Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län Prognos för arbetsmarknaden 2015

2 Text: Bitte Lyrén Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Jobbchanser Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Brist- och överskottsyrken Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslösheten planar ut men ökar något Arbetslöshetens sammansättning Arbetslösheten bland utsatta grupper Utmaningar i Gävleborgs län Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 39

4 4 Sammanfattning USA utgör liksom tidigare, motorn i den globala ekonomin. De har en hög tillväxttakt till skillnad från Europa som i princip har noll tillväxt. Tyskland som länge utgjort motorn i den europeiska ekonomin krympte andra kvartalet i år. Frankrike gör i princip på stället marsch, medan Norge och Storbritannien går bra. Den svaga utvecklingen i en stor del av Europa, dit närmare tre fjärdedelar av Sveriges export går, hämmar den exportberoende svenska industrin. Det påverkar givetvis Gävleborg som har en stor exportindustri och länet har inte återhämtat sig i den utsträckning som förväntats. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för Gävleborgs näringsliv visar att försvagningen från hösten 2013 har fortsatt. Trots detta så är näringslivets förväntningar inför 2015 på en normal nivå sett över tid. Antalet sysselsatta bedöms förbli oförändrat Hösten 2013 gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle komma att öka med 600 personer till slutet av Något som inte ser ut att ha infriats. Därför bedöms sysselsättningen förbli oförändrad jämfört med Även bedömningen för 2015 revideras. Från en ökning med 900 personer till mycket blygsamma 50 personer. Orsakerna till detta är flera. När det gäller år 2014 har länet haft nedläggningar och flytt av verksamheter såväl inom industrin som inom företagstjänster. Det har skett en ökning av sysselsatta inom offentliga tjänster som kompenserar. Därför bedöms den totala sysselsättningen bli oförändrad. När det gäller 2015 är en orsak det försiktiga förväntningsläget inom näringslivet. Den modesta ökning av efterfrågan på varor och tjänster som förväntas, bedöms i stor utsträckning klaras med befintlig personal. men arbetslösheten minskar 2014 och blir oförändrad 2015 Arbetslösheten har minskat successivt sedan år I höst (2014) har den relativa arbetslösheten minskat i åtta kommuner, varit oförändrad i Bollnäs och ökat i Söderhamn. Den har dock i huvudsak minskat bland de personer som står närmast arbetsmarknaden. Däremot har det skett en ökning för dem som hör till de så kallade utsatta grupperna. En del, 22 procent av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete mycket länge, mer än två år, medan andra, 40 procent, väsentligt kortare tid, som längst sex månader. En anledning till att arbetslösheten minskar är åldersstrukturen och i vilken utsträckning den arbetsföra befolkningen år ingår i arbetskraften. I slutet av 2014 bedöms antalet inskrivna arbetslösa vara det lägsta sedan år 2008 för att sedan plana ut till slutet av prognosperioden, I siffror handlar det om en minskning med drygt 700 personer 2014 och en ökning med ett femtiotal personer Det innebär att den relativa arbetslösheten bedöms uppgå till 11,1 procent i slutet av både år 2014 och 2015.

5 5 Arbetslöshetens sammansättning Inskrivna arbetslösa består av olika grupper av arbetssökande. Först är där två stora grupper. Dels de som hör till de så kallade utsatta grupperna och de består av de som högst har förgymnasial utbildning, de som är utomeuropeiskt födda, de som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt de i åldern år. Dels de som inte hör till någon av dessa grupper, här kallade övriga. De kan i sin tur indelas i exempelvis ungdomar år, kön, gymnasialt och eftergymnasialt utbildade, inrikes födda. De som hör till de utsatta grupperna utgör mer än två tredjedelar av samtliga arbetslösa. I sammanhanget är det väsentligt att påtala att det inte per automatik innebär att alla dessa har svårt att få arbete. Risken ökar dock ifall personen ifråga dessutom hör till flera av dessa grupper. Sett till samtliga är det framför allt tre grupper av inskrivna arbetslösa som sticker ut. Det är de med förgymnasial utbildning, utrikesfödda och ungdomar år. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper och har ökat för de två förstnämnda. Gävleborg hade den näst högsta ökningen i landet av dessa två grupper. Utmaningar i Gävleborgs län Möjligheterna till arbete är mindre än hälften så goda för de utsatta grupperna som för övriga. Sämre jobbchanser för arbetslösa med förgymnasial utbildning Antalet inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning visar en något ökande trend. Samtidigt är jobbchanserna för gruppen vikande. likaså för arbetslösa födda utanför Europa Antalet inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda stiger kraftigt. Det stora inflödet till Sverige av asylsökande från framför allt Syrien, men även från Eritrea kommer också att märkas i länet. Personer födda i länder utanför Europa har ofta mycket stora svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Bland utomeuropeiskt födda som är år och boende i länet var andelen förvärvsarbetande 40 procent år För arbetslösa med funktionsnedsättning mattas jobbmöjligheterna av Arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat kontinuerligt under många år men på senare tid har utvecklingen vänt. Möjligheterna till arbete har ökat under en tid men visar återigen en minskning men från en förhållandevis hög nivå.

6 6 Konjunkturläget Internationell utblick USA utgör liksom tidigare, motorn i den globala ekonomin. De har en hög tillväxttakt till skillnad från Europa som i princip har noll tillväxt. Tillväxttakten var 0,1 procent mellan andra och tredje kvartalet i år och för helåret i Europa bedöms den bli 0,8 procent. Först år 2016 bedöms tillväxten få en starkare utveckling. Tyskland som länge utgjort motorn i den europeiska ekonomin krympte andra kvartalet i år. Frankrike gör i princip på stället marsch, medan Norge och Storbritannien går bra. Vårt östra grannland Finland har haft noll tillväxt under flera år. Arbetslösheten i USA har minskat kontinuerligt under flera år och är nu 5,8 procent. Ett stort utflöde ur arbetskraften är en starkt bidragande orsak. I Europa ligger arbetslösheten på strax över 12 procent och ungdomsarbetslösheten i spannet procent. Då räknas inte, till skillnad från Sveriges officiella statistik, heltidsstuderande som söker arbete med i dessa siffror. och nationell Den svaga utvecklingen i en stor del av Europa, dit närmare tre fjärdedelar av Sveriges export går, hämmar den exportberoende svenska industrin. Den privata tjänstesektorn har däremot ett bättre stämningsläge. Det är den privata konsumtionen och den privata tjänstesektorn som står för Sveriges tillväxt och den är för närvarande inte särskilt positiv. Farhågor har väckts huruvida ändrade bolåneregler kan hämma den privata konsumtionen vilket då kan få en negativ effekt på landets tillväxt. Arbetskraftsdeltagandet är unikt starkt i Sverige och sysselsättningsgraden är den högsta sedan samt en blick på Gävleborg Gävleborg har inte återhämtat sig i den utsträckning som förväntats. Det hänger ihop med den svaga utvecklingen i Europa som har en dämpande effekt på länets export. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för Gävleborgs näringsliv visar att försvagningen från hösten 2013 har fortsatt. Trots detta är förväntningsläget fortfarande inom det normala. En jämförelse med övriga län visar att konfidensindikatorn är högst i Örebro län och tangerar ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. Den är lägst i Dalarna och Norrbotten. Gävleborg hör till de fem län som visar den svagaste konjunkturen. I Arbetsförmedlingens undersökning tillfrågas företag och offentliga verksamheter bland annat hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. I diagram 1 beskrivs stämningsläget i företagen när det gäller efterfrågan de närmaste sex månaderna.

7 7 Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Gävleborgs län, våren 2007 hösten Index Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser, rekryteringsproblem och varsel Inflödet av lediga platser visar inga tecken på avmattning. 2 En närmare granskning som exkluderar vissa typer av jobb för att särskilja det verifierade rekryteringsbehovet, visar att antalet ökat med cirka platser jämfört med i fjol. Efterfrågan på arbetskraft har ökat kraftigt för vissa högskoleyrken inom den offentliga tjänstesektorn. Det gäller då framför allt inom vård och utbildning. Rekryteringsproblem föreligger då den lediga arbetskraften i länet i stor utsträckning inte har den kompetens som efterfrågas. Uppemot vart fjärde företag i näringslivet och tre av tio arbetsställen inom offentlig verksamhet har upplevt brist på arbetskraft. Varsel om uppsägning förekommer men inte i någon ökad omfattning jämfört med Antalet personer berörda av varsel till och med oktober i år (2014) har tvärtom minskat med fler än tvåhundra personer. 1 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2. 2 Arbetsförmedlingen har sett en ökning av antalet nyanmälda lediga platser med ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. Detta medför att utvecklingen för Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik avseende lediga platser skall tolkas med viss försiktighet. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Också annonseringsregler och annonseringskultur förändras över tid. Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden.

8 8 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta bedöms förbli oförändrat Hösten 2013 gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle komma att öka med 600 personer till slutet av Den förväntade sysselsättningsökningen ser ut att ha uteblivit. Därför bedöms sysselsättningen nu förbli oförändrad. Även bedömningen för 2015 resulterar i en nedskrivning i föreliggande prognos. Från en ökning med 900 personer till mycket blygsamma 50 personer. Diagram 2. Sysselsatta år i Gävleborgs län, , prognos 2014 och Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Det har flera orsaker. När det gäller 2014 har länet haft nedläggningar och flytt av verksamheter såväl inom industrin som inom företagstjänster. Det bedöms visserligen ha skett en ökning av sysselsatta inom offentliga tjänster som kompenserar. Därför bedöms sysselsättningen bli oförändrad. När det gäller 2015 är en orsak det försiktiga förväntningsläget inom näringslivet. Den modesta ökning av efterfrågan på varor och tjänster som förväntas, bedöms i stor utsträckning klaras med befintlig personal. Gävleborg tillsammans med Jämtland är de län som i minst utsträckning ligger på marginalen när det gäller personella resurser. Däremot sker stora ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar men dessa påverkar inte antalet sysselsatta positivt, snarare tvärtom. Företag kan istället välja att senarelägga ersättningsrekryteringar så länge de klarar produktionen eller tjänsteleveranserna med kvarvarande personalstyrka. Det gäller dock ej där det krävs mänsklig närvaro. Ta exempelvis utbildningsverksamheten. Den måste leverera sina tjänster oavsett konjunkturläge och påverkas istället av 3 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

9 9 bland annat demografin, till exempel större eller mindre barn- och ungdomskullar och/eller personalens egen åldersfördelning. men arbetslösheten minskar 2014 och blir oförändrad 2015 Antalet inskrivna arbetslösa har minskat sedan Det har dock i huvudsak minskat bland dem som står närmast arbetsmarknaden. Antalet har däremot ökat för dem som hör till de så kallade utsatta grupperna. Det gäller dock inte de äldre (55 64 år) där arbetslösheten istället minskat successivt. De får arbete eller lämnar arbetsmarknaden för pension och åldersgruppen fylls inte på i samma utsträckning som tidigare. 50-talisterna är ju färre än 40-talisterna. De sista av de många 40-talisterna lämnar arbetslivet i år (2014) i de fall de inte fortsätter att arbeta efter 65 år. En anledning till att arbetslösheten minskar är således åldersstrukturen men också i vilken utsträckning den arbetsföra befolkningen år ingår i arbetskraften. I slutet av 2014 bedöms antalet inskrivna arbetslösa vara det lägsta sedan år 2008 för att sedan plana ut till slutet av I siffror handlar det om en minskning med 730 personer 2014 och en ökning med 50 personer år Det innebär att den relativa arbetslösheten bedöms uppgå till 11,1 procent i slutet av både år 2014 och2015. Diagram 3. Inskrivna arbetslösa år i Gävleborgs län kvartal 4, , prognos för kvartal och Antal Källa: Arbetsförmedlingen Utvecklingen skiljer sig åt mellan länen Sysselsättningen bedöms öka 2014 i samtliga län utom Gävleborg och Dalarna som räknar med en oförändrad sysselsättning. År 2015 bedöms den öka i samtliga län förutom Gävleborg som förväntas få sådan marginell ökning att den procentuella förändringen stannar på noll. Förutom storstadslänen bedöms den öka mest i Uppsala och Östergötlands län 2014 och minst i Jämtlands län. I riket bedöms sysselsättningsökningen bli 1,1 procent.

10 10 Inför 2015 förutsägs den starkaste sysselsättningsutvecklingen ske i Uppsala och Örebro län (förutom storstadslänen) och den svagaste i Jämtlands och Dalarnas län. Ökningen i riket bedöms bli 1,2 procent. Arbetslösheten beräknas minska i samtliga län Största minskningen förväntas uppstå i Norrbottens, Uppsala och Örebro län. Minskningen bedöms bli mer måttlig i Blekinge, Skåne och Södermanlands län. År 2015 förutsägs också Örebro och Uppsala län ha en större minskning av arbetslösheten, men då tillsammans med Värmlands län. Den mer måttfulla minskningen bedöms ske i Jönköpings, Skåne och Kalmar län. I Gävleborg bedöms däremot arbetslösheten öka något. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16 64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal BD BD AC AC Z Z Y Y < 0,7 % < 6,3 % W X 0,7 1,0 % 1,1 1,4 % W X 6,3 8,3 % > 8,3 % S T C U D AB > 1,4 % S T C U D AB O E O E F H N G K M I F H N G K M I AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

11 11 Jobbchanser Utflödet från arbetslöshet, här beskrivet som möjligheterna till arbete eller jobbchanser, skiljer sig åt beroende på sammansättningen av de inskrivna arbetslösa. Av diagram 4 nedan, framgår att andelen inskrivna arbetslösa som fått arbete och hör till de så kallade utsatta grupperna, har ökat mycket svagt sedan hösten De utsatta grupperna består av de som högst har förgymnasial utbildning, de som är utomeuropeiskt födda, de som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt de i åldern år. Under samma tidsperiod har andelen övriga inskrivna arbetslösa som fått arbete först ökat men från vårvintern 2014 istället visat en minskning. Nu (under hösten 2014) tenderar dock andelen att öka igen. Diagram 4. Jobbchanser 4 för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa år, Gävleborgs län, januari 2004 oktober 2014 Procent Utsatta Övriga Källa: Arbetsförmedlingen Säsongrensade data, trendvärden De som hör till de utsatta grupperna blir allt fler och utgör mer än två tredjedelar av de inskrivna arbetslösa i Gävleborg medan de övriga blir allt färre. Det blir intressant att följa huruvida de utsatta gruppernas andel till arbete kommer att öka. Det skulle kunna tyda på att man helt enkelt rekryterar där kompetensen finns utan att lägga så stor vikt vid eventuella hinder och svårigheter. Inflödet och dess sammansättning spelar också en betydande roll. Det är dock så att andelen som får arbete är mer än dubbelt så hög för dem som inte ingår i de utsatta grupperna. 4 Jobbchansen beräknas genom formeln Inskrivna arbetslösa som lämnat till arbete med eller utan stöd under månaden/(kvarstående inskrivna arbetslösa månaden innan + 0,5*nyinskrivna arbetslösa under månaden).

12 12 Näringsgrenar Under prognosperioden, till slutet av 2015, beräknas inte några omfattande sysselsättningsförändringar ske i någon bransch. Sett till branscherna i länet som helhet är det inom industrin samt vård och omsorg inklusive sociala tjänster, som andelen sysselsatta är som störst. Andelen har minskat inom industrin men är i princip oförändrad inom vård och omsorg, sociala tjänster. Privata respektive offentliga tjänster sysselsätter uppåt 35 procent vardera och har inte varit föremål för större sysselsättningsförändringar de senaste åren. Den förväntade efterfrågeutvecklingen för näringslivet totalt är svagare än den har varit vid de tre senaste intervjuundersökningarna. Det gäller såväl på kortare (sex månader) som på längre (sex till tolv månader) sikt. Efterfrågan på de offentliga tjänsterna bedöms till största delen blir oförändrad men med en tendens att öka. Uppemot en fjärdedel av företagen inom näringslivet har upplevt brist på arbetskraft den senaste tiden vilket är fler än tidigare 5 och inom den offentliga tjänstesektorn har närmare tre av tio rekryteringsproblem. Här följer resultatet från intervjuundersökningen för de större näringsgrenarna. Det gäller framför allt förväntad marknads- och sysselsättningsutveckling, men också exempel på upplevda bristyrken samt statistiska basfakta. Jord- och skogsbruk Sammanfattning Försiktigt positiv efterfrågan Högt kapacitetsutnyttjande Inga påtagliga rekryteringsproblem Något ökad sysselsättning både 2014 och 2015 Förväntningarna på det kommande halvåret är relativt blygsamma men ändå mer positiva än negativa och högre än för riket. Majoriteten räknar dock med en oförändrad efterfrågan, även på längre sikt då riket istället är mer positivt. Kapacitetsutnyttjandet är högt trots att andelen arbetsställen som ligger på marginalen har minskat jämfört med förra hösten (2013). Drygt hälften av arbetsställena inom jord och skog kan öka produktionen som mest fem procent med befintlig personal men har inte upplevt några större rekryteringsproblem. Brist på skogsmaskinförare, främst skördarförare med utbildning och företrädesvis också erfarenhet, förekommer i flera hälsingekommuner. 5 Jämförelse med våren 2014, hösten 2013 och våren 2013

13 Nordanstig Ljusdal Ockelbo Ovanåker Bollnäs Hudiksvall Söderhamn Sandviken Hofors Gävle Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län 13 Fakta om jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är en liten näringsgren jämfört med en del andra näringsgrenar i länet men har ändå stor betydelse. Speciellt i vissa av länets kommuner. Andelen sysselsatta är högre än för riket i sju av länets tio kommuner. I Nordanstigs och Ljusdals kommuner är andelen sysselsatta till och med högre än för byggverksamheten i riket som helhet. Å andra sidan är andelen sysselsatta inom de areella näringarna istället mycket låg i Gävle kommun och understiger till och med en procent. Diagram 5. Andel förvärvsarbetande 6 inom jord- och skogsbruk per kommun i Gävleborgs län 2012 Procent Gävleborgs län Riket Källa: SCB (RAMS) Den förvärvsarbetande dagbefolkningen år inom jord- och skogsbruk uppgick till drygt år Dessutom tillkommer närmare som är 65 år eller äldre. Antalet som pendlar in för arbete inom området är försvinnande liten och i den äldsta åldergruppen existerar det inte alls. Inom jordbruket återfinns flest sysselsatta inom blandat jordbruk, mjölkproducenter och nötköttsproducenter. Inom skogsbruket dominerar skogsägare, avverkningsföretag och skogsskötselföretag. 6 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

14 14 Industri Sammanfattning Ökande efterfrågan Minskat produktionsutrymme Viss brist på arbetskraft Oförändrad sysselsättning såväl 2014 som 2015 Arbetsförmedlingens intervjuer visar att den förväntade efterfrågan är ungefär på samma positiva nivå som våren 2014 och hösten Det innebär att förväntningsläget är över det historiska genomsnittet för länet. Efterfrågan det senaste halvåret har varit positiv och drygt hälften av industriföretagen har upplevt en ökad efterfrågan. Det kan jämföras med de drygt nio procent som upplevt att efterfrågan minskat. Länets industri ser nu framtiden an med fortsatt tillförsikt. Jämfört med övriga län är optimismen den fjärde starkaste i landet. Tillförsikten återspeglas också i nettotalen i Arbetsförmedlingens undersökning (diagram 6). Där framgår tydligt att den förväntade efterfrågeutvecklingen för tredje gången i följd ligger över genomsnittet för länet och för riket. Tillförsikten i Gävleborg är fortsatt positiv även på lite längre sikt. Diagram 6. Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Gävleborgs län, våren 2007 hösten Nettotal Genomsnitt Gävleborgs län Riksgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Det lediga produktionsutrymmet i länets industri har minskat och en femtedel kan inte öka produktionen alls med befintlig personal. Motsvarande siffra för riket är 17 procent. Samtidigt kan dock 16 av 100 öka produktionen mer än 20 procent utan nyrekrytering. Det är lägre än de tre senaste intervjuundersökningarna och även lägre än för riket.

15 Sandviken Ovanåker Hofors Nordanstig Hudiksvall Ockelbo Söderhamn Bollnäs Ljusdal Gävle Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län 15 Detta till trots bedöms inte efterfrågeökningar öka sysselsättningen i branschen innevarande år (2014). Däremot kan det bli någon ökning år 2015 på sina håll men sysselsättningen inom industrin totalt bedöms bli oförändrad. Det är cirka 23 procent som upplevt brist på arbetskraft och en lika stor andel som inte haft rekryteringsbehov. De yrken som företagen har upplevt svåra att rekrytera inom är bland annat ingenjörer, tekniker samt montörer och reparatörer inom el. Grovplåtslagare och verktygsmaskinoperatörer har inte heller varit lätt att rekrytera. Personer för forskning och utveckling med hög teknisk kunskap är något som också saknas. Likaså chefer med produktionsteknisk kompetens. Fakta om industri Drygt hälften av de förvärvsarbetande inom industrin har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium och av dem är 88 procent 40 år eller äldre. De med kortare utbildning kommer av åldersskäl att fasas ut över tid och vid ersättningsrekryteringar kommer åtminstone en fullständig och avslutad gymnasial utbildning vara ett måste. Hösten 2014 bedömer 27 av 100 industriföretag i länet att de som ersättningsrekryteras inom fem år ska ha högre utbildning/kompetens än de som lämnar. Samtidigt bedömer 31 av 100 som räknar med att vara fler sysselsatta om fem år, att de som rekryteras ska ha högre utbildning/kompetens än idag. Diagram 7. Andel förvärvsarbetande 7 inom industrin per kommun i Gävleborgs län 2012 Procent Gävleborgs län Riket Källa: SCB (RAMS) Industrin dominerar sysselsättningen i Sandvikens, Ovanåkers och Hofors kommuner. Drygt 40 av 100 förvärvsarbetande i dessa kommuner återfinns inom denna bransch, 7 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

16 16 vilket gör att industrin, tillsammans med vård och omsorg är den bransch som sysselsätter flest personer i länet. Byggverksamhet Sammanfattning Dämpad efterfrågan Minskat kapacitetsutnyttjande Ökad brist på arbetskraft hos en tredjedel Oförändrad sysselsättning 2014 och 2015 De byggföretag som har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret är fler än de som upplevt att den minskat. Andelen är dock väsentligt lägre än väntat. 30 procent har upplevt en ökning, 10 procent en minskning medan 60 procent inte upplevt någon förändring. Våren 2014 räknade 63 procent med en ökning. Enligt Norrlandsbarometern 8 har byggkonjunkturen i Gävleborgs län försvagats men det råder ändå fortsatt normalkonjunktur. Det stämmer med Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som visar ett förväntningsläge strax under genomsnittet för länet. Sveriges Byggindustrier bedömer att bygginvesteringarna i landet ökar med 11 procent 2014 och 4 procent Motsvarande siffror för Gävleborg är 7 respektive 9 procent. Prognoserna visar investeringar i byggnader och anläggningar. Detta skall inte blandas ihop med igångsättning, då hela värdet av ett projekt redovisas vid samma tidpunkt. När det gäller igångsättning visar Byggtermometern för Gävleborg att länet haft landets högsta procentuella förändring av värdet av igångsatta projekt under perioden november 2013 till och med oktober En ökning med 133 procent. Kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan förra hösten (2013). Det är nu 43 av 100 som kan öka produktionen maximalt fem procent utan att rekrytera mer personal. Samtidigt kan 10 av 100 öka mer än 20 procent utan nyrekrytering. Motsvarande siffror hösten 2013 var 56 av 100 respektive 3 av 100. Andelen byggföretag i länet som upplevt brist på arbetskraft, ligger liksom senast, våren 2014, på en hög nivå. Per 100 byggföretag har 33 upplevt brist det senaste halvåret. Rekryteringsproblemen har till exempel gällt glasmästare, byggnadsplåtslagare, byggnadsträarbetare, murare (industrimurare), betongarbetare och ställningsbyggare med utbildning. Generellt har bygglärlingar fortsatt mycket svårt att komma ut i byggverksamheten. Viss lättnad dock på sina håll för elektrikerlärlingar. Sysselsättningen bedöms bli oförändrad både 2014 och Norrlandsfondens Konjunkturbarometer hösten 2014

17 Ljusdal Ockelbo Söderhamn Gävle Bollnäs Nordanstig Hudiksvall Sandviken Ovanåker Hofors Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län 17 Diagram 8. Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, Gävleborgs län, våren 2007 hösten Nettotal Genomsnitt Gävleborgs län Riksgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Fakta om byggverksamhet Andelen förvärvsarbetande inom byggverksamheten är snarlika i samtliga kommuner utom de mest industridominerande, det vill säga Sandviken, Ovanåker och Hofors. År 2012 var totalt personer i åldern år sysselsatta inom bygg i länet. Det innebär en minskning jämfört med 2011 på tre procent (300 personer). Diagram 9. Andel förvärvsarbetande 9 inom byggverksamhet per kommun i Gävleborgs län Procent Gävleborgs län Riket Källa: SCB (RAMS) 9 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

18 18 Privata tjänster Förväntningsläget inom privata tjänster är svagt. Det är det svagaste sedan år Det innebär dock inte att den förväntade efterfrågeutvecklingen är nattsvart. I faktiska tal räknar 11 procent med en minskad efterfrågan det kommande halvåret (vinterhalvåret ), 58 procent räknar med oförändrad och 31 procent med en ökad efterfrågan. Mest positiva är branscherna information och kommunikation samt handeln. Arbetsförmedlingens undersökning visar att på längre sikt, sex till tolv månader framöver, gör den privata tjänstesektorn totalt i länet en mer positiv bedömning. Den privata tjänstesektorn kan i många fall öka tjänsteleveranserna som mest 5 procent med befintlig personal. Det uppger drygt en tredjedel av de privata tjänsteföretagen. Uppåt en fjärdedel kan öka mer än 20 procent utan nyrekrytering. Ytterligheterna återfinns inom vård och omsorg i privat regi samt hotell och restaurang. Den förstnämnda branschen har minst ledigt produktionsutrymme medan det motsatta råder för hotell och restaurang. 23 av 100 tjänsteföretag har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar det senaste halvåret. Det är den högsta andelen sedan år 2012 och är i nivå med det historiska genomsnittet. Hälften av tjänsteföretagen har inte haft några rekryteringsproblem och 27 av 100 har inte haft något behov att rekrytera. Även på denna punkt finns ytterligheter. De yrken som uppgetts som svårrekryterade redovisas under respektive näringsgren. Sysselsättningen inom privata tjänster totalt bedöms blir oförändrad både 2014 och Diagram 10. Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Gävleborgs län, våren 2007 hösten Nettotal Genomsnitt Gävleborgs län Riksgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden

19 Gävle Söderhamn Ljusdal Bollnäs Ockelbo Hudiksvall Sandviken Nordanstig Hofors Ovanåker Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län 19 Fakta om privata tjänster De privata tjänstenäringarnas andel av de förvärvsarbetande år i länets kommuner är störst i Gävle, Söderhamn och Ljusdal. Samtliga kommuner i länet ligger dock under andelen för riket. Totalt förvärvsarbetade personer i åldern år i denna sektor år 2012 i Gävleborgs län. En ökning med ungefär 600 personer från Diagram 11. Andel förvärvsarbetande 10 inom privata tjänster per kommun i Gävleborgs län 2012 Procent Gävleborgs län Riket Handel Källa: SCB (RAMS) Länets handel är försiktigt positiv i sin bedömning av kommande marknadsutveckling. Förväntningarna är lägre än för riket som helhet. Det gäller både på kortare och längre sikt. Produktionsutrymmet är blandat. Det är lika stor andel som ligger på marginalen som den som kan öka tjänsteleveranserna mer än 30 procent. Handeln generellt har inte upplevt någon brist på arbetskraft. Reparation av motorfordon ligger under näringsgrenen handel och motorfordonsmekaniker/reparatörer kan vara svårrekryterade. Handeln är en ung bransch sett till åldersfördelningen bland sysselsatta år. Ungdomarna återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för dem. I och med att många inom handeln är yngre, är också personalomsättningen större än för många andra branscher. Försäljare dagligvaror och försäljare fackhandel är två av de största yrkena i den privata tjänstesektorn totalt. Det genererar många jobbtillfällen. Men i och med att antalet arbetssökande är stort inom dessa yrken är konkurrensen om jobben ändå hård. 10 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

20 20 Företagstjänster, finansiell verksamhet Den närmaste framtiden förväntas en svagt ökad efterfrågan. Förväntningarna är de mest nedtonade sedan Kapacitetsutnyttjandet är högt, 36 av 100 företag kan som mest öka leveransen av tjänster upp till fem procent med befintlig personal. En fjärdedel av företagen har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Samtidigt har dock en ökande andel inte haft några rekryteringsbehov vid jämförelse med våren 2014 och även vår och höst Väktare och ordningsvakter, inköpare och säljare av olika slag har upplevts som svårrekryterade. Transport Liksom vid de tre föregående prognostillfällena är det transportbranschen som haft den absolut minst positiva efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret. Det är marginellt fler transportföretag som upplevt en ökning än de som upplevt en minskning. Förväntningarna framöver är mer positiva. Eftersom transportnäringen påverkas av vad som händer inom andra branscher följer transportnäringens förväntningar också signalerna från andra branscher. Industrin och byggverksamheten förväntade sig i våras en stark efterfrågeökning som inte infriades för byggverksamheten i första hand. Transport är en av de branscher där en mindre del av företagen har ett mycket stort leveransutrymme. Andelen som upplevt rekryteringsproblem är krympande jämfört med i våras (2014) samt år Men där det förekommer gäller det bussförare, anläggningsmaskinförare och lastbilsförare med rätt kompetens. När det gäller de senare så krävs mer än C1, C, CE1 eller CE på körkortet. Det finns ett överskott på arbetssökande som enbart har körkortsbehörigheter och det räcker inte. Sedan september 2009 krävs YKB (yrkeskompetensbevis) såväl för bussförare som för lastbilsförare. Detta ska också förnyas vart femte år. De som redan arbetar i dessa yrken och inte har inte gått sin första fortbildning behöver göra det innan 10 september 2015 (buss) eller 10 september 2016 (lastbil). Vanligaste yrket för anställda inom transport är lastbils- och långtradarförare. Det är också ett av de tio vanligaste yrkena för anställda totalt i samtliga branscher i Gävleborgs län. Hotell och restaurang, kulturella och personliga tjänster 11 Det närmaste halvåret räknar hotell och restaurang med en oförändrad eller som bäst en svagt positiv marknadsutveckling. På längre sikt ser bedömningen mer negativ ut. Då är det fler som förväntar sig en minskad efterfrågan än de som räknar med ökning. Personliga och kulturella tjänster är den bransch som ser mest pessimistiskt på det närmaste halvåret och bedömer att efterfrågan fortsätter minska. På längre sikt bedöms efterfrågeutvecklingen byta riktning och vända och bli väsentligt mer positiv. Hotell och restaurang är den bransch inom privata tjänster som har störst ledigt produktionsutrymme. Inom personliga och kulturella tjänster är det lika stor andel som har litet respektive stort utrymme att hantera en ökad efterfrågan med befintlig personal. 11 I personliga tjänster ingår bland annat hår- och skönhetsvård, begravningsverksamhet, kroppsvård, reparationer av hushålls- och personliga artiklar.

21 21 Signalerna om brist på arbetskraft är höga från hotell och restaurang. De har generellt sett utrymme att hantera en ökad efterfrågan (som de inte räknar med i närtid) men svårigheter att hitta rätt kompetens. Det innebär att de inte behöver bli flera för att kunna leverera men däremot behöver de rätt kompetens vid ersättningsrekryteringar och kanske för att kunna öka sitt utbud. Det medför att bristen på kockar består och det förekommer också brist på utbildad och erfaren serveringspersonal. Inom personliga och kulturella tjänster har man inte uppgett särskilda rekryteringsproblem. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Restaurangbranschen är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Antalet gästnätter totalt i länet under perioden januari september 2014 uppgick till närmare 836 tusen. Det är drygt 46 tusen fler jämfört med Det innebär en höjning med 5,9 procent. Den ökningen är den femte högsta i landet. När det gäller antalet gästnätter 2014 toppar Jämtlands län bland Norrlandslänen med mer än 2,1 miljoner gästnätter. 12 Därpå följer Norrbottens län som också visat den fjärde kraftigaste ökningen jämfört med januari september Information och kommunikation Förväntningsläget är högst för denna bransch såväl på kortare som längre sikt. Mer än hälften räknar med en ökad efterfrågan initialt och två tredjedelar bedömer fortsatt ökning på längre sikt. Utrymmet för att möta upp en ökad efterfrågan med befintlig personal har till skillnad från föregående prognostillfälle ökat något. Drygt en fjärdedel klarar en ökning överstigande 20 procent utan att behöva rekrytera. Samtidigt kan dock en fjärdedel som mest öka fem procent utan att anställa mer personal. Andelen som upplevt brist på arbetskraft den senaste sexmånadersperioden har liksom i våras (2014) mer än halverats jämfört med våren och hösten Det är 15 av 100 arbetsställen som har haft rekryteringsproblem. Liksom vid flera tidigare undersökningar har arbetsgivarna bland annat upplevt brist på systemutvecklare och programmerare samt IT-arkitekter. Offentliga tjänster Sammanfattning Oförändrad efterfrågan men på väg uppåt Brist på arbetskraft I stort oförändrad sysselsättning 2014 och 2015 Efterfrågan på den offentliga tjänsteproduktionen förväntas bli fortsatt oförändrad till största delen. Detsamma gäller på längre sikt. Dock är det fler verksamheter som ser en 12 SCB, Inkvarteringsstatistik, månad, preliminär statistik.

22 22 högre efterfrågan än tidigare. Det gäller framför allt grundskolan men även vård och omsorg. Inom utbildning och vård och omsorg som bedrivs i privat regi har förväntningarna skruvats ned något jämfört med i våras (2014) och förra hösten (2013). Andelen inom offentlig verksamhet som upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna har minskat men antalet platser med upplevd brist har ökat. De yrken där rekryteringsproblem förekommit tas upp under de olika verksamheterna. Barnomsorg Efterfrågan på barnomsorg förväntas till stor del bli oförändrad. Den kan dock komma att öka i och med en ökad inflyttning av asylsökande till kommunerna. Liksom tidigare har flera kommuner upplevt brist på förskollärare och den ökar i vissa kommuner. Utbildningsverksamhet Grundskolan ser en ökad efterfrågan och flera kommuner har upplevt brist på grundskollärare, speciallärare och specialpedagoger. Gymnasieskolan räknar i princip med en oförändrad efterfrågan som avtar under I Gävleborgs län har kommunerna upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering av gymnasielärare i yrkesämnen. Kommunal vuxenutbildning Tjänsteleveransen inom den kommunala vuxenutbildningen i länet upplevs till stor del som oförändrad. Utvecklingen bedöms fortsätta på samma sätt både på kortare och längre sikt. Verksamheten har inte någon påtaglig brist på arbetskraft. Viss brist dock på gymnasielärare i allmänna ämnen och SFI-lärare. Vård och omsorg Det senaste halvåret har det skett en viss ökning av tjänsteleveranserna inom den kommunala vård- och omsorgen. Framöver, såväl på kortare som på längre sikt, förväntas inga större förändringar av tjänsteproduktionen. Det senaste halvåret har 38 procent av medverkande enheter inom den kommunala vård och omsorgen upplevt rekryteringsproblem. Det är den högsta andelen sedan år Det har framför allt gällt undersköterskor, sjuksköterskor och verksamhetschefer. Det råder generell brist på undersköterskor med specialistkompetens, till exempel inom neuropsykiatriska diagnoser, psykiatri samt palliativ vård. Kraven på att inneha körkort ökar också. Lasarett och slutenvårdskliniker, primärvård Tjänsteproduktionen har ökat något inom slutenvården men varit oförändrad inom primärvården det senaste halvåret. En utveckling som bedöms hålla i sig både på kortare och längre sikt. Det råder brist på arbetskraft och det senaste halvåret har man bland annat upplevt brist på läkare, psykologer, operationssjuksköterskor, andra sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. Även inom primärvården råder brist på läkare och psykologer.

23 Bollnäs Nordanstig Gävle Hudiksvall Ockelbo Söderhamn Ljusdal Hofors Sandviken Ovanåker Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Gävleborgs län 23 Statlig verksamhet Den statliga verksamheten har till största delen haft en oförändrad tjänsteleverans under det senaste halvåret (sommarhalvåret 2014). Det förhållandet förväntas fortsätta det närmaste året. Ingen brist på arbetskraft har rapporterats. Fakta om offentliga tjänster Andelen förvärvsarbetande inom offentliga tjänster är högst i Bollnäs, Nordanstigs och Gävle kommuner. Andelen är lägst i de industritunga kommunerna, Hofors, Sandviken och Ovanåker. Deras andel ligger dessutom väsentligt lägre än för riket som helhet. Diagram 12. Andel förvärvsarbetande 13 inom offentliga tjänster per kommun i Gävleborgs län 2012 Procent Gävleborgs län Riket Källa: SCB (RAMS) 13 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

24 24 Brist- och överskottsyrken Brist- och överskottsyrkena har i många fall varit stabila över tid och indikerar strukturella problem på länets arbetsmarknad. Listan över antalet brist- och överskottsyrken skulle kunna göras längre men pekar ändå på en trend som pågått under en längre tid, nämligen att merparten av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på hantverksskicklighet. Flertalet överskottsyrken har lägre utbildningskrav. Det medför att konkurrensen om dessa jobb kommer att vara fortsatt hård under nästa år. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Gävleborgs län under det närmaste året Bristyrken Biomedicinska analytiker Civilingenjörer, maskin, kemi, elkraft,elektronik och tele Förskollärare Grundskollärare Lastbilsmekaniker Läkare Processoperatörer, kemisk basindustri Psykologer Sjuksköterskor, operation, barn, distrikts, psykiatri, röntgen Specialpedagoger Överskottsyrken Administratörer och sekreterare Barnsköterskor Försäljare, dagligvaror och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Parkarbetare Receptionister Städare Truckförare Vaktmästare Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget hösten 2015 för ett urval av yrken i länet. Bakomliggande skäl till matchningsproblematiken är att många av de sökande inte har den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Som nämns här ovan kräver många av bristyrkena en längre eftergymnasial utbildning. Det rimmar illa med det faktum att Gävleborg har landets lägsta andel högutbildade. De som har sådan utbildning återfinns inte hos Arbetsförmedlingen i någon större utsträckning. Under halvåret april 2014 september 2014 har andelen med eftergymnasial utbildning (oavsett längd) bland inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen uppgått till 6,2 procent av den registerbaserade arbetskraften. Motsvarande siffra för de med förgymnasial utbildning är 26,3 procent.

25 25 Befolkning och arbetskraft Utbudet av arbetskraft i länet påverkas bland annat av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av personer i arbetsför ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar arbetspendling Befolkningen ökar antal personer i arbetsför ålder har minskat År 2013 ökade Gävleborgs befolkning med drygt personer och uppgick till totalt personer. Första halvåret 2014 ökade länets befolkning med ytterligare drygt personer. Ökningen kom åtta av länets tio kommuner till del. Hofors och Ockelbo hade någon minskning. Gävleborg hade ett negativt födelseöverskott men ett positivt flyttningsnetto. Det innebär att det var färre födda än döda och fler inflyttade än utflyttade. Det positiva flyttningsnettot har i huvudsak sin grund i inflyttning av personer från utlandet. Länet behöver öka sin befolkning i arbetsför ålder eftersom befolkningen år, det vill säga den möjliga arbetskraften i medeltal minskat med uppåt personer per år de senaste fem åren. Länet bedöms dock få ett fortsatt positivt flyttningsnetto genom ett ökat antal asylsökande under prognosperioden. Ohälsotalet minskar Ohälsotalet 14 i Gävleborgs län har minskat kontinuerligt sedan år 2003 men var ändå det femte högsta i landet år 2013 efter övriga Norrlandslän (förutom Västerbotten) samt Kalmar län. Det minskade ohälsotalet bedöms generera ett visst tillskott till arbetskraften. Färre högskolenybörjare Den regionala rekryteringen av högskolenybörjare från Gävleborg, det vill säga de som aldrig tidigare bedrivit högskolestudier och är yngre än 35 år, var drygt personer hösten Det är det lägsta antalet sedan år Huruvida det är en större eller mindre andel av befolkningen i målgruppen än tidigare saknas i skrivande stund uppgift om. Känt är dock att befolkningen generellt i åldersgruppen ökat sedan Gävleborgs län hade år 2013 landets lägsta andel högutbildade 16, 17,3 procent och Stockholms län den högsta andelen, 32,5 procent. Skillnaden mellan könen är påtaglig, andelen högutbildade män i Gävleborg är 12,1 procent och andelen högutbildade kvinnor 22,8 procent. Andelen högutbildade ökar dock kontinuerligt, mer påtagligt för kvinnor än för 14 Källa: Försäkringskassan. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en tolvmånadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. 15 Källa: Universitetskanslerämbetet 16 Personer år med minst treårig eftergymnasial utbildning

26 26 män. Andelen högutbildade kvinnor har ökat med 8,5 procentenheter och andelen högutbildade män med 2,6 procentenheter jämfört med tio år tidigare. Antalet som arbetspendlar ut från länet ökar också Gävleborgs län har en negativ nettopendling. Det innebär att det är fler som pendlar ut för arbete i andra län än omvänt. År 2012 var det drygt fler personer som pendlade ut än in. År 2011 var motsvarande antal närmare personer. Tre kommuner i länet har en positiv nettopendling och det är Gävle, Sandviken och Hudiksvall. Majoriteten av utpendlarna reser i första hand till Stockholms län och därefter till Uppsala, Västernorrlands och Dalarnas län i fallande ordning. De flesta inpendlare kommer från samma fyra län om än i något omvänd storleksordning Uppsala, Stockholm, Dalarna och Västernorrland. Inom länet sker också en arbetspendling. Länets största kommun, Gävle har närmare personer som pendlar in från övriga kommuner i länet. Majoriteten eller personer kommer från Sandviken. Den minsta kommunen Ockelbo, har 370 personer som pendlar in varav mer än hälften kommer från Gävle. Vad blir konsekvensen för arbetskraften? Med hänsyn till demografi, ohälsa, utbildning, studier och arbetspendling beräknas arbetskraften minska 2014 men öka något Många står utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt Arbetsförmedlingens definition uppgick till 82 procent av befolkningen år Männens deltagande var 84 procent och kvinnornas 79 procent. I åldersklassen år var deltagandet endast 23 procent, vilket är bra, under förutsättning att de studerar och det gör 72 procent. Det är cirka 5 procent eller 700 i åldersklassen som varken studerar, förvärvsarbetar eller är inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Totalt stod personer utanför arbetskraften år män och kvinnor. Till den gruppen hör bland annat hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Jämfört med 2011 har antalet personer utanför arbetskraften minskat med totalt personer. Dessvärre har endast 500 av dessa övergått till att delta i arbetskraften.

27 27 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslösheten planar ut men ökar något 2015 Det innebär att den minskning som pågått sedan hösten 2012 nu klingar av och istället blir till en liten, men ändock ökning till slutet av Antalet inskrivna arbetslösa tredje kvartalet 2014 uppgick till personer vilket är uppåt färre jämfört med samma kvartal Till slutet av 2014 bedöms antalet arbetslösa uppgå till cirka personer. Det vill säga en minskning med 730 personer jämfört med fjärde kvartalet Till slutet av 2015, det vill säga prognosperiodens slut, bedöms antalet inskrivna arbetslösa istället öka med ett femtiotal personer. En bidragande orsak är ett ökat inflöde av nyinskrivna arbetslösa som kommer från andra länder. Vid en längre tillbakablick kulminerade arbetslösheten första kvartalet Då var cirka arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingen. Den ekonomiska krisen 2008 och 2009 orsakade således inte lika hög arbetslöshet som den länet hade i början på 90-talet. Det första kvartalet 1994 var det fler än inskrivna arbetslösa. Diagram 13 visar arbetslösheten som andel av arbetskraften år över längre tid. Toppåret 2007 hade en positiv effekt på arbetslösheten. Första kvartalet det året var totalt personer inskrivna som arbetslösa. Diagram 13. Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, Gävleborgs län, januari 1995 oktober Procent Gävleborgs län Riket Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen. Säsongrensade data, trendvärden

28 28 Färre nyinskrivna arbetslösa totalt sett Trenden med ett minskat antal nyinskrivna arbetslösa har mattats av men fortsätter i minskad omfattning för att vända uppåt under senare delen av år Under årets tio första månader (2014) har personer registrerats som nyinskrivna arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar. En minskning med uppåt 500 personer jämfört med motsvarande period Utvecklingen är densamma i övriga län. Den största procentuella minskningen av antalet nyinskrivna arbetslösa skedde i Jönköpings, Jämtlands och Norrbottens län. Den lägsta i Kronobergs och Gävleborgs län. För att fokusera på Gävleborg så är det skillnader mellan olika grupper av nyinskrivna arbetslösa. Bland dem som hör till de så kallade utsatta grupperna 18 har inflödet ökat med 1,7 procent och för övriga har det minskat med 7,7 procent. Den största ökningen bland de utsatta grupperna gäller utomeuropeiskt födda. Hittills i år (januari oktober 2014) har Migrationsverket tagit emot drygt ansökningar om asyl. Majoriteten (nära ) kommer från Syrien. Det är mer än en fördubbling jämfört med motsvarande period Handläggningstiden är i snitt 109 dagar och bifallsandelen för dem med syrianskt medborgarskap är 90 procent. Antalet kommunmottagna 19 hittills 2014 i länet (oavsett medborgarskap) uppgår till närmare personer. Det är det högsta antalet i landet förutom i storstadslänen. Av dessa personer är mer än hälften i yrkesaktiv ålder (20 64 år) vilket kommer att generera ett tillskott till arbetskraften i länet. men även färre som får arbete Under de tio första månaderna 2014 är det sju procent eller närmare färre inskrivna arbetslösa som fått arbete 20 jämfört med samma period i fjol i Gävleborg. Även i riket har det skett en minskning, då med fyra procent. En titt på olika grupper visar att den största minskningen i antal skedde bland länets ungdomar år. Detsamma gäller för riket. Att ungdomar får arbete i minskad utsträckning är oroande eftersom det brukar vara en indikator på ett att konjunkturen försvagas. Bilden för länets ungdomar blir densamma om man istället för enbart antal ställer det i förhållande till kvarstående och del av nyinskrivna arbetslösa. Då syns en vikande trend av övergångar till arbete. En granskning av äldre år visar istället på en ökande trend av andelen övergångar till arbete även om antalet i sig inte ökat. Det beror på att antalet inskrivna arbetslösa har minskat. 17 Samma person kan förekomma flera ggr. 18 Personer med förgymnasial utbildning, äldre år, utomeuropeiskt födda och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 19 Källa: Migrationsverket, Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen Daterat Se fotnot 18.