Proposition 2 - Ny avgiftsstruktur 2016 Innehåll

Transkript

1 Proposition 2 - Ny avgiftsstruktur 2016 Innehåll 1 Förutsättningar 2. Varför differentierad avgift? 3. Arbetsgruppens utgångspunkter 4. Insamling av underlagsgrundande data 5. Förslag på differentierade avgiftsmodeller 5.1 Tävlingsavgift 5.2 Tävlingslicens Bilaga - Sveriges grannländers avgifter

2 1. Förutsättningar Denna arbetsgrupp tillsattes på uppdrag av Seglardagen 2015 med syfte att ta fram ett förslag på en ny avgiftsstruktur med syfte att öka intäkterna att träda i kraft verksamhetsåret En avgift som gör kappseglingen dyrare är givetvis inget man vill uppnå men med tanke på uppdragets karaktär har gruppen valt att tro att den insamlade medlen bidrar att öka segling och kappsegling i Sverige. Vi har därför valt att inte behandla denna fråga i arbetsgruppen utan fokuserat på Seglardagens uppdrag. Likaså har gruppen valt att avstå från att diskutera det uppenbara tappet av medel från Riksidrottsförbundet. Här förutsätter gruppen att ett omfattande arbete görs parallellt av SSF centralt, dess distrikt klubbar och klassförbund för att ta tillbaka förlorad mark och få tillbaka de förlorade miljonerna. 2. Arbetsgruppens utgångspunkter Inledningsvis låg ett antal förutsättningar till grund för resonemanget kring olika avgifter på de kappseglande medlemmarna: Det skall vara ett system där så många som möjligt av de kappseglande medlemmarna är med och betalar. Det skall vara ett system som kräver så lite administration som möjligt i relation till mervärde. I synnerhet ifrån de ideellt arbetande på klubb- och klassförbundsnivå. Det skall vara ett system som i största möjliga inte får negativa konsekvenser för spontanseglingen på klubbnivå. Det skall vara ett system som i största möjliga mån undviker att resurser läggs på kontrollsystem. Arbetsgruppen kom fram till att det var två avgiftsmodeller som skulle kunna uppfylla dessa förutsättningar; licensavgift och tävlingsavgift. Båda avgiftsmodellerna har karaktären av att den som kappseglar mer betalar mer och den som kappseglar mindre betalar mindre. 3. Varför differentierad avgift? Att inom Svensk segling införa tävlingslicens för de som kappseglar, handlar om att rättvisa. Det är rimligt att de som kappseglar, betalar lite mer än de som inte kappseglar. Svenska Seglarförbundet lägger stora resurser på olika saker som kommer de som kappseglar tillgodo. Några exempel på insatser Svenska Seglarförbundet gör för kappseglarna förutom den vanliga klubbupporten: Utbildar tävlingsfunktionärer såsom seglingsledare, tävlingsledare, domare och andra funktionärer. Företräder Sverige i internationella kappseglingsfrågor mot Internationella Seglarförbundet, Europeiska Seglarförbundet och Nordiska Seglarförbundet. Stöttar nationella kappseglingsverksamheten med sanktioneringar och hjälpmedel. Nationellt ansvar för kappseglingsreglerna och hanterar de överklagningsärenden. Hanterar och administrerar det tekniska regelverket inklusive SRS, entypsmätbrev och klassregler. Driver ett omfattande ungdomsarbete med inriktning på livslångt seglande såsom SSF klasstränare, Junior SM, Jr Cup, Ungdoms SM i Matchracing. Driver frågor tillsammans med Riksidrottsförbundet som förutom ett bidrag i mångmiljonklassen ger klubbar förmåner och möjlighet att utveckla sin verksamhet. Supportar klubbarnas seglarskolor för återväxt inom seglingen med en rad prova på aktiviteter i landet. Kontaktpersoner mot Sveriges Olympiska kommitté som i sin tur genererar möjlighet för svenska seglare att ta medaljer på de olympiska spelen. Driver tävlingarna Mästarnas Mästare och Allsvenskan i segling.

3 4. Insamling av underlagsgrundande data Då arbetet med gruppen inleddes ville vi skapa en god bild över hur mycket det kappseglas i Sverige. Detta kan anses som en förutsättning för att kunna göra en differentierad avgiftsmodell där kappseglarna betalar mer är de passiva medlemmarna. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att det finns en stor brist på statistiskt material för att grunda beslut på. Material i form av resultatlistor från regattor där man kan utläsa antalet deltagare på olika regattor. Söker man på internet kan man givetvis hitta en hel del resultatlistor men man kan samtidigt konstatera att det tar mycket tid i anspråk samtidigt som en hel del information aldrig läggs ut på nätet och att länkar till informationen snabbt försvinner då länkar ändras. Vid en kontroll mellan kan vi konstatera att mycket information redan försvunnit mellan 2013 och 2014 vilket känns tråkigt ur ett historiskt perspektiv. Det ligger inte i den här gruppens ansvar men vi kan konstatera att historiska data inte finns tillgängligt för eftervärlden och funderar på om detta skulle kunna vara något som skulle kunna ingå i nedanstående system. Hur som helst har vi samlat in material manuellt med syfte att skapa en bättre bild över kappseglingen i Sverige: 2014 SSF sanktionerades 900 tävlingar inkl. klasser på distrikts och nationell nivå. Lokala regattor tillkommer. Av dessa var det 500 som hade deltagare. De övriga 400 är mestadels sanktioner sökta för klasser som inte haft deltagare. Det finns säkert några enstaka där vi inte kunde hitta resultat eller anmälningslistor. På dessa 500 tävlingar deltog ca besättningar. Se bif Excelfil. Genom att estimera antalet seglare per båt i SRS tävlingar till i snitt 4 personer seglade uppskattningsvis drygt personer på dessa tävlingar. Dessa personer är då inte unika utan förekommer i flera seglingar. 5. Förslag på differentierade avgiftsmodeller 5.1 Tävlingsavgift Olika system har diskuterats och ett system som ligger i linje med gruppens förutsättningar ovan kan vara att ta ut en tävlingsavgift på kappseglingar som baseras på antalet deltagagade besättningar. Ett antal frågeställning har diskuterats kring denna: På vilken nivå (internationell, nationell, regional, lokal) skall avgift tas ut? Hur stor skall avgiften vara? Skall den vara fast (förutbestämd) eller rörlig (procentsats av anmälningsavgiften)? Om fast skall det finnas olika nivåer (jollar, kölbåtar etc) och vad skall dessa vara? Om procentsats skall det finnas ett tak resp en lägstanivå? Hur skall tävlingsavgifterna administreras?

4 Efter diskussioner kring dessa frågeställningar har arbetsgruppen kommit fram till följande förslag: Förslag till tävlingsavgift 2016 En tävlingsavgift tas ut för regionala (blå), nationella (röda) och internationella (svarta) regattor. Sanktion sökes som tidigare via SSF:s tävlingsadministrationssystem, IndTA. Tävlingsavgiften baseras på storleken på anmälningsavgiften. Anmälningsavgift Per anmäld båt kr 30 kr kr 60 kr 801 kr eller mer 100 kr Resultatlistor från sanktionerade tävlingar mailas in till Svenska Seglarförbundet efter utförd tävling. SSF arkiverar resultatlistorna. Faktura skickas i efterhand till klubben baserat på antalet startande besättningar. 5.2 Tävlingslicens Gruppen föreslår att en tävlingslicens införs från och med Efter remissrundan och mer tid till frågan har arbetsgruppen justerat förslaget om tävlingslicens. Många tankar kommer också från licenssystemet i vårt grannland Norge. På nationell och internationell nivå, röda resp svarta kappseglingar skall rorsman uppvisa tävlingslicens vid registrering. Exempel på röd kappsegling är nationella kval och rankingseglingar, SM, JSM, Mästarnas Mästare, Allsvenskan i segling. Detta gäller för personer från det år de fyller 13 år och uppåt. Det gäller inte utländska seglare på besök i Sverige. Basen i tävlingslicensen utgörs av en individuell olycksfallsförsäkring som tecknas kollektivt. Försäkringen ger seglaren en mycket förmånlig försäkring vid tävling och träning vars värde överstiger licenskostnaden. Ambitionen är också att skapa en rad förmåner för licensinnehavarna tillsammans med gamla och nya samarbetspartners där värdet av dessa förmåner överstiger licenskostnaden för seglaren. Samtidigt rekommenderas alla aktiva seglare att teckna tävlingslicens - både för att ha ett gott försäkringsskydd och att stödja svensk segling.

5 Olycksfallsförsäkring SEK i försäkringsbelopp. - Medicinsk invaliditet beräknas utifrån ovanstående belopp vid invaliditetsgrader under 50 % och beräknas utifrån dubbla ovanstående belopp. vid invaliditetsgrader om minst 50 %. - Ärr enligt tabell. - Läke-, rese, och tandskadekostnader nödvändiga och skäliga kostnader. - Merkostnader - under akut läkningstid intill SEK. - för personliga tillhörigheter intill SEK. - Sjukhusvård till 18 års ålder 100 SEK/dag i högst 90 dagar. - Hjälpmedel intill SEK. - Dödsfallsersättning SEK. - Kristerapi max 10 behandlingstillfällen hos leg. Psykolog. Avtrappning av försäkringsbelopp: Från det år den försäkrade fyller 46 år sänks Invaliditetsbeloppen med 5 % -enheter per år, lägst SEK. Licensen som verktyg för kommunikation Svenska Seglarförbundet verkar för ett livslångt seglingsintresse. Seglingen har fler discipliner (klasser och sätt att segla) än de flesta andra idrotter. Genom en seglares livslånga karriär seglas det olika båttyper och i många fall från olika orter då det är vanligt med flytt i livets olika faser (uppväxt, studie och arbetsort). Vid vissa av dessa åldrar och faser tappar seglingen stora mängder kappseglare. Med hjälp av en licens kan vi få till den sammanhållande länken mot seglaren oavsett vilka klubbar och klassförbund seglaren tillhör under livets faser och på så sätt kunnat förhindra att seglaren lämnar seglingen eller kunnat bidra till större andel återrekrytering efter avslutade studier och flytt mellan olika orter. Licensen som verktyg för kommersiella samarbeten Ett för samarbetspartners viktigt incitament är hur många kontakter som kan nås genom samarbetet. Svenska Seglarförbundet har över medlemmar. Men SSF:s klubbar, klassförbund och distrikt rapporterar bara in ordförande, sekreterare och kassör till SSF varför SSF:s register innehåller ca 1400 organisationsledare. Svenska Seglarförbundet har inget register över aktiva seglare. Detta är en stor nackdel i sökandet på kommersiella samarbetspartners. Kommersiella samarbeten som skulle kunna vara till gagn för svensk segling i stort men också mot den enskilde licensinnehavaren genom attraktiva erbjudanden på varor och tjänster. Förslag till licensavgift 2016 Årslicens senior 300 kronor. Årslicens junior 200 kronor Engångslicens 150 för senior och 100 kronor för junior.

6 Information och administration av tävlingslicens Information och administration relaterat till tävlingslicensen skall ske av SSF centralt. Seglaren kommer att teckna licensen på webben och en lista publiceras för arrangören skall kunna se vem som betalt licensen. Förutom kontroll vid registrering sker ingen annan administration av klubb el klassförbund. Kravet på licens kommer att införas i de för svenska mästerskapen obligatoriska mallarna (Inbjudan och seglingsföreskrifter). En lista på de som tecknat tävlingslicens kommer att ligga ute på webben så att arrangören enkelt skall kunna kontrollera om seglarna tecknat tävlingslicens. Arbetsgruppen för ny avgiftsstruktur

7 Bilaga - Sveriges grannländers avgifter Danmark 98,50 DKR per medlem och år. Motsvarar ca 125 SEK. Licens Danmark har en obligatorisk licens för kappseglande kölbåtar. Löses i samband med mätbrevet. 200 DKR per båt och år. Motsvarar ca 250 SEK. Estland 10 EUR per klubbmedlem och klassförbundsmedlem per år. Motsvarar ca 94 SEK. Om man är medlem i två klubbar betalar man dubbelt men inte vid kombinationen klubb+klassförbund. Då betalar man 2 EUR extra, dvs 12 EUR. Licens 15 EUR i tävlingslicens. Juniorer och pensionärer behöver inte ha licens. Finland 12,5 EUR per medlem och år. Motsvarar 117 SEK. Norge 140 NOK per medlem och år. Motsvarar ca 140 SEK. Licens Licens för alla som seglar Norska Mästerskapen, Norges Mästarnas Mästare, Norges klubbliga. Engångs licens År licens Junior (<= 18) År licens Senior (19+) Utökad årslicens junior (se policy) Utökad årslicens senior 200 NOK 310 NOK 400 NOK 790 NOK 920 NOK Norge har reklamlicens

8 Polen 2 SEK per medlem och år. Licens Licens för alla som kappseglar på 470 SEK per år och engångssumma på 100 SEK. Klubben betalar tävlingsavgift för arrangemang av tävlingar på belopp mellan SEK Reklamlicens 350 SEK för båtar upp till 5 meter. Därefter 100 SEK/meter Tyskland 10,50 EUR per medlem och år för senior. Motsvarar ca 100 SEK. 4,50 EUR per medlem och år för junior. Motsvarar ca 40 SEK.