Redovisning av Post- och telestyrelsens arbete med civilt försvar

Transkript

1 Redovisning Datum Vår referens Sida Dnr: (11) Redovisning av Post- och telestyrelsens arbete med civilt försvar Myndighetens uppdrag Post- och telestyrelsen (PTS) är enligt 1 förordningen (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen en central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar inom postområdet och området för elektronisk kommunikation. Myndigheten ska beskriva och analysera utveckling och resultat inom sitt ansvarsområde och rapportera detta till regeringen. Myndigheten ska särskilt uppmärksamma och analysera eventuella problem inom området och, när det är påkallat, vidta eller lämna förslag till lämpliga åtgärder. Myndigheten ska vidare regelbundet göra strategiska analyser inom området för elektronisk kommunikation och redovisa den långsiktiga inriktningen av myndighetens tillämpning av regleringen på området. Myndigheten ska verka för att målen inom politiken för informationssamhället uppnås. Myndigheten ska, inom ramen för sina uppgifter enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK), verka för att de mål som anges i lagen uppnås. Inom ramen för detta arbete ska PTS bland annat: främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i LEK verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(11) verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post och elektronisk kommunikation under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred PTS är dessutom en bevakningsansvarig myndighet med ett samlat ansvar för ansvarsområdet elektronisk kommunikation enligt 15 förordningen (2015:1 052) om totalförsvar och höjd beredskap. Av bilagan till förordningen framgår vilka myndigheter som har ett ansvar att vidta de ytterligare förberedelser som krävs inom respektive ansvarsområde vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter). Myndighetens uppdrag som berör civilt försvar Enligt PTS instruktion har myndigheten till uppgift att främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer (p.1). PTS har således ett generellt ansvar för att arbeta för att samhället ska ha tillgång till fungerande elektroniska kommunikationer. PTS har rätt att meddela föreskrifter enligt förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (LEKF) (p. 10). Det ger myndigheten bland annat en rätt att via föreskrifter reglera sektorns åtgärder till stöd för totalförsvarets behov. PTS ska även upprätta och offentliggöra planer för frekvensfördelning till ledning för radioanvändningen (p.11), vilket är av betydelse för totalförsvaret. Vidare ska PTS verka för robusta elektroniska kommunikationer och för att minska risken för störningar. Detta inbegriper att upphandla förstärkningsåtgärder och verka för ökad krishanteringsförmåga (p. 16). PTS ska också ansvara för en ökad nät- och informationssäkerhet för sektorn elektronisk kommunikation och samverka med myndigheter som har särskilda uppgifter inom informationssäkerhets-, säkerhetsskydds- och integritetsskyddsområdet samt med andra berörda aktörer (p. 17). Enligt LEK 1 kap. 8 2 st. ges den myndighet som regeringen bestämmer en rätt att meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av elektroniska kommunikationer om Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. PTS anges i LEKF 5 som ansvarig myndighet för att meddela dessa föreskrifter. PTS ska då beakta frågor om prioriterade abonnemang och krigsabonnentplaner. Innan föreskrifter meddelas ska PTS samråda med Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. PTS har utfärdat föreskrifter, Post- och telestyrelsens föreskrifter om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikation m.m. PTSFS 1995:1. I egenskap Post- och telestyrelsen 2

3 3(11) av tillsynsmyndighet utövar PTS även tillsyn över efterlevnaden av lagen och de beslut om skyldigheter eller villkor samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, LEK 7 kap. 1. Operatörer som bedriver verksamhet inom sektorn elektronisk kommunikation ska betala en beredskapsavgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar, LEK 8 kap. 18. PTS har i uppgift att fördela beredskapsavgiften genom att myndigheten upphandlar beredskapshöjande insatser som genomförs gentemot sektorn. Enligt LEKF 6 får PTS förplikta den som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster av särskild betydelse från allmän synpunkt att på detta sätt beakta totalförsvarets behov av elektronisk kommunikation under höjd beredskap. PTS arbete med civilt försvar omfattas av förordning (2015:1 052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap 1. PTS är en bevakningsansvarig myndighet med ett samlat ansvar för området elektronisk kommunikation enligt 15. Det innebär att myndigheten har ett samlat ansvar för sektorn elektronisk kommunikation och leder planeringen av sektorns åtgärder för totalförsvarets behov. Enligt förordningen ska de bevakningsansvariga myndigheternas gemensamma planering för höjd beredskap bedrivas inom samverkansområden, 7. PTS har i uppgift att representera ansvarsområdet elektronisk kommunikation i samverkansområde teknisk infrastruktur, SOTI. Enligt 8 har PTS även i uppgift att genomföra riskoch sårbarhetsanalys (RSA) vartannat år för ansvarsområdet elektronisk kommunikation. PTS arbete med civilt försvar omfattas av förordning (2015:1 053) om totalförsvar och höjd beredskap. Förordningen uppdrar åt statliga myndigheter att genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter inför och vid höjd beredskap, 1. Enligt förordningen 4 åläggs statliga myndigheter ett generellt ansvar att beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. För PTS innebär detta ett ansvar att beakta totalförsvarets krav dels för myndighetens egen funktion, och dels för sektorn elektronisk kommunikation. Vidare ges statliga myndigheter en generell uppgift att planera för totalförsvaret i samverkan med de statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. PTS genomför denna samverkan inom ramen för arbetet med krisberedskap, robusthetsåtgärder och civilt försvar. Post- och telestyrelsen 3

4 4(11) PTS arbete med civilt försvar Målet med PTS arbete med civilt försvar är att sektorn ska ha en förmåga att möta samhällets behov av elektronisk kommunikation under höjd beredskap eller krig för att på så vis bidra till samhällets övergripande mål med den civila försvarsplaneringen; värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Robusthetsinsatser Inom ramen för PTS robusthetsarbete har ett flertal robusthetshöjande åtgärder genomförts över tid såsom vidmakthållande och tillhandahållande av bergrum för operatörer, förstärkningsåtgärder av viss teleinfrastruktur, Tid och Takt (investering i atomur för leverans av korrekt tid och takt vilket skapat en funktion som levererar korrekt tid och takt vilket ger ett nationellt oberoende av inhämtning från exempelvis satelliter), förstärkningsåtgärder avseende tillträdesskydd för operatörers verksamhet som är i behov av särskilt skydd. En intern robusthetshöjande åtgärd är PTS arbete med att ta fram en ny krisplan för myndigheten. I denna ingår bl.a. att identifiera prioriterade verksamheter vid en krissituation. Arbetet med myndighetens krisplan omhändertar även PTS skyldighet vid höjd beredskap att lämna Försvarsmakten det underlag som behövs för att Försvarsmakten ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet till regeringen. Krisplanen reglerar myndighetens arbete med att identifiera behov, möjligheter och modeller för att hantera information i enlighet med externt ställda krav i samband med en kris eller höjd beredskap. Analyser De åtgärder som PTS har prioriterat under 2015 och 2016 är framförallt analyser och förmågeskapande åtgärder. PTS utreder hur PTS interna arbete ska bedrivas avseende civilt försvar och hur det kan utvecklas med utgångspunkt i myndighetens krishanteringsförmåga. Ett analysarbete avseende hur samverkan ska genomföras med MSB, Försvarsmakten och sektorn elektronisk kommunikation för civilt försvar. Rättsliga analyser av regelverket för arbetet med civilt försvar (beredskapslagstiftning, LEK, EU-rätt) genomförs i syfte att klarlägga förutsättningarna för det fortsatta arbetet. Analyserna kommer även att ligga till grund för arbetet med den revidering av PTS föreskrift om civilt försvar som är beräknad att påbörjas under hösten Post- och telestyrelsen 4

5 5(11) Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) PTS senaste RSA genomfördes års analys är påbörjad. RSA: n utgör ett planerings- och beslutsunderlag för de åtgärder PTS avser genomföra i syfte att stärka robusthet och resiliens; dels inom sektorerna post och elektronisk kommunikation, men också för myndighetens interna verksamhet. Risk- och förmågebedömningar utgår från ett samhällsperspektiv i enlighet med MSB: s anvisningar. Analysen är begränsad till de fall då förekomsten av avbrott och brister i informationssäkerhet kan innebära en stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, störningar i samhällets funktionalitet eller negativ påverkan på samhällets grundläggande värden. I detta arbete ingår som en naturlig del även omvärldsbevakning, utöver den generella omvärldsbevakning som PTS kontinuerligt genomför. Likaså tar förmågebedömningarna sikte på befintlig utrustning och förnödenheter som kan krävas för att klara en krissituation. Analysen för postsektorn PostNords verksamhet för att tillhandahålla del av den samhällsomfattande posttjänsten har kartlagts utifrån dess kritiska processer, kritiska resurser och kritiska beroenden. Hot och risker har analyserats per kritisk resurs utifrån sannolikhet och hur allvarliga konsekvenserna skulle bli. I risk- och sårbarhetsanalysen för sektorn elektronisk kommunikation identifieras och värderas de hot som kan få nationella konsekvenser. Här anges vilka händelser som utgör de största riskerna. PTS har med utgångspunkt i RSA: n genomfört och planerar ett flertal åtgärder som på olika sätt kan minska risker i elektronisk kommunikation och som kompletterar operatörernas nätsäkerhetsarbete. Analysen av PTS interna verksamhet har avgränsats till de verksamhetsområden och funktioner som bedömts kunna ha påverkan på myndighetens arbete reglerat av krisberedskapsförordningen och de identifierade risker som på detta sätt kan ha väsentlig samhällelig påverkan respektive kunna påverka rikets säkerhet. I analysen har ett antal sårbarheter identifierats och PTS har med utgångspunkt från analysen identifierat ett antal åtgärder som genomförda skulle minska eller eliminera de påvisade sårbarheterna. Vad gäller PTS interna verksamhet beskrivs i RSA: n flera åtgärder som genomförts, pågår samt planeras. Framförallt åtgärder som identifierats under analysarbetet; t.ex. att genomföra behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som krävs eller som finns att tillgå vid hantering av kriser. PTS har även påbörjat en inventering av materiella och personella resurser avseende krissituationer. Post- och telestyrelsen 5

6 6(11) Spektrumförvaltning PTS är också den myndighet som förvaltar radiospektrum i Sverige. PTS får sitt uppdrag från riksdagen och regeringen genom lag och förordning om elektronisk kommunikation11, förordning med instruktion för PTS, regeringsuppdrag och i regleringsbrev. Rätten att använda radiospektrum i Sverige styrs av 3 kap. i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Spektrumförvaltningen ska ske mot bakgrund av tvingande bestämmelser eller rekommendationer som Europeiska kommissionen utfärdar om harmonisering på området för elektronisk kommunikation, och internationellt samarbete som sker inom bland annat ITU och CEPT. Riksdagen formulerar sitt mål för informationssamhället på följande sätt: Elektroniska kommunikationer ska vara effektiva, säkra och robusta samt tillgodose användarnas behov. De elektroniska kommunikationerna ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. Elektronisk kommunikation får allt större betydelse för alla slags verksamheter i samhället. PTS ser att säker och tillgänglig mobil bredbandskommunikation är viktigt för samhället i stort. Det gäller även för Försvarsmakten samt andra aktörer inom allmän ordning, säkerhet och hälsa, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polisen, den kommunala räddningstjänsten, Tullverket, Kustbevakningen där behoven av mobil bredbandstillgång är stora och ökande. PTS utför därför samhällsekonomiska analyser utifrån PTS spektrumstrategi. Samhällsekonomisk analys och bedömning av hur efterfrågan och behov utvecklas i framtiden ska vara vägledande vid övergripande spektrumplanering då PTS fattar beslut om vilka sorters spektrumanvändningar som ska möjliggöras eller förhindras i ett specifikt frekvensband, genom t.ex. ITU-allokering, harmoniseringsbeslut, val av nyttjanderätter och tillståndsvillkor. För verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning och säkerhet, dvs. radioanvändning som krävs för försvar och polisverksamhet och liknande gör PTS istället en frekvenstilldelning efter behovsprövning då marknadsmekanismer inte är tillämpliga för dessa. I tredje kapitlet lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) fastställs vilka regler som gäller för rätten att använda frekvenser. I 3 kap. 1 LEK fastställs att det krävs tillstånd för att ha rätt att använda radiosändare. Krav på tillstånd gäller dock inte för Polisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk, vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt (3 kap 3 LEK). Efter hörande av Försvarsmakten beslutar PTS om tilldelning av radiofrekvenser för Post- och telestyrelsen 6

7 7(11) Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk samt om de ytterligare villkor som behövs. Det beslut som PTS fattar om Försvarsmaktens användning av frekvenser innehåller en s.k. frekvensupplåtelseplan. Denna tas fram efter hörande av Försvarsmakten och en behovsprövning utifrån en samhällsnyttoanalys. Planen innehåller de av Försvarsmakten disponibla frekvensbanden både för exklusiv användning och för delad användning med civil verksamhet. Revideringar av frekvensupplåtelseplanen styrs både av internationella beslut/överenskommelser, nationell utveckling och behov av frekvensspektrum för såväl Försvarsmakten som för annan civil verksamhet. Försvarsmaktens önskan att harmonisera med NATO är också en viktig aspekt. PTS bedriver tillsyn över frekvensanvändning enligt sjunde kapitlet LEK. Denna tillsyn består dels av tillsyn på PTS initiativ av att tillståndsvillkor följs och av tillsyn vid störningsanmälningar. I detta arbete prioriteter PTS tillsynsarbete för att skydda samhällsviktiga nät och samhällsviktig verksamhet från radiostörningar före annat tillsynsarbete. Signalskyddsverksamhet PTS är enligt förordning (2015:1 053) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap skyldig att, tillsammans med andra utpekade myndigheter, ansvara för krisberedskapen och höjd beredskap inom respektive ansvarsområde. För denna uppgift är de bevakningsansvariga myndigheterna skyldiga att använda säkra kryptografiska funktioner. PTS har en signalskyddsorganisation som drivs under en signalskyddschef. Med anledning av arbetet med civilt försvar har PTS utbildat ytterligare personal i hanteringen av signalskyddssystem. Författningar som styr PTS arbete med civilt försvar I enlighet med regeringens planeringsanvisningar har PTS som målsättning att sektorn elektronisk kommunikation ska kunna fungera i hela hotskalan. Det medför att planeringen för höjd beredskap tar sin utgångspunkt i myndighetens planering för fredstida krissituationer samt övriga författningskrav på säkerhetsåtgärder. Det innebär att ett flertal författningar är relevanta att beakta i samband med arbetet med civilt försvar. Som exempel innebär PTS föreskrifter Post- och telestyrelsen 7

8 8(11) om driftsäkerhet, PTSFS 2015:3 en positiv effekt för arbetet med civilt försvar då de bland annat ställer krav på tillträdesskydd och reservkraft. En förteckning över relevanta författningar för PTS ansvarsområde finns samlade i Bilaga 1. Genomförd och pågående samverkan inom civilt försvar MSB Samverkan avseende civilt försvar sker till största del med MSB, exempelvis genom deltagande i informationsmöten, remisser och liknande. Dessutom är PTS medlem i MSB: s Samverkansgrupp Teknisk infrastruktur (SOTI) där myndigheten representerar ansvarsområdet elektroniska kommunikationer. PTS deltar även i MSB: s grupp för samverkan och totalförsvarsplanering och samverkar med MSB avseende juridiska analyser. Inom ramen för Risk- och sårbarhetsanalysarbetet (RSA) sker en samverkan med MSB som till del berör civilt försvar. PTS deltar i, och lämnar undervisningsstöd till MSB: s utbildningar och övningar inom krisberedskap och civilt försvar. Inom ramen för den revidering av föreskrift PTSFS 1995:1 som PTS planerar kommer MSB att kallas som deltagare i en referensgrupp. Referensgruppens syfte är att PTS löpande ska informera om föreskriftsarbetet och ge MSB tillfälle att stödja genom att lämna synpunkter. Övriga civila myndigheter Viss direktsamverkan med andra civila myndigheter sker i form av erfarenhetsutbyte, analyser och annan samverkan. Försvarsmakten PTS samverkar med Försvarsmakten genom deltagande i informationsmöten och övningar. Dessutom sker samverkan avseende förtydligande av hotbildsunderlag, behovsanalyser och liknande. Inom ramen för den revidering av föreskrift PTSFS 1995:1 som PTS planerar kommer Försvarsmakten att kallas som deltagare i en referensgrupp. Referensgruppens syfte är att PTS löpande ska informera om föreskriftsarbetet och ge Försvarsmakten tillfälle att stödja genom att lämna synpunkter. Post- och telestyrelsen 8

9 9(11) Samverkan sker även med Försvarsmakten och andra myndigheter som bedriver samhällsviktig verksamhet inom ramen för PTS internationella arbete med att harmonisera frekvensanvändningen internationellt. Detta gäller både inom Europa genom deltagande i arbetsgrupper inom CEPT och EU samt globalt inom ITU. Sektorn elektronisk kommunikation PTS har identifierat att arbetet med civilt försvar kommer att behöva en regelbunden samverkan med operatörerna. Av den anledningen analyserar PTS hur former för denna samverkan ska utformas i syfte att skapa effektiva och ändamålsenliga rutiner. Inom ramen för arbetet med civilt försvar har en samverkan med operatörer genomförts i syfte att inhämta informationsunderlag för analyser och planering. PTS har som målsättning att så långt det är möjligt utveckla sin samverkan med operatörerna utifrån de rutiner och samverkansformer som redan finns. Operativ samverkan sker främst via den Nationella Telesamverkansgruppen (NTSG) som PTS leder. NTSG är ett frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser i samhället. Kriteriet för medlemskap i NTSG är att operatören har egen teknisk utrustning, kunskaper eller resurser som påverkar Sveriges kritiska infrastruktur för elektronisk kommunikation. PTS har även tagit fram GLU, Gemensam Lägesuppfattning, som är ett system och en metod för att skapa en gemensam lägesuppfattning om hur telenäten fungerar. Detta ökar samverkansmöjligheterna, då operatörerna på ett snabbt sätt kan få och utbyta detaljerad information om status och prognos för pågående störningar i viktiga tjänster i telenäten. DIO, Driftinformation mellan operatörer, är också ett system som PTS har initierat. Där kan driftinformation utbytas mellan aktörer inom området elektronisk kommunikation på ett standardiserat sätt. PTS har inom ramen för sitt robusthetsarbete en strategi för utbildningar och övningar för sektorns aktörer. Syftet med strategin och de utbildningar och övningar som genomförs inom ramen för denna är att öka sektorns förmåga att hantera större kriser och extraordinära händelser, så att konsekvenserna för hela samhället minimeras. Målgruppen för utbildningarna och övningarna är individer och företag eller organisationer inom sektorn som innehar egen teknisk utrustning, kunskap eller resurser som påverkar Sveriges kritiska infrastruktur för elektronisk kommunikation. PTS leder bland annat sektorsövningen TelÖ vartannat år och genomför säkerhetsutbildningar och andra informationsinsatser. Post- och telestyrelsen 9

10 10(11) PTS bedömning av förutsättningarna för myndighetens arbete med civilt försvar Inriktning Den politiska inriktning som statsledningen har framfört är tydlig. I regeringens proposition Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar (prop. 2014/15:109) samt Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/0054/SSK) framgår det att arbetet med civilt försvar ska återupptas och att detta omfattar PTS ansvar och uppgifter. Ekonomi PTS bedömer att sektorn elektronisk kommunikation intar en särställning i arbetet med civilt försvar. Samhället har i dagsläget utvecklat ett stort beroende av elektroniska kommunikationer. Det går inte att lagra eller skapa elektroniska kommunikationer med hjälp av alternativa medel, vilket innebär att reservalternativen till en fungerande sektor är få. Vidare är elektroniska kommunikationer ett område som präglas av pågående teknisk utveckling. Det innebär att inhämtad information och de slutsatser som dras utifrån den behöver kontinuerlig uppdatering, och insatser riskerar att kontinuerligt tappa i effekt när utvecklingen går framåt. Med anledning av sektorns särställning och de särskilda förutsättningar som beskrivits ovan gör PTS bedömningen att myndigheten behöver utöka omfattningen av sitt arbete med civilt försvar för att möta regeringens ökade ambitionsnivå. Regeringens inriktning är att planeringsarbetet i dagsläget ska genomföras inom ram. Det innebär att PTS resurser initialt koncentreras till analyser och samverkan. En ökad ambitionsnivå från statsledningen kräver för PTS arbete en ökad tilldelning av resurser, vilket med hänsyn till områdets särskilda förutsättningar och samhällets beroende av elektroniska kommunikationer, vore en åtgärd som skulle innebära positiva effekter för hela totalförsvaret. Regelverk De regelverk som styr arbetet med civilt försvar är inte helt anpassade efter de förutsättningar som gäller i dag. PTS bedömer bland annat att regelverkets strikta uppdelning i fred och höjd beredskap inte är ändamålsenligt med hänsyn till den aktuella hotbilden och särskilt med hänsyn till logiska hot. Post- och telestyrelsen 10

11 11(11) PTS anser att säkerhetsskydd är en förutsättning för att arbetet med civilt försvar ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. Av den anledningen har PTS arbetat för att höja sin förmåga inom detta område. Säkerhetsskyddslagstiftningen är dock i behov av revidering, exempelvis för att kravställa åtgärder för att hantera logiska hot samt möta behovet av en utökad tillämplighet. PTS ställer sig positiv till regeringens arbete med en ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:23 En ny Säkerhetsskyddslag. Ledning- och sambandsförmåga Arbetet med civilt försvar omfattas till del av försvarssekretess. En förutsättning för att arbetet med civilt försvar ska bedrivas effektivt och säkert är att såväl myndigheter som aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet har tillgång till system och sambandmedel som medger lagring, bearbetning och utbyte av denna typ av information. PTS bedömer att det skulle generera positiva effekter i form av högre säkerhet och effektivitet för arbetet med civilt försvar om det fanns gemensamma robusta och moderna kommunikationslösningar tillgängliga för samtliga aktörer som arbetar med civilt försvar. Post- och telestyrelsen 11