ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

2

3 Ta hand om dig! Det är viktigt att ta hand om sin hälsa. Lindriga sjukdomsbesvär kan man ofta klara av på egen hand. Det kallas för egenvård. Egenvård innebär att du själv kan känna igen och behandla lindriga sjukdomsbesvär. Det innebär också att du känner till egenvårdens begränsningar och förstår när du behöver söka hjälp hos sjukvården. Ta hand om dig! är en egenvårdsbok till dig från landstinget. Ta hand om dig! finns i två delar en bok för barn (0-12 år) och en bok för vuxna. I de här böckerna hittar du tips och råd om symtom och behandling, receptfria läkemedel och vad du behöver ha i ditt husapotek. Du får också råd om när du inte ska lita till egenvård, utan ta kontakt med sjukvården för att få hjälp. Hoppas att du och dina nära ska ha god nytta av den här boken! 3

4 Innehåll Ta hand om dig!...3 Råd i vardagen...5 Se till att du förstår hur medicinen ska tas...6 Dosera rätt...6 Receptfritt betyder inte riskfritt...6 Naturläkemedel...6 Många läkemedel passar inte ihop...7 Alkohol vid medicinering kräver försiktighet...7 Kan jag köra bil?...7 Om du är gravid eller ammar...7 Förvara medicinen säkert...7 Egenvård...8 Telefonrådgivning...8 Vårdcentralen...8 Sjukhus...8 Tandvård...9 Akuta allvarliga tillstånd...9 Landstingskatalogen...9 Vårdinformation på Internet...9 Husapotek...10 Egenvård A Ö...11 Viktiga telefonnummer...74 Slutord...75 Register...76 Första hjälpen

5 Råd i vardagen

6 När du tar läkemedel Det finns några saker som är bra att tänka på eller veta när du tar läkemedel. Se till att du förstår hur medicinen ska tas Att använda läkemedlet på rätt sätt är viktigt för att få bästa möjliga effekt. Några exempel: Vissa tabletter eller kapslar måste sväljas hela. Ta alltid tabletter/kapslar tillsammans med minst ett halvt glas vatten så glider de lättare ner. För att få i sig medicin som man andas in krävs en viss teknik. Att medicineringen fördelas så jämnt som möjligt över dygnet kan också vara viktigt. 1 tablett 3 gånger dagligen betyder att tabletterna ska tas med cirka åtta timmars mellanrum. Fråga din läkare tills du är säker på att du förstår. Även på apoteket kan du få svar på dina frågor. Dosera rätt Följ anvisningarna på förpackningen och apoteksetiketten. Tar du för hög dos kan risken för mer eller mindre allvarliga biverkningar öka. Tar du mindre än rekommenderad dos ger läkemedlet ofta ingen eller dålig effekt. Receptfritt betyder inte riskfritt Allt fler preparat blir receptfria. Receptfria läkemedel ska behandlas med samma respekt som receptbelagda. Överdosering kan vara skadligt. Man kan inte blanda olika receptfria eller receptbelagda medel hur som helst. Prata med apotekspersonal, distriktssköterska eller läkare om du är osäker. Naturläkemedel Ett naturläkemedel ska vara godkänt av Läkemedelsverket. Naturläkemedel finns för vissa åkommor som man kan behandla 6

7 själv. Kraven på bevisad effekt är lägre än för vanliga läkemedel. Tala om för läkaren om du använder naturläkemedel. Många läkemedel passar inte ihop Berätta för läkaren som skriver receptet vilka mediciner du tar. Det gäller även receptfria läkemedel och naturläkemedel. Alkohol vid medicinering kräver försiktighet Alkohol och läkemedel kan vara en olämplig eller farlig kombination. Fråga vad som gäller för din medicin. Kan jag köra bil? När du använder läkemedel (både recept- och inte receptbelagda) samt naturläkemedel är du enligt lag ansvarig för att bedöma om du är kapabel att köra bil och andra fordon. Det gäller oavsett om du är fullt frisk, lider av någon sjukdom eller använder läkemedel. För de läkemedel där det inte kan uteslutas att körförmågan påverkas finns information under rubriken Trafikvarning i den så kallade bipacksedeln, det informationsblad som medföljer läkemedelsförpackningen. Är du osäker kan du rådfråga läkare eller apotekspersonal. Om du är gravid eller ammar Rådgör med läkare, mödravårdscentral, barnavårdscentral eller apotekspersonal innan du använder läkemedel eller naturläkemedel under graviditet och amning. Förvara medicinen säkert Små barn ska aldrig kunna komma åt medicinen. Vid förgiftningstillbud ring SOS Alarm 112 och begär Giftinformationen. Om det inte är akut, ring Giftinformationen, telefonnummer

8 Hit kan du vända dig Egenvård Lättare besvär och krämpor kan du behandla själv. Goda egenvårdsråd får du hos distriktssköterskan, på barnavårdscentralen, hos skolsköterskan, på apoteket och i den här boken. Telefonrådgivning Du kan ringa landstingets sjukvårdsrådgivning dygnet runt alla dagar i veckan. Sjukvårdsrådgivningen är till för hela länet och fungerar som komplement till din vårdcentral. Erfarna sjuksköterskor tar emot ditt samtal, ger råd eller förmedlar kontakt med en läkare om det behövs. Telefonnumret finns på baksidan av broschyren och i Landstingskatalogen. Vårdcentralen Vid skada eller sjukdom ska du i de flesta fall vända dig till din vårdcentral. Ring vårdcentralen för tidsbeställning. Telefonnummer och telefontider hittar du i Landstingskatalogen. På vårdcentralen finns bl a distriktsläkare, distriktssköterska, mödra- och barnhälsovård och sjukgymnastik. Du får dessutom hjälp med psykiska besvär, förebyggande vård och vaccinering, hemsjukvård, sjukskrivning, intyg, kontroller och utredningar. I samarbete med andra erbjuder man också rehabilitering. Sjukhus Specialiserad vård ges bland annat vid länets tre akutsjukhus (Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett). Vid behov skriver läkare på vårdcentralen eller privatläkaren en remiss till sjukhus eller specialistmottagning. Alla sjukhus har akutsjukvård. Vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) bedrivs även högspecialiserad vård. 8

9 Tandvård Tandläkare och tandhygienist väljer du hos Folktandvården eller privata tandläkarmottagningar. Telefonummer hittar du i Landstingskatalogen. Mer information om Folktandvården finns på: Akuta allvarliga tillstånd Vänd dig direkt till en akutmottagning på ett sjukhus vid alla allvarliga tillstånd. Exempel på tillstånd då akut bedömning krävs är: svåra smärtor i bröst eller magen svåra andningsbesvär skallskador medvetslöshet svår akut huvudvärk benbrott djupa sårskador större blödningar och kräkningar svåra brännskador vid bi- eller getingstick i munnen/svalget Landstingskatalogen Landstingskatalogen delas varje år ut till alla hushåll i länet. Här finns information om landstingets verksamhet, telefonnummer till sjukvård, folktandvård, apotek m m. Har du inte fått Landstingskatalogen kan den beställas kostnadsfritt på: tel , via e-post receptionen@orebroll.se eller via Landstingskatalogen finns även hos din vårdgivare. Vårdinformation på Internet Idag kan du söka vårdinformation på Internet. Sjukvårdsrådgivningen är en sajt som ägs av landets landsting. Här kan du läsa om sjukdomar, egenvård, hälsa m m. Adressen är: Besök även Örebro läns landstings hemsida Apotekets hemsida eller Hälsotorgets hemsida 9

10 Husapotek Att ha ett Husapotek i hemmet är bra för eventuella händelser. Här är några exempel på vad ett Husapotek bör innehålla: Smärtstillande receptfritt medel, i form av paracetamol, t ex Alvedon eller Panodil i lämplig styrka och form (mixtur, tabletter eller stolpiller) vid feber. Nässpray, i lämplig styrka, Nezeril (eller liknande) för avsvällning vid nästäppa. Sårtvätt ACO. Xylocain salva, för lättare bedövning vid rengöring av sår. Häfta, non-wovenkompresser och plåster, för sår. Kylbalsam, för t ex solbränna. Hydrokortison kräm 1%. Solskyddsmedel. Pincett. Mjukgörande kräm. Febertermometer, elektronisk, för stjärt. Vaselin. Vid resor kan också behövas Vätskeersättning - vid kräkningar och diarré. Åksjuketabletter. 10

11 Egenvård A Ö

12 Akne finnar De flesta tonåringar har under någon tid problem med finnar. Vid finnar är funktionen i hudens talgkörtlar störd. Under tonårstiden har man oftast en ökad talgproduktion, och talgkörtlarnas mynningar kan då täppas till av mörka proppar, så kallade pormaskar. I huden runt dessa uppstår lätt inflammation, och man får då finnar. Finnar är inte smittsamt. Det är viktigt med god hygien. Men man ska inte överdriva tvättningen. Solljus är värdefullt, men tänk på att vissa läkemedel kan göra huden mer känslig för solljus eller solariebehandling. Var försiktig med smink. Feta krämer kan förvärra finnarna. Kläm inte ut pormaskar med naglarna eftersom det ökar risken för inflammation. För att lindra besvären kan man tvätta huden med hudvänlig tvål och vatten en två gånger per dag. Acnelösning eller Acnegel tar bort fett och motverkar att porerna täpps igen. Om Acnelösning inte hjälper kan du pröva med receptfritt läkemedel. Fråga på apoteket. Det är viktigt att följa bruksanvisningen. Tålamod behövs. Det tar ofta fyra sex veckor eller mer innan behandlingen ger resultat. I början av behandlingen kan hudretning uppstå med sveda, rodnad och fjällning. Egna åtgärder Akne finnar Tvätta huden högst två gånger per dag med mild tvål. Använd hudvänliga rengöringsmedel. Var försiktig med smink. Feta hudkrämer kan förvärra finnar. Kläm inte pormaskar. Det finns receptfria medel. Fråga på apoteket. vid akneliknande förändringar hos barn (före tonåren). om du för första gången får akneliknande besvär i vuxen ålder. vid rikligt med varblåsor och/eller ömmande knölar. vid akne på bålen. om du inte blivit bättre efter sex åtta veckors egenvårdsbehandling. Du kanske behöver ett receptbelagt preparat. Även mycket svår akne går att behandla med gott resultat. 12

13 Egna åtgärder Pollenallergi Undvik de växter du är överkänslig mot. Sov inte med öppet fönster under pollensäsongen. Torka inte tvätt utomhus och vädra inte sängkläderna ute under pollensäsongen. Följ pollenrapporterna. Rök inte och undvik rökiga lokaler. Det finns receptfri medicin. Fråga på apoteket. Allergiska besvär i näsa och ögon Pollenallergi Symtom vid pollenallergi kan likna en vanlig förkylning. Vanligt är att man får vattnig snuva, nysningar, nästäppa, klåda samt röda och rinnande ögon. Pollenallergier ger säsongsbundna besvär. Damm- och pälsdjursallergier och annan överkänslighet (t ex starka dofter av blommor, parfymer och lösningsmedel) förekommer året runt. Det finns många olika preparat mot pollenallergi och de kan kombineras på olika sätt. Det finns tabletter, nässprayer och ögondroppar. Några mediciner hjälper snabbt medan andra förebygger på lite längre sikt. Om du använder ögondroppar och har mjuka kontaktlinser kan de missfärgas av konserveringsmedlet (gäller dock inte om du använder engångspipetter). Rådgör med apotekspersonalen vad som passar dina besvär. vid andningssvårigheter, pipande andning vid kroppsansträngning eller ihållande hosta under natten. om endast ena ögat är irriterat. vid allergibesvär under hela året. om ingen förbättring märks efter två veckors behandling med receptfria mediciner. 13

14 Bett och insektsstick Bett eller stick av mygg, geting, bi, broms m m är i regel ofarliga. De kliar och ger rodnad, svullnad och ömhet som försvinner efter någon eller några dagar. Personer som är allergiska mot vissa insekters gift kan reagera häftigt på insektsstick. Man kan må illa, bli matt och få svullna läppar och ögon, klåda, utslag och andningsbesvär. Var observant vid insektsstick i munnen. Det kan t ex leda till svullnad i munnen som i sin tur kan ge andningssvårigheter. Undvik att riva på bettet, eftersom det lätt blir infekterat. Klåda och sveda vid insektsstick kan lindras med t ex Alsolsprit eller Kylbalsam. Om detta inte hjälper, stryk på ett tunt lager av en hydrokortisonkräm 1%, två tre gånger dagligen. Egna åtgärder Insektsstick Undvik att riva på bettet. Lindra klåda och sveda med receptfria medel. Fråga på apoteket. Sök direkt till en akutmottagning vid andnöd eller insektsstick i munnen/ svalget. vid tidigare allergiska reaktioner mot bi- eller getingstick. vid allmänpåverkan som svullnad och feber, andningsbesvär, nässelutslag efter bi-, geting- eller bromsbett. vid bi- eller getingstick i munnen/svalget. Bettsår Tvätta rent såret med tvål och vatten och torka av. vid djupare sår särskilt nära en led eller sena eller intill öga, oavsett typ av bett. vid katt- eller hundbett. Fästingar Det är viktigt att ta bort fästingar så fort som möjligt. Risken för att något smittämne, t ex borreliabakterier, ska överföras ökar ju längre tid som fästingen får sitta kvar. Fästingar sätter sig gärna i tunna hudpartier, som ljumskar och armhålor. Vistas du i fästingrika marker är det bra att inspektera huden på hela kroppen dagligen. 14

15 Egna åtgärder Fästing Inspektera hela kroppen direkt när du kommer hem om du varit ute i fästingrika marker. Lossa fästingen försiktigt. Se råden under rubriken Ta bort fästingen. Långärmad skjorta och långbyxor med byxbenen innanför strumporna eller nedstuckna i stövelskaften ger ett bra skydd. Egna åtgärder Huggormsbett Var så stilla som möjligt. Lämna bettet i fred. Ta bort fästingen Ta tag om fästingen så långt in mot huden som möjligt, med en vanlig pincett eller speciell fästingplockare (finns att köpa på apoteket) och dra försiktigt rakt ut. Fästingen ska inte vridas loss. Ryck inte! Försök se till att hela fästingen följer med. Det är ingen mening att smörja eller badda något på fästingen innan den tas bort. Undvik att klämma på bakkroppen. Det kan leda till att borreliabakterier överförs från fästingen. Tvätta därefter av bettstället med tvål och vatten. Inspektera bettet under minst fyra veckor. Den första bettreaktionen i huden försvinner inom tio dagar. vid feber, nackstelhet, huvudvärk, smärta, muskelsvaghet. om du får en rodnad, ibland blåröd, ibland ringformad som breder ut sig runt fästingbettet. Hudutslaget kommer ofta en fyra veckor efter att man har blivit biten (kan vara en borreliainfektion). om du under de närmaste veckorna eller månaderna efter ett fästingbett insjuknar med influensaliknande symtom såsom huvudvärk, feber, muskelvärk, illamående, trötthet. Huggormsbett Huggormsbett medför oftast smärta och svullnad, men är sällan farligt. Ibland kan dock allvarliga reaktioner inträffa. Kontakta därför alltid läkare. Den som blivit huggormsbiten ska vara så stilla som möjligt. Lämna bettstället i fred! Det är helt fel att klämma, suga eller skära. omedelbart vid huggormsbett. 15

16 Blåsor i munnen och munsår Blåsor i munnen Irritationer i form av blåsor och sår i munnen kan uppstå i samband med virusinfektion. Det kan ibland även uppstå utan känd orsak. En del personer drabbas återkommande av mycket smärtsamma blåsor och sår (afte). Särskilt på läpparnas insida och längs tungranden. Ibland uppstår sår som följd av skav från tänderna, fyllningar och proteser eller annan mekanisk påverkan t ex vid för kraftig tandborstning. I allmänhet är blåsor i munhålan ofarliga och läker ut på någon vecka. Det är viktigt med god munhygien. Om smärtan gör det svårt att borsta tänderna kan man tillfälligt använda Hexident lösning 1 mg/ml för munsköljning. Vid besvärande blåsor kan något receptfritt medel mot värk tas, t ex Alvedon eller Panodil, en stund före måltid för att underlätta när man ska äta och dricka. Egna åtgärder Blåsor och sår Låt såren och blåsorna vara ifred. Håll god munhygien. Om du brukar få blåsor och sår av solljus kan det förebyggas genom att använda något medel med hög solskyddsfaktor på läpparna. Rådgör med apoteket vilket receptfritt preparat som kan användas. Munsår/läppsår Blåsor på och runt läpparna orsakas ofta av en infektion med herpesvirus. Det kan finnas vilande i kroppen under lång tid utan att ge några besvär. I samband med t ex förkylning, menstruation, överansträngning eller solning kan infektionen utlösas. Många får munsår flera gånger per år. Besvären börjar ofta som stickningar och klåda, fortsätter med rodnad, svullnad och knottror som övergår i blåsor. Blåsorna går ofta sönder och ger sår. Peta ej på /i läppherpes, det smittar lätt till andra delar på kroppen och till andra människor. Var noggrann med handhygienen. Efter någon vecka brukar såren läka. Blåsorna och såren uppträder oftast på samma ställe varje 16

17 gång. Vid sår på läpparna och runt munnen kan man pröva receptfria medel. Rådgör med apotekspersonalen. Kontakta sjuk- eller tandvården vid ofta återkommande svåra besvär. om besvären varar mer än två tre veckor. om du under flera dagar i sträck inte klarar av din munhygien. vid många gula sårskorpor kring näsa och mun. vid samtidiga blåsor/sår på andra delar av kroppen. vid skavsår av tandprotes eller vass tand. om tandköttet blir kraftigt inflammerat och gör ont. Egna åtgärder Brännskada Avlägsna omedelbart eventuella klädesplagg på den kroppsdel där man bränt sig. Kyl ned skadan omedelbart i rinnande, rumstempererat vatten i minst tio minuter. Stick inte hål på blåsor. Skydda blåsorna med ett luftigt förband. Brännskada och solbränna Första gradens brännskador Första gradens brännskador är ytliga och gör huden röd, svullen och öm. T ex när man blir bränd av solen. Andra gradens brännskador Andra gradens brännskador tränger djupare ner och orsakar förutom röd, svullen och öm hud även blåsor i huden. Det kan man få om man skållar sig med kokhett vatten eller blir mycket svårt bränd av solen. Tredje gradens brännskador Tredje gradens brännskador förstör alla hudlager. Huden blir vit eller förkolnad och känsellös. Sådana skador kan man få t ex vid kontakt med öppen eld eller elektricitet. Kyl brännskada med rumstempererat vatten Avlägsna omedelbart eventuella klädesplagg på den kroppsdel där man bränt sig. Kyl ned skadan omedelbart i rinnande, rumstempererat vatten, i minst tio minuter. Låt den skadade själv bestäm- 17

18 ma temperaturen på vattnet för att uppnå smärtfrihet. Därefter kan man stryka på lokalbedövande Xylocain salva på lindriga brännskador (brännskada som är mindre än ytan av den skadades handflata). Maximal smärtlindring uppnås efter fem minuter. Betrakta brännskadan som en sårskada som lämpligen skyddas och skötes med ett luftigt förband tills den läkt (se sid 61). Stick inte hål på blåsor eftersom risken för infektion ökar. Om blåsorna går sönder Man bör inte sticka hål på en blåsa, eftersom risken för infektion ökar. Använd kompress för att skydda enstaka blåsor. Om blåsorna går sönder ska såret rengöras med vatten. För att hindra dunstning och därigenom lindra smärtan kan man lägga en klick med vaselin, och eventuellt en salvkompress (t ex Jelonet salvkompress), på såret. Täck sedan såret med ett förband t ex Maxi Cover Snabbförband Salvemed. Tvätta alltid händerna före omläggning av såret. vid tredje gradens brännskada (huden är vit eller förkolnad och känsellös). vid andra gradens brännskada som omfattar mer än storleken på den skadades handflata. vid brännskada i ansikte, på händer och fötter, över leder, kring könsorgan och ändtarmen. vid brännskada som lagts om och efter några dagar börjar värka, fukta eller lukta illa. om skadan inte läkt efter två veckor. Solbränna Svedan vid solbränna kan lindras med t ex Kylbalsam eller med en receptfri hydrokortisonkräm 1%. I förebyggande syfte mot solbränna är det viktigt att tänka på klädseln. Fråga på apoteket om solskyddsmedel. vid svårt soleksem. Egna åtgärder Solbränna Sola med förnuft och undvik att bli röd. Sola efter din hudtyp. Börja försiktigt och utöka tiden successivt. Sola inte mer än två timmar om dagen även om du är brun. Sola före kl 11 eller efter kl 14. Använd solskyddsmedel som ett komplement till kläder. Använd solglasögon med godkänt UVfilter 18

19 Egna åtgärder Såriga bröstvårtor Sök efter, och undanröj tänkbara orsaker. Smörj ofta vårtan med bröstmjölk och lufta länge. Är amningen smärtsam finns alternativ att tömma bröstet med handurmjölkning, handpump eller elpump. Bröst Amning Bröstmjölk är en naturtillgång som sedan begynnelsen garanterat människans överlevnad. I modern tid är den möjlig att ersätta men hittills oöverträffad. Vid amning får barnet rätt näring, antikroppar från mamman och grunden till ett bra försvar mot infektioner. De allra flesta kvinnor upplever amningen positivt.vid amning ska kvinnan sitta eller ligga bekvämt för att kunna slappna av och inte få ont i axlar och nacke. Smärta kan påverka att brösten tömmer sig sämre vid amning. Det är viktigt att barnet ligger i rätt läge och suger på rätt sätt. Barnet ska ligga nära mamman, mage mot mage, vänd mot henne och med näsan i höjd med bröstvårtan. Låt barnet gapa stort och ta ett stort tag på bröstet, om både vårtan och en stor del av vårtgården. Mamman ska bara stödja bröstet, inte stoppa bröstet i barnets mun. Barnet ska suga tills det självmant släpper taget. Vänta med tröstnapp tills barnet lärt sig sugtekniken och amningen fungerar (en två veckor). Problem som kan uppstå vid amning är såriga bröstvårtor och mjölkstockning. Råd, hjälp och stöd ges av mödravårdscentral, BB-avdelning, BVC och vårdcentral. Såriga bröstvårtor Såriga bröstvårtor kan uppstå om barnet har fel tag och suger snett på vårtan. Det kan ge smärtsam amning och vara inkörsport för bakterier och svampinfektion i vårta och mjölkgångar. Förebygg problem med vårtorna genom att barnet har rätt sugteknik, smörja in bröstvårta och vårtgård med bröstmjölk efter amning och låt lufttorka. Tvätta brösten med enbart vatten. forts. nästa sida 19

20 Plastinlägg i behån kan bli för tätt och irritera vårtan, likaså kan amningskupor av pappersmaterial vara irriterande. Bäst är att ha bomull närmast vårtan. Behandla såriga bröstvårtor genom att smörja med bröstmjölk och lufta länge. Bröstvårtsskydd (fråga på apoteket) kan användas i behån mellan amningarna på dagtid, men det får inte skava. Lufta bröstet i samband med amning och under natten. Försök att amma som vanligt. Låt barnet börja suga på det minst onda bröstet. Är amningen mycket smärtsam finns alternativet att tömma bröstet med handurmjölkning, handpump (finns på apoteket) eller elpump. Mjölken ges till barnet med sked eller kopp. Amningsnapp (fråga på apoteket) är ett alternativ som kan ge lindring, men den gör det också svårare för barnet att suga effektivt. God handhygien är särskilt viktigt vid såriga bröstvårtor. Förebygg Mjölkstockning Använd rätt sugteknik och ha barnet i rätt läge vid bröstet (se under såriga bröstvårtor ). Låt alltid barnet bestämma hur länge och hur ofta det vill suga. Undvik drag och kyla. Använd värmeinlägg i behån vid utevistelse. Sök lugn och ro och vila. Mjölkstockning Mjölkstockning kan uppstå när bröstens mjölkgångar täpps till, så att mjölken inte kommer fram. Det känns som hårda knölar och ibland blir bröstet rödflammigt, ömt och spänt, helt eller delvis. Man brukar känna sig allmänt ruggig och sjuk. Det är vanligt med snabbt stigande temperatur, till o C. Temperaturen sjunker när bröstet töms. Förebygg mjölkstockning genom att använda tillräckligt stor behå, utan bygel och skavande sömmar. Undvik drag och kyla på brösten. Låt barnet bestämma hur länge det vill suga. Mjölken är inte infekterad. Egenvård vid mjölkstockning: fortsätt att amma barnet men oftare än vanligt, även nattetid, för att tömma bröstet och få bort stockningen. Amma med det sjuka bröstet först och stryk lätt med handen över hårdnaden mot bröstvårtan. Gör det mycket Egna åtgärder Mjölkstockning Värm brösten före amning genom att t ex lägga en blöt, varm handduk om bröstet eller duscha varmt. Drick rikligt med vätska. Vid hög feber kan man ta febernedsättande tabletter, t ex Alvedon eller Panodil. 20

21 ont vid amningen eller barnet inte orkar suga mer, får bröstet tömmas med handurmjölkning, handpump eller elpump. Ge mjölken till barnet med sked eller kopp. Om brösten vid mjölkstockning inte kan tömmas, kan de drabbade körtlarna bli inflammerade (bröstböld). Bild 1. Titta dig i spegeln. Bild 2. Känn när du står i duschen eller när du har smörjt in brösten med flytande hudkräm. Bild 3. Känn med små cirklande rörelser från bröstvårtan, runt bröstet och upp i armhålan. Självundersökning av brösten Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Du kan själv göra en del för att upptäcka sjukdomen tidigt. Lär känna dina bröst genom att undersöka dem regelbundet. Den som har lärt känna sina bröst som friska, märker tidigt förändringar. De allra flesta förändringar är ofarliga men kan vara ett symtom på bröstcancer. Välj ut en bestämd dag i månaden. Om du har menstruation, är dagen efter avslutad mens lämplig. Då är brösten mjuka och lätta att undersöka. Brösten undersöks lättast om de är intvålade, t ex vid duschning, eller insmorda med lättflytande hudkräm. Hur du undersöker dina bröst Börja med att titta dig i spegeln: Har brösten den vanliga formen? Är huden jämn? Har huden sin vanliga färg? Ser bröstvårtorna ut som vanligt? När du undersöker brösten: Ha raka fingrar och tryck lätt. Känn med små cirklande rörelser från bröstvårtan, runt bröstet, upp i armhålan. Använd höger hand när du undersöker vänster bröst och vänster hand till höger bröst. om du märker någon förändring i brösten, knuta, förhårdnader eller indragningar av hud. 21

22 Diarré och kräkningar (magsjuka hos vuxna) Magsjuka brukar komma hastigt med illamående, kräkningar och diarré. Den orsakas i regel av en virusinfektion och går snabbt över. Matförgiftning är en annan orsak till magsjuka. Vid diarré är det viktigt att ersätta förlusten av vätska och salt. Är diarrén lindrig räcker det ofta med extra dryck. Vid svår diarré ges enbart vätska första dygnet, t ex i form av vätskeersättning (se recept). Drick rikligt. Du kan sedan äta som vanligt. Låt aptiten styra. Fortsätt att dricka rikligt, även om avföringen är lös. En frisk vuxen person får normalt i sig 2 3,5 liter vätska per dygn med mat och dryck. Vid diarré ökar behovet av vätska. Det är lättare att få i sig den nödvändiga vätskemängden om man tar den i mindre portioner med täta mellanrum. Detta gäller särskilt om man samtidigt mår illa och kräks. Mjölk, glass och fullkornsvälling bör undvikas de första tre fyra dagarna. om den som får diarré nyligen varit utomlands. Då kan du ha fått en tarminfektion och det är viktigt att du blir undersökt så att man snabbt kan hindra smittspridning. om det kommer blod eller slem i avföringen. om den som har diarré samtidigt är slö, har hög feber och/eller små urinmängder. vid diarré av och till, särskilt i samband med viktminskning. om diarrén pågått mer än sex dygn. Recept Hemlagad vätskeersättning: 1 liter uppkokt vatten eller svagt te 2 matskedar strösocker 1/2 tesked salt (får ej uteslutas) Smaksätt eventuellt med 2 teskedar koncentrerad apelsinjuice eller pressad citron. Ges rumsvarmt eller svalt. Förvaras i kylskåp i högst ett dygn. 1 tesked (tsk) = 5 milliliter (ml) 1 matsked (msk) = 15 milliliter (ml) 22

23 Egna åtgärder Dålig andedräkt Borsta tänderna morgon och kväll. Använd tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborste dagligen. Dålig andedräkt Dålig andedräkt är en obehaglig lukt från munnen, ofta i kombination med dålig smak. En ökad mängd bakterier i munnen har betydelse för dålig andedräkt. Det är vanligt vid tillstånd som hål i tänderna, tandköttsinflammation, tandsten, infekterade halsmandlar, djupa fåror i tungan, muntorrhet samt vid bristfällig munhygien. Vissa födoämnen kan ge dålig andedräkt, t ex vitlök och överskott på mjölkprodukter. Lukten kommer via blodet till utandningsluften och inte från magen. Dålig lukt från magsäcken är sällan orsak till dålig andedräkt. Magsäcken är nämligen normalt helt sluten, utom när man rapar. Förbättra munhygienen I första hand bör munhygienen förbättras. Borsta tänderna noga morgon och kväll. Använd dagligen tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste enligt tandvårdens anvisningar. Protesbärare ska borsta protesen och slemhinnorna med mjuk borste. Använd inte munspray eller munvatten. De parfymerar bara munhålan. Oftast innehåller de alkohol som torkar ut slemhinnorna. Det gör att bakterierna trivs bättre och den dåliga andedräkten förvärras. Mer sällan beror dålig andedräkt på att bakterier, långt bak på tungryggen, bildar flyktiga illaluktande svavelämnen. Då finns särskilda munsköljvätskor att tillgå. Vid muntorrhet, se Muntorrhet sid 50. Kontakta sjuk- eller tandvården vid dålig andedräkt trots noggrann och intensiv tandhygien under längre tid. vid långdragna och upprepade halsinfektioner. vid blödande tandkött. vid misstanke om lös fyllning eller krona. 23

24 Eksem Eksem är en inflammation i huden. Det börjar med klåda och rodnad. Senare bildas röda knottror och/eller vätskefyllda blåsor. Om blåsorna går sönder bildas ytliga, vätskande sår. Vätskan torkar senare in och bildar skorpor. I senare stadier kan huden bli torr, förtjockad och få smärtsamma sprickor. Böjveckseksem Böjveckseksem (atopiskt eksem) börjar ofta i spädbarnsåldern som utslag på kinderna. Hos många barn flyttar sig eksemet med stigande ålder till armveck, knäveck, anklar, händer, hals och örsnibbar. Ibland kan det breda ut sig över hela kroppen. I många fall blir det lindrigare och läker under uppväxtåren, men det kan fortsätta även i vuxen ålder, framför allt i ansiktet. Egna åtgärder Eksem Tänk igenom möjliga orsaker till eksemet. Undvik överdrivet tvättande. Smörj regelbundet med mjukgörande kräm. Fråga på apoteket om receptfri medicin. Allergiskt kontakteksem t ex nickelallergi Allergiskt kontakteksem innebär att man inte tål ett visst ämne, t ex krom, nickel och parfym. Den viktigaste orsaken till nickelallergi är håltagning i öronen och att man sedan använder oäkta smycken som innehåller nickel. Nickelallergi sitter i hela livet och gäller huden på hela kroppen. Icke-allergiskt kontakteksem Icke-allergiskt kontakteksem uppkommer vanligen efter upprepade kontakter med ämnen som skadar händernas yttre hudlager, t ex tvål, tvättmedel eller organiska lösningsmedel. För mycket duschande och tvättande kan leda till eksem. Alla vanliga fasta tvålar och många duschkrämer torkar ut huden. Använder man sådana tvålar och duschar dagligen behöver de flesta smörja sig för att återställa en del av hudens normala skyddsfett som förstörts. Använd istället bara vatten, dusch- och badolja, 24