden kämpar den finska ekonomin fortfarande i motvind men arbetslösheten har minskat något. Även den danska ekonomin har drabbats av bakslag men visar en svag återhämtning och arbetslösheten visar en nedåtgående trend. Norge visar på en ökande arbetslöshet. Deras försämrade arbetsmarknad är helt kopplad till den svagare oljeindustrin. och nationell Under helåret 2015 steg BNP med mycket starka 4,2 procent den starkaste tillväxten sedan rekylen under 2010 efter finanskrisen Efter ett mycket starkt avslut på 2015 bromsade sedan tillväxten i den svenska ekonomin in de två första kvartalen Även det tredje kvartalet ser ut att ha blivit svagt, medan kvartal fyra bedöms bli starkare. I november steg stämningsläget i Konjunkturinstitutets barometerindikator för tredje månaden i rad och ligger på en

7 7 nivå klart över det historiska stämningsläget. Inom näringslivet var det endast detaljhandeln som backade. Konfidensindikatorn för bygg och anläggning visar den starkaste tillväxten. Hushållens tilltro till såväl den egna som landets ekonomi har ökat. Vad gäller den senare närmar sig index ett normalläge. Hushållen är köpstarka och fortsätter att konsumera men inte i ökad omfattning. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator ligger också över normalläget. Arbetskraftstalen fortsätter öka, sysselsättningen ökar också men inte i samma takt som förra året och näringslivets anställningsplaner är starka. Det är en god tillväxt för både män och kvinnor. Arbetslöshetens nedgång har bromsat in men fortsätter minska bland dem som är födda i Sverige och bland ungdomar. I några län har dock arbetslösheten totalt börjat öka och år 2017 bedöms den öka i de allra flesta län. Förskjutning av sökandesammansättningen med allt fler i utsatt ställning pågår och ökar. Bristen på arbetskraft stiger och kan komma att hämma svensk ekonomisk tillväxt år Inom vissa delar av arbetsmarknaden och regionalt kan bristen på arbetskraft vara mycket stor. Offentlig sektor har generellt stora problem med brist på arbetskraft. och till slut Gävleborg I Arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas företag och offentliga verksamheter bland annat hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret. I diagrammet över konjunkturindikatorn nedan beskrivs stämningsläget i företagen.

8 8 Gävleborg är ett av sju län där konjunkturindikatorn visar ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. Det vill säga index i diagrammet ligger på 110 eller högre. Ett index på 100 visar det historiska genomsnittet för ett län. Det vill säga ett normalläge. Då måste man ha i åtanke att normalläget självfallet inte är detsamma för alla län. Hur som helst är förväntningarna i länet höga inför det kommande halvåret. Det förbättrade förväntningsläget gäller framför allt den privata tjänstesektorn. Byggverksamheten samt jord- och skogsbruk har skruvat ned sina förväntningar inför vintern. Byggverksamhetens optimism är dock starkare än den brukar vara på hösten. Generellt är förväntningarna alltid starkare på våren än på hösten inom hela näringslivet. Industrins förväntningar är de mest positiva någon höst sedan För näringslivet totalt är stämningsläget det högsta sedan hösten Detsamma gäller näringslivets rekryteringsplaner och i nästa diagram visas andelen företag som planerar att utöka personalstyrkan inom ett år. Det förväntas gynna sysselsättningen inom de flesta branscher, dock i mindre omfattning inom jord- och skog, industri, handel och transport. Sysselsättningen bedöms öka även inom offentlig verksamhet. Det gäller dock att hitta de kompetenser som behövs och det är ett ökande problem.

9 9 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet I korthet: Sysselsättningen bedöms öka med 0,3 procent såväl 2016 som Det ger en sammanlagd ökning på cirka 700 personer för båda åren. En brasklapp dock för ökade rekryteringsproblem. Arbetslösheten beräknas minska 2016 men öka Det innebär 400 färre 2016 jämfört med slutet av År 2017 bedöms antalet sedan öka med 800 personer. Det motsvarar en arbetslöshet på 11,1 procent i slutet av detta år och 11,6 procent i slutet av Antalet sysselsatta bedöms öka Hösten 2015 gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle komma att öka med 500 personer Den bedömningen kvarstod i våras och då gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle öka med ytterligare 400 personer Det gällde under förutsättning att arbetsgivarna skulle få tag i den kompetens de behöver. Med tanke på ökade rekryteringsproblem såväl inom privat som offentlig sektor och trots näringslivets positiva rekryteringsplaner skruvas ökningen ned något i Gävleborg. Det innebär en bedömd ökning med 400 personer 2016 och 300 personer 2017.

10 10 men även arbetslösheten Antalet inskrivna arbetslösa minskade månad för månad 2014 men ökade lika kontinuerligt I år minskar arbetslösheten igen, därför ser diagrammet nedan ut lite som en berg- och dalbana trots att det endast är siffror från kvartal fyra respektive år som visas. Minskningen i år gäller dock inte alla. Antalet arbetslösa med gymnasial utbildning har minskat varje månad sedan ingången av år Då jämförs med samma månad året innan. Detsamma gäller för dem som är födda i Sverige. Däremot har förgymnasialt utbildade men framför allt utomeuropeiskt födda ökat ända sedan år Båda dessa grupper bedöms fortsätta öka. Andra halvåret 2015 kom ett historiskt högt antal asylsökande till Sverige. Migrationsverkets handläggningstider för asylärenden förlängdes då på grund av eget fältarbete. I våras bedömdes att efter ett minskat inflöde skulle Migrationsverket kanske få möjlighet att förkorta asylprocessen något. Det skulle kunna innebära att antalet inskrivna arbetslösa börjar öka redan Så blev det inte, eftersom det inte har märkts någon påtaglig ökning i Gävleborg. Därför har Arbetsförmedlingen reviderat sin bedömning vad gäller arbetslösheten i Gävleborg i slutet av detta år. Den fortsätter istället att minska med 400 personer jämfört med slutet av Ökningen bedöms istället komma år 2017 med 800 personer. Det innebär att den relativa arbetslösheten kan uppgå till 11,1 procent i slutet av detta år och 11,6 procent i slutet av 2017.

11 11 Utvecklingen skiljer sig åt mellan länen Sysselsättningen bedöms öka i samtliga län år 2016 och Förutom storstadslänen bedöms den största ökningen 2017 ske i Uppsala, Östergötlands, Örebro och Hallands län. Norrlandslänen exklusive Västerbottens län beräknas få den svagaste utvecklingen I riket bedöms sysselsättningsökningen då bli 1,2 procent och i Gävleborg 0,3 procent. Samtliga län utom tre (Blekinge, Gotlands och Västerbottens län) räknar med en ökad arbetslöshet Den största bedömda procentuella ökningen återfinns Jämtlands, Stockholm och Uppsala län. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16 64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

12 Näringsgrenar I korthet: Gävleborgs näringsliv ser generellt en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster det kommande halvåret. Det gäller framför allt den privata tjänstesektorn där handel, information och kommunikation samt hotell och restaurang inklusive personliga tjänster utmärker sig. De är de mest positiva inför vinterhalvåret Transport har starkare förväntningar än i våras medan bygg samt jord och skog har skruvat ned sina inför vintern. Byggverksamhetens optimism är dock starkare än den brukar vara på hösten. Tillverkningsindustrins förväntningar är lägre än i våras, vilket är normalt. De är dock samtidigt de högsta vid höstundersökningarna sedan Stämningsläget inom länets näringsliv totalt är det högsta någon höst sedan år Detsamma gäller näringslivets rekryteringsplaner. De förväntas gynna sysselsättningen inom de flesta branscher, dock i mindre omfattning inom jord och skog, industri, handel och transport. Allt fler arbetsgivare klarar av bristen på arbetskraft genom att fler väljer fortsätta arbeta efter fyllda 65 år. Länets offentliga verksamheter ser också en fortsatt ökad efterfrågan på sina tjänster. Det gäller framför allt barnomsorg men även gymnasieskola och vuxenutbildning. Bristen på arbetskraft fortsätter att öka inom näringslivet, en tredjedel har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering och inom offentlig verksamhet har närmare två tredjedelar haft rekryteringsproblem. Sysselsättningen bedöms öka även inom offentliga tjänster med undantag för statlig verksamhet. Det som kan hämma en positiv sysselsättningsutveckling är bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Det gäller i synnerhet offentliga tjänster som också ersättningsrekryterar för pensionsavgångar i hög omfattning. Det är inom vård och omsorg; sociala tjänster och tillverkningsindustri som sysselsättningen är som störst i Gävleborg. Inom industrin har den dock minskat kraftigt över tid, mellan år 2007 och 2014 med nära personer. Under samma period har det i princip inte skett någon förändring alls med sysselsättningen inom vård och omsorg; sociala tjänster. Tredje respektive fjärde största bransch är utbildning och handel. Båda dessa har backat vad gäller antalet sysselsatta med 560 respektive 800 personer. Dessa fyra branscher/verksamheter sysselsätter mer än hälften av alla som förvärvsarbetar i Gävleborg. Något som också är intressant är det faktum att antalet förvärvsarbetande som är 65 år eller äldre ökar på bred front: på tre år ( ) med nära personer. Det är en utveckling som kan komma att förstärkas. I vissa fall på grund av man inte anser sig ha råd att gå i pension, i andra fall på grund av att man trivs med att arbeta och inte är redo att lämna sitt jobb. Äldre har också blivit mer eftertraktade av arbetsgivarna i takt med att bristen på arbetskraft ökat. I Arbetsförmedlingens prognoser om sysselsättningsutveckling med mera ingår dock endast de som är år. I detta kapitel följer resultatet från intervjuundersökningen för de större näringsgrenarna och offentlig verksamhet. Det gäller framför allt förväntad marknadsutveckling, men också exempel på upplevda bristyrken och arbetsförmedlingens bedömning av sysselsättningsutvecklingen. Angivna bristyrken under de olika näringsgrenarna baseras på arbetsgivarnas upplevda rekryteringsproblem och har inte relaterats till arbetsförmedlarnas egna erfarenheter och bedömning om tillgången på lämplig arbetskraft det kommande året.

13 13 Jord- och skogsbruk Den bedömning jord och skog gjorde i våras visade sig inte Sammanfattning stämma alls och efterfrågeutvecklingen blev betydligt sämre än väntat. Nu har branschen skruvat ned förväntningarna inför det kommande halvåret. En femtedel bedömer till och med att efterfrågan kommer att minska. Men det är ändå en större andel som räknar Något dämpat förväntningsläge Minskat kapacitetsutnyttjande En fjärdedel har rekryteringsproblem Liten sysselsättningsminskning med det motsatta. Andelen som inte alls kan producera mer med befintlig arbetsstyrka har minskat och 12 av 100 kan öka produktionen med mer än 30 procent med befintlig personal. Ett ökat expansionsutrymme och en förväntat dämpad efterfrågeutveckling gör att Arbetsförmedlingen räknar med en liten sysselsättningsminskning. Vid rekrytering har dock en fjärdedel upplevt brist på arbetskraft. Det gäller förare av skogsmaskiner, duktiga och erfarna. Brist på vana skogsarbetare förekommer också. Generellt ställs allt högre krav på utbildning och vana och Grönt kort är ett måste. Specialister och rådgivare inom skogsbruk, till exempel skogsmästare är också efterfrågade. Det är även svårt att rekrytera erfarna djurskötare till lantbruken. Fakta om jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är en liten näringsgren jämfört med en del andra näringsgrenar i länet men har ändå stor betydelse i Gävleborg. Speciellt i vissa av länets kommuner. Andelen sysselsatta är högre än för riket i åtta av länets tio kommuner. I Nordanstigs kommun är andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk som högst. Å andra sidan är andelen sysselsatta inom de areella näringarna istället mycket låg i Gävle kommun och uppgår till en knapp procent. I länet uppgick antalet förvärvsarbetande i åldern år till nära personer år 2014 och är därmed detsamma som år Inom denna bransch återfinns många som är äldre än 65 år. År 2014 var de 1 612, en ökning med ett 70-tal personer från året innan. Jord- och skogsbruken är tämligen enkönade eftersom drygt fyra femtedelar är män. Inom jordbruket återfinns flest sysselsatta inom blandat jordbruk, mjölkproducenter och nötköttsproducenter. Inom skogsbruket dominerar skogsägare, avverkningsföretag och skogsskötselföretag. Detta gäller oavsett ålder.

14 14 Industri Sammanfattning Det senaste halvåret blev något sämre för industrin än väntat. Trots det är förväntningsläget gott och orderingången upplevs stabil inför det kommande halvåret. En jämförelse med övriga län visar, precis som i våras, det åttonde starkaste förväntningsläget i landet. En del legotillverkare ser dock en dämpad efterfrågan inom oljeindustrin. Det lediga produktionsutrymmet skiljer sig åt om man tittar på tillverkning av verkstadsvaror eller övrig tillverkning. Den förra ligger i större utsträckning på marginalen med befintlig personalstyrka men har samtidigt en större andel som kan öka produktionen mer än 30 procent. Tittar man också på företagens storlek vad gäller industrin som helhet ser företag med 100 eller fler anställda ut att ha minst produktionsutrymme. Mer än hälften kan inte producera mera utan att nyrekrytera. Om man bortser från företagens storlek har andelen av industriföretagen som helt saknar expansionsutrymme med befintlig personalstyrka Positivt förväntningsläge Ökat produktionsutrymme Ökad brist på arbetskraft Oförändrad eller marginellt ökad sysselsättning minskat och är nu det lägsta sedan hösten Sysselsättningen inom industrin har backat under flera år. Men det är en utveckling som bedöms stanna upp och istället bli oförändrad eller generera en marginell ökning Industrin saknar inte rekryteringsbehov och andelen som upplevt brist på arbetskraft har ökat till närmare 27 procent. Det är den lägsta andelen, med undantag för jord- och skogsbruk, jämfört med övriga branscher i detta dokument. Samtidigt är det något högre än normalt för industrin.

15 15 De yrken som industriföretagen ändå har angett som svårrekryterade är bland andra civilingenjörer och övriga ingenjörer/tekniker inom maskinteknik, metallurgi, elektroteknik, kemi, logistik och produktionsplanering. Inom chefskollektivet saknas till exempel produktionschefer, marknads- och försäljningschefer. På produktionssidan uppges lackerare och industrimålare, maskinställare och maskinoperatörer metallarbete samt industrielektriker ha varit svåra att rekrytera det senaste halvåret. Personer med utbildning inom mekatronik är något som efterfrågas allt mer. Digitalisering är på frammarsch och samlar ett antal teknikföretag i norra Hälsingland. Fakta om industri Sysselsättningen inom industrin har minskat med nära personer sedan finanskrisen. Branschen dominerar sysselsättningen i Sandvikens, Ovanåkers och Hofors kommuner. Drygt 40 av 100 förvärvsarbetande i dessa kommuner återfinns inom denna bransch. Tillsammans med vård och omsorg sysselsätter industrin flest personer i länet. Antalet uppgick till år 2014, en minskning med 700 personer jämfört med året innan. Könsfördelningen inom industrin ser lika ut som inom jord- och skogsbruk, det vill säga tämligen enkönad eftersom drygt fyra femtedelar är män. Hälften av de förvärvsarbetande inom industrin har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium varav många är äldre. De med kortare utbildning kommer av naturliga skäl (ålder) att fasas ut över tid och vid ersättningsrekryteringar kommer åtminstone en fullständig och avslutad gymnasial utbildning vara ett måste.

16 16 Byggverksamhet Byggföretagens förväntningar inför vinterhalvåret är som alltid lägre än Sammanfattning på våren. De är ändå ovanligt starka jämfört med tidigare höstundersökningar. Säsongsstarkt förväntningsläge Drygt hälften bedömer att Mycket högt kapacitetsutnyttjande marknadsutvecklingen blir oförändrad. Men andelen som bedömer Brist på arbetskraft för en tredjedel att efterfrågan ökar istället för minskar är ovanligt hög inför vintersäsongen. Konjunkturindikatorn Ökad sysselsättning är således hög för länet men bland de svagaste jämfört med övriga län. I diagrammet nedan ser förväntningarna i Gävleborg ut att vara högre nu, hösten 2016, än i våras. Det beror på att det är säsongsrensade data, trendvärden. Kapacitetsutnyttjandet är mycket högt och det är 56 av 100 byggföretag som kan öka produktionen maximalt 5 procent utan att anställa mer personal. När de vill anställa har en tredjedel upplevt rekryteringsproblem vilket är en lika stor andel som hösten 2014 och Drygt hälften har inte haft några svårigheter att hitta personal. Men där det är brist handlar det till exempel om driftchefer och arbetsledare, civilingenjörer och andra ingenjörer/tekniker inom bygg och anläggning, anläggningsarbetare, installations- och serviceelektriker, målare, ställningsbyggare, golvläggare samt träarbetare, snickare med flera. Utifrån rekryteringsplaner, förväntningsläge och produktionsutrymme bedöms sysselsättningen öka 2017.

17 17 Fakta om byggverksamhet Andelen förvärvsarbetande inom byggverksamheten ligger över rikssnittet i länets samtliga kommuner utom de mest industridominerande, det vill säga Hofors, Sandviken och Ovanåker. År 2014 var totalt personer i åldern år sysselsatta inom bygg i länet. Det innebär en minskning jämfört med 2013 med ett 80-tal personer. Det finns dessutom uppåt 500 sysselsatta som är 65 år eller äldre. En ökning med ett tiotal personer från Det behöver nästan inte sägas att könsfördelningen är extremt ofördelad. Männens andel är 93,3 procent. Andelen kvinnor har dessutom minskat under åren

18 18 Privata tjänster Förväntningsläget för privata tjänster det kommande halvåret är högt. Det är högst i landet och det starkaste på flera år. Det är handel, hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster samt information och kommunikation som ser mest positivt på marknadsutvecklingen. Finansiell verksamhet och företagstjänster är minst positiva. Sammanfattning Högt förväntningsläge Högt kapacitetsutnyttjande Brist på arbetskraft för en tredjedel Ökad sysselsättning Kapacitetsutnyttjandet har ökat något jämfört med i våras och det är nu 38 av 100 företag inom den privata tjänstesektorn som kan öka tjänsteleveranserna högst 5 procent med befintlig personal. Andelen som ligger exakt på marginalen är den högsta på flera år och de som kan öka mer än 20 procent har minskat. Transport är den näringsgren som har högst kapacitetsutnyttjande. Andelen tjänsteföretag som har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar har ökat. Totalt har en tredjedel haft rekryteringsproblem. Det skiljer sig dock mellan de ingående näringsgrenarna. Finansiell verksamhet och företagstjänster är de som i störst utsträckning upplevt brist på arbetskraft. Handeln däremot har haft färre rekryteringsproblem. Sysselsättningen inom privata tjänster totalt bedöms öka under prognosperioden.

19 19 Fakta om privata tjänster De privata tjänstenäringarnas andel av de förvärvsarbetande år i länets kommuner är störst i Gävle, Söderhamn och Ljusdal. Samtliga kommuner i länet ligger dock under andelen för riket. Totalt förvärvsarbetade personer i åldern år i denna sektor år 2014 i Gävleborgs län. En marginell minskning med ungefär 100 personer från Antalet 65 år eller äldre uppgår till personer och antalet 24 år eller yngre Handel Länets handel är mycket positiv i sin bedömning av kommande marknadsutveckling och förväntningarna är högre än någon annan höst på åtminstone tre år. Det innebär att cirka 64 av 100 räknar med en ökad avsättning. Optimismen är nästan starkast i landet efter Södermanlands län. Förväntningarna är fortsatt mycket positiva och förstärks något på längre sikt, sex till tolv månader framöver. Produktionsutrymmet har minskat kraftigt. Mer än en fjärdedel kan inte öka tjänsteleveranserna alls med befintlig personal. Andelen som inte haft rekryteringsbehov har minskat, vilket är logiskt med tanke på att många har ett högt kapacitetsutnyttjande. Handeln är den näringsgren inom privata tjänster som i minst utsträckning upplevt någon större brist på arbetskraft. I de fall handeln upplevt brist handlar det till exempel om säljande butikschefer och avdelningschefer i butik samt bagare och konditorer. Reparation av motorfordon ligger under näringsgrenen handel och motorfordonsmekaniker/reparatörer kan vara svårrekryterade. Både dagligvaru- och fackhandeln kan också ha svårt att hitta butikssäljare som har den kompetens som önskas.

20 20 Fakta om handel Antalet sysselsatta år 2014 var I princip oförändrat jämfört med Könsfördelningen är till stor del jämn, 52 procent män och 48 procent kvinnor. Andelen ungdomar upp till 24 år var drygt 17 procent. Handeln är generellt en ung bransch men drygt 4 procent av de förvärvsarbetande är 65 år eller äldre. Finansiell verksamhet och företagstjänster med flera Under denna rubrik återfinns även försäkrings- och fastighetsverksamhet och de är inkluderade i resultatet av intervjuundersökningen. Den närmaste framtiden är förväntningarna positiva men de är lägre än i våras och lägre än för riket. Produktionsutrymmet är blandat men har ökat jämfört med i våras. 37 av 100 företag kan nu öka tjänsteleveranserna med 20 procent eller mer utan att anställa fler och andelen som kan öka maximalt 5 procent med befintlig personal har minskat. Andelen som upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret har ökat väsentligt. I våras uppgav en fjärdedel att de haft rekryteringsproblem, nu gör nästan hälften det. Det gäller bland annat försäkringssäljare och försäkringsrådgivare, kundtjänstpersonal, telefonförsäljare och städare. Generell brist av teknisk kompetens inom fastighetsteknik uppges också. Fakta om finansiell verksamhet, företagstjänster med flera Dessa näringsgrenar sysselsätter sammanlagt personer, varav företagstjänster står för Ur jämställdhetssynpunkt är förhållandet kvinnor män tämligen gott. Andelen 65 år eller äldre är stor inom fastighetsverksamhet och andelen 24 år eller yngre stor inom företagstjänster. Det senare kan förklaras av att här återfinns de som i huvudsak har telefonen som sitt arbetsredskap. Transport Förväntningarna inför det kommande halvåret har ökat inom transport och är nu det starkaste på åtminstone tre år. Bedömningen är ändå den näst mest försiktiga inom privata tjänster men något högre än inom industrin och över rikssnittet. Leveransutrymmet är mycket begränsat inom transport. 64 av 100 transportföretag kan öka som mest 5 procent med tillgänglig personalstyrka. Andelen som upplevt rekryteringsproblem är hög men det är också många som inte haft behov att rekrytera. Upplevd brist på arbetskraft gäller buss- lok- och lastbilsförare med rätt kompetens, det gäller även mjuka kompetenser som intresse och engagemang. För bussförare är kunskaper i svenska viktiga. I nuläget anställer bussbolag även pensionerade bussförare. Fakta om transport Branschen sysselsätter cirka personer och könsfördelningen är inte särskilt jämn, 79 procent män och följaktligen 21 procent kvinnor. Andelen yngre sticker inte ut på något sätt men andelen 65 år eller äldre ligger över snittet för samtliga näringsgrenar i detta dokument.

21 21 Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Förväntningsläget är det näst starkaste i landet efter Dalarna så länets arbetsställen räknar med en fortsatt ökad efterfrågan. 60 av 100 arbetsställen inom dessa näringsgrenar bedömer att utvecklingen förstärks. Förväntningarna är något starkare inom personliga och kulturella tjänster än inom hotell och restaurang. Produktionsutrymmet inom hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster är blandat, 34 procent har litet utrymme och 20 procent stort utrymme att hantera en ökad efterfrågan med befintlig personal. Uppåt 30 procent har upplevt brist på arbetskraft. Det har gällt kockar samt utbildad och erfaren serveringspersonal. På sina håll har arbetsgivarna även haft svårt att hitta kunniga restaurangbiträden. Inom personliga och kulturella tjänster har man uppgett att idrottstränare och instruktörer varit svåra att rekrytera det senaste halvåret. Fakta om hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Antalet sysselsatta inom hotell och restaurang är drygt Där finns den absolut största andelen ungdomar under 24 år och lägsta andelen 65 år eller äldre av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Hotell- och restaurangbranschen är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Personliga och kulturella tjänster sysselsätter uppåt personer. Andelen 65 år eller äldre är den tredje högsta efter jord och skog och fastighetsverksamhet. Sammantaget är förhållandet kvinnor män Information och kommunikation Förväntningsläget inom denna bransch är det högsta efter handeln. Uppåt två tredjedelar räknar med en ökad efterfrågan det kommande halvåret vilket är högre än rikssnittet. Utrymmet för att möta upp en ökad efterfrågan med befintlig personal är blandat. 40 av 100 klarar som mest en ökning med 5 procent utan att behöva nyrekrytera. Andelen som kan öka mer än 30 procent med befintlig personalstyrka uppgår till en dryg tiondel. Majoriteten har dock inte haft några rekryteringsbehov det senaste halvåret. En dryg fjärdedel av dem som sökt arbetskraft har upplevt svårigheter att hitta personal. Liksom vid flera tidigare undersökningar har det bland annat gällt mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter. Fakta om information och kommunikation De sysselsatta uppgår till nära personer. En minskning med 120 personer jämfört med Andelen yngre respektive äldre utgör inte någon stor andel och ligger under genomsnittet för samtliga näringsgrenar. Männen utgör med 70 procent en majoritet av de sysselsatta.

22 22 Offentliga tjänster Efterfrågan på den offentliga tjänsteproduktionen förväntas bli fortsatt hög men något lägre jämfört Sammanfattning med det senaste året. De flesta verksamhetsområden räknar med en ökad efterfrågan men i varierande omfattning. Barnomsorgen utmärker sig med att ha en all time high bedömning av behovet av deras Fortsatt hög efterfrågan Mycket stor brist på arbetskraft Ökad sysselsättning tjänster både på kortare och lite längre sikt. Förväntad marknadsutveckling inom utbildning, vård och omsorg som bedrivs i privat regi har försvagats jämfört med i våras. Då fanns ingen bedömning på en minskad efterfrågan. I höst räknar närmare en fjärdedel med en minskning. Men samtidigt bedömer uppåt hälften att den ska öka. Bristen på arbetskraft inom offentliga tjänster är den största som förekommit under de senaste tio åren. Två tredjedelar har upplevt rekryteringsproblem. Bristen går igen inom alla verksamhetsområden förutom statlig verksamhet. Antalet platser med brist uppgick till cirka 850 de senaste sex månaderna. Det kan jämföras med mellan 100 och 300 som varit de vanligaste antalet vid intervjuundersökningarna sedan år Till skillnad från i våras har bristen minskat inom utbildning, vård och omsorg som bedrivs med privat huvudman. Men minskningen har skett från hög nivå vilket innebär att många upplever fortsatta rekryteringsproblem. Upplevda bristyrken oavsett huvudman tas upp under de olika verksamheterna. Utbildningsverksamhet Barnomsorgen väntar en ökad efterfrågan, bedömer sju av nio kommuner i länet. En ökad inflyttning av barnfamiljer från andra länder torde vara en bidragande orsak. Grundskolan räknar till största delen med en oförändrad utveckling. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen räknar fyra av tio med ökad efterfrågan. Sex av tio bedömer att det inte blir någon förändring. Samtliga medverkande verksamheter inom dessa tre skolformer uppger brist, det vill säga 100 procent. Bristen gäller framför allt grundskollärare men också gymnasielärare, yrkeslärare, speciallärare och specialpedagoger, lärare i yrkesämnen, studieoch yrkesvägledare samt förskollärare och fritidspedagoger. Även studiehandledare och språkstödjare efterfrågas. De som bedriver utbildning i privat regi ser att efterfrågan fortsätter öka något men betydligt mer dämpat än vid tidigare undersökningar. De har också uppgett brist på förskollärare och fritidspedagoger samt gymnasielärare. Vård och omsorg Den kommunala vård och omsorgen har sett en ökad efterfrågan på sina tjänster det senaste halvåret. Ökningen bedöms fortsätta men dämpas, det gäller både på kortare och längre sikt. Samma utveckling gäller för privata huvudmän. Bristen på arbetskraft är mycket hög och 69 procent av medverkande enheter inom den kommunala vård och omsorgen har haft rekryteringsproblem det senaste halvåret. För privata utövare är bristen

23 23 också hög, 62 procent har upplevt svårigheter att rekrytera. Det är en något lägre andel jämfört med i våras. Oavsett huvudman har bristen gällt undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende, personliga assistenter, grundutbildade sjuksköterskor, distriktssköterskor, geriatriksjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjukgymnaster, specialistläkare, socialsekreterare och biståndsbedömare samt behandlingsassistenter och socialpedagoger. Även chefer inom socialt och kurativt arbete samt inom äldreomsorg efterfrågas. Lasarett och slutenvårdskliniker och primärvård Lasarett och slutenvårdkliniker har sett en ökad efterfrågan på sina tjänster och räknar med att utvecklingen fortsätter på samma sätt både på kortare och längre sikt. Primärvården däremot väntar inte några större förändringar. Det råder mycket stor brist på arbetskraft och lasarett och slutenvårdsklinikerna har uppgett fortsatt brist på grundutbildade sjuksköterskor, ST-läkare, barnmorskor, anestesisjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker. Primärvården å sin sida uppger brist på AT-läkare 1. Statlig verksamhet Den statliga verksamheten har sett en viss ökad efterfrågan det senaste halvåret. De räknar dock inte med någon förändring den närmaste tiden. Några verksamheter har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Det har då företrädesvis gällt planerare och utredare men även inom en yrkesbeteckning där bland annat frivårds- och integrationshandläggare samt personligt ombud ingår. Fakta om offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsätter uppåt personer. Andelen förvärvsarbetande inom dessa verksamheter är högst i Bollnäs, Nordanstigs och Gävle kommuner. Andelen är lägst i kommunerna Hofors, Sandviken och Ovanåker. Deras andel ligger dessutom väsentligt lägre än för länet som helhet. Drygt är 24 år eller yngre och närmare är 65 år eller äldre. Offentliga tjänster domineras av kvinnor, 78 procent. Det är inom vård och omsorg; sociala tjänster som kvinnornas andel är som störst, 85 procent. 1 Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas under denna tid AT-läkare.

24 24 Matchningsläget på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden har över tid upplevt brist på arbetskraft inom ett flertal yrken av vilka många är ständigt återkommande. På motsvarande sätt har efterfrågan varit liten och/eller konkurrensen stor inom lika ständigt återkommande andra yrken. De senare har då varit yrken som tidigare inte krävt särskild utbildning. Här kan nämnas till exempel köks- och restaurangbiträden, butikssäljare och städare. I dagens läge krävs dock ofta mer än tidigare, såväl av formella som mjuka kompetenser. En trend som pågått under en längre tid är annars att många yrken som är svårrekryterade kräver längre eftergymnasial utbildning. Med längre åsyftas en utbildning på minst tre år. På senare tid har arbetsgivarna också haft rekryteringsproblem inom vissa yrken som normalt inte kräver mer än en gymnasieutbildning, men dessa har då i huvudsak krävt ett yrkesinriktat program inom gymnasieskolan eller motsvarande, till exempel vård och omsorgsprogrammet. Samtidigt har så kallade enklare arbeten som egentligen inte kräver någon särskild utbildning minskat fortlöpande. Numera ser arbetsgivarna ofta även en allmän gymnasieutbildning som grundläggande för anställning. Ändå kan ett flertal arbetsgivare tänka sig att anställa personal som kanske inte har någon påtaglig formell kompetens bara de har intresse, driv och vilja att lära sig arbetet. Naturligtvis måste de som ska kunna anställas uppfylla grundläggande krav som exempelvis att komma i tid. Det handlar mycket om attityden till arbete.

25 25 Bakomliggande skäl till matchningsproblematiken är att många av de sökande inte har den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Som även nämns på annan plats i detta dokument har Gävleborg fortfarande landets lägsta utbildningsnivå. Ser man till möjligheterna att matcha Arbetsförmedlingens inskrivna arbetslösa mot majoriteten av yrken där arbetsgivarna upplever brist blir de allt mer begränsade. Det sker i takt med att andelen inskrivna arbetslösa som står längre från arbetsmarknaden ökar. De beskrivs mer utförligt under rubriken Arbetslösheten bland arbetslösa i utsatt ställning längre fram i dokumentet. Det kan dock redan här påtalas att de utgör 76 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. 2 Alla har inte svårt att få arbete men många. Det framgår i och med att de med långa arbetslöshetstider ökar. Det följande diagrammet visar hur bristen på arbetskraft hos privata arbetsgivare successivt ökar och nu är den högsta sedan åtminstone år Om bristen på arbetskraft ökat inom det privata näringslivet så har den dock ökat mycket kraftigt inom offentlig verksamhet och ligger högt över genomsnittet över tid i länet. 2 Inskrivna arbetslösa oktober månad 2016

26 26 Att bristen är extra hög bland offentliga arbetsgivare har till stor del två orsaker. Pågående ersättningsrekryteringar för de som går i pension och utökade verksamheter för att möta en ökad efterfrågan. Vi har också en åldrande befolkning som i och för sig har fler friska år i många fall men det gäller tyvärr inte alla. Inom offentlig verksamhet såsom utbildning, vård och omsorg så krävs i normalfallet en eftergymnasial utbildning eller en vård och omsorgsutbildning från gymnasieskolan eller motsvarande.

27 27 Globaliseringens effekter på den lokala arbetsmarknaden Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader, heter en rapport som Arbetsförmedlingen presenterade i mitten av september. Bristen på arbetskraft inom offentlig sektor är störst i glesbygdskommuner och bristen inom privat sektor är störst inom storstadsregioner. Varför är det så? Globaliseringen omfattar inte enbart miljöfrågor utan även ökad rörlighet över nationsgränser för både information, kapital, varor, tjänster och människor. Det har lett till en ökad internationell konkurrens när det gäller finansiellt och humant kapital generellt, inte bara mellan länder utan även regionalt och lokalt. Det påverkar arbetsmarknaden, inte minst arbetskraftens utbildning och kompetenser. Rapporten beskriver även den snabba tekniska utvecklingen mot digitalisering och automation vilket innebär att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft stiger. Även obalansen på bostadsmarknaden och tillgängligheten till service tas upp. Slutsatsen är att tillgången på arbetskraft med efterfrågade kompetenser blir en central fråga för regional och lokal utveckling och att det ser olika ut på olika lokala arbetsmarknader. Kommuner som finns i storstadsregionerna och andra större städer har påverkats positivt i många avseenden medan gles- och landsbygdsområden har en del utmaningar att jobba med. Den största bristen på utbildad arbetskraft återfinns i glesbygden följt av medelstora och mindre kommuner. Brister på utbildad arbetskraft har också ökat snabbare i dessa kommungrupper. De kommunala och landstingskommunala verksamheterna har svårt att fylla vakanser och expandera verksamheter i den omfattning de önskar. Det kommer att bli en mycket stor utmaning att upprätthålla den offentliga servicen regionalt och lokalt på sikt ur både ett ekonomiskt och ett arbetskraftsmässigt perspektiv. Inom det privata näringslivet är bristerna störst i de befolkningstäta regionerna, det vill säga i de regioner som uppvisar den snabbaste ekonomiska tillväxten. Även här kommer bristen att öka i takt med att konjunkturen ökar och hur pensionsavgångar ser ut. Några av lösningarna som nämns i rapporten är att i högre grad nyttja befintliga arbetskraftsresurser där tillgången finns bland utrikesfödda. Utbildningsnivån måste höjas hos dem med kort utbildning. Utbildningarna måste även anpassas mot arbetsmarknadens behov. Tekniska lösningar där robotar och digital teknik ersätter mänsklig arbetskraft är en möjlig lösning där det kommer att saknas folk. Rapporten i sin helhet hittar ni på arbetsformedlingen.se/rapporter.

28 28 Nedanstående diagram är på nationell nivå. I Gävleborgs län hör Gävle kommun till större städer, Sandviken, Hofors, Ovanåker och Ockelbo till mellanstora/små kommuner och Ljusdal och Nordanstig till glesbygd. Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall ingår också i glesbygd. Hofors, Sandviken och Ovanåker klassificeras också som varuproducerande kommuner och Ockelbo som pendlingskommun. Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall klassificeras som kommuner i glesbefolkad region och ingår därför i kommungrupp glesbygd. Brist inom offentlig sektor Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår 2015 Höst 2015 Vår 2016 Storstadsregioner Mellanstora/små kommuner Större städer Glesbygd Brist inom privat sektor Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår 2015 Höst 2015 Vår 2016 Storstadsregioner Mellanstora/små kommuner Större städer Glesbygd

29 29 Befolkning och arbetskraft I korthet: Gävleborgs befolkning ökar och det sker i nästan samtliga kommuner. Det beror helt och hållet på inflyttning från andra länder. Länet har länge haft en negativ utveckling vad gäller antalet personer i arbetsför ålder (16 64 år). I och med att utrikesfödda flyttat till länet har minskningen mattats av och bland befolkningen i yrkesaktiv ålder (20 64 år) har det till och med skett en liten ökning de senaste två åren. Utan den inflyttning som skett och pågår nu, skulle länet ha svårt att upprätthålla välfärden. Länets utbildningsnivå behöver höjas, inte minst bland männen, och ohälsotalet behöver minskas. Kan sedan ett större antal av dem som står utanför arbetskraften istället bli en del av den, förbättras länets utbud av arbetskraft både till antal och kompetens. Utbudet av arbetskraft i länet påverkas bland annat av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av personer i arbetsför ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar arbetspendling Länets totala befolkning fortsätter öka År 2015 ökade Gävleborgs befolkning för fjärde året i rad, denna gång med personer. Första halvåret 2016 ökade befolkningen med ytterligare personer varför det totala antalet uppgick till personer den sista juni. Den senaste ökningen kom nio av länets tio kommuner till del. Ljusdal hade en marginell minskning. Gävleborg hade ett negativt födelseöverskott men ett positivt flyttningsnetto vilket helt beror på inflyttning från andra länder. Befolkningen i arbetsför ålder (16 64 år) har däremot minskat kontinuerligt, en minskning som dock mattats av de senaste tre åren. Det beror på att inflyttningen från utlandet i huvudsak består av personer i den åldersgruppen. Därmed får länet också tillskott av möjlig arbetskraft. Antalet i yrkesaktiv ålder (20 64 år) visade år 2015 någon ökning för andra året i rad efter att tidigare ha minskat sedan En kommun som sticker ut i länet är Ovanåker. Där har befolkningen såväl i arbetsför som i yrkesaktiv ålder minskat varje år sedan år 1990, således i 26 år. Ändå har befolkningen som helhet ökat något både 2014 och År 2014 framför allt bland personer 65 år eller äldre men 2015 framför allt bland barn 0 15 år. Gävle kommun utmärker sig också såtillvida att där har befolkningen som helhet ökat varje år sedan millennieskiftet.