3/11 Om hiv, sex & sånt. Mer sex i skolan Transkamp Aborter i USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3/11 Om hiv, sex & sånt. Mer sex i skolan Transkamp Aborter i USA"

Transkript

1 3/11 Om hiv, sex & sånt Mer sex i skolan Transkamp Aborter i USA

2 INSIKT 3/11 9 Konsten att stå mitt emellan Om metodmaterial för transsexuella ungdomar, lagen om könsbyte och mannen(?) som fött tre barn. 14 HPV-vaccinet ett spel om miljoner och om liv Varje års fördröjning kan kosta 70 liv, säger Bo Claesson, SKL. 16 Hotad rättighet Om abortsituationen i USA 20 Ett steg framåt två tillbaka och i Europa. OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger 4 Äntligen! Nya läro- och kursplaner utlovar bättre sex- och samlevnadsundervisning på skolans alla stadier. 7 Tufft men roligt Mirja Schröder, gymnasielärare i Blackeberg, berättar om hur hon känner inför den nya uppgiften att integrera sex och samlevnad i sina ordinarie ämnen. ULRICA ZWENGER 21 Här tas kondomen på djupaste allvar Besök i Kondomrummet på Järva mansmottagning. 24 Vänd klamydiatrenden med gränsöverskridande arbete Charlotte Deogan har studerat olika sätt att bedriva STI-prevention. 25 Borde finnas flera gånger om året Rapport från Klamydiamåndagen. 27 REGIONNYTT 28 Sen sist, Böcker, Kortfattat ULRICA ZWENGER ULRICA ZWENGER På gång på Lafa Välkommen till Lafas seminarier DET FÖRSTA seminariet har rubriken HEMLIGHETER KÄNDA AV MÅNGA och äger rum torsdag 17 november kl på Lafa. Författaren till boken med samma namn, VERONICA SVENSK från Förbundet Unga Rörelsehindrade, inleder eftermiddagen. Vidare medverkar GLENN HAN- ZEN från företaget Spicy Mate, som specialiserat sig på sexhjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, samt OLLE WALLER, Lafa. ANMÄLAN: Mejla lis-marie. eller ring tel MÅNDAG 28 november kl är det dags för UngKAB SVERI- GES STÖRSTA STUDIE KRING UNGA OCH SEXUALITET, ett seminarium kring ungas kunskaper, attityder och beteenden relaterat till sexualitet. RONNY TIKKANEN, forskare vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, presenterar resultaten från UngKAB (kunskaper, attityder och sexuella handlingar bland unga). Seminariet har särskilt fokus på Stockholms län. ANMÄLAN: Frågor? Ring Lis-Marie Kanon, tel Två nya kapitel UNDER NOVEMBER kommer två nya texter att skickas ut till alla som har RÖDA TRÅDEN metodhandbok i sexualitet och samlevnad. Den ena texten, Med normer i fokus, handlar om hur man kan arbeta med normanalys i olika ämnen i skolan. Texten är skriven av läraren TOMMY ERIKSSON på Farsta gymnasium och ELIN JACOBSSON, Lafa. Den andra, En lektion om kondomanvändning, är hämtad från Gärdesskolan i Stockholm. Frågor? Mejla Elin Jacobsson, eller ring tel INSIKT om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon Fax Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm Redaktörer Martina Junström Telefon Hanna Ådin (föräldraledig t o m jan 2012) Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Redaktionskommitté: Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin (föräldraledig) Layout: Lotta Continua Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt Telefon Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN INSIKT 3/11

3 LEDARE INSIKT ringde till BIRGITTA RYDBERG, sjukvårdslandstingsråd (FP) och initiativtagare till den hbt-policy som snart ska klubbas igenom i Stockholm läns landsting. Så här heter det i inledningen bland annat: Policyn har en övergripande vision om att alla människor, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning ska synliggöras och bli bemötta med respekt och professionalitet inom Stockholms läns landstings olika verksamheter. [---] Policyn gäller all verksamhet i landstingets förvaltningar och bolag samt de verksamheter som Stockholms läns landsting har avtal med. Varför ville du ta fram en hbt-policy? Behoven var tydliga. Det behövs mer kunskap och bättre bemötande. Homo-, bisexuella och transpersoner har ju ett sämre hälsoläge. De drar sig kanske ibland dessutom för att söka vård, för att de tror att de inte ska bli bra bemötta. Sedan finns förstås rena fall med diskriminering och fördomar också. Hur ska ni nå ut med policyn till landstingets alla anställda? Vi kommer börja med att utbilda på olika nivåer: vårdpersonal men också chefer som förstås är en nyckelgrupp. Och även politiker. Det är viktigt att policyn blir ett bra verktyg och hjälpmedel. Att den inte upplevs som en extra administrativ belastning eller blir en hyllvärmare. Med kunskap kommer tänket att kunna komma in i det vardagliga arbetet. Policyn är ju relativt allmänt hållen. Och jag tar för givet, att den värdegrund landstingets verksamhet bygger på redan nu, omfattar även hbt-personer. Vad är det i skrivningarna eller hanteringen som gör att läget kommer att förbättras nu i och med den nya policyn? I grunden ska ju alla bemötas jämlikt, som individer, utifrån vars och ens förutsättningar och behov. Genom utbildning och med tydliga, egna mål som respektive verksamhet sätter upp kan de själva finna vad de behöver jobba med och förbättra det. En bra förebild på hur det kan fungera är alla de praktiska förändringar som har blivit resultatet av landstingets chefsutbildning i jämställdhet, där cheferna driver jämställdhetsprojekt i sina respektive verksamheter. Det har givit jämställdhetsarbetet en skjuts och många goda exempel. LOTTA JONSON PS. I mitten av oktober fälldes Liljeholmens vårdcentral för ett fall av diskriminering år 2009; Stockholms läns landsting ska betala skadestånd till en lesbisk kvinna. Om hbt-policyn efterlevs i framtiden kommer händelser av detta slag självklart inte att förekomma. Mycket på gång I ÅR HAR SEX- och samlevnadsundervisningen uppmärksammats på många sätt: SVT sände serien Sexualkunskap, RFSU och andra organisationer utnämnde den 28 september till en kampanjdag för att uppmärksamma alla elevers rätt till en likvärdig sexualundervisning och Skolverket ordnar konferenser för att introducera gymnasieskolans nya ämnesplaner där sex och samlevnad syns på ett tydligare sätt. För arbetet med sexualitet och hälsa har skolans sex- och samlevnadsundervisning alltid varit den viktigaste arenan för att nå ungdomar. Att grund- och gymnasieskolans nya läroplaner nu särskilt lyfter fram sexualitet och relationer i flera ämnen och kursplaner gör att fler lärare och andra vuxna i skolan får en roll i sex- och samlevnadsundervisningen. PÅ LAFA ÄR VI glada att kunna erbjuda utbildning och stöd till alla de lärare i Stockholms län som kanske inte har så mycket erfarenhet av att jobba med sexoch samlevnadsfrågorna och som vill fylla på med kunskap och metoder. Vi har utvecklat särskilda introduktionskurser som fokuserar dels på själva ämnet sexualitet och samlevnad, dels på användbara metoder. Metodpärmen Röda Tråden kommer också att uppdateras med ett kapitel om normkritisk pedagogik, något som är en viktig grund för sex- och samlevnadsundervisningen enligt de nya läroplanerna. Läs mer på sid 4 8. FRÅGOR KRING KÖN, könsuttryck, sexuell identitet och sexuell läggning är centrala när man arbetar med sex- och samlevnadsfrågor och sexuell hälsa. I detta nummer presenterar vi ett nytt metodmaterial Kompassen framtaget av RFSL Stockholm och tänkt att användas i grupper med unga homosexuella, bisexuella och transpersoner. Syftet är att stärka deltagarna och ge dem möjlighet att utveckla och öva på strategier för att hantera svåra situationer. Kompassen bygger på 15 kortfilmer som tar upp frågor och situationer som unga hbt-personer kan möta. Jag har sett några av filmerna och de berör! Landstingets egna arbete med hbt-frågorna har tagit ett steg framåt i och med att en hbt-policy har antagits av Hälsooch sjukvårdsnämnden. Senare i höst kommer policyn att tas upp i Landstingsfullmäktige och när den beslutats där kommer den att gälla för alla landstingets verksamheter och även för alla bolag och verksamheter som landstinget har avtal med. Hbt-policyn har tagits fram av oss på Lafa med mycket input från flera hbtorganisationer och i diskussion med olika verksamheter i landstinget. Min förhoppning är att genom att tydligt peka ut att hbt-frågorna måste synliggöras och att kompetensen och medvetenheten måste öka, så kan policyn bidra till att bemötandet av hbt-personer blir bättre. För oss på Lafa ger policyn stöd för att fortsätta utbilda i hbt-frågor. Under våren blir det bland annat utbildning för ungdomsmottagningspersonal. WORLD AIDS DAY närmar sig och även i år kommer gymnasieskolorna att bjudas in till ett evenemang i Kulturhuset den 1 december. En rad organisationer samarbetar för att öka kunskapen om hiv och uppmärksamma hur det är att leva som hivbärare i Sverige. Förra årets program blev mycket uppskattat, vi vet att många av gymnasieeleverna som deltog lärde sig nya saker om hiv och de fick också tillfälle att möta och ställa frågor till unga och äldre som lever med hiv. Låter detta intressant, anmäl din klass på lafa.nu! GUNILLA NEVES EKMAN GUNILLA NEVES EKMAN Gunilla Neves Ekman, chef på Lafa 3/11 INSIKT 3

4 SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN 4 INSIKT 3/11

5 Mirja Schröder tillsammans med några av sina elever på Blackebergs gymnasium. Äntligen! Alla som kämpat för en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning har anledning att om inte jubla så åtminstone känna viss glädje. Den svenska skolans nya läroplaner talar ett tydligare språk än tidigare. Och sexoch samlevnadskunskaper ska genomsyra betydligt fler lektioner än någonsin tidigare. ULRICA ZWENGER Ioch med höstterminen 2011 arbetar hela grundskolan och också gymnasiet enligt nya läroplaner. Just orden sex och samlevnad hittar man inte så ofta bland de olika skrivningarna men väl andra termer som på olika sätt ingår i begreppet. Det är vitt och omfattar till en del ytterst konkreta företeelser som kroppsdelarnas olika namn och funktioner. Dessutom rymmer det också mycket svårare inslag som handlar om värderingar som inte går att mäta i ren kunskap. Sex och samlevnad handlar ju om så mycket: om kön, identitet, etik och moral, kulturella beteenden och mycket mer. Det säger sig självt att det spänner över ett vidare fält och alltså borde behandlas inom flera skolämnen. Vilket alltså erkänns mer explicit nu än tidigare. Thérèse Juvall, skol- och utbildningsansvarig på Lafa är glad. Det här är en spännande process som precis bara sparkats igång. Äntligen har myndigheterna insett att sex och samlevnad är ett viktigt område. Visserligen har det inte varit svårt att hitta stöd för sex- och samlevnadsundervisning i den tidigare läroplanen heller. Men nu står det mycket tydligare uttryckt på flera ställen och det gör att det ställs högre krav på skolorna att arbeta med sex och samlevnad. SÅ HÄR KAN DET heta i kursplanen för bildämnet, åk 7 9, om vad ämnet ska innehålla (under punkten Centralt innehåll/bildanalys): Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Eller i ämnet idrott för samma årskurser (Centralt innehåll/hälsa och livsstil): Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer till exempel av kön. I ämnena modersmål och svenska finns sexoch samlevnadsinslag med i de övergripande formuleringarna och dessutom i kursplanerna på alla stadier. Under rubriken Centralt innehåll för åk 1 3 sägs att eleverna ska kunna ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter och att de ska känna till myter från olika tider. I åk 4 6 ska undervisningen ta upp berättande och poetiska texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Och på högstadiet ska den utökas till skönlitteratur som belyser detsamma, det vill säga i hög grad sådant som det mesta inom sex- och samlevnadsundervisningen kretsar kring. I de naturorienterande ämnenas centrala innehåll talas om kroppen, sociala relationer och sinnesupplevelser. Och mer ingående på 3/11 INSIKT 5

6 SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN flera ställen i de olika kursplanerna för alla stadier. Likaså i de samhällsorienterande ämnena historia, religionskunskap och samhällskunskap går det att hitta formuleringar som kan relateras till sex- och samlevnadsområdet på snart sagt varje punkt. Också ämnet teknik har en passus som passar in i sammanhanget. Under punkten Centralt innehåll/ Teknik, människa, samhälle och miljö heter det att eleverna i åk 7 9 ska ta upp Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning. Och så där kan man fortsätta hitta exempel efter exempel ända nerifrån åk 1 3 och upp till gymnasieskolan. DOCK SLÅS DEN som går igenom läroplanernas ordalydelser, både vad gäller grundläggande värderingar och kursplaner, av att innehållet ofta är ganska vagt och allmänt hållet. Finns det då verkligen anledning att tro att undervisningen kommer att bli mer omfattande och också mer lika mellan olika skolor nu? Frågan går till Agneta Nilsson, undervisningsråd på Skolverket. De nya skrivningarna banar ännu mer än tidigare väg för att göra sex och samlevnad till det ämnesövergripande kunskapsområde som läroplanen har talat om ända sedan Alla skolor har inte anammat den uppfattningen ännu. Rektorerna har haft svårt att styra över sex- och samlevnadsområdet. Men i och med att det nu står inskrivet i kurs- och ämnesplanerna blir det tydligt för till exempel en historielärare att sexualitet och relationer ska integreras i just hans eller hennes ämne. Variationen inom varje enskild skola är fortfarande stor men nu måste alla berörda lärare ta tag i detta. Ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen kommer därmed att vila på fler lärare. Det innebär självklart en ny situation, fler lärare måste integrera dessa frågor inom sina ämnen. Det innebär också att fler lärare behöver stöd och kompetensutveckling, säger Agneta Nilsson. SKOLVERKET FICK I SOMRAS uppdraget att ta fram material som ska ge lärarna stöd att integrera sex och samlevnad i sin egen undervisning. Det första materialet, riktat till gymnasiet, kommer förhoppningsvis ut i januari. Under våren ska ett material för åk 7 9 och för förskolan till åk 6 presenteras. Stödmaterialet riktar sig främst till de lärare som inte sysslat med sex- och samlevnadsfrågor tidigare. Men många lärare har redan i till exempel ämnet svenska diskuterat frågor om sexualitet, kärlek, normer och relationer. Ur skönlitteraturen kan man ösa! För dem kanske våra exempel inte kommer att vara några direkta nyheter. Skolverket har också uppdragsutbildningar som ges av universitet och högskolor, meddelar Agneta Nilsson. Men för att stödja så många lärare som möjligt tror jag nästan mest på det kollegiala lärandet. Det finns alltid erfarna lärare på en skola och rektorerna skulle kunna bana väg för att lärare lär sig mer av varandra. DET ÄR ALLTSÅ uppenbart att Skolverket tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är ett viktigt inslag i den nya skolan. Varför då inte göra det till ett obligatoriskt eget ämne? Att den diskussionen knappast hörts alls handlar förstås till stor del om att alla ämnen slåss om undervisningstimmar; det finns knappast plats för fler. Men också om att det i så fall skulle betyda en återgång till en tid då sex och samlevnad var lite vad som helst, menar Agneta Nilsson. Kanske lite preventivmedelsinformation eller ett par temadagar. Eller att många rektorer lämnade över allt inom området till en enda lärare på skolan vanligtvis biologiläraren. Att få begrepp som jämställdhet, normer och genus in i de nya kurs- och ämnesplanerna har varit en vision som vi länge närt. På sikt tror jag att det kommer att ge eleverna ett betydligt bredare perspektiv på sexualitet och relationer. Att integrera diskussioner om dessa mångfasetterade begrepp i olika ämnen kan bana väg för en mer humanistisk sex- och samlevnadsundervisning. Och till dem som oroas över risken att ämnet faller mellan stolarna när alla lärare måste ta ett ansvar vill jag säga: Tvärtom! Sex- och samlevnadsundervisningen kommer snarare att breddas. Det är jag övertygad om. LOTTA JONSON T h: Mirja Schröder undervisar i biologi och naturkunskap på Blackebergs gymnasium, som genom åren månat om sex- och samlevnadsundervisningen trots att den inte legat med i kursplanerna tidigare. Numera ska Mirja Schröder ha sex och samlevnad i naturkunskap i ettan samt i biologi i tvåan. Sex och samlevnad = tre sidor av en triangel ENLIGT AGNETA NILSSON, Skolverket, vilar sex- och samlevnadsundervisningen på tre ben eller snarare kan den liknas vid de tre sidorna av en triangel. Så här: Den ena sidan innebär ett vardagsarbete i skolan, att fånga frågan i flykten. Det finns mycket som händer under en skoldag. Självfallet en mängd bra och roliga saker där eleverna är diskussionslystna och vill ha en dialog om existentiella frågor som rör sexualitet, relationer, svartsjuka, avundsjuka, göra slut, bli ihop. Men man måste också ta upp allt annat som händer i skolan av kränkningar, hot, skvaller, ryktesspridning. Företeelser som de vuxna i skolan behöver ta itu med antingen under kommande lektion eller på rasten. Den andra sidan av triangeln kan vara specifika lektioner, där eleverna har möjlighet att diskutera olika frågeställningar som hör till sexualupplysningen, som När ska kondomen på för att skydda mot klamydia? Hur gör man slut på ett bra sätt? Var går mina egna gränser (vad vill jag, vad vill jag inte), det vill säga att få tala om sexualitet i relation till makt. För sådana lektioner kan läraren ofta samarbeta med elevhälsans personal i upplägg och genomförande, men även ungdomsmottagningen kan ibland ha möjlighet att vara med kring vissa moment. Den tredje sidan, själva basen, utgörs av de olika ämnena och de diskussioner som varje lärare leder inom sitt ämne. Det ska ge eleverna perspektiv, få dem att se sammanhang, se hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter och ge dem en medvetenhet om de normer och värden som styr oss idag. 6 INSIKT 3/11

7 Tufft men roligt Mirja Schröder, Blackebergs gymnasium: Jag har ingen som helst utbildning i sex och samlevnad. Det ingick inte i min ämnesutbildning och det har aldrig legat som ett eget moment tidigare. Aldrig under mina tio år första som lärare. Däremot som individuellt val inom ämnet Hälsokunskap (tidigare Friskvård och hälsa) vid ett par tillfällen men då har jag haft möjlighet att ta hjälp utifrån. En tjej, specialiserad på sexualupplysning, höll i de lektionerna och jag var inte i rummet hela tiden då. Nu plötsligt har det blivit bara mitt eget ansvar. Rätt tufft faktiskt. Det är helt och hållet beroende av mitt eget intresse att göra något av det. Några krav på fortbildning har det aldrig varit tal om. Du har ju biologi med naturvetarna och naturkunskap med dem som läser ekonomi och samhälle. Det är ju två snarlika ämnen men Just det men med olika vinklingar. Sex och samlevnaden ska kopplas till de olika klassernas respektive inriktning. I biologin ska jag gå in mer på människokroppen, i naturkunskapen ska det mer vara inriktat på diskussioner och kanske också handla mer om värderingar i allmänhet. Så tolkar jag i alla fall det som står i kursplanerna. Som biologilärare känns det inte så himla konstigt att tala om människokroppen och om hur allt fungerar. Att reflektera kring livsfrågor och diskutera etik är jag däremot inte utbildad för. Då glider man ju gärna in på sånt som mer har med religion och samhällskunskap att göra. Samtidigt tycker jag att det är roligt, men jag kan inte säga att jag känner mig särskilt trygg. Jag kommer att få testa och bara lita på att kunskapen om mina elever och mig själv räcker till. Hur tänker du göra då? Jag har mest funderat på hur jag ska göra inom Naturkunskapen eftersom det är aktuellt i år. Somligt kan nog bli laddat också för min egen del. Men det blir spännande att se hur det går. Jag tror att jag kommer att starta så som den resurs jag tidigare hade i Hälsokunskapen gjorde. Veckan innan hon skulle komma hade hon bett eleverna att skriva frågor, vilka frågor som helst, en eller två per person. Sedan under lektionerna var hon väl förberedd och betade av frågorna rakt av, en efter en. Det blev kanonbra. Men jag känner mig ändå osäker. Jag kanske inte kan göra det lika bra som hon. Sen är det lite skillnad, hon kom hit en enda gång. Jag ska ju ändå ha de här eleverna i två år till och sätta betyg på dem. Jag har en helt annan relation till dem. Även om jag inte kommer att kunna svara på allt måste jag säga: Ni får fråga precis vad ni vill! Kanske gör jag en lektion med bara killar 3/11 INSIKT 7

8 SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN och en med tjejer och går igenom alltsammans på en senare lektion med helklass och diskuterar eventuella skillnader och likheter. I grunden tror jag det är bra att skolans vanliga lärare tar upp frågor kring sex och samlevnad. Då avdramatiseras alltsammans. Å andra sidan kan det vara lättare att tala öppet inför någon utifrån. Här finns absolut en problematik att fundera över. En sak har jag förstått, att man inte kan ta saker och ting för självklart, inte säga sig att alla vet så mycket trots att samhället är så inriktat på sex. Det finns ett stort tryck på eleverna genom alla realityserier, där normaliteten förskjutits. Eleverna är ofta väldigt blyga och tysta. Jag vill gärna få igång dem, få dem att prata. Jag tror att en lärare ganska lätt kommer att kunna negligera sex- och samlevnadsundervisningen om de tycker att den är obehaglig. Men läroplanen talar uttryckligen om att man ska ta upp värderingsfrågor och en massa annat så egentligen borde det inte gå att komma undan. Tidigare har jag lite av en slump slunkit in på sex- och samlevnadsområden när vi sysslat med genetik. Då har frågorna seglat upp spontant. Varför man är som är? Hur det blir när gener och anlag korsas? Vad händer om man har en annan uppsättning könskromosomer? Vad är arv, vad är miljö? Är sex och samlevnad något att samarbeta med andra lärare om? Visst finns det möjligheter till ämnesöverskridande inslag men det kräver så mycket. Reformen Gy 11 innebär ett stort merarbete så just nu orkar jag inte det. Jag tror däremot att det vore bra med ett samarbete mellan lärarna som undervisar i kurser där sex och samlevnad ingår. Trenden just nu är att ämnesövergripande samarbeten betonas mindre än tidigare. Ämnesövergripande undervisning riskerar att bli mindre konkret. Faran är att lektionerna blir oorganiserade, att eleverna känner att de inte får lära sig vad de ska. Fixeringen vid betyg förstör dessutom. Eleverna vill veta vad som gäller för att få ett visst betyg och i ämnesövergripande projekt tenderar det att bli otydligare. Jag har bestämt mig för att inte ha något prov. Utvärderingen av eleverna får ske på annat sätt. Antagligen kommer det endast att gälla kunskapskraven E (godkänt) eller F (icke godkänt). Är det något du skulle önska inför sex- och samlevnadsundervisningen? Jag skulle gärna vilja ha mer fortbildning. Gärna gå på seminarier, föreläsningar och kurser utan examen. Det skulle också vara bra att kunna få nedsättning i tjänst för en mer omfattande utbildning. Lärarlyftet kanske kan hjälpa till, det vill säga om staten subventionerar en del av lönen. För skolan har inte råd. Då spelar det ingen roll skolledningens intresse för sex- och samlevnadsundervisningen kan vara hur stort som helst LOTTA JONSON Bättre men inte helt bra UNDERVISNINGEN i sex och samlevnad för blivande lärare skiljer sig fortfarande mycket mellan lärarutbildningarna. Detta trots krav från regeringen, främst för alla mellanstadiets blivande lärare. Det är svårt att få en överblick på dagsläget eftersom varje lärarutbildning själv bestämmer hur man ska prioritera satsningarna och skriver sina egna kursplaner. Olikheterna kvarstår alltså. Olle Katz vid Göteborgs universitet tycker ändå att det blivit något bättre. På sätt och vis är det ett stort steg som tagits. Om regeln tidigare var ingenting så är den någon sex- och samlevnadsundervisning för blivande lärare nu. Göteborg verkar ligga bäst till med en mycket tydlig skrivning för lärarutbildningen i sin helhet. Där finns sex och samlevnad med i den utbildningsvetenskapliga kärnan som alla blivande lärare måste läsa. Olle Katz berättar att bland dem på de olika lärarhögskolorna, som tycker att frågan är viktig, finns ett nätverk som jobbar för att öka sex- och samlevnadsundervisningens status. En undersökning som gjordes för ett par år sen visade att läget var minst sagt uselt. Nu skulle det behövas en ny genomgång för att se vad som blivit bättre och hur mycket som återstår innan det blir riktigt bra, menar Katz. Flera möjligheter till fortbildning Lafa-kurser HÖSTENS TVÅ introduktionskurser En eftermiddag om sexualitet och En eftermiddag om metoder har redan hållits. Men bägge återkommer i vår. De vänder sig i första hand till lärare, elevhälsopersonal samt fritidspersonal i Stockholms län/region Gotland, som inte arbetat så mycket med sex och samlevnad tidigare. Håll utkik i kurskatalogen! Den publiceras (tillsammans med nästa nummer av INSIKT) och läggs ut på lafa.nu i mitten av december. Lafas övriga kurser ger också kunskap om metoder som är användbara i sex- och samlevnadsarbetet. Frågor som tas upp i En eftermiddag om sexualitet är bland annat: Min roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Vad ska undervisningen innehålla? Hur kan ett undervisningsupplägg se ut? En eftermiddag om metoder riktar sig till den som vill få en första introduktion kring olika metoder. Deltagarna får pröva på och träna hur man kan använda dem i sex- och samlevnadsarbetet. Högskolekurser I NOVEMBER startar kursen Sex- och samlevnadsundervisning skolpraktik och forskningsperspektiv (7,5 högskolepoäng) på högskolorna i Jönköping och Dalarna (Falun). Målgruppen för kursen är skolledare, lärare, fritidspedagoger samt elevhälsan inom grundoch gymnasieskolan. Sista anmälningsdag: 7 november. Ny kursstart i januari på Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Malmö Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Jönköping. Målgrupp denna gång: skolpersonal med högskoleutbildning rektorer, lärare, fritidspedagoger och elevhälsa (skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog). Det är en fördel om flera personer från samma skola deltar. Kursernas övergripande syfte är att skapa en likvärdig undervisning med hög kvalitet i sexualitet och samlevnad på Sveriges grund- och gymnasieskolor. Gymnasiekonferens i Stockholm 22 november, kl 9 16, har alla som arbetar inom gymnasieskolan möjlighet att delta i en konferens på Münchenbryggeriet. Konferensen vill inspirera och ge stöd att utveckla det ämnesintegrerade arbetet med sexualitet och relationer. Målgruppen är lärare, skolledare och elevhälsan inom gymnasieskolan och även utvecklingsledare och skolchefer på huvudmannanivå som arbetar med gymnasieskolan. Sista dagen för anmälan är två veckor innan konferensdatum. Detaljerat program på PÅ LÄNKEN samlevnad/lankar finns flera tips för den som vill hitta mer tips för sin undervisning. 8 INSIKT 3/11

9 Sebastian berättar i antologin Det är vår tur nu! Konsten att stå ULRICA ZWENGER

10 TRANSGENDER mitt emellan Att vara transsexuell betyder ofta att stå vilsen i en värld som kräver klara besked. På senare tid har frågan uppmärksammats på flera sätt. I Det är vår tur nu! understryker unga transpersoners rätt att pröva sig fram. Thomas Beatie slåss för rätten att befinna sig mellan könen, något som den svenska lagstiftningen inte tillåter. Och Kompassen hjälper unga hbt-personer att navigera in i vuxenlivet utan att behöva tumma på sin identitet. Transkamp Hur är det att vara trans i en tvåkönad värld? I antologin Det är vår tur nu! delar unga transpersoner med sig av sina egna upplevelser av hur det är att bryta mot samhällets könsnormer. Det satsas en del på den unga hbtgruppen, men då glöms ofta t:et bort. Det finns en stor okunskap om den här gruppen, inte minst eftersom normerna om kön är så starka. Samtidigt är det många av de ungdomar som kommer till RFSL Stockholms fritidshäng Egalia som identifierar sig som trans och som har funderingar kring sin egen könsidentitet, säger Jojo Stenberg, projektledare för Det är vår tur nu! Boken är en del i RFSL Stockholms ambition att synliggöra transungdomars livsvillkor. Många uttrycker att de är ganska utsatta i skolan och på fritiden, att de har svårt att vara den de är tillsammans med andra. Deras erfarenheter är att skolpersonal och kuratorer inte har någon kunskap kring trans och att det blir de själva som får utbilda de vuxna i stället för att få det stöd och den hjälp de behöver, fortsätter Jojo Stenberg. I Det är vår tur nu! vittnar några av ungdomarna om hur det kan kännas att komma på att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön du registrerades som när du föddes. Andra berättar om att vara trans och vilja förändra sin kropp på olika sätt. Flera av ungdomarna skriver också om sin uppväxt och om sina upplevelser i skolan och om att inte passa in i det fack där de förväntas finnas. Jojo Stenberg konstaterar att det finns väldigt få öppna förebilder för unga transpersoner och att informationen om trans i stort sett är obefintlig i samhället. Med boken vill vi ge en röst och en plats för identifikation åt unga transpersoner i samhället. Vi har också velat göra ett projekt som kan leva kvar, där unga transpersoner har ett eget forum som kan leda till gemenskap och trygghet. Jojo Stenberg påpekar också att boken med fördel kan läsas av alla som på något sätt kommer i kontakt med ungdomar; som fritidsledare, lärare, föräldrar, politiker, vårdpersonal och många fler. Det är vår tur nu! ingår i RFSL Stockholms projekt Transit, finansierat av Arvsfonden, som vill synliggöra transungdomars livsvillkor och erbjuder stöd, sociala forum och mötesplatser för transungdomar i åldrarna år. LÄS MER PÅ INGELA ÖSGÅRD Jag bor i min kropp nu. För första gången i mitt liv. Den är min och jag trivs med den. Jag har svårt att tänka mig att den har haft bröst. För det känns så fel.det är så här den ska vara. Jag vill ha hormoner, jag vill bli kille mer än vad jag kan vara med mina bröst så då får de väl försvinna då. Min fitta ber jag att få behålla, jag behöver ingen kuk, så jag förblir väl en kille med fitta. UR DET ÄR VÅR TUR NU! ULRICA ZWENGER Genom sitt bidrag i Det är vår tur nu! vill Alex stödja andra. 10 INSIKT 3/11

11 I helgen provade jag för första gången att ha riktigt stora bröst. Jag har ofta en sportbehå med små inlägg under kläderna, men nu skaffade jag stora, väl synliga bröst. [---] Att jag aldrig tidigare låtit mig uppleva denna njutning. UR DET ÄR VÅR TUR NU! Familjen Beatie passar inte här Vad är det som gör en man? Om han förlorat sin penis vad är han då? Om han kan föda fram ett barn? Är en kvinna som inte kan få barn en riktigt kvinna? Frågorna ställs på sin absoluta spets i mötet med Thomas Beatie, en 35-årig trebarnsmamma. Förlåt, pappa. Enligt juridiken. PÅ SENASTE PRIDEFESTIVALEN invigningstalade Thomas Beatie. Några dagar senare satt han inför en lite mindre publik och berättade om varför han kommit till Sverige. Med från USA fanns Nancy och deras tre små barn, ett, två och tre år gamla. Paret träffades då Thomas just bestämt sig för att ta steget och genomgå könskorrigering. Hon fanns där som stöd. Hon älskar mig för mitt hjärta, inte för min kropp, säger han. Och avslöjar att han alltid identifierat sig som man men samtidigt, så länge han kan minnas, känt att han ville ha barn längre fram i livet. Thomas valde att behålla både fungerande äggledare och livmoder, något som är möjligt i USA men inte här. Numera är Thomas man, rent juridiskt sett. Och gift med Nancy. När de två levt tillsammans en tid började de fundera över barn. Hon kunde inte få några, eftersom hon på grund av sjukdom varit tvungen att operera bort livmodern långt innan de möttes. Varför adopterar ni inte? Kan ni inte skaffa en surrogatmamma? Vi fick många påstötningar från folk omkring oss när vi talade om barn. Att jag skulle kunna få barn kunde knappast någon tänka sig. Inte vi själva heller till en början, eftersom jag åt hormoner. Men beslutet växte fram. Självklart dök alla möjliga etiska frågor upp, vi tänkte mycket på hur omvärlden skulle reagera, på det eventuella barnets framtid. De flesta som kan vill ju trots allt ha egna barn, så varför inte jag? Jag lusläste allt jag kom över på internet. Gick igenom risker och 3/11 INSIKT 11

12 TRANSGENDER TROLLHARE.WORDPRESS.COM möjligheter. Slutade äta testosteron och mensen kom igång, berättar Thomas. SEDAN BÖRJADE EN jobbig tid då det gällde att hitta en läkare som var med på noterna. I över ett år försökte paret få tag på någon som kunde hjälpa dem, nio läkare konsulterades men ingen ville ställa upp. Oftast hade de religiösa betänkligheter. Samtidigt kollade Thomas själv upp spermabanker och möjliga donatorer. I USA är möjligheten att göra sådant på egen hand betydligt enklare än här och till sist beslöt Nancy och Thomas att också sköta insemineringen själva via en anonym donator på nätet. Thomas beskriver den nervösa väntan som följde och sen: Det gick! Inte bara en gång, utan två gånger och så en tredje alla Thomas och Nancys barn är helsyskon. Mellan graviditeterna har Thomas återgått till hormonbehandlingen. Identiteten, det vill säga att längst där inne känna sig som man har inte påverkats av barnafödandet, menar han. Jag kanske har blivit lite mer känslig efteråt. Men det har nog mer med föräldraskapet än mödraskapet att göra, skrattar han. Redan tidigt bestämde sig paret för att inte försöka gömma fakta. Thomas skrev en artikel i tidskriften The Advocate, som riktar sig till Thomas Beatie i talarstolen på Pride. T v, tillsammans med Nancy på seminariet senare i veckan. hbtq-personer. Han lät sig fotograferas med putande mage. Ryktet spreds snabbt och det dröjde inte länge förrän huset var omringat av paparazzi. I april 2008 blev de kända över hela USA när de deltog i Oprah Winfreys show. Nej, vi fick inga pengar för att ställa upp som somliga tror. För oss handlade det om att slippa hymla. Vi var ju stolta och lyckliga. Ville att omvärlden skulle se det så också. Öppenheten är lika viktig för oss nu. På så sätt hoppas jag att vi kan hjälpa andra transpersoner att hitta styrka. Det är också så vi resonerar när det gäller barnen. Vi kommer aldrig att försöka dölja sanningen för dem. THOMAS BEATIE berättar sin historia med ett påfallande glatt tonfall, ändå framgår det då och då att vägen kantats av många besvärliga perioder. Som det förnedrande bemötandet alldeles i början när den ena läkaren efter den andra tog parti emot dem och pekade på samhällets intolerans. Eller när han måste avsäga sig rätten till sina nyfödda barn, det ena efter det andra, för att därefter adoptera dem igen och på så sätt bli noterad som pappa istället för mamma. Tragikomiskt i efterhand men knappast medan det pågår. LOTTA JONSON MICKE KAZAMOVICZ/WWW.FLICKR.COM Vad händer med lagen? VEM FÅR BYTA KÖN? På vilka villkor? Frågorna besvaras i Lagen om fastställelse av könstillhörighet. Den skrevs Vissa justeringar gjordes på 90-talet men lagen har blivit mer och mer otidsenlig. Den som inleder könskorrigering måste vara ogift, något som helt saknar betydelse idag när giftermål mellan personer av samma kön är tillåtet. År 2006 tillsatte regeringen en utredning som året därpå lämnade förslag till lagändring. Efter diskussioner förvandlades förslaget till ett öppet ärende. Vilket i praktiken betydde att det lagts i malpåse. Socialstyrelsen lät därefter på eget bevåg utreda frågan igen. Resultatet blev rapporten Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd som efter Socialstyrelsens remissrunda skickades som en skrivelse till regeringen i juni 2011 och där landade på Socialdepartementets bord. Båda förslagen om ändringar i nuvarande lagstiftning tar upp en rad okontroversiella frågor om till exempel vård och bemötande. Alla partier säger ja till det mesta. Men det finns ett par stötestenar. Det gäller främst bestämmelserna om att den som ska byta kön måste vara steril och inte får spara könsceller så att han/hon senare eventuellt skulle kunna bli biologisk förälder. I USA är detta inte något krav, inte heller i till exempel Storbritannien, Spanien, Portugal eller Ungern. Däremot säger både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nej. Så vad händer nu? Misstanken om ingenting växer. Förslagen behandlas just nu i regeringskansliet, säger MARTIN KITZ, pressekreterare hos socialminister GÖRAN HÄGGLUND. Behandlas? Ja, skrivelsen ligger som ett ärende här. Det är riktigt, den ogillades av vårt riksting. BENGT RÖNNGREN, tjänsteman på Socialdepartementet, meddelar att frågan just nu bereds. Men bereds är ett oklart begrepp. Då finns ingen offentligt ansvarig, ingen deadline när saken måste upp på bordet. Frågan blir en intern angelägenhet. Två gånger om året ger regeringen en hint till riksdagen om vilka eventuella lagändringar den planerar att presentera under den närmaste tiden. Ingenting om transpersoner eller könsbyte stod med på senaste listan. Det minsta allianspartiet har största makten i en fråga, livsviktig för många. Fast uppenbarligen inte tillräckligt många. 12 INSIKT 3/11

13 Kompass för att hitta rätt väg När kan jag berätta för min familj att jag är homosexuell? Vågar jag som lesbisk hålla min flickvän i handen när jag känner fientliga blickar i ryggen? Hur ska jag bemöta människor som behandlar mig illa bara för att jag är transsexuell? Det är exempel på dilemman som unga hbt-personer kan möta i vardagssituationer i skolan, hemma och med kompisar. Bristen på förebilder, rädslan för vad som ska hända om man kommer ut och samhällets bristande bemötande av hbt-ungdomar gör att många lider av dålig självkänsla och psykisk ohälsa. För att stärka deras självkänsla och identitet har RFSL Stockholm utarbetat ett nytt metodmaterial döpt till Kompassen. Materialet är tänkt att användas i en grupp på 6 14 ungdomar som tillsammans med två ledare träffas några timmar varje vecka. KOMPASSEN innehåller också 15 kortfilmer som tar upp speciella teman och fungerar som utgångspunkt för varje träff: komma-ut processen eller frågor kring identitet och könsbyte. I ytterligare några filmer speglas dilemman kring kondomanvändning och att våga hävda säkrare sex. Tanken är att deltagarna utifrån filmerna får möjlighet att analysera svåra situationer och hitta sätt att handskas med dem, säger projektledaren Katarina Stenkvist. Filmbolaget Tjockishjärta Film har producerat och stått för manus- och regiarbete. Filmerna har jobbats fram tillsammans med RFSL Stockholm och en referensgrupp med hbt-ungdomar. Många situationer och händelser i filmerna är baserade på upplevelser som vi eller någon i referensgruppen varit med om, berättar Jerry Carlsson, en av tre manusförfattare. Katarina Stenkvist betonar att det inte är meningen att en grupp ska träffas 15 gånger, se alla filmerna och gå igenom alla teman. Hbt-ungdomar är ingen homogen grupp, även om de har det gemensamt att de bryter mot heteronormen och tvåkönsnormen. UTIFRÅN SIN KUNSKAP om de olika subgrupperna har Katarina Stenkvist skräddarsytt förslag på några olika Kompassengrupper som kan träffas tillsammans med en ledare vid sju olika tillfällen: Unga män som har sex med män är till exempel en grupp. Hbt-ungdomar som lever i hedersmiljöer är en annan och unga transpersoner en tredje. Det går också utmärkt att sätta ihop en Kompassen-grupp av ungdomar som inte är hbt-definierade och hitta sju träffar med tillhörande filmer som fungerar för dem. Kompassen har en amerikansk förlaga som heter Working It Out. Den togs ursprungligen fram i mitten av 1990-talet av aktivisten Joyce Hunter från New York. I sin forskning lyfter hon fram hur viktigt det är att kunna spegla sig i andra för att bli vuxen. Under tonåren byggs självkänsla och identitet i mötet med andra. Det får betydelse för utvecklingen under resten av livet. Men många hbt-ungdomar är inte öppna och vågar inte ha ärliga relationer med människor i sin närhet och då bromsas utvecklingen. Därför behövs sådana möjligheter som den här metoden ger för att stärka identiteten och utveckla strategier att hantera svåra situationer, understryker Katarina Stenkvist. GENOM KOMPASSEN får ungdomarna stöd och förebilder i varandra och i ledarna. De kan lyfta och diskutera egna erfarenheter och komma med reflektioner. Kompassen är unik också på det sättet att metoden är både riskförebyggande och identitetsstärkande. Hbt-ungdomars lägre självkänsla, psykiska ohälsa och utsatthet för samhällets strikta normer gör att de hamnar i riskfyllda situationer oftare än andra ungdomar. I sexuella möten har de ofta brist på den faktakunskap och det självförtroende som krävs för att välja att praktisera säkrare sex. Med Kompassen binder vi ihop det nödvändiga stärkandet av identiteten med hivpreventionen. Kompassen har presenterats för alla ordföranden i RFSL:s lokalavdelningar i landet. Metoden kommer också att introduceras på FEMP-konferensen i Stockholm november i år. FEMP är en internationell konferens om och för män som har sex med män (MSM). Den tar upp smittskyddsarbete kring hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Katarina Stenkvist tror inte att det kommer att bli svårt att sprida Kompassen vidare runt om i landet. Vi kan ju peka på evidensbaserad forskning inom området. Dessutom har vi numera erkännande också från regeringen att den här gruppen i större utsträckning än andra ungdomar lider av psykisk ohälsa och har speciella behov som behöver lyftas fram och få stöd. Inte minst önskar hon att landstingen upptäcker att Kompassen kan bli en hjälp för ungdomsmottagningarna att få igång ett förebyggande arbete för hbt-ungdomar. Framför allt gäller det att få kontinuitet i det här arbetet. Metoden får inte bara bli ett treårsprojekt. Det måste bli en löpande verksamhet. Hela tiden kommer nya ungdomar som behöver stöd och mötesplatser. INGELA ÖSGÅRD ALEXANDER WESTERGÅRDH LÄS MER OM KOMPASSEN PÅ T v: Ur Kompassens metodmaterial riktat till hbtungdomar av alla sorter. Alla hbt-ungdomar är inte lika bara för att de bryter mot heteronormen. 3/11 INSIKT 13

14 HPV-VACCINET ETT SPEL OM MILJONER OCH OM LIV: Varje års fördröjning ka Två läkemedelsbolag slåss om rätten att leverera HPV-vaccin till en halv miljon svenska flickor. Inom kort väntas Förvaltningsrättens utslag som antingen kan sparka igång vaccinprogrammet eller leda till ytterligare överklaganden. Stockholms läns landsting vädjade nyligen till parterna om samtal för att få till stånd en temporär lösning under den tid den rättsliga processen pågår. FÖR TVÅ ÅR SEDAN beslöt Socialstyrelsen att det allmänna vaccinationsprogrammet skulle erbjuda alla flickor år HPV-vaccin, och att det även vore bra för flickor mellan 13 och 17 år att vaccineras. Vaccin ger ett gott men inte hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer, som orsakas av HPV-viruset. Men ännu har inte vaccinationsprogrammet kunnat gå igång. Två stora vaccintillverkare slåss om rätten att sälja sitt vaccin Gardasil respektive Cervarix till landstingen och de har i tur och ordning överklagat SKL:s beslut i upphandlingsprocessen. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm, dit läkemedelsbolaget Glaxo Smith-Kline (GSK) överklagat hur den senaste upphandlingen gått till som i våras vanns av konkurrenten Sanofi Pasteur MSD (SPMSD). Det som händer nu är djupt olyckligt. Varje års fördröjning kan ge 70 onödiga dödsfall i framtiden, säger Bo Claesson, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det bolagen slåss om är att leverera vaccin till svenska landsting för i runda tal miljoner kronor. Det som komplicerar bilden är att det ena vaccinet, Gardasil som tillverkas av SPMSD, förutom att skydda mot livmoderhalscancer också skyddar mot kondylom. Kondylom är inte farligt men besvärligt och kostar även det en del för landstingen att behandla, säger Bo Claesson. Just att skyddet mot kondylom gavs ett extra värde avgjorde den senaste upphandlingen till Gardasils fördel, vilket retat upp tillverkaren av det konkurrerande vaccinet Cervarix, som görs av GSK. Bolaget, som alltså överklagade landstingets upphandling nu under sensommaren, menar att SKL frångått frågeformuläret och dels poängsatt kondylomskyddet hos Gardasil högre än rimligt, dels bedömt cancerskyddet för de båda vaccinen som likvärdigt. Något som GSK inte håller med om. Vi hävdar att Cervarix ger ett mycket bättre skydd mot förstadier till livmoderhalscancer än Gardasil. Så vi kan inte förstå hur SKL har kommit fram till detta, säger Johan Thor, GSK, och tillägger: Ingen dör av kondylom, men det dör 150 kvinnor om året i livmoderhalscancer. Det vi överklagar är hur SKL bedömt cancerskyddet. Det var ett svårt beslut att ta, men vi menar att cancerskyddet är det viktigaste. Bo Claesson på SKL håller med om att cancerskyddet är centralt, men står fast vid att båda vaccinerna ger tillräckligt gott skydd. GSK:s hävdande att deras vaccin ger så mycket bättre skydd menar han helt enkelt inte stämmer. Nedtill fr v: Anders Tegnell, Bo Claesson, Johan Thor och Håkan Nevall. SKYDD OCKSÅ FÖR POJKAR När Socialstyrelsen beslöt om allmän hpv-vaccination för flickor fanns inte tillräckligt med stöd för tesen att även pojkar får skydd mot peniscancer genom HPV-vaccin, men det gör det nu. Det finns dock för närvarande inga planer på att låta även pojkar ingå i programmet. Huvudskälet är att det inte är infört för flickor än och vi behöver se att det fungerar innan vi belastar verksamheterna med ytterligare en grupp, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen. Bo Claesson understryker också att peniscancer är väldigt mycket ovanligare än livmoderhalscancer, och menar att om flickor inte bär på HPV-virus får man ner virusspridningen också bland de flesta killar. HPV-vaccinet ger även skydd mot analcancer, som drabbar både kvinnor och män men också är mycket ovanligare än livmoderhalscancer. Men kostnaden för vaccinet går ner nu med upphandlingen, så förr eller senare kan det bli samhällsekonomiskt vettigt att även pojkarna får vaccinationen, säger Bo Claesson. På RFSU skulle man starkt välkomna att även pojkar vaccineras. Vi ser det som självklart att även pojkar ska täckas av det allmänna vaccinationsprogrammet för HPV. Vår ståndpunkt är att alla ska få det, annars blir vissa grupper oskyddade som män som har sex med män, säger Håkan Nevall på RFSU-kliniken. Att få skydd mot kondylom menar Nevall ur ett kliniskt perspektiv inte ska underskattas. Många, både tjejer och killar, har väldiga besvär med vårtorna och söker behandling för det. I nuläget menar dock Håkan Nevall och de flesta andra att det mest angelägna är att vaccinationsprogrammet alls kommer igång. Det verkar tyvärr förekomma en massa smutskastning mellan de här företagen, och personligen tycker jag det är olyckligt då det drabbar unga tjejer. Upphandlingsstrulet försenar allt och leder till ökad cancerrisk för många, säger Håkan Nevall. GUDRUN RENBERG MARIA GULLMARK 14 INSIKT 3/11

15 n kosta 70 liv Lesbiska kan också få HPV-virus landstingen ger felaktig information RFSL ser hela inriktningen på diskussionerna runt HPV som utestängande av alla icke heterosexuella. Fakta HPV är förkortning för humant papillomavirus och kan orsaka livmoderhals-, penis- och analcancer samt kondylom. HPV smittar sexuellt och sätter sig på slemhinnorna. Det finns många varianter av HPV men endast ett fåtal kan leda till cancer i livmoderhalsen. En variant leder till kondylom, som är vanligt. Anal- och peniscancer är mer ovanligt. 80 procent av kvinnor i 30-årsåldern har fått HPV. Det läker oftast ut av sig själv. Livmoderhalsprov är viktigt för att upptäcka cancer. 450 kvinnor diagnosticeras årligen för livmoderhalscancer. Cirka 100 per år dör. THOMAS LOHNES/SCANPIX JA, DEN GRUNDAR sig i en ganska heteronormativ uppfattning som får hälsokonsekvenser. Det är en viktig fråga att vaccinera unga pojkar tidigt så att även de får ett skydd. Vaccination för enbart flickor innebär ett etiskt problem gällande allas rätt till god och jämlik vård. Om bara flickor vaccineras skyddar det inte män som har sex med män, säger Suzann Larsdotter, hiv- och hälsohandläggare på RFSL. Och man behöver inte vara uttalat homoeller bisexuell för att ha analt sex med en annan man vi ser i dag att sexuell praktik inte alltid följer identitet, betonar hon. Men framför allt manar Suzann Larsdotter landstingen att informera sig bättre om hur HPV-viruset sprids. Det verkar råda en okunskap när det gäller risken för kvinnor som har sex med kvinnor att få HPV. Fortfarande får unga lesbiska kvinnor höra att de inte behöver göra cellprovstagning, vilket är helt fel! HPV-viruset sprids genom slemhinnekontakt, så allt sexuellt könsumgänge utgör en risk att få det. Det är samlagsbegreppet som spökar, menar Suzanne Larsdotter. Inom vården verkar det generellt och lite slarvigt enbart innebära penetration med penis. Att lesbiska kvinnor avråds från att göra cellprov är allvarligt och en jätteviktig fråga om vården ska vara icke-diskriminerande, vilket det är lag på. Vårdpersonal behöver uppdatera sig på detta. GUDRUN RENBERG 3/11 INSIKT 15

16 ABORTER I USA Plakat med slagord mot rätten till abort på en av de allt vanligare antiabortdemonstrationerna i USA. 16 INSIKT 3/11

17 Hotad rättighet Gravida som tvingas gå till pro-life -center, sänkta abortgränser och förbud mot att ingreppet ska omfattas av några som helst sjukförsäkringar. Det är lagligt att göra abort i USA sedan snart 40 år, men många av landets delstater stiftar nu nya lagar som kraftigt inskränker aborträtten. JENNIE DEHLÉN Det är en solig sensommardag i Virginia. Utanför den vitrappade universitetsbyggnaden på Virginia Commonwealth University i Richmond står ett femtiotal personer med plakat och skanderar: Keep abortion legal!. Det är Virginias kvinnorörelse som protesterar mot delstatens nya lag som ställer extremt hårda krav på dess abortkliniker, vilket i praktiken innebär att de tvingas stänga ner. DET ÄR LAGLIGT att göra abort i USA sedan 1973, efter det kända domslutet Roe vs Wade. Då fastställde USA:s högsta domstol att det var emot landets konstitution att vägra kvinnor abort. Aborträtten är en federal angelägenhet sedan Roe vs Wade, delstater kan alltså inte förbjuda aborter. Nu börjar dock många av landets delstater, speciellt de under republikanskt ledarskap, stifta nya lagar som inskränker möjligheterna att göra abort. Enligt en sammanställning av amerikanska Guttmacherinstitutet stiftades 80 nya lagar som vill begränsa fri abort i delstaterna enbart under första halvåret i år. Det är tre gånger fler lagar än förra året. Enskilda stater kan bland annat begränsa aborträtten genom att inte låta abort ingå i vanlig sjukförsäkring (32 stater), kräva tillstånd från minderårigas föräldrar (21 stater) eller kräva att kvinnan skjuter upp aborten minst en dag för att fundera över beslutet tillsammans med abortrådgivare och/eller ta del av pro-life -information (28 stater). Det senaste året har delstater som Idaho, Indiana, Kansas och Oklahoma till exempel, kriminaliserat aborter efter tjugonde veckan. Lagen gör bara undantag om kvinnans liv eller hälsa är allvarligt hotad. Ingen hänsyn tas till om det handlat om våldtäkt eller om fostret har svåra skador. I Alabama håller man på att klubba igenom en lag som vill göra abort olaglig redan när fostrets hjärtslag hörs. En rad abortkliniker har dessutom tvingats stänga de senaste åren, inte minst på grund av trakasserier från antiabortaktivister. Under perioden sjönk antalet abortkliniker i USA med elva procent och 87 procent av landets counties saknar idag en egen abortklinik. Däremot ökar antalet antiabortkliniker, de så kallade pro-life -centren, stadigt. Det finns idag över 2000 sådana mottagningar runtom i USA, jämfört med knappt 750 abortkliniker. TARINA KEENE, som är för fri abort och chef på NARAL Pro-Choice Virginia, är en av deltagarna i demonstrationen på Common- Tarina Keene, chef på NARAL Pro-Choice Virginia. 3/11 INSIKT 17

18 ABORTER I USA wealth University. Hon är djupt oroad över den senaste tidens utveckling. Enligt Tarina Keene kommer nästan samtliga av Virginias tjugotvå abortkliniker tvingas stänga som en konsekvens av delstatens nya krav, som bland annat dikterar en viss minimistorlek för klinikernas operationsrum och korridorer. För mig råder det inga som helst tvivel om att detta är en attack på Roe vs. Wade. Det här är ett sätt att göra abort så svårt att utföra att kvinnor inte längre kan sägas ha tillgång till fri abort. Virginia kommer i praktiken att bli en abortfri stat. Erin Matson på en pro-demonstration i Virginia. KVINNORÖRELSEN i sin tur anser att delstaternas lagar, som blir allt fler, går emot konstitutionen. De har stegvis satt hinder i vägen för kvinnors möjligheter att göra abort och få vård. De har också motsatt sig preventivmedelsrådgivning och utbildning om sex för ungdomar, vilket leder till en dramatisk ökning av antalet tonårsgraviditeter, säger Erin Matson, vice ordförande i National Organisation for Women, NOW. Hon menar att det rör sig om könsdiskriminering. Det enda område som man inte vill forska inom idag är kvinnornas reproduktiva rättigheter. ABORTFRÅGAN ÄR ständigt aktuell i amerikanska val, speciellt för dem som vill representera Republikanerna. Flertalet av partiets presidentkandidater är mot fri abort. Kvinnorörelsen och de som vill behålla de nuvarande aborträttigheterna har inte vågat utmana Högsta domstolen än, eftersom de fruktar att det kan ge den möjligheten att ändra sig och kriminalisera aborter. I delstaten South Dakota har ett nästintill totalt abortförbud nyligen klubbats igenom, där ingreppet även är olagligt vid graviditet till följd av våldtäkt eller incest. Det krävs även att kvinnan tar del av pro-life -information. 27-åriga Heather som bor i South Dakotas största stad Sioux Falls tvingades gå till ett pro-life -center när hon ville göra abort. Tjejen som tog emot mig var först väldigt trevlig. Sedan frågade hon varför jag var där och när jag berättade att jag ville göra abort sade hon åt mig att vänta ett ögonblick och försvann. Efter några minuter kom hon tillbaka och hade med sig en docka och en sax. Hon sa: Så här ser din bebis ut nu. Jag vill att du börjar klippa upp den här dockan för det är vad som kommer att hända med din bebis om du gör abort. Jag fick panik, tog dockan och bara slängde den rakt i ansiktet på henne! ANDRA KVINNOR berättar om hur personalen på pro-life -centren har tvingat dem att se ultraljud av sina foster, trots att de har bett om att få slippa. Klinikerna har dessutom kritiserats för att sprida desinformation. Bland annat hävdar deras personal att det finns kopplingar mellan abort och bröstcancer. En abortrådgivare ska ha sagt till en patient att 50 procent av alla kvinnor som gör en abort drabbas av bröstcancer och 30 procent dör inom ett år efter proceduren. Läkare i USA har redan börjat förbereda sig för ett post-roe, en framtid där aborträtten gått förlorad. Abortkliniker runtom i landet rapporterar att antalet illegala aborter eskalerar. De olika begränsningarna i aborträtten får redan nu allt fler kvinnor att välja extrema abortmetoder som att föra upp kininpiller i kombination med ricinolja i vaginan. Ibland använder de också frätande produkter som blekningsmedel. För ett tonårspar i Texas slutade en oönskad graviditet i tragedi. Pojkvännen hoppade på sin flickväns mage så att hon fick dödfödda tvillingar. Trots att pojken handlade med sin flickväns tillåtelse arresterades han och avtjänar nu en livstidsdom för att ha mördat foster. SAMTIDIGT VISAR en färsk Gallup-undersökning att majoriteten av USA:s befolkning (51 procent) nu säger sig vara pro-life. Det är första gången sedan Gallup började ställa denna fråga 1995 som en majoritet av amerikanerna tar ställning mot abort. Katolska kyrkan och hela pro-life -rörelsen börjar nu vädra morgonluft och USA:s största katolska tidning slog upp Gallupstatistiken stort. Melanie Welsch är aktiv inom den katolska kyrkan i Phoenix, Arizona och en av förgrundsgestalterna i den amerikanska prolife -rörelsen. Hon hoppas på att Högsta domstolen snart ska ändra sig och kriminalisera alla aborter. Alla ofödda barn är mänskliga varelser och Melane Welsch, katolik och mot abort. A JUNKER Kvinnor med plakat och ballonger på en demonstration för bibehållen rätt till abort i Richmond, Virginia. har rätt att leva. Aborträtten är som en cancersvulst i vårt nutida samhälle. Om Högsta Domstolen lyckas göra sig fri från fördomar och låter rättvisan segra, då är jag säker på att lagen kommer att ändras, förklarar hon bestämt. För Melanie Welsch är det omöjligt att vara katolik och pro-choice. En som inte håller med är Jon O Brien, ledare för organisationen Catholics for Choice, som är för fri abort. 18 INSIKT 3/11

19 NAIONAL NOW Jon O Brien, katolik och för fri abort i USA. JENNIE DEHLÉN Det finns ingen motsättning mellan att vara en god katolik och att använda sig av abort eller p-piller. Vi måste få katoliker att förstå att majoriteten av oss i kyrkan faktiskt har en syn på sex som väsentligt skiljer sig från de i kyrkans toppskikt. Gruppen går tvärt emot Vatikanen i frågor som rör sex, äktenskap och familjeliv. Jon O'Brien förklarar att enligt Catholics for Choice innebär den katolska läran framför allt att man måste lyssna på sitt hjärta och följa sitt eget samvete. En kvinna som tvingas fatta det svåra beslutet att göra abort följer sitt samvete och fattar då ett moraliskt riktigt beslut. Nu är det upp till USA:s regering att säkerställa att abort fortsätter vara lagligt och säkert i det här landet. JENNIE DEHLÉN 3/11 INSIKT 19

20 ABORTER I EUROPA Ett steg fram två tillbaka Det blåser moralkonservativa vindar i Europa. Abortmotståndet har växt sig starkt, i en del länder har lagstiftningen skärpts. Inom EU kallas abort för en hälsofråga vilket ger varje land rätt att själv bestämma över den. Kan Sverige göra något för att påverka situationen? I EUROPA BÖLJAR en familjefundamentalistisk våg som bland annat innebär att länder som tidigare haft en frikostig abortlagstiftning nu vill skärpa den. Inom EU är frågan om abort speciellt svår att enas om. Abort klassas som en hälsofråga och är därmed en nationell angelägenhet som står utanför EU-lagstiftningen. Dessutom har katolska länder som Polen, Irland och Malta fått särskilda avtal när det gäller abort, som garanterar att ländernas egna (mycket stränga) abortlagar är fredade från yttre inblandning. För all framtid. Sverige ligger i internationell jämförelse i framkant vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) antog till exempel den svenska regeringen en policy för SRHR där det står att Sverige stödjer insatser som syftar till att göra aborter tillgängliga, säkra och lagliga för alla kvinnor kom en policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter. I LÄNDER SOM Ungern, Slovakien, Polen och Litauen diskuteras hårdare abortlagstiftning. I april antogs en ny konstitution i Ungern där formuleringar om fostrets rätt till skydd till liv från befruktningsögonblicket finns inskrivet, vilket öppnar för en strikt abortlagstiftning. Dessutom, att äktenskap definieras som en institution mellan man och kvinna utesluter i princip samkönade äktenskap. I Litauen är abortmotståndet mycket militant och de har den mäktiga katolska kyrkans ekonomiska och politiska resurser bakom sig motionerade en parlamentsledamot om ett totalt abortförbud utom i de fall där kvinnans liv är i fara eller om hon blivit gravid genom våldtäkt. Numera är det också straffbart att sprida någon som helst information där hbt-personer eller homosexualitet framstår i positiv dager till barn och ungdomar under 18 år. Generalsekreteraren för RFSU, Åsa Regnér, har precis besökt Polen och träffat flera organisationer som jobbar med kvinnors rättigheter. Hon är skeptisk till Sveriges hållning. Den svenska regeringen kunde göra mer. Trots att EU:s existens numera är en garant för mänskliga rättigheter saknas påtryckningar mot länder som inte uppfyller kraven, anser Åsa Regnér. Det är anmärkningsvärt att ett land som Polen, som godkänt FN:s överenskommelser om människors rätt till sexualundervisning och säker tillgång till preventivmedel, inte agerat mer i frågorna. Nu när Polen är ordförandeland i EU borde EU-minister Birgitta Ohlsson i mycket större utsträckning peka på vilka möjligheter som finns utifrån vad Polen lovat. Birgitta Ohlssons svarar via e-post att hon beklagar den polska abortlagstiftningen men menar att det måste finnas en inhemsk opposition som driver på förändring. Den har tyvärr ofta varit svag, men jag hoppas få träffa det nya polska liberala partiet Palikot, som var framgångsrika i valet och är för fri abort, vid mitt nästa besök i Polen. Hon säger också att man alltid kan göra mer, men att även om hon som minister inte har frågorna i sin portfölj tar hon varje tillfälle i akt att försöka påverka. Hon har bland annat kritiserat och fört samtal med flera europeiska ministrar angående abortfrågan, exempelvis med Ungerns EU-minister efter den nya konstitutionen från våren Birgitta Ohlsson har även i FN-sammanhang lyft vikten av att EU måste samordna sig bättre för en progressiv linje i SRHR-frågor i samtal med cheferna för UNFPA, UNWOMEN och EU på plats i New York. Hon vill också framhålla att Folkpartiet under sin senaste kongress fattade beslut om att friheten att välja abort ska ses som en mänsklig rättighet. Något som hon också avser att driva i internationella sammanhang. I POLEN KAN dock förändringens vindar ha börjat blåsa. Vid parlamentsvalet 9 oktober fick nämligen det antikatolska partiet Palikot 10 procent av rösterna (och 27 procent av de ungas röster). Det innebär att ett parti som förordar rätten till abort och homoäktenskap nu tar plats i det polska parlamentet. Feministen Wanda Nowicka, gayaktivisten Robert Biedrón och transaktivisten Anna Grodzka har alla valts in och får nu reellt inflytande mot diskriminering och orättvisor. Nowicka, som är en ikon för kvinnors rättigheter i Polen, har dessutom blivit vice talman i parlamentet. Jag ringer upp Anka Grzywacz, polsk rådgivare i organisationen Catholics for Choice (en organisation som går emot katolska kyrkan vad gäller kvinnors rätt att få bestämma över sina egna kroppar, preventivmedel med mera) för att höra mer om utvecklingen i landet. Hon berättar om den förvåning många känner över att Palikotpartiet fick så många röster. Det är många polacker som har fått nog av den nuvarande diskrimineringen av dem som bryter mot normer. De som tidigare har röstat på vänstern tycker inte att rättighetsfrågor fått den plats de kräver. För dem är Palikot ett nytt alternativ med en intressant liberal syn på ämnet. Men ingen trodde att de skulle få mer än fem procent. Partiet har uppenbarligen skapat ett intresse kring sina frågor. VAD BETYDER då Palikots framgångar för den i Polen mycket kontroversiella abortfrågan? Det är naturligtvis hoppingivande. Men vi får inte glömma att de konservativa fortfarande är mycket starka. De fick trots allt 30 procent av rösterna. När parlamentet röstade emot ett totalförbud mot abort i augusti så var det bara med fem rösters marginal, säger hon. Katolska kyrkan är mycket uppjagad över valresultatet och negativa till Palikot. De försöker framställa dem som freaks, berättar Anka Grzywacz. Men man kan förstå deras rädsla. Ett parti som gått till val på att skära i kyrkans budget sitter nu i parlamentet, säger hon. Trots att förändringens vindar blåser är Grzywacz tveksam till om Palikot kan göra någon skillnad. De saknar stöd för många av sina frågor, inte bara abort. Polska kvinnor kommer att fortsätta lida är jag rädd för. Men kanske att andra viktiga frågor kan nå framgång. Den om civilt partnerskap till exempel. Det finns också spännande personer invalda som kan driva rättighetsfrågor om sexualundervisning och preventivmedel. Jag känner visserligen tvivel men är ändå hoppfull om att det är ett skifte på gång. Jag frågar Anka Grzywacz också om utvecklingen i övriga Europa. Så fort konservativa partier får makten så kommer abortfrågan före allt annat. Det första de gör är att strypa kvinnors rättigheter. Det är tydligen viktigare än hela den ekonomiska krisen och att folk svälter i deras länder, säger hon. ANNA KNÖFEL MAGNUSSON 20 INSIKT 3/11

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Jämställt jamstallt.se

Jämställt jamstallt.se Jämställdhetspussel Hur gör vi? Klipp ut alla lappar med händelser och blanda dem väl. Uppdraget är sen att lägga in lapparna under rätt årtionden. Under varje årtionde står det hur många lappar som ska

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringsbeslut II:6 Utbildningsdepartementet 2011-12-15 U2011/7067/S U2011/263/S (delvis) Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för jämställdhet inom skolväsendet Regeringens

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande

Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande Innehållsförteckning Förord Skoldemokrati och elevinflytande Huvudinnehåll Arbetsmiljö Normer Kränkande behandling Likabehandlingsplan Elevskyddsombud Vart vänder jag mig? Elevhälsoteam BEO & DO Hjälp

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för RFSU Gotland 2014

Verksamhetsberättelse för RFSU Gotland 2014 Verksamhetsberättelse för RFSU Gotland 2014 RFSU Gotland: RFSU Gotland är en ideell förening med organisationsnummer 834001-9416. RFSU Gotland är en lokalförening av Riksförbundet för sexuell upplysning.

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Röda tråden. Metodhandbok i sexualitet & samlevnad

Röda tråden. Metodhandbok i sexualitet & samlevnad Röda tråden Metodhandbok i sexualitet & samlevnad Planera sex- och samlevnadsarbetet Att planera sex- och samlevnadsarbetet 5 Sex- och samlevnadsundervisning i skolans styrdokument 16 Sex och samlevnad

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling TINGVALLAGYMNASIET Solveig Dille Rektor 054 540 1709 Solveig.dille@karlstad.se 2014-09-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Grundläggande vuxenutbildning, Utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer