Kriminellt.com. LINKÖPINGS TINGSRÄTT Målenhet meddelad i Linköping. PARTER (Antal tilltalade: 1)

Transkript

1 Mål nr meddelad i Linköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Eva Kokkonen Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Linköping Målsägande Målsägandebiträde: Jur.kand. Henrik Lindblom Kihlstedts Advokatbyrå HB Box Linköping Tilltalad MATTIAS Karl Lennart Djärv, Hycklingevägen 11 A Lgh Horn Offentlig försvarare: Advokat Morgan Gerdin Advokatfirman Sandberg & Partners KB Box Linköping SLUT Begångna brott 1. Misshandel Lagrum 3 kap 5 brottsbalken 2. Skadegörelse 12 kap 1 brottsbalken Påföljd m.m. Fängelse 1 månad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 365 Brigadgatan måndag - fredag Linköping E-post: linkopings.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

2 2 Andra lagrum som åberopas 34 kap 1 1 st 2 p brottsbalken Skadestånd Mattias Djärv ska utge skadestånd till med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 24 november 2012 till dess betalning sker. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, 40 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, 570 kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. 3. Av kostnadnaderna för försvarare och målsägandebiträdet ska Mattias Djärv till staten återbetala kr.

3 3 YRKANDEN Åklagarens yrkanden, se bilaga A. har i anslutning till åtalet för misshandel yrkat att tingsrätten ska förplikta Mattias Djärv att till henne utge skadestånd med kr, varav kr avser kränkning och kr sveda och värk, jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 24 november 2012 till dess betalning sker. SKÄL Mattias Djärv har erkänt skadegörelse och en del av påstådd misshandel samt medgivit att utge skadestånd med kr, varav kr avser kränkning och 600 kr sveda och värk, jämte ränta. Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av bilaga 1. Av utredningen framgår bl.a. följande. och Mattias Djärv träffades och blev ett par under år 2006 och ganska omgående därefter flyttade de ihop. De har två gemensamma barn, 4 respektive 6 år gamla. Någon vecka före aktuell händelse lämnade Mattias Djärv det gemensamma hemmet för en annan kvinna, men flyttade tillbaka till efter endast knappt en vecka. Förhållandet dem emellan var då spänt och Mattias Djärv köpte en del saker, bl.a. kläder, till för att gottgöra henne för sitt tilltag att flytta. Efter den aktuella händelsen meddelades Mattias Djärv ett besöksförbud mot henne, men hon och Mattias Djärv kom ganska kort tid härefter överens om att besöksförbudet skulle upphävas. Deras förhållande tog slut efter den aktuella händelsen. har i huvudsak uppgivit: Mattias Djärvs och hennes förhållande har varit upp och ner, ibland bra och ibland dåligt. Mattias har ett kontrollbehov och har

4 4 varit svartsjuk på henne. Den 24 november 2012 ville Mattias låna hennes telefon varför hon gav telefonen till honom. Det visade sig att hon hade fått ett sms från en manlig kamrat boende i USA. Hon har aldrig haft någon relation med kamraten och Mattias visste vem denne var. Hon befann sig i badrummet med barnen som duschade när Mattias ropade på henne. Hon gick ut till Mattias som frågade henne varför hon hade ljugit om hennes manlige kamrat. Därefter tog Mattias tag med sin ena hand om hennes arm och med sin andra hand i hennes hår, drog ned henne på golvet och drog därefter in henne i sängen. Han höll ett hårt tag om hennes arm och i hennes hår och hon släpades cirka 5-6 m. Mattias tryckte ned henne i sängen och undrade varför hon ljög. Hon var rädd, bad om förlåtelse och försökte lugna ned Mattias. Barnen ropade från badrummet, varför hon gick in till dem. Hon sade till barnen att gå in i sitt rum och leka och därefter gick hon tillbaka till Mattias som befann sig i TV-rummet. Mattias hade lugnat ned sig lite men efter en stund hettade det till igen. Mattias hade bett henne lämna bostaden varför hon skulle börja packa en väska. Mattias knuffade till henne och när hon vände sig om för att ta väskan utdelade Mattias en spark som träffade henne i nedre delen av ryggen. Hon föll inte av sparken, men for framåt. Hon såg inte sparken men Mattias stod för långt ifrån henne för att det skulle kunna ha varit ett slag med handen och vidare var det för hårt för att ha utdelats med öppen hand. Därför uppfattade hon det som en spark. Mattias hade inga skor på sig när han utdelade sparken. Därefter fortsatte hon packa sin väska och hade för avsikt att åka hem till sin mor. Under tiden som hon packade tror hon att Mattias var och rökte. När Mattias kom tillbaka ville hon låna hans mobiltelefon för att skicka ett sms till sin bror. Hon ångrade sig emellertid och gav tillbaka telefonen till Mattias. Därefter slog Mattias till henne över munnen med telefonen. Slaget gjorde ont och hon fick ett märke på läppen av slaget. Någon gång under skeendet utdelade Mattias även 5-6 knytnävsslag mot hennes armar. Vidare tog han sönder hennes mobiltelefon. När hon sedan lämnade bostaden för att gå till bussen följde Mattias efter henne. När Mattias sedan gick tillbaka till barnen sprang hon till sin granne Märta. Hon hoppade då över ett staket och hon kan i samband härmed ha slagit i sitt ena ben i staketet. När hon kommit till Märta ringde hon till

5 5 polisen. Hon har inget minne av att Mattias skulle ha utdelat ett slag med öppen hand i hennes ansikte. Hon utdelade inga slag mot Mattias vid detta tillfälle. De blåmärken som hon uppvisat på armarna uppstod när Mattias tog tag om armarna och utdelade knytnävsslagen. Det blåmärke hon hade på högra benet kan ha uppkommit i samband med att Mattias släpade henne till sängen. Blåmärket på hennes vänstra ben uppkom förmodligen i samband med att hon hoppade över staketet. Hon hade ont i läppen och vid blåmärkena under cirka en veckas tid. Hon har inte mått så bra efter det inträffade och varit rädd för att något liknande kan inträffa igen. Mattias Djärv har i huvudsak uppgivit: Efter det att han hade flyttat tillbaka till från den andra kvinnan pratade han och mycket om sitt förhållande och hur det skulle bli. De sade att de skulle berätta allt för varandra. hade uppgivit för honom att hon hade avslutat sin kontakt med en manlig kamrat. Den 24 november förra året fick han vetskap om att fortfarande hade kontakt med den person som hon påstått sig ha avslutat kontakten med. Han blev besviken på henne och rädd att hon skulle lämna honom. När han och befann sig i hallen, och barnen i duschen med stängd dörr till badrummet, gav han en örfil och frågade henne varför hon ljugit för honom. Han tog telefon och slog sönder den. Därefter knuffade han till så hon föll till golvet. Han tog sedan tag om båda hennes armar och drog in henne i sovrummet. Han tryckte ned i sängen och släppte sedan taget om henne. Han sade till att ta av sig de kläder som han hade köpt till henne, packa och lämna bostaden. En stund senare när befann sig i TV-rummet och hängde över soffryggen slog han till henne med handens baksida i nedre delen av hennes rygg. Han utdelade ingen spark. ville låna hans telefon så han lämnade över den till. När sedan skulle ringa till en granne slog han telefonen ur hennes hand. Telefonen råkade träffa över munnen. Han hade emellertid ingen avsikt att skada utan skulle bara slå telefonen ur hennes hand för att hindra henne från att ringa till grannen. När sedan lämnade bostaden ville hon att han skulle följa henne till bussen, vilket han

6 6 gjorde. När barnen ropade på honom sprang in till grannen. Han kunde senare se spår i marken var hade sprungit och bl.a. hade hon hoppat över ett staket. Han drog inte i håret medvetet vid något tillfälle och han utdelade inte heller några knytnävsslag mot hennes armar. De blåmärken som hade på sina armar uppkom förmodligen då han tog tag om hennes armar och drog in henne i sovrummet. Han vet inte varifrån fått blåmärket på sitt högra ben. Blåmärket på sitt vänstra ben måste ha fått när hon hoppade över staketet. har i huvudsak uppgivit: Hon bor granne med och de har inte haft så mycket kontakt med varandra. Den aktuella dagen öppnade dörren till hennes bostad och låste efter sig. var skärrad och skräckslagen och frågade om hon fick gömma sig i lägenheten. satte sig på golvet i ett hörn. fick låna telefonen och ringde till polisen. berättade att Mattias Djärv hade misshandlat henne genom att utdela slag och sparkar samt slagit sönder hennes telefon. Hon såg inga skador på. Den 25 november 2012 utfördes en rättsmedicinsk kroppsundersökning av och av undersökningsprotokollet framgår bl.a. följande. Nr 4) Huvudet. På insidan av överläppen till höger ses en cirka 0,5 cm lång reva i slemhinnan med ett brunrödaktig botten. Den är belägen cirka 1,5 cm till höger om medellinjen och 1 cm innanför gränsen mellan huden och det läppröda på överläppen. I det läppröda ses på motsvarande ställe en mindre svullnad. Nr 9) Höger arm. Längre ner på sträcksidan av överarmen ses en cirka 0,3 cm i diameter svag rodnad med en central, punktformig, mer markerad rodnad. Området är beläget med sitt centrum cirka 4 cm åt tumsidan från sträcksidans medellinje och cirka 15 cm nedanför axelleden. Nr 11-12) Vänster arm. På överarmen ses på sträcksidan ett centralt blårödaktigt och i kanterna svagt rodnat och något flammigt område som mäter cirka 1,5 cm i diameter med sitt centrum cirka 11 cm nedanför axelleden och 3 cm åt tumsidan från sträcksidans medellinje (nr 11). På samma höjd ses en mer markerad, blårödaktig missfärgning med en diameter på cirka 0,6 cm och inom samma område upp-

7 7 ges ömhet. Förändringen är belägen cirka 1 cm åt lillfingersidan, från sträcksidan medellinje (nr 12). Nr 14) Bålen. I ländryggen och högt upp på den vänstra skinkan uppges ömhet och man ser möjligen på skinkan ett svagt tecknat, blårödaktigt missfärgat område som mäter cirka 0,5 cm i diameter och är beläget cirka 2,5 cm till vänster om medellinjen och 2 cm nedanför skinkornas övre delningsställe. Nr 15-16) Höger ben. Högt upp på lårets utsida ses ett ovalt, cirka 2,5 x 2 cm stort tvärställt, blårödaktigt missfärgat område med sitt centrum cirka 3 cm bakom lårets yttre medellinje och cirka 11 cm nedanför höftleden (nr 15). Framför detta område ses ett mer diskret, 0,8 cm i diameter stort område beläget i lårets yttre medellinje på samma höjd som föregående (nr 16). Av utlåtande daterat den 30 november 2012 givet av rättsläkaren Erik Edston framgår bl.a. följande. företedde tecken på färskt trubbigt våld mot huvudet, högra armen, vänstra armen, bålen och högra benet. Samtliga åberopade skador kan ha uppkommit i samband med misshandel på det sätt som uppgivit, dels slag med mobiltelefonen över munnen, dels knytnävsslag och eller möjligen grepp mot överarmarna, dels i samband med att hon släpats och stött emot föremål. Skadornas utseende är förenligt med att de uppkommit vid den angivna tidpunkten den 24 november Skadorna har inte varit livshotande och kommer inte ge upphov till bestående men. Tingsrätten gör följande bedömning. Mattias Djärv har erkänt skadegörelse. Hans erkännande vinner stöd av den övriga utredningen. Åtalet är därmed i denna del styrkt och gärningen är att bedöma som skadegörelse. Vad därefter gäller åtalet för misshandel har och Mattias Djärv i stort lämnat samstämmiga uppgifter om händelseförloppet, men de har lämnat något olika uppgifter om vilket våld som har brukats. har berättat om våld i enlighet med vad som görs gällande i stämningsansökningen medan Mattias Djärv endast har vidgått att han uppsåtligen knuffat omkull, tagit tag om

8 8 hennes armar och släpat henne till sovrummet samt utdelat ett slag mot hennes rygg. Därutöver har Mattias Djärv vidgått att han har utdelat ett slag med öppen hand i ansiktet på, men detta våld har uppgivit sig inte ha något minne av skulle ha förekommit. Både och Mattias Djärv har gjort ett gott intryck och lämnat trovärdiga uppgifter om händelseförloppet. Det går inte att ge någon av deras utsagor försteg framför den andres. Inte heller ger rättsutlåtandet mer stöd åt de uppgifter som har lämnat än åt de uppgifter som Mattias Djärv har lämnat. Utlåtandet vederlägger sålunda inte de uppgifter som Mattias Djärv har lämnat. Märta Ländell har inte sett något av händelseförloppet och det våld som skulle ha utövats i samband därmed utan har endast kunnat uttala sig om vad uppgivit för henne efter händelsen och i vilket sinnestillstånd då befann sig. Inte heller de uppgifter som Märta Ländell har lämnat vederlägger Mattias Djärvs uppgifter. Således står i stort endast ord mot ord och vid detta förhållande finner tingsrätten att det är de uppgifter som Mattias Djärv har lämnat som ska läggas till grund för bedömningen. Det är sålunda utrett att Mattias Djärv utdelat en knuff mot så hon föll till golvet, att han därefter tog tag om hennes armar och släpade in henne i sovrummet och att han något senare utdelade ett slag med sin hand i ryggen på Våldet har förorsakat smärta samt blåmärken på bålen, armarna och högra benet. Åtalet är därmed i angivet avseende styrkt. Vad därefter gäller Mattias Djärvs uppgift om att han även utdelat ett slag med öppen hand i ansiktet på vinner den uppgiften inte stöd av de uppgifter som har lämnat. Vidare är utrett att träffades av en telefon över munnen men Mattias Djärvs uppgift om att han inte hade någon avsikt att träffa och skada med telefonen har inte vederlagts. Inte heller är mot Mattias Djärvs bestridande det visat att han avsiktligen skulle ha dragit

9 9 i håret eller utdelat slag mot hennes armar. Åtalet ska sålunda i angivet avseende ogillas. Den del av åtalet som tingsrätten enligt det ovan anförda funnit styrkt är med hänsyn till omständigheterna och det våld som utövats att bedöma som misshandel av normalgraden. Vid den angivna utgången ska Mattias Djärv förpliktas att utge skadestånd till för den skada hon lidit till följd av gärningen. har varit utsatt för en allvarlig kränkning som hon är berättigad till ersättning för. Vidare framgår att hon hade ont under cirka en veckas tid och tingsrätten finner att ersättning även ska utgå för sveda och värk. Skäl att döma ut högre ersättning än det av Mattias Djärv medgivna beloppet föreligger inte varför ersättning ska utgå med tillhopa kr. Påföljden Mattias Djärv förekommer under 24 avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes bl.a. den 24 september 2007 av Linköpings tingsrätt för hot mot tjänsteman till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar med angivande av ett alternativstraff om fängelse en månad och den 11 april 2008 av Linköpings tingsrätt för bedrägligt beteende till dagsböter. Han dömdes senast den 19 maj 2011 av Linköpings tingsrätt för bedrägeri till skyddstillsyn. Mattias Djärv har uppgivit: Han skötte skyddstillsynen men anser sig inte vara i behov av övervakning. Han har varit arbetslös sedan oktober 2012 men har nu fått ett nytt arbete som lastbilschaufför. Han använder inte droger längre men spelar ibland. Han samtycker inte till samhällstjänst.

10 10 Mattias Djärv har återfallit i brott under prövotiden och nu befunnits skyldig till bl.a. misshandel av normalgraden mot en närstående person. Tingsrätten anser att han ska dömas särskilt till fängelse en månad. Övrigt Mattias Djärv ska betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden. Mattias Djärv har befunnits skyldig till en del av vad åklagaren har lagt honom till last. Mot bakgrund härav och med hänsyn till vad som har framkommit om hans ekonomiska förhållanden ska han förpliktas att till staten återbetala en del av den kostnad som utgått av allmänna medel för försvarare och målsägandebiträde. Beloppet bör bestämmas till skäliga kr. HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga B (DV 400). Ett överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 4 mars 2013 och vara ställt till Göta hovrätt. På tingsrättens vägnar Jim Karlsson Avräkningsunderlag; se akten

11 Bilaga A INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 20

12

13 DV Producerat av Domstolsverket Kriminellt.com Bilaga B Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

14 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

15 Bilaga TILLAKTEN INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 21