Kursbeskrivningar

Transkript

1 Kursbeskrivningar Yrkesförberedande program

2 REGISTER Kurser för grundläggande behörighet Engelska 6 4 Svenska 2 5 Svenska 3 5 Svenska som andraspråk2 5 Svenska som andraspråk 3 6 Behörighetsgivande kurser Nationella kurser Tider för kurserna Idrott och hälsa 2 8 Matematik 2a 8 Matematik 3b 9 Moderna språk Naturkunskap 2 13 Bild och form 1b 16 Digitalt skapande 16 Entreprenörskap 17 Engelska 7 17 Företagsekonomi 1 18 Friskvård och hälsa 18 Privatjuridik 19 Matlagning 1 19 Massage 1 20 Ensemble 1 20 Körsång 1 20 Litteratur 21 Skrivande 21 Träningslära 22 Kurser som går i åk.2 23 Kurser som går i åk.3 23

3 3 Kurser för grundläggande behörighet 3

4 4 ENGENG06 - Engelska 6 Kommunikationens innehåll Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer. Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner. Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor och i olika medier. Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse. Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer. Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar, även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte. 4

5 5 SVESVE02 Svenska 2 Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper. Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken. Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter. SVESVE03 Svenska 3 Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär. Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning. Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet. Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg. Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring. SVASVA02 Svenska som andraspråk 2 Muntliga utredande och argumenterande presentationer i och inför en grupp. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner och presentationer. Deltagande i samtal och 5

6 6 diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status. Jämförelse mellan svenska, elevens modersmål och andra språk som eleven har kunskaper i. SVASVA03 Svenska som andraspråk 3 Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal, diskussioner, debatter och föredrag. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande och hur presentationstekniska hjälpmedel kan användas för att stödja och förbättra en muntlig presentation. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till syfte och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Disposition, språkliga drag och retoriska grepp i olika typer av muntlig framställning. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag. Referat- och citatteknik samt grundläggande kunskaper i källkritik. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Läsning av och samtal om texter av olika slag, med tonvikt på att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska större textmängder, samt diskutera dispositionen, språket och stilen i texter av vetenskaplig karaktär. Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider, med tonvikt på att sammanfatta, tolka, värdera och referera till texterna. Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk. Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på att utveckla strategier för fortsatt lärande. 6

7 7 Behörighetsgivande Kurser 7

8 8 IDRIDR02 - Idrott och hälsa 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande innehåll: Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter. MATMAT02a - Matematik 2a Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar vid budgetering. Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Strategier för att formulera algebraiska uttryck, formler och ekvationer kopplat till konkreta situationer och karaktärsämnena. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Användning av linjära ekvationssystem i problemlösningssituationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Lösning av exponentialekvationer genom prövning och grafiska metoder. Geometri Fördjupning av geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel sinus, cosinus, tangens, vektorer och symmetrier. Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga och yrkesmässiga sammanhang. Samband och förändring Begreppet funktion, definitions- och värdemängd. Tillämpningar av och egenskaper hos linjära funktioner samt potens-, andragrads- och exponentialfunktioner. 8

9 9 Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, utan och med digitala verktyg. Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. MATMAT03b - Matematik 3b Algebra Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. Samband och förändring Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. Introduktion av talet e och dess egenskaper. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andra derivatan. Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andra derivata. Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. 9

10 10 Moderna språk, steg 1-4 Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I Undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på målspråket. I undervisningen ska eleverna få möta talat och skrivet språk av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser. Det finns 4 steg språk (inom Luleå gymnasieskola) och som bygger på varandra. Steg 1 och steg 3 kan läsas i årskurs två, Steg 2 och steg 4 i årskurs tre. Du som har fått betyg i det aktuella språket från grundskolan börjar direkt på steg 3. Vi erbjuder franska, spanska och tyska. Du kan även läsa finska, steg 1 i årskurs två och steg 2 i årskurs tre. MODXXX01 Moderna språk 1 Kommunikationens innehåll Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Reception Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, även via olika medier och i kombination med illustrationer, till exempel film. 10

11 11 Dialoger och samtal. Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger. Information och meddelanden, till exempel skyltar och reklam. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. Olika sätt att orientera sig i och välja bland texter och talat språk från internet och andra medier. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och stavning, i det språk eleverna möter. Hur ord, fasta språkliga uttryck och vardagsfraser används i talat språk och texter i olika situationer. Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformuleringar, gester och frågor. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation samt ord, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck. MODXXX02 Moderna språk 2 100poäng Kommunikationens innehåll Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser; åsikter, känslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används. Reception Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, även via film och andra medier. Dialoger, intervjuer och samtal. Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter. Information och meddelanden, till exempel reklam, tidtabeller och notiser. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll. Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion samt fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal. Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. Strategier som omformuleringar, frågor, och stödjande fraser för att lösa språkliga problem i samtal och skriftlig kommunikation samt för att delta i och bidra till samtal. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer, mot tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang. 11

12 12 MODXXX03 Moderna språk 3 Kommunikationens innehåll Kända ämnesområden; vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och aktuella händelser; åsikter, känslor och erfarenheter. Levnadssätt, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Reception Tydligt talat språk, även med viss regional färgning, och texter, som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande och kontaktskapande, även via film och andra medier. Samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dialoger och intervjuer. Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger och dikter. Enkel sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel nyheter. Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte. Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och grammatiska strukturer samt fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. Hur texter och talat språk varieras utifrån olika syften och sammanhang. Produktion och interaktion Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Diskussioner, samtal och skrivande för kontakt och kommunikation i olika situationer. Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar och förklaringar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck och grammatiska strukturer, mot tydlighet, variation och anpassning till syfte, mottagare och situation. MODXXX04 Moderna språk 4 Kommunikationens innehåll Aktuella och kända ämnesområden; intressen, vardagliga situationer, aktiviteter och händelseförlopp; relationer och etiska frågor; åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner. Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i sammanhang och områden där språket används. Reception Talat språk, även med viss regional och social färgning, och texter, som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande, även via film och andra medier. Samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dialoger och intervjuer. Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och dramatiserad form, samt sånger och dikter. Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel reportage. 12

13 13 Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte. Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärde och fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang. Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter. Produktion och interaktion Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal, diskussion och argumentation för kommunikation och kontakt i olika situationer. Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar, frågor och förklaringar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ge bekräftelse, ställa följdfrågor och ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck och satsbyggnad, mot tydlighet, variation och flyt. Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem till syfte, mottagare och situation. NAKNAK02 - Naturkunskap 2 Naturkunskap 2 bygger på kursen naturkunskap 1a2 eller kursen naturkunskap 1b. Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. 13

14 14 Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. 14

15 15 Nationella kurser 15

16 16 BILBIL01b - Bild och form 1b Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Problemlösning i bild. Gestaltande bildarbete i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö och lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. DIGDIG01 Digitalt skapande Undervisningen i ämnet digitalt skapande ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa, gestalta och kommunicera med digital teknik. Undervisningen ska ha experimentell och undersökande karaktär och ge eleverna möjlighet att arbeta med kombinationer av olika uttryck, till exempel bild, rörelse eller musik. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om den programvara och hårdvara som används för skapande inom olika estetiker. Eleverna ska ges möjlighet att inrikta sitt digitala skapande mot olika uttryck. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla begreppsförståelse och förmåga att använda metoder för att analysera digitala uttryck ur både estetiska och tekniska perspektiv. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att pröva skapande via såväl digitala plattformar som lokalt i datorn. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av övergångar mellan analoga och digitala skapandeprocesser samt att pröva kollektivt asynkront skapande. Eleverna ska ges möjlighet att ta del av, diskutera och analysera digitalt skapade gestaltningar, produkter och konstverk samt att utveckla förmåga att bedöma konstnärliga och tekniska kvaliteter i digitalt skapande. 16

17 17 ENTENR0 - Entreprenörskap Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i nätverk. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra bestämmelser. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. ENGENG07 - Engelska 7 Kommunikationens innehåll Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel. 17

18 18 Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte. FÖRFÖR01 Företagsekonomi 1 Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. HAAFRI0 - Friskvård och hälsa Människors livsvillkor och deras hälsoeffekter ur psykosociala, socioekonomiska, kulturella, historiska och internationella aspekter samt genus- och miljöaspekter. Folkhälsosjukdomar och livsstil i relation till hälsa och ohälsa. Hälsoupplysning individuellt och i grupp. Hälsoprofil som verktyg. Hälsofrämjande program på individ- och gruppnivå. Sekundärpreventivt hälsoarbete vid folkhälsosjukdomar. Kost, näring, fysisk aktivitet och sömn. Stress och stresshantering. Missbruk och beroende. Sexualitet och samlevnad samt STI (sexually transmitted infections). Centrala begrepp och teorier inom området, till exempel KASAM (känsla av sammanhang). Nationella och internationella överenskommelser samt bestämmelser för hälsoarbete. 18

19 19 Kommunikation och coachning. JURPRI0 - Privatjuridik Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning. Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan. Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner. Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderätter. Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada. Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador. Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. MALMAL01 Matlagning 1 Grundläggande matlagning och matlagningsmetoder. Kalla och varma maträtter. Kökets redskap, maskiner och annan utrustning. Hur de används och hanteras på ett säkert sätt. Grunderna i identifiering, behandling och hantering av råvaror samt smakmässiga och ekonomiska konsekvenser av hur råvaror behandlas och förvaras. Hygien och dagliga hygienrutiner, till exempel rengöring av lokaler och utrustning. Ergonomi i det egna arbetet samt ergonomiska riskfaktorer. Arbetsmiljö och säkerhet samt lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel livsmedelslagen. Grundläggande kommunikation för arbete i kök. OBSERVERA Av hygieniska skäl kräver matlagningskursen, Matlagning 1, ett friskintyg (hälsodeklaration) som utförs av skolsköterskan på din enhet. Efter en vistelse, t ex en semesterresa, i ett land utanför norden under det senaste halvåret eller under kursens gång samt vid symtom av maginfektion skall ett avföringsprov tas. Det görs på din vårdcentral och du betalar enligt gällande taxa. 19

20 20 MAAMAA01 Massage 1 Grundläggande anatomi och fysiologi med fokus på kroppens rörelseapparat, skelett, leder, muskler och hud. Tillämpad anatomi samt grundläggande muskel- och skelettpalpation. Grundgrepp i massage. Klassisk massage, ansiktsmassage, sittande massage samt taktil massage. Massagens historia, vetenskapliga effekter och teoretiska grund. Spänningsbehandling och hur massage kan frigöra spänningar i stel och spänd muskulatur. Undersökning, behandling och träning i kombination för att skapa helhet i ett hälsofrämjande syfte. Hygien, miljö och arbetsställning vid massage. MUSENS01 Ensemble 1 Grundläggande ensemblemusicerande och repertoarkännedom. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Konstnärlighet och genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp, repetitionsmetodik. Instrument och deras karaktär och grundläggande egenskaper. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. Grundläggande arbetsmiljöaspekter på musicerande hörselvård, ergonomi och elsäkerhet. MUSKÖS01 Körsång 1 Körmusicerande i flerstämmig körmusik på en grundläggande nivå från olika repertoarområden. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp. Grundläggande röstvård och metoder för det. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. 20

21 21 SVELIT0 - Litteratur Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, dvs. hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, dvs. vilka perspektiv man intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv. SVESKR0 Skrivande Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. 21

22 22 Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet. TRNTRN01 Träningslära 1 Anatomi och fysiologi med fokus på kroppens rörelseapparat, skelett, leder och muskler. Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa. Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa. Människors olika förutsättningar för fysisk aktivitet i olika situationer. Motionsmiljöers betydelse för träning, motivation och prestation. Träningsmetoder för till exempel uthållighet, styrka, rörlighet, koordination och koncentration. Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av anpassade träningsprogram för såväl individer som grupper. Metoder för att arbeta skadeförebyggande samt akut omhändertagande och grundläggande behandling av skada i samband med fysisk aktivitet. Etiska normer och regler för träningsverksamhet. 22

23 23 Följande kurser kan väljas i åk.2 Bild och form 1b Digitalt skapande 1 Engelska 6 Ensemble 1 Friskvård och hälsa Företagsekonomi 1 Litteratur Matematik 2a Matlagning 1 Massage Naturkunskap 2 Privatjuridik Träningslära 1 Skrivande Språk: franska, kinesiska, spanska och tyska steg 1-4 Svenska 2 Svenska som andraspråk 2 Följande kurser kan väljas i åk.3 Bild och form 1b Engelska 7 Entreprenörskap Friskvård och hälsa Företagsekonomi 1 Idrott och hälsa 2 Körsång Litteratur Massage Matematik 3b Matlagning 1 Naturkunskap 2 Privatjuridik Språk: franska, kinesiska, spanska och tyska steg 2-4 Svenska 3 Svenska som andraspråk 3 23