Naturvärden på kyrkogårdar i Ljungby kyrkliga samfällighet

Transkript

1 Naturvärden på kyrkogårdar i Ljungby kyrkliga samfällighet

2 Naturvärden på kyrkogårdar i Ljungby pastorat Uppdragsgivare: Ljungby pastorat Box 4, Ljungby Uppdragsgivarens kontaktperson: Josefine Pettersson Medverkande från kyrkogårdsförvaltningen: Mikla Blomster Uppdragsledare: Calle Bergil, Melica Handläggare/kartor: Stefan Bydén, Melica Verifiering av osäkra arter av lavar: Björn Nordén, Norsk institutt for naturforskning Kvalitetsgranskad av: Stefan Bydén, Melica

3 Innehåll Bakgrund 4 Uppdraget 4 Faktaruta Signalarter och rödlistade arter 4 Resultat Angelstad 5 Annerstad nya 8 Annerstad gamla 11 Torpa 14 Odensjö 17 Lidhult nya 20 Lidhult gamla 22 Vrå 24 Skogskyrkogården 27 Ljungby gamla 28 Referenser 29 Bilaga 1: Noterade arter. Bilaga 2: Naturvärdesbedömning enligt Norconsults modell

4 Bakgrund Kyrkogårdsförvaltningen i Ljungby pastorat har till uppgift att i sin skötsel av kyrkogårdarna ta tillvara på estetiska, men även kulturhistoriska värden och naturvärden. Dessa uppgifter går ofta, men inte självklart alltid hand i hand. Det har på senare år visat sig att kyrkogårdar kan hysa betydande naturvärden. Parker och kyrkogårdar utgör en av de viktigaste miljöerna för rödlistade arter (hotade och sällsynta växt- och djurarter) i södra Sverige. Grova, gamla och ihålliga träd har en mycket stor betydelse för fauna och flora. Generellt kan sägas att ju äldre ett träd är - desto artrikare. Men höga värden kan även sitta såväl i murarna och i vissa fall även i gräsytorna. En kartläggning i England har visat att en tredjedel av alla stenlavar kan hittas på landets kyrkogårdar och flera arter bara har hittats där (Nimis et. al. 2002). Som underlag för den fortsatta skötseln har förvaltningen gett Calle Bergil vid Melica gröna konsulter i uppdrag att inventera naturvärden på kyrkogårdarna. Uppdraget Uppdraget innebar att inventera kyrkogårdarnas naturvärden och förekomst av skyddsvärda arter. Vad gäller arterna har inventeringen främst inriktats mot kärlväxter och trädlevande lavar, mossor och svampar, men även andra naturvårdsintressanta arter har noterats. Arterna anges i texten enbart med svenska namn, men en lista innefattande även de vetenskapliga namnen finns i Bilaga 1. Bokstäver inom parentes efter artnamnen syftar på arternas status som signalarter (S) respektive rödlistade (CR, EN, VU, NT eller DD) enligt tabellen nedan. Även en naturvärdesbedömning har gjorts av varje kyrkogård som helhet, enligt en mall för naturvärdesbedömning framtagen av Norconsult AB. (Se Bilaga 2.) Fältbesök har gjorts vid tre tillfällen; en första rekognocerings- och värderingstur den 3 maj, inventering med fokus på kärlväxter och mur-miljöer den 10 juli och inventering av trädlevande arter den 22 augusti. Vid de två första tillfällena medverkade även landskapsingenjör Mikla Blomster från kyrkogårdsförvaltningen. Faktaruta: Signalarter och rödlistade arter Signalart (S) Arter som indikerar höga naturvärden, enligt antingen Skogsstyrelsens signalartslista, listor över signalarter för länsstyrelsernas ängs- och hagmarksinventering eller Jordbruksverkets ängs- och betesinventering eller de ekologiska katalogerna över lavar, mossor och svampar utgivna av ArtDatabanken. Rödlistade arter ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växtoch djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: RE. Försvunnen (Regionally Extinct) CR. Akut hotad (Critically Endangered) EN. Starkt hotad (Endangered) VU. Sårbar (Vulnerable) NT. Nära hotad (Near Threatened) DD. Kunskapsbrist (Data Deficient) 4

5 Resultat Bokstäver och siffror i texterna hänvisar till motsvarande på respektive karta. Bokstäver gäller murar och gräsytor, medan siffrorna refererar till träd. Det bör observeras att kartorna inte är skalenliga och detaljer avseende träd m.m. kan vara felaktiga. Angelstad Murar och gräsytor Angelstad kyrka omges av fina murar av visst intresse för både kärlväxter, lavar och mossor. Detta gäller framförallt på de ljusexponerade delarna av murarna där skuggande lövträdkronor saknas över muren, t.ex. vid A, C, F, I, L och kanske särskilt vid J. Hela vallmuren i öster har med sina sandjordsblottor och torrängsflora ett påtagligt värde för både kärlväxter och insekter. Bland kärlväxterna kan nämnas gråfibbla, bergssyra, gul fetknopp, styvmorsviol, sandnarv, gråbinka och prästkrage. Särskilt den norra halvan med sydvända vallar har sådana värden och bör hävdas väl, men helst med ängsskötsel på vallarna. Vid H finns i motsats till detta ett murparti övervuxet med vildvin, kaprifol och murgröna, vilket också har värden som bomiljö för bl.a. småfåglar. Precis utanför murarna finns på många ställen potential för en fin torrängsflora. Idag domineras dessa miljöer mest av gråfibbla och filtlav, men förekomsten av dessa indikerar att många blommande torrängsarter kan dyka upp. I söder, vid F och G, finns kvarlämnad ängsvegetation, med bl.a. prästkrage, åkervädd och gulmåra. Ängen har dock börjat gå in i en mindre värdefull igenväxningsfas, i synnerhet i den mest skuggade delen (G). Omgivningarna kan sägas stödja en rik ängsflora genom att öppna marker med viss ängsflora med bl.a. rikligt med åkervädd och gulmåra finns öster om kyrkogården. Angelstad kyrkogård har varierade och ofta artrika växtsamhällen på murarna. Till vänster murkrön med kaukasiskt fetblad, kvastmossor, bägar- och renlavar och många arter blad- och skorplavar. Till höger vallmuren kring nya delen, med god potential för en vacker torrängsflora på vallar och krön. 5

6 Träd Träden på den gamla delen av kyrkogården består huvudsakligen av medelålders till något äldre oxlar och parklindar och en del äldre hästkastanjer och lindar planterade utmed den gamla yttermuren. Ett fåtal träd står inne på kyrkogården. Siffrorna nedan hänvisar till träd på kartan. Omgivningarna i form av lövskogar med inslag av vidkroniga ekar i söder och nordväst stödjer trädens naturvärden. 1. Klena oxlar utmed västra muren. Lavfloran består av triviala arter typiska för unga träd i relativt öppet läge. (Blåslav, näverlav, slånlav, kort skägglav och glänsande sköldlav). En 15 cm lång skägglav på ena oxeln vid entrén (1a). Långa skägglavar över 15 cm kan sägas indikera en intressant lavmiljö. Bra ljusförhållanden och damning kan ge en rik lavflora med tiden. 2. Medelgrova lindar. Trivial flora med vissa indikatorer på dammgödlsing (cypressfläta, grå mjöllav, blemlav, glänsande sköldlav, liten skivlav, vaxorangelav, asporangelav, rönnlav, asplav, kantlav). Kronorna får gärna höjas eller minskas för mer ljusinsläpp till stammar och mur. 3. Medelgrova lindar i söder med något svagare lavflora på grund av skuggande trädkronor även från skogen i söder. 4. Längs östra muren står flera äldre lindar, hästkastanjer och någon lönn. En häggmispelhäck växer sig dock hög i söder och skuggar ut en del lavar. Annars är lavfloran här lite rikare. Här 6

7 tillkommer bl.a. mjölig brosklav, mångfruktig vägglav och signalarterna krushättemossa, guldlockmossa och lönnlav, bl.a. på en värdefull grov hästkastanj vid entrén till nya kyrkogården (4a). Vid 4b står en värdefull lind med lönnlav och trädhål med insektsspår. 5. Lindarna längs norra muren har liknande karaktär och lavflora som de i söder (3). Här är det dock bara de egna kronorna som skuggar stammarna och muren. 6. Bland de få träden inne på kyrkogården har träden vid 6 högst naturvärden, med bl.a. den av dammet från krattade grusgångar gynnade rosettbrosklaven och signalarterna krusulota och båghättemossa. 7. Träden på och runt den nya kyrkogårdsdelen har ännu inte hunnit få någon rikare lavflora eller några högre naturvärden. Övrigt Entita och grå flugsnappare noterades bland fåglarna Naturvärdesklass: D+ Förslag till hänsyn och skötsel Lämna en c:a meterbred zon utanför murarna och på vallen innanför östra rundeln som slås först vid mitten av juli och sedan klipps som vanligt. Det avslagna gräset från slåttern bör samlas upp. Flera alternativa ängsperioder kan prövas i olika delar, t.ex. att klippa under våren och först vid mitten av juni släppa upp för blomning etc. Det viktiga är att en rik blomning kan ske under någon period, men att dött växtmaterial inte får möjlighet att ansamlas och bli kvar under vintern. Slåttern, liksom klippningarna får gärna ske med röjsnöre, och små markskador av snöret är snarast en fördel, då det gynnar frösådd av ängsväxterna. Mindre partier med högvuxen ogräs -vegetation intill muren kan dock ha värden som tillflyktsort för många arter, om vegetationen kring murarna i övrigt domineras av välhävdade miljöer. Fortsätt gärna att släppa in ljus mot stammar, murar och gräsytor genom att stamkvista parkträden och begränsa gärna kronornas storlek. Träd med stamskador och utglesad krona är gynnsamt för lavar och träd med håligheter är gynnsamt även för insekter, fladdermöss, fåglar etc. varför det ur naturvårdssynpunkt är önskvärt att de får stå kvar och hållas vid liv så länge som möjligt. 7

8 Annerstad Murar och gräsytor Murarna kring Annerstad kyrkogård utgörs till största delen av vallmurar med gräsklädd jordvall på insidan ända upp till murkrönet. Dessa hyser bitvis en fin torrängsflora, bl.a. vid A, med arter som bergsyra, grönknavel, nagelört, fältveronika, monke, bägarlavar och grynig filtlav. De flesta krönen är dock alltför skuggade eller präglade av gräsmatteskötsel. Gräsytorna nedom murarna har däremot ofta en torrängsflora med potential för naturvårdsintressanta arter av bl.a. kärlväxter och insekter. Ett parti av västsluttningen nedom E har sparats som äng kring en gammal jordkällare, med signalarter som stenmåra, liten blåklocka, prästkrage och ängsfryle. Ytan har dock delvis en ansamling av förna som visar att ängen inte skördas tillräckligt noggrant. Även söderut i sluttningen, vid H finns torrängsväxter som tjärblomster, bockrot och liten blåklocka. Inom själva kyrkogårdens gräsytor sparas några blomrika partier, t.ex. vid J, med en vacker blomning av prästkragar, liten blåklocka, grå- och flockfibbla. Träd Annerstad kyrkogård har ett trädbestånd bestående av en ring med medelgrova lönnar, lindar och några askar utmed muren, samt en inre ring kring kyrkan med bl.a. en grov gammal ask i öster. 1 Lönnar och lindar utmed södra muren präglas i väster av öppna och dammiga förhållanden, med arter som ljuslav, finlav, kranslav, dagglavar, rosettbrosklav och fertil skrynkellav. Österut skuggas dock trädraden av ett tätt lövbestånd på andra sidan vägen och lavfloran är torftigare. 8

9 9

10 2. Längs östra murbågen står en lind-lönn-båge med träd med god potential som värdefulla lavträd. En lönn (2a) hyser både rosettbrosklav och vanlig brosklav, men inga signalarter påträffades. Lavfloran skulle må väl av mer ljusinsläpp mot stammarna. 3. Norrsidan kännetecknas av träd med stora kronor som ger tämligen stark beskuggning och mindre intressant lavflora. 4. Även västsidan har en blandning av lindar och lönnar. Vid entrén finns en lönn (4a) som hyser bl.a. signalarten guldlockmossa (S). Även på denna sida märks på lavfloran närvaron av dammig grusväg i det sydvästra hörnet, med bl.a. dagglavar och allémossa. 5. Störst värde för epifyter på kyrkogården har den gamla dubbelstammiga asken vid koret, med bl.a. rikligt med allélav, allémossa, fjällig dagglav, signalarterna fällmossa och guldlockmossa och spår i barken av vedlevande insekter. De två lönnarna vid J står i bra läge för att kunna ta vid som värdar för en rik lavflora. 6. I backen sydväst om entrén utanför kyrkogården står en dubbelek med både grön spiklav, grå nållav och den i sydöstra Sverige ovanliga rostfläckiga nållaven. Övrigt Stenknäck noterades i området Naturvärdesklass: D Förslag till hänsyn och skötsel Gräsytor nedanför muren sköts med fördel som äng (se Angelstad). Ängsytan på västsluttningen kan med fördel utvidgas söderut till hela sluttningen, men då med ängshävd med borttagande av avslaget hö över hela ytan. Även den låga vallsluttningen i en inre ellips runt kyrkan sköts med fördel som äng. Inom själva kyrkogårdens gräsytor sparas redan idag några blomrika partier vid klippningen på ett föredömligt sätt, men detta kan göras mer systematiskt. Liksom i Angelstad är det en fördel om träden får mycket ljus på stammarna och tillåts att åldras långsamt och länge, inklusive stadier med stamhåligheter och delvis nedbruten krona. Den dammande grusvägen i sydväst har betydelse för stoftgynnade lavar och bibehålles med fördel som obelagd väg. 10

11 Annerstad gamla Murar och gräsytor Murkrönen har bitvis fin lavflora. Särskilt välutvecklad och artrik är den på östra muren (A, B), där filtlavar och en artrik bägarlavsflora i omväxling med stensöta dominerar på krönet. På mursidorna finns en rik blad- och skorplavsflora blandat med guldlockmossa. Att denna flora är sämre utvecklad på andra delar (C, D) beror främst på skuggning av yviga trädkronor/intilliggande skog och på norrmuren sannolikt även på kvävegödsling av på den intilliggande åkern. Kyrkogårdens gräsyta har i huvudsak en trivial flora, i väster markant påverkad av gödsling av både lövförna och tippat gräsklipp. 11

12 12

13 Träd Påtagliga värden finns kopplade till kyrkogårdens träd framförallt lönn, lind och en del alm (VU). Några exempel på värdefulla träd: 5. En grov vrak-lönn med ännu så länge höga värden för både lavar och insekter. Allémossa, fällmossa (S), klotterlav (S), parasitstekeln Rhyssa persuasoria och ett obestämt gökbi av släktet Nomada, av vilka flera arter är rödlistade. 7. Stor lönn med allémossa, guldlockmossa (S), och klotterlav (S) 17. Alm (VU) med grön spiklav, guldlockmossa (S), klotterlav (S), och en obestämd kantlav Lecanora carpinea/leptyrodes, vilka båda kan betecknas som mindre allmänna. 19. Lönn med flogbalsamin, allémossa och allélav. 22. Lönn med bl.a. allémossa och allélav. 23. Alm (VU) med grön spiklav, rostfläck (S) och mångfruktig blemlav (S, tidigare rödlistad NT) Kyrkogården har ekologiskt stödjande områden såsom ett intilliggande lövkärr, men också Annerstad nya kyrkogård och bedöms ha höga naturvärden, särskilt kopplade till de gamla träden, men också till murarna. Naturvärdesklass: C Förslag till hänsyn och skötsel Det är viktigt att hålla liv i de gamla träden så länge som möjligt, inte minst de som uppvisar skador. Grov död ved bör dock inte åtgärdas eller tas bort, eftersom det har stort värde för framförallt insektsfaunan. Däremot kan med fördel låga skuggande grenar över murarna tas bort så att dessa får mera ljus. Detta gäller särskilt i öster och norr, medan skuggningen av västra muren kan sägas höra ihop med anslutande lövkärrbestånd, som inte bör åtgärdas. Även den kompostansamling som ligger mot södra muren, kan ses som värdefull för faunan. Gräsytan sköts med fördel som äng, med sen slåtter. 13

14 Torpa Murar och gräsytor Vid vårbesöket bedömdes gräsytorna som i huvudsak dominerade av gräsmattearter och murarnas flora som i jämförelse med de andra kyrkogårdarna, relativt trivial, varför ingen särskild inventering gjordes av murar och gräsytor. Träd Trädbeståndet är relativt intressant med mestadels ek, hästkastanj och ask. 1. En grupp lönnar vid entrén med bl.a. rikligt med allélav, allémossa, klotterlav (S) och rikligt med porlav (S). 2. Bland askarna vid entrén bör särskilt noteras en grov ask med rosettbrosklav, porlav (S), vitskivlav (S), 3. Utmed södra muren står en rad värdefulla hästkastanjer, varav några grova och åtminstone någon (3a) med stamhål 4. En grov alm (VU) nära koret hyser allémossa och fällmossa (S) 14

15 15

16 5. Längs norra (6) och östra murarna står liksom på östra delen av kyrkogården (5) ekar av varierande grovlek, vilka dessutom anknyter till en ekdunge utanför i öster. Den epifytiska lavfloran är inte särskilt rik idag, men kan bli det på sikt. Några av ekarna (6a & 6b) har lätt utglesade kronor, vilket avspeglar sig i rikare lavflora. Här finns dock även en grov alm (VU) (6c), med guldlockmossa (S) och en rik flora av dammgynnade arter, såsom rosettlav, dagglav, gulkantad dagglav och grynig ägglav. Torpa kyrkogård har potential att utveckla höga naturvärden kopplade till främst trädens lavar och insekter. Naturvärdesklass:D Förslag till hänsyn och skötsel Trädbeståndet i allmänhet och de utpekade träden i synnerhet, bör tillåtas att åldras. En viss gallring bland ekarna i öster kan dock vara gynnsamt för kvarlämnade ekars naturvärden. 16

17 Odensjö Murar och gräsytor Generellt hyser Odensjö kyrkogård i den mer exponerade, västra delen en rik flora av torkanpassade kärlväxter och lavar på och intill murarna. Detta värde förstärks av den tydliga dateringen av muren vid entrén; Muren lades anno I öster är floran mer skugganpassad och trivial. Västra muren har en fin flora av fetbladsväxter på murkrönen, med vit, gul och kaukasisk fetknopp i norr (A) och taklök i söder (J). Norra muren har delvis, t.ex. vid C och D en rik lavflora. I öster finns vid F murkrön med relativt rik lavflora av bägar- och renlavar. Denna flora blir mer välutvecklad västerut vid G, där även fetbladsväxter hävdar sig väl på murkrönen och södra murväggarna har en rik skorplavsflora. Söder om södra muren finns utanför kyrkogården - vid H en liten ängsbacke med torrängsflora med bl.a. mörkt kungsljus och liten blåklocka (S). Denna torrängsflora återfinns i ett välhävdat skick närmare muren vid I, med arter som gråfibbla (S), rotfibbla (S), gul fetknopp, grönknavel, femfingerört och bergssyra.här har även murkrönen en rik torkanpassad flora med bl.a. raggmossor. 17

18 Träd 18

19 Lavfloran är än så länge relativt trivial, men signalarten klotterlav (S) återfinns här och var, liksom arter gynnade av ljus- och dammexponering, såsom vägglav och mjölig brosklav. Det stora beståndet av hästkastanjer har på sikt ett stort värde för både lavar och insekter, fåglar och fladdermöss, bl.a. på grund av det lokalklimatiskt intressanta läget på en udde i Bolmen och det faktum att träden redan börjat utveckla stamhåligheter. Övrigt Glada noterades i området Naturvärdesklass: C Förslag till hänsyn och skötsel Med hänsyn till murkrönens fina flora av bl.a. fetbladsväxter bör hästkastanjernas kronor inte tillåtas att bli för stora eller för lågt ansatta. Gräsytorna på utsidan av murarna, i synnerhet på sydsidan och vid ängsbacken vid H, sköts med fördel med slåtter/utglesade klippningsintervall. För att inte missgynna den exponeringberoende lavfloran på mursidorna kan en hävd med slåtter/klippning med uppsamling ske ett par tre gånger under säsongen, koncentrerat till försommaren. Murarna kring Odensjö kyrka är omfattande och har sammantaget en rik flora. 19

20 Lidhult Murar och gräsytor Nordsidans mur (A) är en halvmur med vall upp till krönet på insidan. Murkrönet hyser en välklippt gräsmatta utan högre naturvärden, medan norrsidan av muren präglas av en ganska fattig skorplavsflora av framförallt gråstenslavar. Västsidan (B) har samma murtyp, men här har gräsytorna både på krönet och nedsidan inslag av torrängsväxter som bergssyra, gråfibbla (S) och monke (S). Bergssyran återfinns även i murväggens fogar. Östsidans mur (C) är låg och beskuggad och saknar högre naturvärden. Träd De yttre trädraderna utmed murarna består huvudsakligen av unga lindar utan högre naturvärden. Inne på kyrkogården finns dock vid 1 en grov lind med grön spiklav, svart spiklav och lite porlav (S). Vid 2 finns ett bestånd av lite äldre, beskurna lindar. Många av dem har hyser den dammgynnade laven kranslav och en av de grövre (2a) är värd för den storvuxna, vackra signalarten kyrkogårdslav (S), som är typisk för kyrkogårdar med krattade grusgångar. Här finns även två vackra hängalmar vid 2b och 2c. Utanför muren, vid 3, finns en liten allé av små beskurna almar (VU). Samtliga dessa almar har värde i sig och som potential för en intressant lavflora. Almarna i allén står dock utanför kyrkogårdsområdet och är troligen angripna av almsjuka. 20

21 Naturvärdesklass: D Förslag till hänsyn och skötsel Murkrönen är oftast täckta av välklippt gräsmatta, men några oklippta avsnitt visar att även här finns viss potential för en mer artrik o värdefull flora, med t.ex.monke. Lämna gärna en bård på murkrönen som får utvecklas till äng istället för gräsmatta, alternativt undvik att klippa murkrönen vid några klippningar för att släppa upp örter till blomning. Återuppta om möjligt beskärningen av de tidigare beskurna lindarna och almarna. 21

22 Lidhult gamla Murar och gräsytor Här har den artrika gräsmarksfloran störst intresse. Trots att denna var nyklippt hittades en rik flora med bl.a. signalarter som backnejlika (S), gulmåra (S) och ängs- och knippfryle (S). Även rödfibbla, stenmåra, filtlavar och skogsviol visar på potentialen. Utanför västra muren (B) har en oklippt ängsvegetation utvecklats med bl.a. knippfryle (S), harstarr, stenmåra, liten blåklocka (S) och bergsyra. Murarna är av natursten, med lite större håligheter än de övriga kyrkogårdarna. Håligheterna har dock med tiden till stor del fyllts med förna, vilket ger utrymme för en mer fuktighetskrävande, men mindre naturvårdsintressant flora av bladlavar, mossor och kärlväxter. Murkrönen präglas av ett ganska beskuggat läge och påväxt av kärlväxter, framförallt fårsvingel. Södra muren (C) har ett krön med en liten jordvall och tunn grässvål med fårsvingel, bergssyra och rödven. Den torra jorden är av intresse som boplats för insekter. Södra murväggen hyser ett tämligen artrikt moss- och lavsamhälle. Östra muren (D) har täta hallonsnår på utsidan, en kombination som har värde som boplats för smådäggdjur, reptiler och eventuellt groddjur och fåglar. Norra muren (A, B) hyser också tunna jordvallar med fårsvingel, bergsyra och väggmossa på krönet och på murväggen liknande samhälle som C med bl.a. färglav, cypressfläta och raggmossor. Träd Lönn dominerar bland träden, men här finns även en del äldre björk. Värdefulla träd: 1. Här står en ung sälg som inte har så höga naturvärden idag, men som gärna får utvecklas till ett stort träd, i synnerhet om det är ett han-träd, då fristående rikblommande hansälgar har stort värde för många av de pollinerande insekter som kan bosätta sig i murar och jordvallar. 2. Värdefull grov lönn med signalarten blanksvart trämyra (S). 3. Äldre grovbarkig björk med tämligen artrik lavflora med bl.a. flera arter bägarlavar. 4. Stubbe och liggande stam av björk, med fnösketickor. 5. Lönnar med allémossa 6. Lönn med allémossa. 7. Lönn med svart trämyra (S) 8. Lönn med allémossa och dagglav 9. Grov lönn med begynnande stamhål Naturvärdesklass: C 22

23 Förslag till hänsyn och skötsel Sköt så mycket som som möjligt av gräsytan som äng. Om delar måste gräsklippas ofta med hänsyn till behoven för friluftsgudstjänster, bör ändå övervägas att lämna perifera partier till blomrik äng, liksom bården närmast muren runtom på utsidan. Ytorna bör då slås och skördas 2 ggr per år. Se vidare Angelstad. Även ängsvegetationen utanför västra muren sköts med fördel som äng. Träden sköts med fördel med fortsatt parkträdsvård. Om möjligt lämnas dödende och döda trädstammar kvar till förmån för den blanksvarta trämyran och annan biologisk mångfald. 23

24 Vrå Murar och gräsytor Här finns de stora naturvärdena främst kopplade till de omfattande murarna, med en fin flora av planterade fetbladsväxter; vit fetknopp, gul fetknopp, kaukasiskt och sibiriskt fetblad, cirkelfetblad samt taklök. Här finns också begynnande påväxt i lodytornas cementfogar av kuddmossor såom brännmossa och spåmossa och även kärlväxter som gul fetknopp etc. En fin skorplavsflora finns framförallt på utsidan av norra muren och potential till en sådan finns även på östra muren. A. Vallmur med inslag av torrängsörter som gråfibbla (S) på krönen. Murvägg med inslag av kuddmossor och torrängsväxter som gul fetknopp och hönsarv. B Delvis skuggad, men annars som A. C. Krön med skorp- och bladlavar, cypressfläta m.m. Mursidor med kuddmossor som bränn- och sotmossa, gul fetknopp m.m. D. Stora delar av gamla södra muren har murkrön med välutvecklade fetbladsamhällen med vit fetknopp, kaukasiskt fetblad, cirkelfetblad och taklök. E. Som D, men med gul fetknopp och kärleksört och norrut vit, cirkel- och sibiriskt fetblad. 24

25 25

26 F. Norra murkrönet; Värdefull flora med fetbladsamhällen omväxlande med stensöta, kvastmossor, bägar- och renlavar. G. Västa murkrönet: Som F, men vit fetknopp dominerar. H. Norrmurens utsida; Tämligen välutvecklad skorplavsflora. I. Östra murens utsida; en hög mur ner mot en åker med kantzon av kvävegynnade arter: delvis kvävegödslingspräglad skorplavflora men inslag av guldlockmossa samt klängande cirkelfetblad och sibiriskt fetblad. Träd Sammantaget ett stort antal värdefulla träd, framförallt lönnar, men även ett par tysklönnar och en stor hästkastanj. 1. Två grova lönnar med dammgödslad flora av bl.a allémossa, allélav, vägglav, dagglav och porlav (S). 2. Tysklönn med rik dammgödslad flora av bl.a kranslav, strimmig hättemossa, mjölig brosklav och fällmossa (S). 3. Grov hästkastanj med den rödlistade knappnålslaven liten blekspik (NT) och i övrigt en dammgödslad lavflora bl.a. mjölig brosklav, rosettbrosklav och vägglav. 4. Två lönnar med bl.a. lönnlav (S) och fläcklav. 5. Lönn med guldlockmossa (S). 6. Tysklönn med fläcklav och mjölig brosklav m.fl. 7. Lönnar med bl.a. lönnlav (S), guldlockmossa (S), porlav (S) och fläcklav. 8. Tysklönn med fläcklav, mjölig brosklav och rosettbrosklav. 9. Lönn med lönnticka och rikfruktig blemlav (S). 10. Lönn med guldlockmossa (S). 11. Lönn med båghättemossa (S). Naturvärdesklass: C Förslag till hänsyn och skötsel Var aktsam om murkrönens vegetation i allmänhet och den fina fetbladsfloran i synnerhet. Värna särskilt de ovanligare arterna cirkelfetblad och taklök. Håll krönen så ljusexponerade som möjligt utan att ta bort de värdefulla täden. Blås gärna bort höstlöv och kvistar från krönen. Släpp gärna upp torrängsfloran i blom på de gräsklippta vallarna under en eller ett par perioder, t.ex. på våren och högsommaren. Värna de värdefulla träden genom parkskötsel. Begränsa gärna kronornas bashöjd och allmänna utbredning. Låt träden åldras så länge som möjligt med hänsyn till andra värden och risker. 26

27 Skogskyrkogården Bedömning Skogskyrkogården är betydligt yngre än övriga kyrkogårdar och saknar murar och gamla lövträd årig tall dominerar, kanske lite äldre i några delar. Kyrkogården bedömdes vid rekognoceringsbesöket främst ha värden för fågellivet, men bedöms på sikt kunna utveckla värden kopplade till de gamla tallarna. Inga inventeringar av värden kopplade till murar eller träd företogs, men ett relativt rikt småfågelliv med bl.a. rödstjärt kunde konstateras. Naturvärdesklass: D+ 27

28 Ljungby gamla Bedömning Vid rekognoceringsbesöket konstaterades att kyrkogården hyser ett trädbestånd som kan ha vissa värden för stadens fåglar, insekter och kanske även för fladdermöss, genom förekomsten av åldrande träd och några hålträd. Värdena är dock begränsade genom läget inne i staden, vilket bl.a. medfört en utarmning av lavfloran och högre krav på nertagning av skadade och åldrande träd. Inga noggrannare inventeringar av värden kopplade till murar eller träd företogs. Naturvärdesklass: D 28

29 Referenser Alness, L. & Sjöö, K Trädvård på kyrkogårdar. Länsstyrelsen i Halland Meddelande 2008:4 Andersson, D Inventering av naturvärden vid 11 kyrkogårdar i Stockholms kommun. Gärdenfors, U. (ed.) 2010: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck Ekologisk katalog över lavar.artdatabanken Hallingbäck, T. & Holmåsen, I Mossor - En fälthandbok. Interpublishing Moberg, R. & Holmåsen, I Lavar - En fälthandbok. Interpublishing Nimis, P.L., Scheidegger, C. & Wolseley, P.A Monitoring with Lichens Monitoring Lichens. Nitare, J. 2005: Signalarter Indikatorer på skyddsvärdskog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping Ryman. S., Svampar - En fälthandbok. Interpublishing Rödlistan 29

30 Blad1 Artlista Bilaga 1 Listan omfattar alla arter som nämnts i texten. Detta inkluderar alla noteringar av naturvårdsintressanta arter, men också många allmänna arter, som nämnts för att beskriva växtsamhällen etc. De allmänna arterna har här endast markerats för de kyrkogårdar där de nämns i texten, men de förekommer antagligen på flera eller alla av kyrkogårdarna. Arter som används som signalarter för höga naturvärden markeras med S och rödlistade arter med respektive rödlistekategori (CR, EN, VU, NT, DD) Svenskt namn Vetenskapligt namn Angelsta Signal/ rödlistad Annerstad nya Torpa Annerstad gamla Odensjö Lidhult nya Vrå Lidhult gamla Ljung gamla Skogskyrkogården Kärlväxter alm Ulmus glabra VU x x x ask Fraxinus excelsior VU x x backnejlika Dianthus deltoides S x bergssyra Rumex acetosella x x x x x björk Alnus alnobetula x bockrot Pimpinella saxifraga S x cirkelfetblad Hylotelephium anacampseros x ek Quercus robur x x x femfingerört Potentilla argentea x flockfibbla Hieracium umbellatum x fårsvingel Festuca ovina x fältveronika Veronica arvensis x gråbinka Erigeron acris x gråfibbla Pilosella officinarum S x x x x x grönknavel Scleranthus annuus x x gul fetknopp Sedum acre x x x gulmåra Galium verum S x x hallon Rubus idaeus x harstarr Carex leporina x häggmispel Amelanchier spicata x hästkastanj Aesculus hippocastanum x x x x hönsarv Cerastium fontanum x kaprifol Lonicera caprifolium x kaukasiskt fetblad Phedimus spurius x x x knippfryle Luzula campestris S x kärleksört Hylotelephium telephium x lind Tilia cordata x x x x liten blåklocka Campanula rotundifolia S x x x Sida 1

31 Blad1 Svenskt namn Vetenskapligt namn lönn Acer platanoides x x x x x x monke Jasione montana x x murgröna Hedera helix x mörkt kungsljus Verbascum nigrum x nagelört Draba verna x oxel Sorbus intermedia x parklind Tilia europaea x prästkrage Leucanthemum vulgare S x x rotfibbla Hypochaeris radicata S x Pilosella aurantiaca subsp. rödfibbla aurantiaca x rödven Agrostis capillaris x sandnarv Arenaria serpyllifolia x sibiriskt fetblad Phedimus hybridus x skogsviol Viola riviniana x stenmåra Galium saxatile S x x stensöta Polypodium vulgare x x styvmorsviol Viola tricolor x sälg Salix caprea x taklök Sempervivum tectorum x x tall Pinus sylvestris x tjärblomster Viscaria vulgaris x tysklönn Acer pseudoplatanus x vildvin Parthenocissus sp. x Vit fetknopp Sedum album x x åkervädd Knautia arvensis x ängsfryle Luzula multiflora S x x Angelsta Signal/ rödlistad Annerstad nya Torpa Annerstad gamla Odensjö Lidhult nya Vrå Lidhult gamla Ljung gamla Skogskyrkogården Mossor allémossa Leucodon sciuroides x x x x x brännmossa Ceratodon purpureus x båghättemossa Orthotrichum lyellii S x x cypressfläta Hypnum cupressiforme x x x fällmossa Antitrichia curtipendula S x x x x guldlockmossa Homalothecium sericeum S x x x x x krusulota Ulota crispa S x x sotmossa Andreaea rupestris x spåmossa Funaria hygrometrica x strimmig hättemossa Orthotrichum affine x väggmossa Pleurozium schreberi x x Sida 2

32 Blad1 Svenskt namn Vetenskapligt namn Angelsta Signal/ rödlistad Annerstad nya Torpa Annerstad gamla Odensjö Lidhult nya Vrå Lidhult gamla Ljung gamla Skogskyrkogården Lavar allélav Anaptychia ciliaris x x x x asplav Lecidella elaeochroma x asporangelav Caloplaca flavorubescens x blemlav Phlyctis argena x blåslav Hypogymnia physodes x brosklav Ramalina fraxinea x dagglav Physconia distorta x x x filtlav Peltigera canina x finlav Physcia tenella x fjällig dagglav Physconia perisidiosa x fläcklav Arthonia radiata x färglav Parmelia saxatilis x glänsande sköldlav Melanelixia fuliginosa x grynig filtlav Peltigera collina S x grynig ägglav Candelariella xanthostigma x grå mjöllav Lepraria incana x grå nållav Chaenotheca trichialis x grön spiklav Calicium viride x x x gulkantad dagglav Physconia enteroxantha x kantlav Lecanora sp. x Lecanora kantlav carpinea/leptyrodes x klotterlav Alyxoria varia S x x x kort skägglav Usnea subfloridana x kranslav Phaeophyscia orbicularis x x x kyrkogårdslav Pleurosticta acetabulum S x liten blekspik Sclerophora peronella NT x liten skivlav Amandinea punctata x ljuslav Xanthoria candelaria x lönnlav Bacidia rubella S x x mjölig brosklav Ramalina farinacea x x x mångfruktig blemlav Phlyctis agelaea S x mångfruktig vägglav Xanthoria polycarpa x näverlav Platismatia glauca x porlav Pertusaria pertusa S x x x rikfruktig blemlav Phlyctis agelaea S x rosettbrosklav Ramalina fastigiata x x x x rosettlav Physcia aipolia x rostfläck Arthonia vinosa S x rostfläckig nållav Chaenotheca ferruginea x rönnlav Buellia disciformis x skrynkellav Parmelia sulcata x skägglav Usnea capillaris x Sida 3

33 Blad1 Svenskt namn Vetenskapligt namn slånlav Evernia prunastri x svart spiklav Calicium glaucellum x vaxorangelav Caloplaca cerina x vitskivlav Diplotomma alboatrum S x vägglav Xanthoria parietina x x Angelsta Signal/ rödlistad Annerstad nya Torpa Annerstad gamla Odensjö Lidhult nya Vrå Lidhult gamla Ljung gamla Skogskyrkogården Svampar fnöskticka Fomes fomentarius x lönnticka Oxyporus populinus x Fåglar entita Poecile palustris x grå flugsnappare Muscicapa striata x glada Milvus milvus x rödstjärt Phoenicurus phoenicurus x Insekter blanksvart trämyra Lasius fuliginosus S x gökbi Nomada sp. x parasitstekel Rhyssa persuasoria x Sida 4

34