Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet Räkenskapsåret

Transkript

1 Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet Räkenskapsåret Innehållsförteckning Sida Förvaltningsberättelse 2-4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 8 Noter 9-11 Underskrifter 12 1(12)

2 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet får härmed avge årsredovisning för 2013 Allmänt Under 2013 har styrelsen varit konstituerad enligt följande: Bertil Gabrielsson ordf Gudrun Haglund-Eriksson Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Einar de Wit adjungerad Magnus Jönsson Anette Skoog v ordf Anna Bergström adjungerad Erica Lindberg adjungerad Styrelsen har haft fjorton protokollförda sammanträden varav de flesta har skett per telefon. I december 2013 hade vi 2544 betalande medlemmar. Flerårsöversikt Nyckeltal Nettoomsättning (tkr) Balansomslutning (tkr) Soliditet % Kassalikviditet % Årets arbete inom förbundet har varit intensivt och berört många olika områden. Under 2013 fortsatte fårnäringen att gå ner både i antal djur (-4 %) och i slakten (-3 %). Arbetet med att driva och utveckla våra tjänster och produkter Elitlamm Avel och Elitlamm Foder & Analys och Fårhälsoprogrammet har gått vidare. Påverkansarbete inför kommande ny jordbrukspolitik har upptagit en stor del av tiden och mot med anledning av ett ökande rovdjurstryck och en på många håll svag lönsamhet har Svenska Fåravelsförbundet haft en mycket viktig roll i de diskussioner som förts tillsammans med bland andra LRF och myndigheter inför svensk animalieproduktions framtid. Erica Lindberg och Bertil Gabrielsson har representerat i Jordbruksverkets referensgrupp för fårfrågor, ett forum där vi kan ta upp frågor som rör vår näring och få snabba och adekvata svar. Elitlamm har fortsättningsvis utvecklats av Ulf och Britt Andreasson som tillsammans med Benny Averpil, Maria Edman, Anette Skoog, Bertil Gabrielsson, Lotta Jansson och Madelene Skoglund-Emilsson under året ingått i Elitlammsgruppen. Förutom regelbundna telefonmöten med Avelsutskottet så har ett fysiskt möte hållits för Elitlamms planering och utvecklingsarbete. Vid detta hade vi hjälp av Jan Andreasson processledare, för att säkra ett strukturerat arbete med noggranna uppföljningar av utvecklingsarbetet inom Elitlamm. 2(12)

3 Förbundet har ett samarbete med Svenska Djurhälsovården (SvDHV) i frågor rörande förebyggande djurhälsovård för lammproduktion, liksom ett samarbete kring Fårhälsoprogrammet. Utbildningsutskottet har under året haft ett antal telefonmöten för att sammanställa förslag på kurser och utbildningar för medlemmar ute i distrikten. Förslagen innefattar såväl upplägg, som i förekommande fall, litteraturtips och filmer. Syftet är att underlätta planering av aktiviteter för distriktsstyrelserna. Kansliet har under året bemannats av Lotta Jansson och Madelene Skoglund-Emilsson, med periodvis förstärkning av Maria Edman och Titti Strömne. Anna Bergström har varit webredaktör, med uppgift att hålla hemsidan aktuell och av intresse för hela får-sverige. Hemsidan har dagligen ca 300 besök I samband med stämman 2013 anordnades en konferens för distriktsordförandena där förbundets verksamhet presenterades. Vid riksbedömningar enligt den svenska modellen bedömdes 658 baggar på olika platser runt om i Sverige, vilket är den högsta siffran på över 10 år. Redaktör för tidskriften Fårskötsel har Einar de Wit varit. Den har utkommit med åtta nummer fyllda med viktig information vilka rönt stor uppskattning. Bertil Gabrielsson har suttit i styrelsen för Svenskt Kött AB samt representerat förbundet i LRFs Husdjursdelegation, som i oktober övergick till LRF Kött, en viktig del av vår näringspolitiska bevakning och vår gemensamma röst för att stärka konkurrenskraften för den svenska köttproduktionen. Under årets sista månad lades stor vikt vid att från styrelsen förbereda inspel och synpunkter på kommande arbete i LRF Kött, för att stärka lammnäringens position i de gemensamma diskussionerna om det röda köttet. Under året har Bertil också vid ett flertal tillfällen representerat i andra näringspolitiska diskussioner, bland annat i Landsbygdsnätverkets referensgrupper för landsbygdsprogrammet respektive miljöersättningar. Förbundet har under året besvarat en rad remisser av vikt för näringen. Som exempel har vi yttrat oss gällande den inom Vargkommitténs arbete framtagna rapporten Samhällsekonomisk analys kopplad till förekomsten av björn, järv, lodjur och varg i Sverige.. Vi har också yttrat oss inför en rad föreslagna regelförändringar miljöinvesteringar. Vi har yttrat oss om förslag till framtida ny djurhälsoförordning. Vi har varit aktiva i frågan om ursprungsmärkning av kött och förespråkat full ursprungsmärkning för allt får- och lammkött.. Synpunkter har också lämnats inför den nya jordbrukspolitiken och det kommande landsbygdsprogrammet. Ett flertal av remisserna har besvarats i samarbete med LRF och andra organisationer inom svensk animalieproduktion. I påverkansarbetet inför kommande jordbrukspolitik och landsbygdsprogram så fortsatte arbetet med att ta fram ett förslag till ersättningar för djurvälfärdshöjande åtgärder inom produktionen. I skrivande stund finns inga besked om huruvida denna kan bli en del av kommande landsbygdsprogram eller inte, SFs intentioner är dock att fortsätta verka för ökad konkurrenskraft för svensk lammproduktion, där detta förslag skulle kunna vara en del. SF har jobbat i samarbete med LRF, Sveriges Lammköttproducenter och SvDHV och har efter samråd med ytterligare berörda aktörer (Gimrarna, Sveriges Djurbönder, Ekologiska Lantbrukarna) lämnat 3(12)

4 inspel till hur en sådan ersättning skulle kunna se ut för svenska lammproducenter. SF har stöttat Jordbruksverket med den under året fortsatta kalibreringen av djurskyddsinspektörer med särskilt fokus på lammproduktion med gårdsbesök och utbildningar på fyra olika ställen i Sverige. Representanter för förbundet har varit delaktiga i arbetet med att påvisa områden på djurskyddssidan där kalibreringsbehov finns. Inom ramen för vårt samarbete med LRF och de satsningar som görs inom livsmedelsstrategin har förbundet också varit delaktiga i en rad marknadssamarbeten med olika aktörer, med målet att stimulera till ett högre pris på råvaran och bidra med information om fördelarna med svensk lammproduktion. SF har vid flera tillfällen deltagit i dessa diskussioner och informerat om svenskt lammkötts fördelar när det gäller hållbarhet och klimat har liksom föregående år kännetecknats av intensiva rovdjursdiskussioner. Förbundet konstaterar att rovdjursfrågan är något som kommer att uppta en allt större andel av arbetet, troligen under lång tid framöver. Fårnäringen är den i särklass mest drabbade produktionsgrenen inom svensk animalieproduktion. Under Gudrun Haglund-Erikssons ledning har SF gjort ett omfattande arbete med att påverka departement och utredningar kopplade till rovdjursfrågan genom att delta i hearingar, lämna in skrivelser och svara på remisser. Svenska Fåravelsförbundet har också haft kontakter med Landsbygsdepartementet i rovdjursfrågan, för att informera om näringens behov av en långsiktig och förutsägbar rovdjurspolitik. Vi har uppvaktat riksdagens miljö- och jordbruksutskott för att kunna beskriva fårnäringens situation med nuvarande rovdjurspolitik, och i detalj vilka effekter det får för vår näring. Viss framgång röntes i form av inriktningen på den rovdjursproposition som gick igenom under hösten. Förbundet är fortsatt medlem i Nationella Rovdjursrådet för att på detta sätt skapa ytterligare plattformar för påverkansarbete i rovdjursfrågan. Rovdjursrådet är knutet till stiftelsen Rovdjurscentret De 5 Stora, som är en fristående och opolitisk organisation utan ägarintressen. Förslag till disposition beträffande förbundets årets resultat Belopp Styrelsen föreslår att den ansamlade vinsten behandlas enligt nedan Balanserat resultat Årets resultat Balanseras i ny räkning (12)

5 Resultaträkning Belopp i kr Not Rörelsens intäkter Medlemsavgifter Annonser Stöd från SJV, Djurhälsovård Fårkontrollen,elitlamm Riksbedömning Övriga intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Tidningen Fårskötsel Personalkostnader Avskrivningar Övriga externa kostnader 1, Rörelseresultat Finansiella poster Ränteintäkter Återföring av tidigare nedskrivning Resultat försäljning aktier Aktieutdelning Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Periodiseringsfond Resultat efter bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat (12)

6 Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finasiella anläggningstillgångar Aktier Svensk Köttinformation Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran Fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Aktier Plusgiro och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (12)

7 Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITALOCH SKULDER Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets vinst/ förlust Summa fritt eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda inkt Summa skulder SUMMA EGET KAPITALOCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 7(12)

8 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annan anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper Följande avskrivningstider har tillämpats Inventarier 5 år Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Inget har ändrats i redovisningsprinciperna från föregående år 8(12)

9 Noter Not 1 Arvode och kostnadsersättningar Belopp i kr Revisionsarvode Summa Not 2 Övriga externa kostnader Belopp i kr Stämman Reseersättning styrelsen Lokalhyra, porto, telefon m.m Redovisningstjänster, hemsida m.m Inköpta tjänster Avgift Elitlamm Avgift Svensk mjölk Kostnad Elmia Kostnad Mila Riksbedömning Medlemskalender, utskick distrikt Medlemsavgift LRF Övriga kostnader Summa (12)

10 Not 3 Anställda och personalkostnader Medeltal anställda Sverige 2 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Projektlön Styrelsens kostnad företräde mot näringen Styrelsearvode Sociala kostnader Pensionskostnader, övr pers kostnader Styrelsens kostnad företräde mot näringen Näringspolitiskt Avelsverksamhet Hälsoarbetet Rovdjursarbetet Elitlammsarbete Not 4 Inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde Årets inköp Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Redovisat värde (12)

11 Not 5 Periodiseringsfond Vid årets början Årets återföring Årets avsättning Vid årets slut Not 6 Aktier Vid årets början Årets inköp Återföring av tidigare nedskrivning Vid årets slut Aktieinnehav Antal Anskaffnings- Marknadsvärde värde ABB LTD ALFA LAVAL BOLIDEN ELEKTA HANDELSBANKEN H & M INVESTOR B KINNEVIK SANDVIK SWEDBANK A TELIASONERA VOLVO B TOTAL DEPÅ Not 7 Eget kapital Fritt eget kapital Vid årets början Årets resultat Vid årets slut (12)

12 Uppsala den Bertil Gabrielsson styrelseordförande Magnus Jönsson Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Anette Skoog Gudrun Haglund-Eriksson Vår revisionsberättelse har avgivits den Lennart Henrysson Anders Råsberg 12(12)