Säkerhetsarbete. Ansvar Förberedelser Genomförande Tips vid olika typer av kappseglingar

Transkript

1 Säkerhetsarbete

2 Säkerhetsarbete Ansvar Förberedelser Genomförande Tips vid olika typer av kappseglingar

3 SSF Säkerhetskodex Svensk segling har hög medvetenhet och kunskap om säkerhet på vattnet. Var och en som deltar i verksamhet inom förbundets ram förbinder sig att visa gott sjömanskap vilket bland annat innebär: att följa de lagar och föreskrifter som gäller på sjön att alltid använda flytväst på vattnet, inte bara vid tävling och träning att se till att båt och säkerhetsutrustning fungerar och följer gällande bestämmelser att som tränare, instruktör eller funktionär se till att alla inom ansvarsområdet har lämplig säkerhetsutrustning, och att alltid visa hänsyn till alla som vistas i och i anslutning till tävlings- och övningsområdet och vid behov ge all möjlig hjälp. Vid av SSF sanktionerade kappseglingar och SSF Seglarskolor är ovanstående att satser obligatoriska för av SSF licensierade funktionärer och tränare/ledare.

4 Ansvar Tävlingsledaren är ansvarig för att en betryggande säkerhet upprätthålls för hela tävlingen. Seglingsledaren är under tävlingsledaren ansvarig för säkerheten på vattnet för deltagare och funktionärer. Säkerhetsledaren är under seglingsledaren ansvarig för följande uppgifter: Utarbeta en säkerhetsplan. Utarbeta, vid behov, särskilda säkerhetsföreskrifter i seglingsföreskrifterna. Förbereda säkerhetsbesiktning av deltagande båtar och funktionärsbåtar. Instruera funktionärer för säkerhetstjänsten.

5 Deltagarens ansvar KSR regel 1. Säkerhet Hjälpa dem som är i fara. Livräddningsutrustning och personlig flytutrustning. KSR regel 4. Beslut att kappsegla En båt ansvarar själv för sitt beslut att delta i en kappsegling eller att fortsätta kappsegla. Detta betyder att ansvaret helt ligger på den deltagande. KSR Appendix S 17. Säkerhet En båt som startar men utgår och en båt som inte kommer till start ska underrätta kappseglingskommittén om det så snart som möjligt. Tävlande i jollekappsegling ska ha på sig betryggande flytplagg. När vattentemperaturen understiger +14º C ska tävlande i jollekappsegling ha på sig kläder som ger gott skydd mot nedkylning i vatten. Vilket ansvar har då arrangören?

6 Förberedelser Kappseglingsreglerna SSF Tävlingsreglemente Handbok kappseglingsfunktionär ISAF Offshore Special Regulations ISAF Race Management Manual SHF och klassförbunds hemsidor Klubbars hemsidor

7 Säkerhetsanalys

8 Säkerhetsanalys Bedömning av tävlingsområdet, avståndet mellan banområdet och hamnen, öppet eller skyddat vatten Väder - vattentemperatur, vind, våghöjd, ström, sikt. Grund? Förkommer det annan sjötrafik i eller nära banområdet? Vilka klasser och hur många kappseglingsbåtar kommer finnas på banan? Deltagarna - kunskap, utrustning och förmåga, ålder (barn). Hur lång är tiden till räddningsinsats?

9 Säkerhetsplan

10 Säkerhetsplan Speciell försiktighet bör iakttas när det gäller juniorer och nybörjare. Reducera risker. Löpande uppföljning. Planera säkerhetsorganisationen. Utbilda och öva säkerhetspersonalen och övriga som har med säkerheten att göra. Till exempel:, livräddning, köra båt, ta upp personer ur vattnet, bogsera, radiokommunikation mm. Dokumentera Kommunicera säkerhetsplanen var realistiskt.

11 Säkerhetsplan SäkCh bana A A Säkbåt SäkCh bana B B SäkCh bana C C Säkbåt CSäk iland Säkbåt Ft.boj Megafon Hand VHF

12 Säkerhetsplan

13 Säkerhetsplan Sambandsplan Vhf Kontaktlista för regattan Deltagarförteckning Kontaktlista myndigheter Genomför sambandskontroll med säkerhetsorganisationen på väg ut till banområdet.

14 Kontakt med myndigheter och organisationer Räddningstjänsten Sjöpolisen Lotsar Hamnmyndigheten Sjöfartsverket Kustbevakningen Försvarsmakten SSRS Myndigheterna bör informeras om tävlingens omfattning, område och säkerhetsorganisation. Lämna och ta emot lämpliga telefonnummer som underlättar snabba kontakter.

15 Säkerhetsbesiktning Vid mästerskap ska och vid övriga tävlingar bör säkerhetsledaren och/eller besiktningsman kontrollera deltagande båtar med avseende på säkerhetsutrustning. Kraven på vilken utrustning som ska finnas är i regel angivet i respektive båttyps klassregler. Vid distanskappsegling - ISAF Offshore Special Regulations, anges i inbjudan och i seglingsföreskrifterna. Tips: se bildserie om förenklad ISAF OSR på KSSS hemsida.

16 Säkerhetsbåtar Vid varje tävling ska det finnas lämpliga säkerhetsbåtar avdelade endast för den uppgiften. Antalet båtar ska vara avpassat i förhållande till antalet deltagare och tävlingens art. Vid jolle- och brädkappseglingar rekommenderas antalet säkerhetsbåtar vara minst en på tio startande jollar/ brädor. Minst två personer ska finnas i varje säkerhetsbåt. På större tävlingar bör det finnas tillgång till sjukvårdsutbildad personal, och det är en fördel om de kan ingå i säkerhetsorganisationen på vattnet. Varje säkerhetsbåt ska vara utrustad med minst en kniv, hink, avbitartång för wire, bogsertamp, första förband och sambandsutrustning.

17 Genomförande Starta inte en kappsegling i alltför hårt väder eller grov sjö. Följ med väderleksrapporterna. Annullera en påbörjad kappsegling om händelserna utvecklas utöver kontroll. Följ utvecklingen på banorna och var beredd att gör justeringar i organisationen. Kontrollera vilka båtar som verkligen har startat och notera båtar som avbryter seglingen. Kontrollera efter avslutad segling att inga båtar är kvar på banområdet. Behåll överblick, fastna inte i detaljer. Skapa en beslutsgrupp komplexa regattor.

18 Daglig säkerhetsgenomgång Kontroll av att säkerhetsorganisationen är tillräckligt bemannad. Väder och dess påverkan på säkerheten. Antalet startande för dagen. Fördelning av uppgifter enligt säkerhetsplanen, vid behov görs justeringar. Kontroll av sambandet. Kontroll av säkerhetsbåtar och säkerhetsmateriel.

19 Jollekappsegling

20 Att tänka på vid jollesegling Undsätt alltid personer först och därefter utrustning och båtar. De flesta jolle och brädkappseglare är mycket vana vid att kapsejsa. En säkerhetsbåt bör omedelbart gå fram mot en kapsejsad båt, men inte aktivt ingripa förrän det är nödvändigt Säkerhetsbåten bör inte heller ligga för nära och avvakta eftersom en jolle som reses upp efter kapsejsning ofta i hårt väder kapsejsar igen åt något håll. När man ska undsätta en person eller en båt bör man närma sig från sidan. När en båt ska bogseras bör det alltid finnas någon ombord på den bogserade båten. På jollar saknas ofta lämpliga knapar och då kan bogsertampen fästas runt masten i stället. Bogsera med måttlig fart, undvik ryck och håll uppsikt bakåt.

21 Distanskappsegling

22 Distanskappsegling Inomskärs, kustnära eller fritt till havs Dagsljus eller mörker Behövs särskild säkerhetsutrustning Säkerhetsbesiktning och funktionskontroll Vilka externa räddningsresurser finns Radiotäckning Rapporteringspunkter Uppföljning under racet En båt ansvarar själv för sitt beslut att delta i en kappsegling eller att fortsätta kappsegla

23 ISAF Offshore Special Regulations

24

25

26 Säkerhetsorganisationen bör verka enligt efter devisen; först ut, sist in.