Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet Räkenskapsåret Innehållsförteckning

Transkript

1 Årsredovisning för Svenska Fåravelsförbundet Räkenskapsåret Innehållsförteckning Sida Förvaltningsberättelse 2-4 Resultaträkning 5-6 Balansräkning 7-8 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 9 Noter Underskrifter 13 1(13)

2 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet får härmed avge årsredovisning för 2012 Allmänt Under 2012 har styrelsen varit konstituerad enligt följande: Bertil Gabrielsson ordf Einar de Wit Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Lotta Wallberg Anette Skoog v ordf Erica Lindberg adjungerad Ebbe Skarin extern sekreterare Styrelsen har haft tolv protokollförda sammanträden varav de flesta har skett per telefon. I december 2012 hade vi 2637 betalande medlemmar. Årets arbete inom förbundet har varit intensivt och berört många olika områden. Året 2012 var det år då svensk fårnäring tenderade att stagnera efter en rad års förvisso långsam men stadigt ökande produktion. Arbetet med att driva och utveckla våra tjänster och produkter vidare; Elitlamm Avel och Elitlamm Foder & Analys har under året kompletterats med Fårhälsoprogrammet. Detta verktyg som i samarbete med Svenska Djurhälsovården har satts i drift under 2012, erbjuds nu till lammproducenter över hela landet. Påverkansarbete inför kommande ny jordbrukspolitik har upptagit en stor del av tiden och mot med anledning av ett ökande rovdjurstryck och en på många håll svag lönsamhet har Svenska Fåravelsförbundet haft en mycket viktig roll i de diskussioner som förts tillsammans med bland andra LRF och myndigheter inför svensk animalieproduktions framtid. Erica Lindberg och Bertil Gabrielsson har representerat i Jordbruksverkets referensgrupp för fårfrågor, ett forum där vi kan ta upp frågor som rör vår näring och få snabba och adekvata svar. Elitlamm har fortsättningsvis utvecklats av Ulf och Britt Andreasson som tillsammans med Benny Averpil, Maria Edman, Anette Skoog, Bertil Gabrielsson, Lotta Jansson och Madelene Skoglund-Emilsson under året ingått i Elitlammsgruppen. Förutom regelbundna telefonmöten med Avelsutskottet så har tre fysiska möten hållits för Elitlamms planering och utvecklingsarbete. Vid dessa möten har Jan Andreasson varit processledare, för att säkra till ett strukturerat arbete med noggranna uppföljningar av utvecklingsarbetet inom Elitlamm. Förbundet har ett samarbete med Svenska Djurhälsovården (SvDHV) i frågor rörande förebyggande djurhälsovård för lammproduktion, liksom ett samarbete kring det nystartade Fårhälsoprogrammet. Regelbundna avstämningar sker, och under året har förbundet uttalat sitt stöd för fortsättningen av SDS (Sveriges Djurbönders Smittskyddskontroll) då detta är en viktig verksamhet för att bibehålla vårt goda hälsoläge i svensk lammproduktion. 2(13)

3 Utbildningsutskottet har under året haft ett antal telefonmöten för att sammanställa förslag på kurser och utbildningar för medlemmar ute i distrikten. Förslagen innefattar såväl upplägg, som i förekommande fall, litteraturtips och filmer. Syftet är att underlätta planering av aktiviteter för distriktsstyrelserna. Kansliet i Uppsala har under året bemannats av Lotta Jansson och Madelene Skoglund- Emilsson som även fortsatt jobbar främst med Elitlamm Avel och fåravelsdatabasen. Under året har de båda också haft ansvar för Elitlamms mail- och telefonsupport. Förbundet har från årsskiftet en ny webredaktör för hemsidan, med uppgift att hålla hemsidan aktuell och av intresse för hela får-sverige. Hemsidan har dagligen ca 300 besök I samband med stämman 2012 anordnades en konferens för distriktsordförandena där förbundets verksamhet presenterades. Vid riksbedömningar enligt den svenska modellen bedömdes 564 baggar på olika platser runt om i Sverige. Anita Forsberg har godkänts som riksdomare under året. Redaktör för tidskriften Fårskötsel har Einar de Wit varit. Den har utkommit med åtta nummer fyllda med viktig information vilka rönt stor uppskattning. Bertil Gabrielsson har suttit i styrelsen för Svenskt Kött AB samt representerat förbundet i LRFs Husdjursdelegation, en viktig del av vår näringspolitiska bevakning. Under året har Bertil också vid ett flertal tillfällen representerat i andra näringspolitiska diskussioner, bland annat i Landsbygdsnätverkets referensgrupper för landsbygdsprogrammet respektive miljöersättningar. Förbundet har via sitt engagemang i LRFs Husdjursdelegation bidragit till att den prisstatistik som sedan sommaren 2012 presenteras i lantbrukspressen, baseras på genomsnittligt utbetalda priser istället för som tidigare, ett enskilt slakteris notering. Förbundet har under året besvarat en rad remisser av vikt för näringen. Som exempel har vi yttrat oss angående utredningen om en ny djurskyddslag. Vi har också yttrat oss inför en rad föreslagna regelförändringar såsom regler om ekologisk produktion, förprövning av byggnader, förebyggande åtgärder avseende hygien för att förhindra smittspridning samt märkning och registrering av djur. Synpunkter har också lämnats inför den nya jordbrukspolitiken och det kommande landsbygdsprogrammet. Ett flertal av remisserna har besvarats i samarbete med LRF och andra organisationer inom svensk animalieproduktion. I påverkansarbetet inför kommande jordbrukspolitik och landsbygdsprogram så har förbundet arbetat fram ett förslag till ersättningar för djurvälfärdshöjande åtgärder inom produktionen. Detta är ett förslag på ny ersättningsform, i skrivande stund finns inga besked om huruvida denna kan bli en del av kommande landsbygdsprogram eller inte. SF har jobbat i samarbete med LRF, Sveriges Lammköttproducenter och SvDHV och har efter samråd med ytterligare berörda aktörer (Gimrarna, Sveriges Djurbönder, Ekologiska Lantbrukarna) lämnat inspel till hur en sådan ersättning skulle kunna se ut för svenska lammproducenter. Benny Averpil har gjort en stor insats i arbetet, och familjen Averpils gårdsbaserade tidsstudie har utgjort en viktig grund för inspelen till Jordbruksverket gällande ersättningsnivåer för djurvälfärdshöjande insatser i lammproduktionen. Jordbruksverket har under året påbörjat en kalibrering av djurskyddsinspektörer med särskilt fokus på lammproduktion, arbetet fortsätter under första delen av Representanter för förbundet har varit delaktiga i arbetet med att påvisa områden på djurskyddssidan där kalibreringsbehov finns. 3(13)

4 Inom ramen för vårt samarbete med LRF och de satsningar som görs inom livsmedelsstrategin har förbundet också varit delaktiga i en rad marknadssamarbeten med olika aktörer, med målet att stimulera till ett högre pris på råvaran och bidra med information om fördelarna med svensk lammproduktion. På initiativ av olika aktörer (KSLA, Vi Konsumenter) har ett antal diskussioner hållits under året om köttkonsumtion och klimatpåverkan. SF har vid flera tillfällen deltagit i dessa diskussioner och informerat om svenskt lammkötts fördelar när det gäller hållbarhet och klimat har kännetecknats av intensiva rovdjursdiskussioner. Förbundet konstaterar att rovdjursfrågan är något som kommer att uppta en allt större andel av arbetet, troligen under lång tid framöver. Fårnäringen är den i särklass mest drabbade produktionsgrenen inom svensk animalieproduktion. Under Lotta Wallbergs ledning har SF gjort ett omfattande arbete med att påverka departement och utredningar kopplade till rovdjursfrågan genom att delta i hearingar, lämna in skrivelser och svara på remisser. Under året har en separat skrivelse lämnats till miljöministern från förbundet. Svenska Fåravelsförbundet har också haft två enskilda möten med miljöminister Lena Ek, för att kunna beskriva fårnäringens situation med nuvarande rovdjurspolitik, och i detalj vilka effekter det får för vår näring. Vår uppfattning är att det finns en förståelse, men mycket arbete återstår innan vi har en acceptabel situation. Under året har förbundet gått in som medlem i Nationella Rovdjursrådet för att på detta sätt skapa ytterligare plattformar för påverkansarbete i rovdjursfrågan. Rovdjursrådet är knutet till stiftelsen Rovdjurscentret De 5 Stora, som är en fristående och opolitisk organisation utan ägarintressen. Under året har diskussioner förts om en branschorganisation för aktörer inom den röda köttnäringen. SF har aktivt deltagit tillsammans med andra djurslags intresseorganisationer. Målet med arbetet har varit att skapa en gemensam och därmed starkare plattform för såväl näringspolitiskt påverkansarbete som rådgivning inom våra tre köttslag lamm, nöt och gris. Förhandlingar pågår fortfarande och SFs inriktning är att utröna möjligheterna för att den svenska lammnäringen ska få en starkare röst via samarbete med andra organisationer. Förslag till disposition beträffande förbundets årets resultat Belopp Styrelsen föreslår att den ansamlade vinsten behandlas enligt nedan Balanserat resultat Årets resultat Balanseras i ny räkning (13)

5 Resultaträkning Belopp i kr Not Rörelsens intäkter Medlemsavgifter Annonser, sponsring Stöd från SJV, Djurhälsovård Fårkontrollen,elitlamm Kurser, mönstring och klipp Riksbedömning Övriga intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Tidningen Fårskötsel Personalkostnader Avskrivningar Övriga externa kostnader 1, Rörelseresultat Finansiella poster Ränteintäkter Nedskrivning aktievärde Uppskrivning av aktier Resultat försäljning aktier Aktieutdelning Resultat efter finansiella poster (13)

6 Bokslutsdispositioner Periodiseringsfond Resultat efter bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat (13)

7 Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finasiella anläggningstillgångar Aktier Svensk Köttinformation Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran Fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Aktier Plusgiro och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (13)

8 Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITALOCH SKULDER Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets vinst/ förlust Summa fritt eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda inkt Summa skulder SUMMA EGET KAPITALOCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 8(13)

9 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annan anges. Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper Följande avskrivningstider har tillämpats Inventarier 5 år Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Inget har ändrats i redovisningsprinciperna från föregående år 9(13)

10 Noter Not 1 Arvode och kostnadsersättningar Belopp i kr Revisionsarvode Summa Not 2 Övriga externa kostnader Belopp i kr Stämman Reseersättning styrelsen Lokalhyra, porto, telefon m.m Redovisningstjänster, hemsida m.m Avgift Elitlamm Avgift Svensk mjölk Kostnad Elmia Kurser, mönstring och klipp Riksbedömning Medlemskalender, utskick distrikt Medlemsavgift LRF Övriga kostnader Summa (13)

11 Not 3 Anställda och personalkostnader Medeltal anställda Sverige 2 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Projektlön Styrelsens kostnad företräde mot näringen Styrelsearvode Sociala kostnader Pensionskostnader Projektlön Lön Social kostnad Projektkostnader Styrelsens kostnad företräde mot näringen Lön Social kostnad Näringspolitiskt Avelsverksamhet Hälsoarbetet Rovdjursarbetet Elitlammsarbete (13)

12 Not 4 Inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Redovisat värde Not 5 Periodiseringsfond Vid årets början Årets återföring Årets avsättning Vid årets slut Not 6 Aktier Vid årets början Årets inköp Nedskrivning aktievärde Återföring av tidigare nedskrivning Årets försäljning Vid årets slut Aktieinnehav Antal Anskaffnings- Marknadsvärde värde ABB LTD ASTRA ZENECA BOLIDEN HANDELSBANKEN H & M INVESTOR B TELE 2 B SWEDBANK A TELIASONERA VOLVO B TOTAL DEPÅ (13)

13 Not 7 Eget kapital Fritt eget kapital Vid årets början Årets resultat Vid årets slut Uppsala den Bertil Gabrielsson styrelseordförande Einar de Wit Benny Averpil Angelica Skarin Maria Edman Anette Skoog Vår revisionsberättelse har avgivits den Lennart Henrysson Karin Gunnarsson 13(13)