Risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Stenungsunds Kommun 2015 Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum Dnr 0318/ Dokumentägare Sektorchef stödfunktioner Giltighetstid Framtagen av Säkerhetssamordnare Reviderad

2 Innehåll 1 BESKRIVNING AV KOMMUNEN RISKBILD RISKUTVECKLING KOMMUNENS AMBITION.6 2 BAKGRUND POLITISKT ANTAGANDE OCH RAPPORTERING TILL LÄNSSTYRELSEN MÅL OCH SYFTE ARBETSPROCESS OCH METOD ÖVERGRIPANDE SKYDDSVÄRDEN IDENTIFIERING VÄRDERING FÖRMÅGEBEDÖMNING PLANERANDE, GENOMFÖRDA OCH FÖRSLAG PÅ YYTERLIGARE ÅTGÄRDER FÖRVÄNTAT RESULTAT DISPOSITION AV RISK-OCH SÅRBARHETSANALYSEN AVSTEG FRÅM MSBFS 2015: SEKRETESS AVGRÄNSNINGAR ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH GENOMFÖRANDE FM RISKHANTERINGSMODELL SKADE OCH TILLBUDSRAPPORTERING LOTS KOMMUNERNAS GEMENSAMMA SYN PÅ GRUNDFÖRMÅGOR I SAMHÄLLET GRUNDFÖRMÅGOR LEDA, SAMVERKA OCH INFORMERA LARM OMVÄRLDSBEVAKNING MATERIELLA RESURSER PERSONELLA RESURSER REGELVERK PRAKTISK ERFARENHET GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSNIVÅER REDUNDANS OCH ROBUSTHET I KOMMUNIKATIONSSYSTEMEN RESERVKRAFT MÖJLIGHET ATT FLYTTA DEN SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETEN TILL ANNAN PLATS SÄKERHET OCH ROBUSTHET I SAMHÄLLSVIKTIG INFRASTRUKTUR KRISINFORMATION SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET (59)

3 7.1.1 TEKNISK INFRASTRUKTUR KOMMUNALA VERKSAMHETER IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE IDENTIFIERADE RISKER ÖVERGRIPANDE ANALYSERANDE HOT/RISKER BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE IDENTIFIERADE KONSEKVENSER VID SAMHÄLLSSTÖRNINGAR SANNOLIKHET (sannolikhets- och konsekvensskala) RESURSER FÖR ATT MOTSTÅ OCH HANTERA SAMHÄLLSSTÖRNINGAR LEDNINGSPLAN FÖR SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET DEFINITIONER BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER FÖRMÅGEBEDÖMNING AV IDENTIFIERADE SCENARION GENERELL FÖRMÅGEBEDÖMNING PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER PLANERADE ÅTGÄRDER GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER YTTERLIGARE ÅTGÄRDER ÖVRIG FÖREBYGGANDE ARBETE I KOMMUNEN BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT. 58 REFERENSER (59)

4 Sammanfattning Stenungsunds kommun har sammanställt en risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSBFS 2015:5 4. Efter fastställande av Kommunfullmäktige kommer den här att rapporteras till Länsstyrelsen. Risk-och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är relevanta, förankrad och känd hos beslutsfattare, anställda inom kommunen och berörda aktörer inom det geografiska området. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är exempelvis att den ska användas som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i kommunens verksamheter och kommunala bolag och eller förbättra krishanteringsförmågan att motstå och hantera eller extraordinära händelser. I arbetet med risk-och sårbarhetsanalysen har följande verksamheter och kommunala bolag inom kommunen varit delaktiga: - Vård och omsorg - Stödfunktioner - Förskola/grundskola - Samhällsbyggnad/VA - Gymnasieskola - Individ- och familjeomsorg/funktionshinder - Stenungsundshem AB - Stenungsunds Energi och Miljö AB (SEMAB) I kommunen finns räddningschef i beredskap (RCB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. RCB kontaktas vid olyckor/händelser som kan få långtgående konsekvenser, händelser som kan resultera i eller extraordinära händelser. Funktionen RCB är en viktig förutsättning för att berörda aktörer tillsammans kan uppnå samordning, samverkan, inriktning och ledning av åtgärder som krävs för att hantera oönskade störningar som kan drabba samhället. Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för händelser som kan leda till oönskade. Krisberedskapsförmågan är i huvudsak god, men har vissa brister gällande att motstå och hantera och extraordinära händelser. Exempel på detta är personella och materiella resurser för uthållighet under en långvarig samhällsstörning eller extraordinär händelse. Vid en samhällsstörning som berör Stenungsunds kommuns ansvarsområden eller medför behov av samverkan ska Stenungsunds kommun omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Kommunens krisledningsorganisation består av två stabsteam innehållande stabschef, stabsstöd/sekreterare, informationsgrupp, informationsansvarig, analysansvarig/samverkansansvarig, resursansvarig, växelfunktion/medborgarservice, upplysningscentral och krisledningsnämnd (utgörs av ledamöter från personal- och ekonomiutskottet som utses av Kommunfullmäktige). Kommunen har tagit fram en Ledningsplan vid och extraordinära händelser (antas i kommunfullmäktige) samt en övergripande plan (innehållande utbildning-och övningsplan) för kommunens arbete med krisberedskap, som innehåller en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden. 4(59)

5 1 Beskrivning av kommunen Stenungsunds kommun bildades 1952 då de tidigare små kommunerna Norum, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål slogs samman. Invånarantalet var då 4700 personer införlivades Jörlanda i Stenungsunds kommun. Idag är Stenungsund en expanderande kustkommun med drygt invånare och arealen har en yta på 254 km². Möjlighet till boende nära havet och goda möjligheter till friluftsliv och rekreation gör att kommunen ständigt växer. Här finns även ett välutvecklat kultur- och föreningsliv. Kommunen lämnade 1997 den traditionella nämndorganisationen och har en politisk organisation som främjar samverkan och helhetssyn. På torget ligger Kulturhuset Fregatten som är mötesplats för kommunens invånare. Stenungsund har också ett livligt föreningsliv. Vid sundet ligger Stenungs Torg och Strandvägen som är ett regionalt handelscentrum med många butiker. Det första steget mot en industriell utveckling togs år 1944 då Svenska Bandfabriken etablerade sig i Stenungsund. Betydligt mer revolutionerande förändringar skulle följa. Den stora utvecklingen började år Det året beslöt nämligen Statens Vattenfallsverk att placera ett stort ångkraftverk i Stenungsund. I november 1960 tecknade de två svenska industrierna Mo- och Domsjö AB och Stockholms Superfosfat Fabriker AB avtal med Svenska Esso AB om att i Stenungsund uppföra anläggningar för vidare bearbetning av etengas. En av basråvarorna som framställs vid krackning skulle produceras i Essos anläggning. I juli månad 1963 togs landets, och nordens, första krackningsanläggning i drift, nämligen den i Stenungsund. 1.1 Riskbild Kommunen har en relativt varierad riskbild. Det finns en del objekt och miljöer som vid en oönskad händelse (t.ex. brand eller kemikalieutsläpp) kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. I kommunen finns också stora skogsarealer i svårframkomlig terräng samt ett antal stora petrokemiska industrier med komplicerade riskbilder, bl.a. med klorhantering, ammoniakhantering och hantering av brandfarliga varor. Det finns ett antal skolor, samlingslokaler och vårdinrättningar som är samhällsviktiga objekt med hög persontäthet i Stenungsunds kommun. Andra objekt värda att nämna är de av kulturhistoriskt värde, exempelvis kyrkor. Mestadels p.g.a. närheten till 5(59)

6 Göteborg saknar kommunen exempelvis större vårdinrättningar och kriminalvård, vilket ofta finns i kommuner av Stenungsunds storlek. Kommunen genomkorsas av E 6, där stora mängder farligt gods transporteras framförallt till men även genom kommunen. Järnvägsförbindelse finns i form av Bohusbanan med omfattande mängder farligt gods som fraktas genom Stenungsunds tätort. I fyra hamnar för godstrafik lastas och lossas stora mängder farligt gods som sedan fraktas på havet eller i det omfattande rörledningssystem som fördelar ut kemikalier till de petrokemiska industrierna i Stenungsund. Utanför Stenungsund går även farleden för fartygstrafik upp till Uddevalla. Andra infrastrukturella anläggningar är det eldistributionsnät som delvis går via Vattenfalls kraftverksområde samt den naturgasledning som löper genom 2/3 av kommunen med uttag vid två av de större petrokemiska industrierna. 1.2 Riskutveckling I Stenungsunds kommun tillkommer ett antal objekt i riskbilden inom en relativt snar framtid. En ny hamn för lastning och lossning av gods är klar. Den petrokemiska industrin håller på att byggas ut vilket leder till att volymerna av farliga ämnen ökar väsentligt i kommunen. Delar av industriutbyggnaden har ersatt en äldre anläggning vilket förväntas leda till en något lägre risk för att en olycka inträffar för denna del p.g.a. modernare säkerhetssystem. Invånarantalet förväntas fortsätta att öka och kommer enligt prognos uppgå till ca i kommunen år 2016, vilket innebär att fler människor kan drabbas av en omfattande olycka. Antalet vardagsolyckor förväntas öka i och med att antalet invånare som kan orsaka olyckor ökar. 1.3 Kommunens ambition Trygg och säker kommun Stenungsunds kommuns mål är att skapa en säker och trygg kommun. Kommunen ska arbeta för att alla människor som bor, verkar eller vistas i kommunen skall ha en säker och trygg miljö. För att uppnå målen ska kommunen ha en organisation som motsvarar kraven på omedelbart agerande, uthållighet och samordning av kommunens åtgärder vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Kommunen ska vid en samhällsstörning eller extraordinär händelse ha en god kunskap om och planering för hantering av risker och sårbarheter som allvarligt kan påverka kommunens invånare eller kommunens verksamheter. ha en god förmåga att vidta nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt för att bedriva kommunens samhällsviktiga verksamheter, skydda medborgarna och hålla dem informerade. 6(59)

7 verka för att både det förebyggande arbetet och åtgärderna under en samhällsstörning eller extraordinär händelse samordnas mellan krisaktörerna inom kommunens geografiska område. 2 Bakgrund Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 kap 1 skall en risk- och sårbarhetsanalys upprättats för kommunen. Kommunen har valt att denna risk- och sårbarhetsanalys, i tillämpliga delar, även ska baseras på lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Riskanalys enligt LSO redovisas separat(räddningstjänsten). Kommunen ska identifiera och analysera de händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska, baserat på risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan samt ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Att skapa medvetenhet och kunskap om risker och sårbarheter i kommunen bidrar till en god säkerhetskultur som kommer till nytta både i vardagen och vid allvarligare händelser. Just arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser medverkar till att utveckla den här säkerhetskulturen. Därför är själva analysarbetet lika viktigt som resultatet. 2.1 Politiskt antagande av risk-och sårbarhetsanalysen och årlig rapportering till länsstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalysen antas i kommunfullmäktige och årlig rapportering sker till Länsstyrelsen enligt MSBFS 2015:5. 3 Mål och syfte Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: - kommunen ska ges god kunskap om, och en samlad bild av, de risker och sårbarheter som kan påverka kommunens totala verksamhet samt ges förutsättningar att hantera händelser i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 7(59)

8 Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: - Ge beslutsunderlag för kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga - Ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten. - Ge underlag för samhällsplanering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheterna samt ökar robustheten. - Bidra till att ge en riskbild för hela samhället - Utveckla förmågan att samt utvärdera inträffade händelser. 4 Arbetsprocess och metod Utgångspunkten för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har varit att, inom LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn, Stenungsund) skapa en enhetlig form för kommunernas respektive analyser. Stenungsunds kommun ska analysera risker och sårbarheter som kraftigt och hastigt kan försämra förmågan att inom det geografiska området. Analysen ska också beakta att de mest nödvändiga funktionerna i samhällsviktig verksamhet upprätthålls. Analysen grundar sig på den inom LOTS-gruppen gemensamma synen på risk och sårbarhet i samhället (6.0), men det är viktigt att understryka att varje kommuns egna riskbilder återspeglas i analysen. Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen är baserad på dialoger med verksamhetsansvariga, tidigare risk- och sårbarhetsanalyser, inträffade händelser, genomförda övningar, kommunens förmåga att identifierade risker samt en övergripande riskinventering inom kommunen. Risk- och sårbarhetsanalys kan med fördel ligga till grund för verksamhets- och/eller enhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa lokala risk- och sårbarhetsanalyser ska årligen redovisas till kommunens risk- och säkerhetssamordnare. 8(59)

9 4.1 Övergripande skyddsvärden - Människors liv och hälsa - Samhällets funktionalitet - Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter - Miljö och ekonomiska värden - Nationell suveränitet 4.2 Identifiering När vi identifierar risker inom Stenungsunds kommun baseras vårt underlag bland annat på följande källor: - Tidigare risk- och sårbarheter och inträffade händelser. - Workshop processer i kommunens verksamheter, bolag och specifika kunskaper inom riskområdena. - LOTS kommunernas och Västra Götalandsregionens risk- och sårbarhetsanalys. - Räddningstjänstens riskbilder och analyser. 4.3 Värdering Utifrån identifieringen av hot och risker gör vi en bedömning av konsekvenser för skyddsvärda samhällsfunktioner. Värderingen görs utifrån olika metoder där kvalitativa bedömningar görs av redan inträffade händelser, utredningar och andra underlag. Riskvärderingen ligger till grund för de urval av scenarier som kommunen arbetar vidare med. Metoden för det fortsatta arbetet är förmågebedömning. 4.4 Förmågebedömning Syftet med förmågebedömningen är att göra en bedömning av kommunens förmåga att olika. I analysen redovisar vi en förmågebedömning av identifierade scenarion och generell bedömning utav förmågan. Den generella bedömningen syftar till att ge en samlad lägesbild över förmågan att oavsett typ. (Se kap. 12) Under 2014 har LOTS kommunerna genomfört en krisberedskapsövning Helvar Då prövades förmågan att en samhällsstörning/extraordinär händelse. Övningsmodell var simuleringsövning med motspel vädervarning klass 3 extrema vindhastigheter, riklig nederbörd och stigande havsvattennivåer, 3 meter över normala nivåer. 9(59)

10 4.5 Planerade, genomförda och förslag på ytterligare åtgärder Utifrån riskvärderingen och förmågebedömningens resultat identifierar vi olika typer av åtgärder. Åtgärderna ska stärka förmågan att eller minska sårbarheten. Åtgärderna har diskuterats fram utifrån tre kategorier; planerade, genomförda och ytterligare åtgärder. 4.6 Förväntat resultat Genom prioriteringen av risk- och sårbarhetsanalyser inom varje verksamhet skapas en snabb och djup insikt av den egna förmågan att eller extraordinära händelser som är lika mycket en läroprocess som analys. Rätt utförd ska verksamhetsansvariga få en aha-upplevelse under resans gång, vilket ger en bra grund för fortsatt utveckling av den egna verksamhetens förmåga att motstå och hantera alla de händelser som ligger utanför, men ställer krav på, den egna verksamheten. I sin tur kommer processen att medverka till ett ökat säkerhetsmedvetande och bättre förmåga inom hela den kommunala krisledningsorganisationen. 4.7 Disposition av risk-och sårbarhetsanalysen Risk- och sårbarhetsanalysen är utformad i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015: Avsteg från MSBFS 2015:5 4 LOTS-gruppens (Lilla Edet, Orust, Tjörn, Stenungsund) egna mål med risk- och sårbarhetsanalysen är att dokumentet ska fungera som ett verktyg vid händelser i den vardagliga verksamheten såväl som vid eller extraordinära händelser. Detta i linje med de direktiv som ligger till grund för Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps (MSB) utökade ansvarsområde. Därför görs medvetet ett avsteg från den snäva definition som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) slår fast i MSBFS 2015:5 4, där man enbart fokuserar på samhällsviktiga eller extraordinära händelser. Detta innebär i sin tur att rubriksättningen enligt föreskriften ändras för att följa kommunens intention. 4.9 Sekretess Bedömningen har gjorts att risk- och sårbarhetsanalysens huvuddel och bilaga 1 och 2 inte bör omfattas av krav på sekretess enligt 18 kap (59)

11 4.10 Avgränsningar Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Handlingsprogram enligt LSO redovisas separat (räddningstjänsten). 5 Övergripande beskrivning av arbetsmetod och genomförande Som en del i utvecklingsarbetet inom krisberedskap och riskhantering har risk- och säkerhetssamordnare i samarbete med Stenungsunds kommun och LOTS kommunerna genomfört en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys. Denna analys är avsedd att kunna användas inom Stenungsunds kommuns krisberedskapsarbete. I detta avsnitt presenteras i korthet hur arbetet bedrivits, den metodik som utvecklats och används vid analysen. Den metodik som användes i analysarbetet tog sin utgångspunkt i vad som vanligtvis brukar kallas Grovanalys. Grovanalysen används oftast som en inledande analys för att ge underlag för prioritering av fortsatt arbete. Metoden bygger vanligtvis på att en arbetsgrupp med erfarenhet inom de områden som skall analyseras, med stöd av checklistor, tidigare incidenter/tillbud, identifierar potentiella skadehändelser, orsaker, konsekvenser, nuvarande skydd och eventuella rekommenderade åtgärder. FM riskhanteringsmodell har tillämpats i framtagandet utav risk- och sårbarhetsanalyserna. 5.1 FM riskhanteringsmodell Fastställ grundvärden (Identifiering skyddsvärda objekt) Bedöm hotet Bedöm sårbarheten Bedöm risken Hantera risken FM riskhanteringsmodell innehåller fem steg enligt ovan och är en enkel och användarvänlig modell. Den är väl beprövad i Sverige och internationellt. Steg 1. Identifiera det som är skyddsvärt och därefter identifiera hot och sårbarhet. Steg 2. Ni bedömer hotbilden inom verksamheten, och därefter bedömer Ni sårbarheten inom den samma med en femgradig (1-5) skala. Steg 3. Efter bedömningen får vi ett riskvärde som placeras i en matris för att förtydliga risknivån för hot och sårbarhet. Steg 4. Därefter bedömer vi risken att något oönskat inträffar med sannolikhet och vad konsekvensen kan bli. Detta görs också med en femgradig (1-5) skala och placeras in i en riskmatris för förtydligande. Nu har vi fått en bild av risken att något oönskat inträffar på 11(59)

12 de skyddsvärda objekten som vi har tagit fram. Steg 5. Nu är det dags att hantera risken med att observera, acceptera, transferera, reducera eller eliminera. (arbetsmetod, bilaga 1) För att underlätta identifieringen av potentiella skadehändelser inom ett så brett spektrum som möjligt producerades inom arbetsgruppen en checklista som underlag för scenariogenerering inom sex olika kategorier. Analyserna har genomförts med workshops ute i verksamheterna inom sex kategorier: Olycka Sjukdomsspridning Infrastruktursvikt Klimatanpassning Kriminellt handlande, samt Sociala risker/oro/frustration Olycka: Bränder, trafikolyckor, explosioner, ras, översvämningar, utflöden av skadliga ämnen. Sjukdomsspridning: Epidemier både bland människor och djur. Pandemi, influensa, farlig smitta. Infrastruktursvikt: Vattenförsörjning, energiförsörjning, järnvägsnät, informationssystem. Klimatanpassning: Värmebölja, extrem kyla, Isstorm, stigande havsvattennivåer, Kriminellt handlande: Inbrott, stöld, hot och våld, skadegörelse, klotter, sabotage, terror. Sociala risker/oro/frustration: Uppstår motsättningar, ryktesspridning, hot och våld, förtroendeförluster mellan befolkningsgrupper eller mellan befolkningsgrupper och myndigheter, försörjningsproblem för grupper av människor t.ex. mottagning av stora flyktingskaror. 12(59)

13 Workshop- arbetsmetod i verksamheterna: Definition av omfattning och inriktning Framtagande av underlag i form av checklistor för scenariogenerering, Värderingsunderlag etc. Workshop 1: scenariogenerering och värdering/analysering av förmåga att motstå och hantera Workshop 2: scenariogenerering med personer med domänkunskap Sammanställning av resultat De verksamheter som analyseras med FM riskhanteringsmodell: Vård och omsorg Förskola/grundskola Gymnasieskola Stödfunktioner Samhällsbyggnad/VA Individ- och familjeomsorg/funktionshinder Stenungsundshem AB Stenungsunds Energi och miljö AB (SEMAB) SOLTAK AB Intressenter av risk-och sårbarhetsanalysen: Medborgare Anställd personal Näringsidkare Besökare till kommunen Länsstyrelsen Västra Götalands Län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Regeringen Landstinget Grannkommuner Övriga myndigheter och berörda aktörer Dessa aktörer är intresserade av att en risk- och sårbarhetsanalys genomförs för ett tryggare och säkrare samhälle, där Stenungsunds kommuns syfte och mål är att minimera risken för att en oönskad händelse skall inträffa och förbättra förmågan att motstå och hantera samhällstörningar eller extraordinära händelser. 13(59)

14 5.2 Skade- och tillbudsrapportering (Incidentrapportering) Stenungsunds kommun arbetar systematiskt med att minska olyckor och skador i kommunen. Skade- och tillbudsrapportering (Skalman) är ett bra verktyg för att identifiera, minska och förebygga oönskade händelser och olyckor i kommunen på person, egendom och miljö. Utbildning sker kontinuerligt för anmälare och handläggare i kommunen för bästa resultat. Statistik skickas ut varje månad till behöriga handläggare som därefter arbetar vidare med informationen för eventuella åtgärder. En avvikande händelse kan anmälas i följande anmälningsblanketter; - Olyckor/skador/arbetsskador/tillbud - Olycksfall barn och ungdom - Diskriminering och kränkande behandling - Fallolycka - HSL - Fel/brist enskild person SOL/LSS 6 LOTS kommunernas gemensamma syn på grundförmågor i samhället. (Lilla Edet, Orust, Tjörn, Stenungsund) Grundläggande krisberedskap Samhällets krisberedskap är uppbyggt kring tre grundprinciper: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Likhetsprincipen Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. 14(59)

15 Närhetsprincipen En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser. Extraordinär händelse och geografiskt områdesansvar I Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definieras en extraordinär händelse: 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. De tre grundprinciperna kompletteras av det geografiska områdesansvaret som fastställs i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Här fastslås att: 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Vidare fastställs i lagen att kommunens skyldigheter är att: Tillsätta en krisledningsnämnd med befogenhet att i en extraordinär händelse ta över hela eller delar av verksamhetsområden från andra nämnder. Analysera vilka hot och risker som finns inom kommunen Göra risk- och sårbarhetsanalyser Utbilda och öva Ha förmåga att rapportera till Länsstyrelsen före, under och efter en kris Kommunen ska ha hanteringsförmåga även under höjd säkerhetsnivå Kommunen ska ha förmåga att ta emot stöd från andra aktörer. Kommunen ges också möjlighet att lämna stöd till andra aktörer. 15(59)

16 Krisberedskapsförmåga Krisberedskapsförmåga delas in i tre delförmågor krisledningsförmåga, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor bryts vanligen ner i 12 grundförmågor. Krisledningsförmågan är förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Det är till stor del frågan om kunskapsuppbyggnad för att bättre kunna hantera en samhällsstörning eller extraordinär händelse när den inträffar. Den operativa förmågan är den förmåga inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser och genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. 6.1 Grundförmågor Leda, samverka och informera Kommunen ska ha en lednings-och informationsplan. Planerna ska vara väl kända i organisationen och vara övade. Det ska finnas uthållighet i ledningsfunktionerna. Kommunen ska kunna bedriva omvärldsbevakning, informationsutbyte och kunna ta fram en gemensam lägesuppfattning inom det egna geografiska området. Operativa insatser samt informationsinsatser ska kunna samordnas. Information om händelsen och dess konsekvenser ska kunna ges till såväl allmänhet som personal. Kommunen har en skyldighet att regelbundet rapportera krishanteringsåtgärder och lägesuppfattningar till Länsstyrelsen Larm Det bör finnas larmrutiner för att kunna kalla in nyckelpersoner med kort varsel. Larmrutinerna ska vara väl kända och övade. Det bör finnas en tjänsteman med beredskap (TIB) dygnet runt för att kunna besvara frågor som inte kan vänta till nästkommande vardag samt ha befogenhet att kunna larma krisledningen. Stenungsunds kommun har räddningschef i beredskap (RCB). 16(59)

17 6.1.3 Omvärldsbevakning Funktionen är avsedd att tidigt kunna varna för allvarliga kriser och ha rutiner och tekniskt stöd för att sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Ett annat syfte med omvärldsbevakning är att underlätta sammanställningen av den gemensamma lägesuppfattningen, att kunna förutse förändringar under pågående kriser samt att göra bedömningar om vilka tänkbara förändringar som kan komma att ske (analysgrupp) Materiella resurser Kommunen ska ha tillgång till de materiella och transportresurser som man, i enlighet med risk- och sårbarhetsanalyser, kan tänkas behöva i händelse av en samhällsstörning eller extraordinär händelse. Resurserna behöver inte vara i egen ägo, men tillgången bör kunna garanteras. Materiella resurser kan också vara i form av samverkan med kommunala, regionala eller statliga resurser. Här bör kontakter finnas upparbetade och avtal skrivna Personella resurser Tillgången till personal är en förutsättning för att en samhällsstörning ska kunna hanteras. Det måste finnas en uthållighet bland de personella resurser man har tillgång till. Kommunen bör ha en plan för hur de personella resurser hanteras samt hur ett scenario med stort personalbortfall, exempelvis vid en pandemi, hanteras. Kommunen bör ha planer för samverkan med andra aktörer, inklusive frivilligorganisationer Regelverk God juridisk kompetens inom organisationen ger en effektivare hantering av krisen. Vilka regelverk som är berörda beror i hög grad på vilken typ av kris som har inträffat. Ansvar och befogenheter måste vara klarlagda Praktisk erfarenhet Enligt lag ska kommunen öva regelbundet. Kommunen bör öva sina egna rutiner såväl som samverkan med offentliga och privata aktörer. Kommunen bör vara noga med att både öva inom varje kommunal funktion samt över sektors- och verksamhetsgränserna. Att utvärdera övningar och hanterade händelser är viktigt. LOTS gruppen har tagit fram gemensam utbildning och övningsplan för Grundläggande säkerhetsnivåer Kommunen bör fastsälla vilka verksamheter som alltid ska fungera, även under en samhällsstörning. Att inventera och rangordna verksamheter gör att en lägsta nivå på kommunal service kan definieras. Målet bör vara att dessa verksamheter kan fungera under 24 timmar även utan el, vatten och avlopp. 17(59)

18 6.1.9 Redundans och robusthet i kommunikationssystemen Kommunen bör inventera och utreda vilken robusthet som finns i de befintliga kommunikationssystemen. Man bör dessutom utreda vilka alternativa kommunikationsvägar som finns tillgängliga och om redundans kan vara lämpligt att investera i. Till kommunikationssystem räknas bland annat fast telefoni, mobil telefoni, IT, radio, TV, kommunikationsradio, larmöverföringar, larmmottagare, e-post med mera Reservkraft Den samhällsviktiga verksamhet som har identifierats bör förses med reservkraft. Samtliga krisledningsplatser, informationspunkter och värmestugor ska förses med reservkraft. Samtliga inrättningar där människor bor i kommunal omsorg bör förses med reservkraft. Förmågan att få regelbunden påfyllning av drivmedel bör säkras Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det bör finnas en alternativ ledningsplats. Samhällsviktig verksamhet bör ha beredskapen att kunna flyttas. Plan för flytt av människor i kommunal vård bör finnas Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Elnätet och de elektroniska kommunikationerna är den infrastruktur som orsakar störst problem om robustheten inte är tillräcklig. Kommunen bör, inom ramen för det geografiska områdesansvaret, göra prioriteringar bland de lokala elnäten (Styrel, styrning av el vid elbrist). Betalningssystem, dricksvattenförsörjning, fjärrvärmenäten, den kommunaltekniska försörjningen (el, vatten/avlopp, värme etc.), informationssäkerhet samt IT-relaterade störningar bör analyseras och säkras Krisinformation Kommunen har det övergripande ansvaret för krisberedskap inom det geografiska området. Samordning och samverkan sker med landsting, polis, länsstyrelse och andra myndigheter samt privata och frivilliga aktörer. Samtidigt är det av största vikt att den enskilde invånaren vet vad som ska göras vid exempelvis översvämningar, elavbrott och andra. Kommunen arbetar kontinuerligt med att minska sårbarheten i sina verksamheter, förbättra förmågan att de som kan uppstå. Stenungsunds kommun har en informationsgrupp som sammankallas vid händelse av samhällsstörning. Den består i dag av sju skribenter samt tre informationsansvariga. Informationsgruppens ansvar är att få ut viktig och relevant information i kommunens informationskanaler, att stötta upp upplysningscentralen med information så att de i sin tur kan besvara invånares frågor. Informationsansvariga fungerar som en länk mellan 18(59)

19 informationsgruppen och krisledningsstaben och avgör vilken information som ska ut i vilka kanaler. Kanalerna som kommunen använder vid samhällstörningar är vår hemsida som kompletteras med Facebook och Twitter. Kommunen använder också det nationella informationsnumret samt P4 och övrig media för att få ut viktig information. Stenungsunds kommuns kriskommunikation ska vara tydlig, transparant, sanningsenlig och korrekt. Vi ska sträva efter att intressenterna snabbt ska kunna få information och svar på sina frågor. Kommunen ska jobba efter befintlig Ledningsplan för eller extraordinära händelser som finns publicerad på Stenungsunds kommuns Intranät. Från och med den 1 februari 2015 kan du i vissa fall få Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) även som Sms-meddelande. Systemet kompletterar radio, TV och utomhusljudsignalen som ibland kallas "Hesa Fredrik". Sms:et med varningen når den mobiltelefon som är registrerad på en adress i ett drabbat område 7 Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med samhällsviktig verksamhet menas därmed t.ex. elförsörjningen, telekommunikationerna, livsmedelsförsörjningen, vissa IT-system, distributionen av radio- och TV-program och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också det som ovanstående funktioner är beroende av, exempelvis transporter och drivmedel (En definition av samhällsviktig verksamhet enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). 7.1 Identifierad samhällsviktig verksamhet Samhällsstörningar eller extraordinära händelser inträffar ofta hastigt, oväntat och utan förvarning. Händelserna kan få stora och långvariga negativa konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Händelserna kan orsakas av, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig eller oavsiktlig påverkan. En 19(59)

20 samhällsstörning kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna, ofta i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer. Exempel på samhällsviktig verksamhet och dess samhällsfunktion: Samhällssektor Samhällsfunktion Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel Stöd och service, krisledningsorganisation, informationsgrupp, sociala medier, telefonibolag (mobil och fast), distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystem, värdepappershandel Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Akutvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Domstolsverket, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, 20(59)

21 renhållning, väghållning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel Petrokemikomplexet, Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Tekniska infrastrukturer Informationen om den tekniska infrastrukturen i Stenungsund har erhållits från olika aktörer inom kommunen. Nedan ges kortfattade beskrivningar av de tekniska infrastrukturer som identifieras i Stenungsund och som bedöms vara relevanta för aktörerna i kommunen. Vägnät Vägnätet i Stenungsunds kommun består dels av de vägar som kommunen har ansvar för, de vägar som Trafikverket ansvarar för, samt de vägar som privatpersoner ansvarar för. I den här kartläggningen görs ingen skillnad på vem som har ansvar för vägen i fråga utan vägnätet som helhet betraktas som en helhet. Europaväg 6 går genom Stenungsunds kommun i syd-nordlig riktning. I söder förbinder den Stenungsund med Kungälv och i norr med Uddevalla. Förutom europaväg 6 fyller också riksväg 160 ett viktigt syfte genom att den sammanbinder Stenungsunds tätort med Stenungsön och i förlängningen även med öarna Tjörn och Orust. Förutom de olika vägtyperna finns det anledning att nämna broar och färjeförbindelser som specifika delar i vägnätet eftersom dessa har andra egenskaper när det gäller störningskänslighet än övriga vägnätet. Väg 160 från Stenungsund ut mot Tjörn har tre broar, först från fastlandet till Stenungsön, sedan från Stenungsön till Källön och till sist den stora Tjörnbron från Källön till Almön över den stora segelleden. Kommungränsen går mitt på Tjörnbron. Därutöver finns en högbro på E6:an, Ödsmålsbron, över en dal. En färjeförbindelse med Orust finns i kommunens norra del mellan Kolhättan och Svanesund. 21(59)

22 Elsystem Elen till Stenungsunds kommun levereras via tre knutpunkter till 400 KV stamnätet. Från var och en av knutpunkterna går 130 KV ledningar till Vattenfalls kraftverk i Stenungsund. I kraftverket tranformeras strömmen till 40kV och sedan också till 10kV. Stenungsunds invånare försörjs från 10kV-nivån, endast några industrier försörjs från 40kV och 130 KV-nivåerna. Vattenfall har installerat en generator driven av en gasturbin i Stenungsund. Avsikten är att försörja de vattenpumpar som levererar vatten till industrikomplexet i Stenungsund. Samarbete finns med Kungälvs Energi AB, Uddevalla Energi AB och Fortum AB (stora Askerön). Styrel - styrning av el till prioriterade användare (samhällsviktig verksamhet) Styrel är ett landsomfattande planeringssystem för prioritering av samhällsviktig el vid en oförutsedd plötsligt uppkommen kortvarig elbrist. Energimyndigheten ansvarar för planeringens genomförande. Svenska kraftnät är den myndighet som får besluta om manuell frånkoppling (MFK) vid en sådan situation. Under har planeringen skett i alla landets kommuner, landsting och län. Stenungsunds kommun har tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB och Länsstyrelsen färdigställt en prioritering av samhällsviktig el för samhällsviktig verksamhet , som årligen uppdateras. Fjärrvärmesystem Stenungsund har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som försörjer omkring invånare i Stenungsund. Som värmekälla för systemet använder Stenungsund Energi och miljö AB i första hand restvärme från industrierna Perstorp Oxo och Borealis. I det egna Värmeverket finns fyra pannor för spets och reservkraft. Vid ett frånfall av restvärmen från industrin klarar Stenungsunds Energi och miljö AB att producera hela värmebehovet med de fyra pannorna. Pannorna drivs med naturgas och/eller eldningsolja 1. Vattnet i fjärrvärmesystemet pumpas runt med hjälp av eldrivna distributionspumpar. Pumparna är redundanta. Elförsörjningen till värmeverk och distributionspumpar sker vid strömbortfall med egen reservkraft (dieselgenerator). Det kommunala bolaget Stenungsunds Energi och miljö AB (SEMAB) driver fjärrvärmenätet i Stenungsund. Personalstyrkan som driver och underhåller systemet består av 4 drifttekniker och en chef. Järnvägar Genom Stenungsund går en järnväg i nord-sydlig riktning. På vissa ställen ansluter järnvägsspår från de olika industrierna. Hamn I Stenungsund finns dels fyra industrihamnar och dels en större småbåtshamn inklusive gästhamn i centrala delen av tätorten. Industrihamnarna ligger i anslutning till och drivs av Borealis krackeranläggning, INEOS, Petroport AB och Vattenfall. 22(59)

23 Vattenfall Service Nordic AB Vattenfalls anläggning är idag ett reservkraftverk, som kan producera elektricitet av Fossila bränslen. Inom anläggningen drivs kommunens vattenverk, som förser hela kommunen och industrin med vatten. Vattenfall har också en oljehamn Kommunala verksamheter Räddningstjänst Räddningstjänsten ansvarar för att bedriva räddningstjänst i Stenungsunds kommun. Med räddningstjänst avses enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS nr: 2003:778, kap 1, 2 ) räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Detta är en verksamhet som finns med i sektorn Inre skydd och säkerhet för samhällsviktig verksamhet (Krisberedskapsmyndigheten 2006). Inom räddningstjänsten 2015 arbetar 15 personer heltid, 2 brandingenjörer, 5 brandmästare, 7 brandmän och 1 assistent. Större delen av räddningstjänstens operativa personal är räddningspersonal i beredskap (RIB), vilket innebär att de ska kunna rycka ut inom 5 minuter från det att ett larm kommer in till räddningstjänsten. Därutöver finns en snabbinsatsstyrka (SIS) med några som arbetar heltid och där anspänningstiden är 90 sekunder. Vid en stor olycka förfogar räddningstjänsten över 17 man (inklusive räddningspersonal i beredskap, RIB). Vid en större olycka begär räddningstjänsten assistans från grannkommunernas räddningstjänster. Samverkansavtal och gemensam räddningschef finns med räddningstjänsten Tjörn och räddningstjänsten Lilla Edet. POSOM (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) I Stenungsunds kommun finnas en beredskapsgrupp för Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid olyckor och katastrofer (förkortad POSOM) vars deltagare ska kunna agera och vid behov frikopplas från respektive ordinarie arbetsuppgifter. Denna grupp bör även ha uppgifter i krisorganisationen. POSOM: S organisationen i Stenungsund består av en stab, en ledningsgrupp och ett antal resurspersoner. Ledningsfunktionen för POSOM ligger hos Sektorchef Socialtjänst. 23(59)

24 Staben består av representanter från Sektor Socialtjänst, Primärvård och Sektor Utbildning. I ledningsgruppen finns också utöver ovanstående verksamheter representanter från Räddningstjänst, Svenska Kyrkan, Psykiatrin, Polisen och Petrokemiindustrin. Resurspersonerna som är knutna till POSOM ska kunna, och vilja, arbeta efter vad situationen kräver. Det kan t.ex. innebära att ta hand om drabbade personer utan fysiska skador, upprätta stödcenter, eller bemanna jourtelefon. Resurspersonerna kallas in av POSOM: S ledningsgrupp. Säkerhet och krisberedskap Inom Sektor Stödfunktion finns funktionen risk- och säkerhetssamordnare som arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor samt krisberedskap. Du som bor, arbetar eller vistas i Stenungsunds kommun ska känna sig trygg och säker. Arbetet med trygghets-, säkerhetsoch krisberedskapsfrågor är därför en av kommunens viktigaste uppgifter. Information och teknik (IT) Organisationens IT-infrastruktur ska stödja alla verksamheter inom organisationen genom att tillhandahålla ett antal gemensamma grundtjänster som exempelvis tillgång till e-post. I grunden är den tomma IT-infrastrukturen konfigurerad så att alla får tillgång/åtkomst till de gemensamma grundtjänsterna som erbjuds. Utöver dessa tillkommer tjänster som tillhandahålls via andra IT-baserade verksamhetssystem. Dessa system är i regel konfigurerade med egna behörighetssystem. I IT-infrastrukturen hanteras därutöver information med varierande grad av känslighet. Denna informations känslighet regleras i verksamhetssystemens systemsäkerhetsplaner. Kraven från dessa system ska vara koordinerade i denna plan. Lagar, författningar och andra bestämmelser ställer krav på informationen som finns lagrad i IT-infrastrukturen. I huvudsak framgår kraven av offentlighetsprincipen. Även regler med anknytning till den personliga integriteten och regler för säkerhetsskydd är viktiga att beakta. Respektive verksamhet ansvarar för att man hanterar fillagring och e-post enligt aktuell lagstiftning ex offentlighetsprincipen, PUL, arkivlag. Verksamhet IT ingår från och med vår 2015 i Soltak AB (7 ägande kommuner för bättre samverkan och samordning) med placering i Kungälv. Vård och omsorg Inom Sektor Socialtjänst ansvarar Vård och omsorg för omsorg och kommunal hälso- och sjukvård i form av Hemtjänst, Särskilt boende och Kommunal Hälso- och sjukvård. Verksamhetens insatser styrs utifrån Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Verksamheten ska vara flexibel och erbjudas så att den stödjer och utvecklar den enskildes förmåga och oberoende samt bidrar till den enskildes möjligheter till ett meningsfullt liv. 24(59)

25 De uppgifter som vård och omsorgen ansvarar för och som är samhällsviktiga ur ett kris hanteringsperspektiv är särskilda boende (Tallåsen, Hällebäck och Hallerna), hemtjänst, samt hemsjukvård. Måltid Inom Sektor Stödfunktion ansvarar Måltid för tillagning av mat inom kommunen och tillagar ungefär 6000 luncher varje dag. Deras uppgift att laga mat betraktas som samhällsviktig ur ett krishanteringsperspektiv. Nösnäsgymnasiet och Kulturhuset Fregatten I händelse av ett långvarigt avbrott i elförsörjningen fungerar Nösnäsgymnasiet byggnad E och Kulturhuset Fregatten som en värmestuga och övernattningslokal. Ett storkök finns för eventuell tillagning av mat (byggnad E plan 2). En fast reservkraftsgenerator är installerad i byggnad E och mobil reservkraft kopplas till Kulturhuset Fregatten för att upprätthålla värme för medborgare i händelse av. Reservkraftgeneratorn testkörs med last enligt kontrollplan. Förskola och familjedaghem Inom Sektor Utbildning finns förskola och annan pedagogisk verksamhet erbjuds barn i åldern 1-5 år. Annan pedagogisk verksamhet innefattar pedagogisk omsorg (familjedaghem) och öppen förskola. Verksamheten bedrivs både av kommunen och av fristående alternativ. I Stenungsund finns 15 kommunala förskolor, samt sex kommunala familjedaghem/pedagogisk omsorg. Grundskola Inom Sektor Utbildning finns Grundskola som är en obligatorisk skolform med nio läsår. I Stenungsund finns tio kommunala grundskolor med sammanlagt ca elever i åldern 6-16 år. För barn 6-9 år erbjuds fritidshemsverksamhet på alla skolor. För barn år erbjuds öppen fritidsverksamhet. Individ- och familjeomsorg Inom Sektor Socialtjänst finns verksamheten Individ- och familjeomsorg finns det två enheter som arbetar med familjer, barn och ungdomar: Barn- och familjeenheten och Ungdomshälsan. 25(59)

26 Funktionshinder Inom Sektor Socialtjänst finns verksamheten Funktionshinder. Inom verksamheten arbetar man med att erbjuda olika former av stöd och service till dig som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter att klara ditt dagliga liv. Syftet med stödet är att stärka dina möjligheter att leva ett aktivt och självständigt liv. Funktionshinder består av verksamheter enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SOL (socialtjänstlagen). Stöd och service finns bland annat i form av personlig assistans, boendestöd, bostad med särskild service och daglig verksamhet. Gata Park, Mark och Teknik, Fastighet, Miljö och hälsoskydd Sektor Samhällsbyggnad arbetar med att skapa förutsättningar och förverkliga en utveckling av Stenungsunds kommun som en attraktiv plats att bo och leva på. Inom sektorn hanteras allt från kommunens fritidsanläggningar, planläggning av nya bostäder och bygglov till drift av rören i marken som levererar dricksvatten, färdtjänst, miljö, mark och exploatering och mycket mer. Verksamheten är indelad i fem verksamheter, Gata Park, Plan och Bygg, Mark och Teknik, Fastighet samt Miljö- och hälsoskydd. Deras uppgifter inom kommunalteknisk försörjning, service och tillsyn betraktas som samhällsviktig ur ett krishanteringsperspektiv. Övriga aktörer Förutom Petrokemikomplexet i Stenungsund, Borealis, Akzo Nobel, INEOS, Perstorp Oxo, har även följande myndigheter/aktörer identifierats som samhällsviktiga: Swedegas (Naturgas) Hogia Gruppen Teleoperatörer Polisen Säkerhetspolisen Försvarsmakten Vårdcentraler Kustbevakningen Sjöräddningssällskapet Trafikverket Västtrafik (Orust buss) Bevakningstjänster Green Cargo Primagaz AGA Gas Apotek Livsmedelsleverantörer 26(59)

27 Stenungsbaden (Hotell och konferens) Elnätsbolag Vattenfall Service Nordic AB 8 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Syfte/förväntad effekt Stenungsunds energi och miljö AB (SEMAB) Fjärrvärme, elförsörjning, naturgas, spillvärme, reservkraft Upprätthålla fjärrvärme till medborgare Swedegas Naturgas Upprätthålla naturgasförsörjningen till industrin och privata abonnenter Vattenfall kraftverk Vattenfall Eldistribution Vattenfall vattenverk VA, gata/park Vårdcentraler, ambulans Socialförsäkringar Räddningstjänst Polis Elförsörjning Dricksvattenförsörjning Avloppshantering Sjukvård, personal Försörjningsstöd Pensionsutbetalningar Elförsörjning, kommunikationssystem Skydd och säkerhet Personal, vatten, fordon, materiella resurser, drivmedel Petrokemisk industri Stenungsunds kommun Skydd och säkerhet personal, fordon, drivmedel Upprätthålla, elförsörjningen, dricksvattenförsörjning och avloppshantering till medborgare Upprätthålla sjukvård för medborgare Betala ut försörjningsstöd och pensionsutbetalningar till medborgare Räddningstjänsten ansvarar för att bedriva räddningstjänst i Stenungsunds kommun. Förebyggande arbete Upprätthålla lag och ordning 27(59)