Guideböcker till historiska platser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guideböcker till historiska platser"

Transkript

1 Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 5 (3 6) Huvudtext sid 6 18 (7 31) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 2 & 3. Fakta om e-boken Titel: Skäggets historia 1893 Totalt antal pdf-sidor: 18 st. Format: Liggande A4. Storlek: 1 Mb. Utgivare: E-boksbiblioteket.se & Virvelvind Förlag Uppdaterad: Originaltext publicerad: Författare: Jakob von Falke ( ) Guideböcker till historiska platser Heliga vägen guidebok till Lysekils berömda hällristningar Det är ett av världens mest hällristningstäta områden med 12 stora ristningar inom bara en kilometer. Alla ristningarna ligger längs en kilometerlång väg som kallas för den heliga vägen. I den här guideboken får du veta allt om Lysekils mest berömda hällristningar och de andra fornminnena i närheten. Sveriges 33 mest sevärda vikingaplatser Under vikingatiden var Sverige en av världens mest spännande områden. Här kan du också uppleva den här dramatiska tiden genom att besöka de vilda vikingarnas gravar, vägar, monument och befästningar. I guideboken 33 MEST SEVÄRDA VIKINGAPLATSERNA I SVERIGE får du tips på de bästa platserna att besöka. Greby gravfält Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän beskrivs ofta som det vackraste i Sverige. Den här guideboken handlar om gravfältet, dess många resta stenar och om utgrävningarna här på 1800-talet. Du får kartor, historik och spännande sägner om blodiga slag. Tanums hällristningar I trakten kring Tanum finns Sveriges största koncentration med hällristningar och har dessutom utsetts till världsarv. Det här är en praktisk guidebok till de största ristningarna. Boken innehåller massor av kartor, bilder och praktisk info för dig som vill besöka de berömda hällristningarna i Vitlycke, Litsleby, Fossum och Aspeberget. Hilmas Alaska guidebok om guldgräverskan och trädgården av cement I mer än 80 år har tusentals besökare kommit hit för att se den galna trädgården utanför Strömstad som guldgräverskan Hilma Svedal byggde med 100-tals ton cement. Det här är en praktisk guidebok som är gjord för ditt besök med massor av foton, historik och kartor. Mer info:

2 DIGITAL E-BOK FRÅN Skäggets Historia 1893

3 FÖRORD Under flera tusen år har män tvingats välja: skägg eller inte skägg. En av de första forskarna som skrev om skäggets historia var tysken Jakob von Falke. Nu ger vi för första gången ut hans Skäggets historia i e-bokform. Skägg i forntida Persien. År 1893 kunde svenskarna läsa en artikelserie om skägg i Ny Illustrerad Tidning. Artiklarna skrevs av Jakob von Falke (f 1825 d 1897) och handlar om allt från faraonernas lösskägg till grekernas filosofskägg och hur prästerskapet följt skäggmodet precis som alla andra. Författaren var inte bara en av 1800-talets mest respekterade konsthistoriker utan arbetade också på flera av Europas största muséer. von Falke hade alltså den perfekta bakgrunden för att göra en historik över skägget och frisyrernas växlande historia. Det här första gången som den här artikelserien har sammanställts till en e-bok. Vi gör det eftersom de flesta fakta och observationer är lika aktuella i dag som när de skrevs för över 100 år sedan. För att du ska hänga med bland alla historiska personer som nämns i texten har vi lagt till ett litet persongalleri i slutet av e-boken. Trevlig läsning! Mikael Jägerbrand Redaktör Copyright 2012 Mikael Jägerbrand/Virvelvind Förlag, Lysekil Den här e-boken SKÄGGETS HISTORIA 1893 publicerades digitalt första gången i mars 2008 och uppdaterades den 28 juli Berättelsen är hämtad ur tidskriften Ny Illustrerad Tidning i april Författare: Jakob von Falke ( )

4 PERSONER OCH ORD Scipio Africanus. Romersk fältherre som levde 235 f Kr 183 f Kr. Alexander den store. Kung i Makedonien som erövrade stora delar av Mellanöstern. Alexander levde 365 f Kr 323 f Kr. Allongeperuk. Kommer från det franska allonger som betyder förlängt/utsträckt. Ariadne. Kvinna i grekisk mytologi, dotter till kung Minos på Kreta. Assyrierna. Det assyriska riket hade sitt centrum i nuvarande Irak och existerade mellan 2000 f Kr 609 f Kr. Augustus. Romersk kejsare, född 63 f Kr död 14 e Kr. Bacchus. Romersk vingud som också är känd i den grekiska världen som Dionysos. Bayeuxtapeten. Medeltida textil som skildrar normandernas erövring av England år Julius Caesar. Romersk fältherre och makthavare, född 100 f Kr mördad 44 f Kr. Cicero. Romersk politiker och författare, född 106 f Kr död 43 f Kr. Clemens VII. Påve, född 1478 död Dürer, Albrecht. Tysk konstnär, född 1471 död Eforer. I Sparta styrde två kungar. För att se till att kungarna skötte sitt jobb utsåg folkförsamlingen fem eforer. Filip den gode. Hertig av Burgund (kallas också Filip III), född 1396 död 1467). Fredrik Barbarossa. Tyskromersk kejsare, född 1122 död Frygerna. Det frygiska riket hade sitt centrum i nuvarande Turkiet och var ett eget kungarike omkring 700 f Kr 600 f Kr. Genadierer. Troligen menar författaren grenadierer, med modern stavning grenadjär. Soldat som har till uppgift att kasta handgranater. Godfrid Plantagenet. Normandisk greve (namnet stavas i dag Gottfrid eller Geoffrey ), född 1113 död Hadrianus. Romersk kejsare. Född år 76 död år 138. Hatasu. Egyptisk kvinnlig farao som i dag är känd som Hatshepsut. Hon härskade mellan f Kr under den artonde dynastin i det Nya riket. Henrik I. Kung av England, född 1068 död Henrik III. Kung av Frankrike och Polen, född 1551 död Hertigen av Alba. Hertigen Fernando Alvarez de Toledo Alba kallas ofta för den förskräcklige eller järnhertigen. Han var ståthållare i Nederländerna, född 1507 död Innocentius XI. Påve, född 1611 död Jabot. Rynkig remsa som prydde mansskjortan på bröstet. Johan. Kung av Böhmen, född 1296 död Joner. Det joniska folket bodde på de östra öarna i nuvarande Grekland och i västra Turkiet. Julianus. Romersk kejsare, ofta kallad Julianus Apostata eller avfällingen. Född 331 död år 363. Var kejsare mellan Julius II. Påve, född 1443 död Karl IV. Tysk-romersk kejsare, född 1316 död Karl V. Tysk-romersk kejsare, född 1500 död Karl den djärfve. Hertig av Burgund (kallas numera Karl den djärve), 3 4

5 född 1433 död Karl den skallige. Romersk kejsare och frankisk kung, född 823 död 877. Karl den store. Frankisk kung, född 742 död 814. Konstantin den store. Romersk kejsare. Född 272 död 337. Införde kristendom som statsreligion i romarriket. Karolinger. Kunglig ätt som styrde delar av Frankrike mellan Konstantinopel. Det gamla namnet på Turkiets huvudstad Istanbul. Lateranen. Flera religiösa byggnader i Rom som tillhör Vatikanstaten. Longobarderna. Germanskt folk som också kallas langobarder. Erövrade under 500-talet delar av Italien. Ludvig XIV. Kung av Frankrike, född 1638 död Major domus. I det merovingiska riket bestämde kungarna men det var en major domus som skötte det praktiska arbetet, ungefär som en modern statsminister eller premiärminister. Marathon. Ort i Grekland där ett stort slag ägde rum år 490 f Kr. Marius. Romersk politiker, född 157 f Kr död 86 f Kr. Maximilian. Tysk-romersk kejsare, född 1459 död Melanchton, Philipp. Tysk teolog och medarbetare till Martin Luther, född 1497 död Merovinger. Det merovingiska riket styrde delar av nuvarande Frankrike, Belgien och Tyskland mellan ca Mignonerna. Det franska ordet betyder älskling. Mignonerna var en samling unga modefrälsta män i Paris under talet. Mignonerna var hatade av vanligt folk. Otto III. Tyskromersk kejsare, född 980 död Prelater. Samlingsord för personer inom kyrkan. Slangordet prälle kommer från ordet. Prince consort. Maken till en drottning, som inte själv har någon makt. Ptolemäerna. I dag kallar vi den här kungliga dynastin för den ptolemaiska dynastin. De härskade i Egypten från 305 f Kr 30 f Kr. Sassaniderna. Det sassanidiska riket hade sitt centrum i nuvarande Iran och existerade mellan år 226 och 636. Scipionerna. En av romarrikets mest inflytelserika familjer. Mellan 350 f Kr 111 f Kr var minst 15 medlemmar av familjen konsuler. Familjen kallas ibland för Cornelii. Séez. Ort i nuvarande Frankrike. Seleukidiska riket. Riket varade mellan 312 f Kr 60 f Kr och bestod av bland annat nuvarande Irak, Turkiet, Iran och Afghanistan. Biskop Serlon. Biskop i Savigny som i början av 1100-talet också styrde kloster i England. Speier. Staden Speyer ligger vid floden Rhen i södra Tyskland. Sueverna. Germanskt forntida folk som i dag kallas sveber. Folket bodde under första århundradet i nuvarande Tyskland. Wallenstein. De wallensteinska mustascherna är döpta efter hertigen Albrecht von Wallenstein som var fältmarskalk under 30-åriga kriget. Född 1583 död Wilhelm Eröfraren. Kung i Normandiet som erövrade England 1066 (namnet stavas i dag Vilhelm Erövraren), född 1027 död von Kaiserberg, Geiler. Tysk predikant och författare, mest berömd för skriften Narrenschiff (betyder narrskeppet ), född ca 1445 död

6 Från Ny Illustrerad Tidning under våren 1893 är man betraktar våra dagars män och ser hurosom den ene bär helskägg, under det att den andre är alldeles slätrakad, huru den ene sträfvar att få sin klent utrustade mustasch så tjock och lång som möjligt, medan den andre för rakknifven offrar hvart enda strå på öfverläppen, hur den ene pryder sig med modernt, spetsadt hakskägg, under det att den andre föredrager gammaldags polisonger när man varsnar denna omväxling och mångsidighet, vore man frestad att tro, att skäggets form uteslutande vore beroende på rent godtycke eller på den individuella smaken. Så är emellertid eller har åtminstone icke alltid varit förhållandet. Ännu i midten af detta århundrade hade minsann ingen gentleman vågat uppträda i England, i ett sällskap eller ute, prydd med mustascher; ty han skulle då snart fått erfara, att han icke hade rättighet att ge sin skäggväxt den form, han behagade välja. SKÄGGETS HISTORIA Skäggets form är underkastad nationella egendomligheter, såväl som modet för dagen och smakens växlingar. Den utgör därför ett stycke kulturhistoria, om än blott i miniatyr. Skäggets historia står näm ligen i närmaste samband med dräkternas historia i allmänhet, med hårets form och dräktens snitt i nacken och vid halsen. Det är lätt att inse, att ett fritt växande hår lägger hinder i vägen för ett yfvigt skägg; långt hår kräfver kort skägg eller ett slätrakadt ansikte; helskägg åter ger anledning till kortklippt hår fastän denna regel icke alltid gäller, utan undantag ofta gifvas. Då vi gå på att studera skäggets historia, dess moder och växlingar, få vi därför icke uteslutande fästa uppmärksamhet vid skäggets form. Oftast måste vi taga hänsyn till håret och halsbeklädnaden under olika perioder. Växelverkan mellan hår och skägg uppenbarar sig redan i den verkliga historiens gryning, i det uråldriga Egypten. Egypterna voro redan 3000, ja 4000 år f. Kr. ett kulturfolk, som fäste stor vikt vid toa letten och till den använde raffinerade konstgrepp. Och männen såväl som kvinnorna begagnade sådana vid ordnandet af sitt hår. Den förnäme 7 8

7 egyptern bar håret långt i nacken och vackert ordnadt; på alla gammal-egyptiska afbildningar gör det intryck af att vara friseradt. Däremot saknas helt och hållet skägg. Hela ansiktet är slätrakadt. Tydligen var den härskande åsikten den, att långt skägg (och långt hår och långt skägg äro helt visst tillsammans för mycket af det goda!) icke var förenligt med finare seder och högre kultur. Den civiliserade människan ådagalägger i viss mån sitt herravälde öfver naturen genom att lägga hinder i vägen för dess alltför yppiga växtkraft; hon klafbinder naturen och visar sig därigenom höjd öfver barbariet, öfver naturmänniskans ståndpunkt. Undantag gåfvos dock i Egypten. Statyerna och öfvriga afbildningar af konungar ha, i synnerhet under det äldre riket, å det för öfrigt slätrakade ansiktet under hakan ett skägg, som ibland slutar i en lock, men som vanligen är fyrkantigt formadt. Detta hakskägg det ser ut som om det vore löst påsatt utgjorde ett rangmärke, var en regeringsmaktens symbol. Därför bäres det äfven af drottning Hatasu, ty hon var regerande drottning, och henne gemål var endast prince consort. Hon sitter också till höger, och hennes gemål till vänster. Om de höga personerna äfven i det verkliga lifvet hade detta skägg fastklibbadt vid hakan, eller om det endast anbragtes å deras bilder, är naturligtvis svårt att afgöra. Med assyrierna var förhållandet annorlunda. Af alla jordens folkslag voro helt visst assyrierna de, hvilka skänkte sitt skägg den största omvårdnaden och behandlade det med den konstrikaste och mest raffinerade omsorg. Och hvad deras yppiga hår beträffar, öfverträffas de endast af sextonhundratalets och sjuttonhundratalets peruker. Konungen, de förnäma, krigarna, ja, till och med männen af folk et rättade sig efter det egendomliga modet; endast tjänar na, hvilka fläktade på konungen eller buro hans solskärm, och andra manliga tjänare, som uppenbarligen tillhörde slafvarnas klass, voro slätrakade, under det att deras hår därför icke var mindre konstrikt friseradt. Assyrierna läto, efter hvad det vill synas, hår och skägg växa så långt de ville, så långt naturen det tillät. Håret, tjockt och svart, hängde långt ned bakåt, från hjässan väl glättadt och i nacken veckladt i tjocka rullar, så att det ej likt allongeperukerna föll ned utefter ryggen. Det låg i nacken såsom en tjock, skyddande, konstrikt ordnad valk och lika hos både förnäma och låga. Men hårets konstfulla behandling kunde ändock ej jämföras med skäggets. Skäggets växtlighet var, tyckes det, hos assyrierna obegränsad. Från öra till öra, öfver hela kindbenen, alldeles omslutande munnen, är ansiktet fullständigt infattadt i skägg, vid tinningarna med en liten krusad lock, i hvilken den uppstruckna, likaledes krusade mustaschen växer in. Från underläppen och nedåt är i skäggets anordning ett formligt system genomfördt, alldeles lika hos alla män, i 9 10

8 det att horisontella lager af små, krusiga lockar omväxla med lodräta, tätt intill hvarandra lagda flätor. Antalet af dylika öfver hvarandra varande lager beror på skäggets längd. Och som skäggets krusande är alltför konstrikt för att kunna hafva frambragts på naturligt sätt, måste man haft stort besvär för att med brännjärn och pomador åstadkomma det önskade resultatet. I huru hög aktning skägget stod, såsom varande en manlighetens symbol, finna vi, beträffande assyriernas stamfränder judar na, genom gamla testamentet. Ingen rakknif fick komma judarnas skägg nära, och lagen förbjöd att afskära spetsarna. Skägget var ett heligt ting Det ingneds med välluktande salfvor och kysstes såsom be tygande af vördnad. Judar nas skägg var till formen kort are samt mer krusigt och lockigt än hos assyrierna. Be träffande formen på hår och skägg stodo perserna, ehuru ej af semitisk utan iransk ras, assyrierna närmast. De buro håret i nacken i tjocka, krusiga lockar, ej så långt ned hängande som assyriernas, men ej mindre konstrikt ordnadt. Äfven skägget var kortare och krusigare, men var hos konungarna behandladt på samma sätt, i växlande lager, som hos assyrierna. Och detta sätt att vårda skägg och hår bibehöll sig ända till tiden för det sassanidiska riket, fastän Persien eröfradt af Alexander den store och vordet en provins af det seleukidiska riket, under en lång period var underkastadt inflytandet af grekisk och hellenistisk kultur. Ja, persernas hufvuden äro vid tiden för det romerska kejsardömet ännu sorgfälligare ansade än någonsin förr, liksom hela deras dräkt och deras uppträdande i allmänhet är mer bizarrt och fantastiskt än under konungarna i det gamla riket, Xerxes, Darius och deras närmaste efter trädare. Visserligen förekommer en skägget, kortklippt, naturligare, ehuru det ofta är deladt i långa flätor, men håret, som i nacken i ett svall af krusiga lockar hop samlades i en väldig knut, eller på ömse sidor af hufvudet stod ut i vackert ordnade lockar, medan det utefter ryggen nedföll i regelbundet flät ade band, söker i sällsamma former sin like i hela kulturhistorien. Man kan ej fatta huru denna konstgjorda byggnad kunde hålla sig och med hvilka medel den framställdes. Barbari och kultur, ja, öfver kultur, enas här på ett märkvärdigt sätt, liksom för öfrigt händelsen är med sassanidernas hela dräkt och utstyrsel, ändå från hufvudet till fotabjället. Grekerna och romarna bilda härtill en fullständig motsats. Visserligen göra de ingalunda sitt inträde i historien med sin längre fram så ryktbara klassiska enkelhet resultatet af en verklig kultur, en ädel och luttrad smak och de uppträda ej i sin historias gryning skägglösa. Den äldre tidens greker stå under starkt inflytande af moder från Mindre Asien och rätta sig efter frygiska och joniska plägseder. Däraf den brokiga och trånga dräkt, som vi känna från gamla framställningar af Paris; däraf 11 12

9 äfven den omsorgsfulla vården av skägg och hår, som i äldre tider gjorde sig gällande. Efterverkan däraf spåras ännu i många skulpturverk. Tydligast tager den sig uttryck i Bacchushufvudet ej den ungdomlige Dionysos utan en äldre, mognad mans, sådan den äldre, arkaistiska konsten älskade att framställa honom. Han bär långt hår och helskägg, friseradt i ytterst omsorgsfullt ordnade lockar. Tvinnadt och flätadt, nedfaller skägget på bröstet i de vackraste, bredvid hvarandra lagda lockar och likaledes håret på bägge sidor om ansiktet och djupt ned i nacken. På samma sätt bära Bacchus-prästerna långt helskägg och håret nedfall ande på axlarna och ryggen, men upplöst och mindre konstfullt ordnadt. Helt annorlunda upp fattar den senare konsten den ungdomlige Bacchus. Han har kvar de långa hårlockarna, men ansiktet är fullkomligt skägglöst, ja så gladt och ungdomligt, att hans hufvud ibland ansetts vara en kvinnas, såsom t. ex. händelsen är med det under Ariadne sedan gammalt kända hufvud, som numer betraktas såsom Bacchus. Men det är alls icke förvånande att man här förblandat Bacchus och Ariadne, ty den koketta behandligen af det rika håret och formens kvinnliga vekhet rättfärdigar i hög grad antagandet att man har framför sig ett kvinnohufvud. Denna ytterliga, asiatiskt konstfulla omvårdnad om hår och skägg förefinnes ej längre under Greklands blomstringstid. Konsten har i likhet med lefnadssätt och smak blifvit naturligare, och hårets form har fått rätta sig efter tidsandan. Ett helt och rikt skägg betraktas ännu såsom en prydnad för mannen, men man friserar det ej enligt den gamla tidens sed, liksom man heller aldrig uppträder slätrakad. Skägget bäres måttligt långt och äfven håret är snarare kort än långt. Man tillkonstlade ej och skar skägget i under liga formationer, fastän barberarnas och frisörernas butiker flitigt besöktes. Endast om spartanerna, som utmärkte sig genom sitt långa skägg, berättas det, att eforerna årligen påbjudit, att de skulle låta raka öfverläppen en uppgift som likväl från andra håll bestrides. Likväl förtjänar det att antecknas, att kämparna vid Marathon på den relief, som bevarats till våra dagar, ej hafva något skägg på öfverläppen, medan de bära ett kort, till spetsadt hak- och kindskägg. Sannolikt ha i skilda trakter och under olika perioder växlande moder aflöst hvarandra, liksom plats äfven funnits för en viss individualitet i formandet af skägget, något som man lätt varsnar, om man med hvarandra jämför bysterna af berömda män från Alexander den stores tid. Alla äldre män bära kort helskägg, fast af något olika form. I och med Alexander den store inträdde en fullständigt förändring. Alla afbilder af denna konung ha ansiktet fullkomligt skägglöst, och det berättas, att han utgaf en order att alla hans officerare skulle vara slätrakade. Det 13 14

10 var sålunda vid denna tidpunkt som modet att ha ansiktet slätrakadt började vinna allmän utbredning trots mycket motstånd, icke minst från lagstiftarna i somliga städer. Men deras bemödanden voro alldeles förgäfves. Till och med Aristoteles rakade sig, fastän han var filosof, under det att hans lärare Plato ännu bar helskägg. Alla regent er i de helleniska och hellenistiska rikena, Ptolemäerna, Seleukiderna, o. s. v., uppträdde med få undan tag, utan skägg. Endast gudarna och filosoferna fingo behålla sina helskägg. Zevs kunde ej beröfvas det ståtliga skägg, som konstnärerna och skalderna en gång gifvit honom, och lika litet de öfriga gudarna. Typen var ju en gång fastställd. Och filosoferna, sofisterna behöllo sitt skägg såsom ett tecken till sin värdighet. Men skägget var också för dem så karakteristiskt, att ordspråket sade: «Man är inte filosof för att man har skägg!» Och genom filosoferna, hvilkas släkt icke dog ut, öfvergick filo sofskägget till romarna och fortlefde där långt in i kejsartiden, ty de förnäma romar innorna höllo i sitt hus särskilda filosofer. Men skägget var ej längre konstfullt och elegant vård adt. Tvärt om koketterade hrr filosofer med att ha det så litet ansadt som möjligt. Icke så som skulle de ha burit smutsigt, tofvigt och på ett uppseendeväckande sätt ovårdadt, men ända till en af de sista hedniska filosofernas, kej sar Julianus, dagar förebrådde man dem det affekterade sätt, hvarpå de buro sitt skägg. Romarna följde grekernas exempel. Ursprungligen, i de äldsta tiderna, hade de långt skägg, men då vid pass år 300 f. Kr. bruket att slätraka sig blef allmänt i Grekland och de hellenistiska rikena, antogs det äfven af romarna. De fingo denna plägsed från Sicilien och alltså från ett grekiskt kulturland. Därifrån lät barberarna ha kommit till Rom. Scipio Africanus d. y. gäller för att ha varit den förste romare, som dagligen rakade sitt ansikte, eller snarare lät raka det, ty barberarna (tonsores) öfverflyttade snart i stort antal med sina rakknifvar till Rom, och deras butiker blefvo liksom i Athen samlingsplatsen för sladdrande dagdrifvare och lättjefulla ungdomar. Men de förnäma hade i någon af sina slafvar sin egen barberare och frisör och behöfde därför ej besöka rakstugorna. Alla de framstående romare från följande tider, af hvilka statyer eller byster bevarats till våra dagar, Scipionerna, Marius, Cæsar, Cicero, Augustus och hans efterträdare äro alla slätrakade och bära kortklippt hår. Tydligen var skägget, denna mannens prydnad, åt hvilket andra folkslag ägnade så mycken omsorg, romarna likgiltigt. Och det är anmärkningsvärdt, att under det att grekerna rakade bort skägget vid den tidpunkt, då det var på upphällningen med deras krigiska duglighet, antogo romarna denna mer förvekligade sedvänja just vid den tidpunkt, då de under ständiga krig kämpade för att förvärfva herraväldet öfver världen. Och i århundraden 15 16

11 gingo de skägglösa ända till den tid, då de anstormande barbarerna redan hotade att omstörta deras välde. Då uppträder skägget å nyo. Från och med Hadrianus äro de flesta kejsarbyster försedda med skägg och detta i en form, som tydligt ådagalägger barbarernas inflytande. Med kort krusadt hår, likaledes krusigt skägg och kraftigt framträdande mustascher, ha de kejserliga hufvudena onekligen något barbariskt i sitt utseende (många af kejsarna härstammade ju också från barbarerna). Först med kejsar Konstantin den store, grundläggaren af det grekiska kejsardömet, kommer det slätrakade ansiktet åter på modet, åtminstone i Konstantinopel och det grekiska kejsar riket. Det är den grekiska kulturen, som å nyo gör sig gällande. De byzantiska kejsarna, hofmännen och till och med krigarna uppträda alla utan skägg, endast en och annan kejsare af barbarisk börd undantagen. Ett annat undan tag från regeln bildar den kristna kyrkans prästerskap, som vid denna tid alltid bär helskägg, ett bruk som ända till våra dagar fortlefvat hos de andliga inom den grekiska kyrkan. Romarna hade sålunda i likhet med grekerna kommit därhän att de rakade bort allt skägg och buro håret kortklippt. På kejsar Augustus tid och under hans närmaste efterträdare betraktade man skägget såsom en barbarisk prydnad och det slätrakade ansiktet såsom ett bevis på kultur, på klassisk civilisation. Gallerna liksom germanerna från denna epok äro i samtida afbildningar ut rustade med stort helskägg och långt hår, och håret vårdades omsorgsfullt. Germanerna, stolta öfver sitt långa hår, förstodo att färga det i de fall, då naturen ej gifvit det den önskade nyan sen. Långt hår och långt skägg gällde såsom ett känne tecken för den frie mannen. Den som blef slaf eller krigsfånge, fick både hår och skägg afstubbade. Åtminstone var förhållandent så till en början. Under historiens olika epoker uppträder skägget i växlande former hos skilda germanska stammar. Om sueverna heter det, att de kammade upp sitt hår öfver hjässan, där samlade det i en knut och läto hår tofsen hänga ned i nacken. De ville på så sätt ge sig ett vildt utseende. Ett i sten hugget hufvud, hvilken bild bevarats till våra dagar, framställer en suev med håret ordnadt på nyss beskrifna sätt och med ett ganska långt, spetsigt hakskägg och stora mustascher. Äfven longobarderna buro långt skägg, såsom också deras namn ju antyder om nämligen denna härledning af deras namn är riktig. Med frankerna var förhållandet annorlunda. Vare sig genom romerskt inflytande eller en nedärfd tradition, klippte de, på de merovingiska kungarnas tid, sitt hår kort och slätrakade sig utom på öfverläppen, som pryddes af långa, nedhängande mustascher. Deras konungar däremot, men också endast konungarna, de lockiga konungarna, buro långt hår och helskägg. Och detta sätt att bära sitt hår 17 18

12 behöllo monarkerna äfven sedan deras major domus tillskansat sig makten. Men karolingernas ätt nöjde sig med att taga tronen i besittning. De upptogo ej merovingernas kungliga symboler, långt hår och skägg, utan buro dessa på samma sätt som alla öfriga franker. Det är därför fullkomligt orimligt att framställa Karl den store med långt helskägg och långt hår, såsom hittills alla konstnärer gjort, allt sedan Albrecht Dürer, hvilken skapade denna typ ur sin fantasi. Ty Karl den store hade kort hår och rätt små mustascher och hade sålunda blifvit frankernas bruk trogen, liksom äfven de efterföljande härskarna af hans familj blefvo det. Af dem alla och i synnerhet Karl den skallige ha vi tillräckligt många porträtt för att ej behöfva stanna i tvifvelsmål. Den bästa och trognaste bilden af Karl den store själf är en mosaikbild i Lateranen, som alldeles motsvarar de skildringar man har af hans yttre. Sammaledes förhåller det sig med de frankernas store och de frankiska krigare, hvilka i egenskap af vapendragare, medlemmar af lifvakten eller såsom andra uppvaktande emellanåt finnas afbildade jämte sina härskare. Äfven dessa bära endast mustascher, eller också äro de fullständigt skägglösa. Ty äfven detta förekommer under denna epok af karolingernas välde en öfvergångstid, då klassiciteten, kristendomen och germanska sedvänjor kämpade med hvarandra, blandades och smälte samman, ömsesidigt åstadkommande för ändringar, ända till dess att medeltidens kultur i det tolfte seklet framträdde fullt utbildad. Därför inträffar det att man under nyss skildrade tidrymd jämsides med frank ernas mustascher träffar romarnas och grekernas slätrakade ansikten, äfvensom de äldre tidernas långa skägg. Allt tenderar emellertid afgjordt till slätrakadt ansikte, men ej till kort hår. Tvärt om har, då öfver gångsperioden är till ända, det blifvit mod att de slätrakade männen bära långt, lockigt hår. Men, såsom sagdt, detta försiggick ingalunda utan öfvergångar och växlingar under olika tids skeden. Wilhelm Eröfrarens normander äro på Bayeux-tapeten alla afbildade skägglösa. Hundra år senare predika biskopar i England och Frankrike mot bruket att bära långt hår och långt skägg. Biskop Serlon i Séez hade före den predikan, den han höll för konung Henrik I och hans hof, viss om sin framgång, beväpnat sig med en stor knif, och konung Henrik och hans riddare läto verkligen, bevekta af biskopens tal, honom afskära de långa hårtestar, som misshagade hans högvördighet. Ett porträtt af Godfrid Planta genet visar oss denna monark med ett blondt, men ingalunda långt helskägg. Äfven i Tyskland växlade formen på skägget betydligt under de sachsiska kejsarnas tid. Det blef ett allt allmännare bruk att vara utan skägg, och de som buro sådant, hade det endast kort. Härtill var utan tvifvel i hög grad 19 20

13 rustningens uppträdande orsak, ty som den pansarväfnad, som skulle skydda hufvud och hals, tätt slöt sig om nämnda kroppsdelar, måste skägg et vara till mycket hinder eller åtminstone mycket obehag för den som har sådant. Och likadant blef förhållandet då den slutna, hela hufvudet omslut ande hjälmen efterträdde den spetsiga hjälmen med dess nässkena. Under de tolfte och trettonde århundradena, d. v. s. under den tid då riddarväsendet blomstrade, hade riddaren själf en påfallande kvinnlig karakter. Man han stod ju under kvinnans herravälde. Och kvinnan, som ut bildat sig till en förfinad och elegant dam, fordrade af honom galanteri och ett förfinadt yttre. Och detta riddarens yttre förändrades helt och hållet i enlighet med damernas smak, ja, så att likheten mellan de bägge könens kläder och hufvud bonader varit så lika, att det nästan var svårt att skilja mannen från kvinnan. Mannens kläder räckte ända ned till fötterna, hvilka dock syntes, under det att damerna icke fingo visa sina. Håret bars långt, brändes i vackra lockar och föll ned i nacken och på skuldrorna, alldeles som damernas, med blott den skillnad att dessa senares var ännu längre. Vid denna männens sträfvan att i sitt utseende närma sig kvinnornas, blef skägget naturligtvis en omöjlighet. Ett fullkomligt slätrakadt ansikte var därför regel under riddar tiden, under chevaleriets blomstringsperiod detta bestyrkes af talrika bild er i medeltida manuskript och i andra konstnärliga framställningar från samma tid. Undantag gåfvos dock naturligtvis. Det är tillräckligt att erinra om kejsar Fredrik Barbarossa, den rödskäggige. Men orsaken till detta och andra dylika undantag var dubb el. Å ena sidan inföll kejsar Barbarossas regering i början av chevaleriets dagar, då öfvergångstidens moder ännu delvis fortlefde. Å andra sidan återfick helskägget efter de frankisk-karolingska mustachernas försvinnande åter rang, heder och värdighet af manlig prydnad. Därför buro samtliga kejsare af det sachsiska huset helskägg, utom den i unga år bortryckte Otto III. De buro det emellertid ingalunda långt utan snarare kortklippt. Och likaledes var förhållandet med kejsar Barbarossas skägg. Man misstager sig grundligt, om man tror att han bar ett långt skägg, såsom sagan framställer honom. Olika bilder av denna kejsare visa honom visserligen med helskägg, men kortklippt. På samma sätt förhöll det sig med andra furstliga personer. Riddarna däremot uppträdde, såsom vi sett, utan skägg, ja, helt och håll et slätrakade. Rakadt ansikte förblef regel ända till medeltidens slut. Vid det burgundiska hofvet, som under 1400-talet dikterade moderna, buro under Filip den godes och Karl den djärfves regeringar hvarken furstarna själfva eller deras hofmän och riddare något skägg. Förhållandet var detsamma med köpstadsfolket. Ja, i städerna förbjöds det ut

14 tryckligen att ha skägg. Så heter det t. ex. i en förordning om klädedräkten, utfärdad i Speier 1356: «Ingen man må skägg bära». Denna föreskrift synes antyda att skägget åter hotade att komma på modet, hvarför vederbörande ansågo sig börja vidtaga åtgärder mot detsammas införande. Så förhöll det sig också. Allt sedan midten af fjortonde århundradet träffar man många riddarporträtt, i synnerhet på grafstenar, hvilka visserligen för öfrigt ha skägglösa ansikten, men bära mustascher ett ända sedan karolingernas tid i det kristna Europa bortlagdt mod. Bland andra är konung Günther af Schwarzburg ( 1349) på sin grafsten så framställd. Modet förekom sporadiskt i hela västra Europa, ända till Spanien. Och hvarifrån kom det? Därom ger Hageks böhmiska kröning en upplysning, som förtjänar att tagas för god. År 1329, förmäler den, började man i Böhmen att använda kläder af sällsamt snitt. «Då begynte riddarna äfven bära långt skägg, i stället för att man förut rakat sig, och somliga buro äfven mustascher, påminnande om hundars och katters morrhår, allt efter hedniskt bruk.» Modet betecknas sålunda uttryckligen såsom varande af hedniskt ursprung, och från Böhmen skulle det ha utbredt sig vidare, något som låter sannolikt, under det då regerande luxemburgska husets auspicier. Den orolige konung Johan, kejsar Karl IV:s fader, förde det till Frankrike. I Tyskland räckte detta mod till början av femtonde seklet. Därpå försvann det åter, och alla män buro sedan slätrakade ansikten, ända till medeltidens slut. Men under det att man omsorgsfullt skrapade bort från ansiktet hvartenda skäggstrå, fick håret växa fritt. Man bar det i långa lockar, så långt som möjligt och nedhängande på skuldrorna, som likt kvinnornas voro blottade. Det var ett egendomligt, ett excentriskt tidehvarf, under hvilket manliga och kvinnliga moder ofta bytte plats. Damerna rakade bort håret vid tinningarna och gömde det öfriga under hufvor och hårklädslar. Det skulle synas så litet som möjligt. Herrarna däremot sökte lysa genom hårets ypp iga växt. Mannens hufvud hade blifvit en kvinnas. I och med den begynnande reformationen och den stora omhvälfning i seder och bruk, som inträdde vid öfver gången från det femtonde till det sextonde århundradet, erinrade sig männen åter att de voro män. Tiderna hade blifvit allvarliga, och männens kvinnligt vekliga frisyr passade ej längre. Då uppträder skägget å nyo och vinner på några få år allmän utbredning, dock icke utan ett visst motstånd, i synnerhet från de andligas sida. Det är ej första gången man här märker, att de andliga allvarligt motsätta sig ett nytt mod, som de själfva skynda att antaga, så snart det börjat bli föråldradt, och förfäkta såsom högst ärbart och sedesamt i motsats till senare uppstående mod. Vi ha ju sett huru det engelska och franska prästerskapet ifrade mot långt hår och långt skägg liksom alla andliga nu bekämpade det nya modet att bära skägg

15 Men när detta mod vunnit allmän utbredning, upptogs det äfven af prelater och munkar. Till och med påfvarna Julius II och Clemens VII hade helskägg. I Frankrike inträffade det dock att yngre andliga, hvilka vid tillträdandet af sina ämbeten buro skägg, af sina förmän tvungos att först låta slätraka sig. Liksom förr uppträdde nu skägget till en början i växlande former, nämligen än inskränkande sig till mustascher detta dock mera undantagsvis, än såsom långt, nedhängande, vid hakan deladt helskägg. Skäggets form var underkastad ett fullkomligt godtycke och slog ofta öfver i det bizarra. Personer funnos, hvilka rakade den ena kinden, under det att den andra var beväxt med långt skägg. Grefve Eitelfriz von Zollern t. ex., den bekante landsknektshöfdingen, bar sitt skägg på ena sidan ordnadt i flätor. En annan krigare, friherre Andreas von Rauber, hade ett så långt och yppigt skägg, att han kunde linda det kring lifvet. Egendomligt är att se huru Geiler von Kaiserberg i sina predikningar om Das Narrenschiff uppfattade dessa förhållanden. Naturligtvis betraktade han alla män med skägg såsom narrar, hvilka vilja väcka uppseende; därför bära de sitt skägg i de sälsammaste former, såsom halflångt eller bortrakadt på ena kinden, eller såsom mustascher eller såsom ett slags små polisonger. Och ehuru skägget ju odisputabelt är ett tecken till manlighet, fick det i sede predikantens mun en alldeles motsatt betydelse. «Sålunda», säger han på ett ställe, «kommer det också att gå våra skäggiga narrar, ty när de stoltsera öfver sitt skägg, skola de hemligen fångas af det under jordiska lejonet; intet ärligt och manligt frambringa de utan stoltsera öfver obetydliga saker, såsom sina skägg; de äro förvekligade män och yfvas liksom kvinnorna öfver sina kransar, grannlåter och blommor, men lyckan vänder sig och det, af hvilket de ville vinna berömmelse, skall lända dem till skam och nesa.» Men när reformationen utbredt sig, hade skägget redan vunnit en obestridd position, och det protestantiska prästerskapet, som i likhet med Luther och Melanchton i början uppträdt utan något skägg, utrust ade sig utan betänkande med ståtligt helskägg. Man kan på historiska porträtt godt studera skäggets och hårets historia under detta tidehvarf. Kejsar Maxi milian bär i yngre år långt, lockigt hår, under det att ansikt et är slätrakadt; senare se vi honom med kort hår, men fortfarande alldeles skägg lös. Albrecht Dürer har såsom ung slätrakadt ansikte och utomordentligt långt, lockigt hår, därpå låter han skägget växa, men bibehåller det långa, yppiga, omsorgsfullt skötta håret, som faller ned på skuldrorna. Så se vi honom på hans berömda konterfej i München. Senare klipper han sitt hår och stubbar af skägg et. Porträttmedaljongen från hans senare tid visar honom med s. k. Kolbe, d. v. s. med 25 26

16 håret i pannan nedhängande och tvärklippt i rak linje från tinning till tinning. Kejsar Karl V:s porträtt från yngre år visa honom likaledes skägglös; senare bär han håret kort och låter skägget växa. Det är skägget, som här, i likhet med hvad det under tidigare perioder gjort, utöfvar sitt inflytande på hårets form. Förut hade det långa, putsade håret icke tillåtit skägget att växa; nu, när skägget kommit till herraväldet, tvang det håret att draga sig tillbaka. Vid pass år 1520 blir det allmänt bruk att i pannan tvärklippa håret i s. k. Kolbe; och till nämnda mod hör, utan undantag, kortklippt helskägg. Men äfven detta mod fortlefde endast några år tionden. Klädernas af modet betingade snitt vid halsen uppreste skrankor däremot. Vid slutet af femtonde seklet hade männen burit djupt urringade kostymer; sedermera hade skjortan börjat skjuta upp ofvan tröjans kant, omslutit halsen och bildat ett krås, som, i begynnelsen helt litet och sirligt, efter midten af femtonhundratalet utvecklats till den stora, spanska pipkragen. Denna styfva och stela halsprydnad lade svåra hinder i vägen för bruket att bära skägg och långt hår. På grund häraf kortklipptes det senare, och skägget afrakades från kinderna samt in skränktes till ett spetsigt hakskägg. Mustascherna, som ingalunda voro i vägen, fingo vara kvar, och de buros till och med större än förut. Eleganterna i Paris, ja, äfven konung Henrik III, mignonernas herre, bortrakade äfven det lilla hakskägget och bar, jämte de sirligt skötta mustascherna, endast ett litet pipskägg på underläppen. Det är denna skägg formation, som vanlig en och falskeligen kallas Henri quatre; men Henrik IV bar, såsom af hans porträtt framgår, kortklippt helskägg; namnet Henri trois är det riktiga. Men Henrik IV utgjorde icke det enda undan taget från modets regel. Det kortklippta, under hakan tillspetsade helskägget, som i våra dagar åter kommit på modet, var ingalunda sällsynt. Ja, hertigen af Alba, den förskräcklige, bar ett skägg så långt att det föll ned på bröstet. Men detta härledde sig ej från något särskildt spanskt mod utan berodde på hans individuella smak. I början af det sjuttonde århundradet sänkte sig åter den styfva ringkragen och lade sig slät och mjuk på bröst och skuldror. Därmed voro hindren borta för hår och skägg att fritt utveckla sig. Men endast håret gjorde bruk af den nyvunna friheten. Hvad skägget angår, försvunno nu till och med de sista resterna af helskägget. Kinderna slätrakades helt och hållet och skägget inskränktes till öfverläppen, underläppen och hakan. Mustascherna buros under detta mod, det wallensteinska, som behärskar hela tiden för trettio åriga kriget, i växlande former, än uppstrukna, än på ungerskt sätt nedhängande, afstubbade eller spetsade. Skägget hölls än spetsigt, än bred are. Hufvudformen var dock alltid densamma. Det märktes lätt öfverallt vid armén liksom i salongen, hos 27 28

17 generalen och öfversten lika väl som hos gemene man, vid hofvet som hos borgaren. Ända till midten af 1600-talet före kom knappt någon förändring. Emellertid hade hårets frisyr grundligt förändrats. Håret hade gjort bruk af sin frihet. Det hade växt och växt, till dess att det oklippta hårets natur liga längd icke längre tillfredsställde moderaseriet. Då kom peruken till hjälp och, fullföljande modets tendens, utbildade den sig till dessa oerhörda hårbyggnader, hvilka äro kända under namn af allonge peruker och som äro så karakteristiska för Ludvig XIV:s hela kulturepok. Men nu framträdde samma drag, som vi redan förut ett par gånger iakttagit: hår ets eller rättare sagdt perukens frodighet tålde icke något skägg. Ett långt skägg jämte den stora peruk en det hade varit för mycket på en gång för den europeiska smaken. Den åsyftade elegansen skulle ha slagit öfver i barbari. Också kan man å de talrika porträtten från denna tid nästan årtal för årtal se huru håret undan för undan tilltar och skägget samtidigt krymper samman och försvinner. Först går hakskägg et bort, underläppen rakas, och endast mustascherna bibehållas. Därpå bli äfven dessa allt mindre och mindre. Till en början rakas de så att det endast utgöra en smal linje, som i ändarna uppvrides, men sedan afstubbas ändarna och rakknifven lämnar kvar under näsborrarna blott ett par svaga antydningar om hvar mustascherna skulle sitta, om de funnes. Därpå försvinna äfven dessa små fläckar, och innan det sjutton de sek let når sitt slut, uppträda alla de som bära peruk med full komligt slätrakade ansikten. De andliga, hvilka i början ifrigt motsatte sig användandet af peruk, följde modet, ehuru de såsom vanligt kommo på efterkälken och icke antogo modet förr än det började bli gammalmodigt. Det fanns t. ex. påfvar, hvilka buro Wallensteinare lika ståtliga som någon krigs öfverstes. Påfven Innocentius XI bar ännu dylikt skägg, långt sedan såväl officerare som hofmän upp hört att använda sådant. Samma var förhåll andet med de protestantiska prästerna. Ännu i början af adertonde århundradet hade många af dem skägg. Ett verkligt undan tag från det rådande mod et hos de världsliga utgjorde kavalleristerna och genadi ererna, som allt framgent behöllo sina små must ascher. Men dessa voro också de enda af Europas icke-andliga invånare som prydde sig med skägg, eller närmare taladt med mustascher. Eljest skulle under detta tidehvarf en stor lucka finnas i skäggets historia». Förhållandet är annars alldeles detsamma som vi erinra oss från det trettonde seklet, då Europ as hela odling stod under kvinnans inflytande. Mannen ordnade och bar sitt hår på fruntimmers sätt, och därtill hörde ett kvinnligt slätrakadt ansikte. Äfven 1700-talet stod under kvinnornas välde, ty det var det täcka könet som härskade vid hofvet, i sällskapslifvet och i litteraturen, och männen bugade sig öfverallt för deras inflytande, deras 29 30

18 makt. I sin klädsel upptogo de visserligen icke kvinnliga former, såsom fallet var under 1200-talet, men deras stickade siden dräkter, silkesstrumpor och spetsar på jabots och manschetter och puderfrisyren voro dock allt af kvinnlig art. Det var därför ej underligt att det adertonde seklets af damvärlden och dess smak behärskade män undveko allt slags skägg och, hvad samhällsställning de än tillhörde, visade sig med fullständigt slätrakadt ansikte. 31

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Bilder ur Gustav Vasas liv

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) E-boken sid 4-7 (4 11) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1-3 & 5-6.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) E-boken sid 4-7 (4 11) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1-3 & 5-6. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) E-boken sid 4-7 (4 11) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1-3 & 5-6. Fakta om e-boken Titel: Templet Abu Simel 1884 Totalt antal

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (4 5) E-boken sid 4-6 (6 11) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1 + 2 + 5.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (4 5) E-boken sid 4-6 (6 11) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1 + 2 + 5. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (4 5) E-boken sid 4-6 (6 11) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1 + 2 + 5. Fakta om e-boken Titel: Sagornas HC Andersen 1869 Totalt antal

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Märkvärdiga gånggrifterna 1866 Totalt antal

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Jetteplaneten Jupiter 1884 Totalt antal pdf-sidor: 9 st.

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) E-boken sid 4-9 (4 14) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 2 och 5.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) E-boken sid 4-9 (4 14) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 2 och 5. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) E-boken sid 4-9 (4 14) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 2 och 5. Fakta om e-boken Titel: Katten i forna Egypten 1889 Totalt

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5-11 (5 18) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Vikingarnas skeppsgrafvar

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2 3) Huvudtext sid 4 6 (4 9) OBS: Flera sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2 3) Huvudtext sid 4 6 (4 9) OBS: Flera sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2 3) Huvudtext sid 4 6 (4 9) OBS: Flera sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Något om hinduerna 1875 Totalt antal pdf-sidor:

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2 3) E-boken sid 4 11 (4 18) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 3 och 5.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2 3) E-boken sid 4 11 (4 18) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 3 och 5. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2 3) E-boken sid 4 11 (4 18) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1, 3 och 5. Fakta om e-boken Titel: Damernas hår 1888 Totalt antal pdf-sidor:

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (4) E-boken sid 4 8 (5 13) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (4) E-boken sid 4 8 (5 13) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (4) E-boken sid 4 8 (5 13) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Herculanums undergång 1882 Totalt antal pdf-sidor:

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (4) Ordlista sid 4 (5 6) E-boken sid 5 8 (7 14) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1 3.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (4) Ordlista sid 4 (5 6) E-boken sid 5 8 (7 14) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1 3. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (4) Ordlista sid 4 (5 6) E-boken sid 5 8 (7 14) OBS: Sidor med mycket färg: sid 1 3. Fakta om e-boken Titel: Hällristningarnas ålder 1869 Totalt

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Sju viktiga epoker Roms övergång från republik till kejsardöme Korstågen Renässansen Amerikanska revolutionen Franska revolutionen och Napoleon Första världskriget Andra världskriget

Läs mer

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn.

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. En legend om Fågelprydnadernas uppkomst Peter Ommerbo Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. Människorna Öfver Ila den onde engång kom in i ett af sina inre gemak, satt hans mormor

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 11 (5 18) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Ruinerna i Zimbabwe 1892 Totalt

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5-10 (5 15) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Birka Ansgars monument på

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Ordlista & förord sid 3 (4 5) E-boken sid 4 11 (6 21) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Ordlista & förord sid 3 (4 5) E-boken sid 4 11 (6 21) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Ordlista & förord sid 3 (4 5) E-boken sid 4 11 (6 21) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Uppfinningen telefonen 1884 Totalt

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5-7 (5 10) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5-7 (5 10) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5-7 (5 10) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Fantastiska fonografen 1884

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

Zahak. Zahak och hans fader

Zahak. Zahak och hans fader Zahak Zahak och hans fader Under kung Jamshids tid, levde i Arabien en gudfruktig och folkvänlig kung vid namn Merdas. Han styrde vist och rättrådigt. Av världens rikedomar ägde han tusen hästar, tusen

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000

Läs mer

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.

Antikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.

Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa. Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Guideböcker till historiska platser

Guideböcker till historiska platser INNEHÅLL OMSLAG... sid 2 FÖRORD... sid 3 FAKTA... sid 3 SIGTUNAS RUINER... sid 4 VIKTIGA ORD & PERSONER... sid 7 Guideböcker till historiska platser Hilmas Alaska guidebok om guldgräverskan och trädgården

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Antiken Det gamla Grekland

Antiken Det gamla Grekland Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette

Läs mer

Från förvirring till frid

Från förvirring till frid Från förvirring till frid Budskap om evig räddning Från förvirring till frid Predikan framförd i en frikyrkolokal Lukasevangeliet 15: 17, 20, 22 24 Apostlagärningarna 22: 6 8, 10, 11 Jag tänkte på dessa

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-8 (4 13) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-8 (4 13) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Ordlista & förord sid 3 (2-3) Huvudtext sid 4-8 (4 13) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Slottet Alhambra 1884 Totalt antal pdf-sidor:

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Texter till predikan långfredagen

Texter till predikan långfredagen Texter till predikan långfredagen 2016 03 25 1Pe 2:21 Kristus led för er och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 1Pe 2:22 Han hade inte begått någon synd, och inget svek

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.

Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig. Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område

Läs mer

Artos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken

Artos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken Artos & Norma Förlag Antal sidor: 130 Bandtyp: Inbunden Illustrerad: Illustrerad med bilder i färg och s/v ISBN: 978 91 7580 679-2 Översättare: Göran Fäldt Övrig information: Inledning av Per Beskow Ett

Läs mer