Trender sedan finanskrisen

Transkript

1

2 Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar Sysselsättningsgraden har inte återhämtat sig Utanförskap: helårspersoner år procent är unga, utomeuropeiskt födda eller har nedsatt arbetsförmåga 2

3 Integration i långsam takt 78 år innan utomeuropeiskt födda kommer ikapp inrikes föddas sysselsättning Kräver ännu högre reformtakt än nu Mycket låg sysselsättning i vissa grupper: Nyanlända: 26 procent Somalier: 21 procent 3

4 Personer med funktionsnedsättning Arbetsförmågan, inte funktionsnedsättningen, avgör jobbchanserna Arbetskraftsreserv: personer med nedsatt arbetsförmåga som är arbetssökande och med mindre stödbehov Endast 28 procent av personer med nedsatt arbetsförmåga har arbete på ordinarie arbetsmarknaden 4

5 Eskilstunas arbetsmarknad Sysselsättningsgap: 36 procentenheter Sämre än i riket Andel utomeuropeiskt födda 1997 till 2011 Från 6,6% till 17,9% av vuxna år Högre andel än i riket (13,4 %) Inrikes födda Utomeuropeiskt födda 5

6 Socialbidrag speglar arbetslösheten +30% Kostnadschock? Socialbidrag - allt mer en heltidsförsörjning 49 procent har arbetslöshet som huvudskäl Nyanlända, unga, långtidsarbetslösa Har ej upparbetat arbetsvillkor i a-kassan 6

7 Statens arbetsmarknadspolitik brister Exempel: Arbetsförmedlingens ansvar för nyanlända 14 procent i arbete och 12 procent i studier Statskontoret: Brister i uppföljning av arbetssökande, frånvaro, ersättning till utförare Sociala problem prioriteras före arbetsmarknadsinsatser Brett missnöje med Arbetsförmedlingen Förtroendet sjönk till 11 procent i Förtroendebarometern år 2013 Kritik från både Fackförbundet ST och arbetsgivare Arbetsförmedlingens egen granskning (2011) Var femte inskriven upplevde att stödet brister, framför allt utlandsfödda och lågutbildade 4 procent av de som fick osubventionerat arbete uppgav att det skedde med myndighetens hjälp 7

8 Utanförskap: någon annans problem? Söderhamn 8

9 Trycket på kommunerna ökar 9

10 Konjunktur eller allmänna val? Prognos: Kostnaderna kan öka med 50 procent 3,25 miljarder per år 10

11 Kostnader och resultat Regionala differenser: Kostnad per invånare varierar mellan 0 och kronor Nettokostnaden per invånare varierar mellan 0 och kronor Vad förklarar kostnadsnivån? Politisk handlingskraft Bristande eller fungerande verksamhet hos Arbetsförmedlingen Bristande eller fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen Utanförskapsproblem kortsiktiga och långvariga Kostnadseffektivitet Snålhet Valtaktik 11

12 Är överbudspolitiken effektiv? Ny studie över de kommunala utgifterna åren 2003 till 2010 Kommuner med höga kostnadsnivåer för åtgärder har inte högre sysselsättning året efter En realistisk arbetsmarknadspolitik Höga utgifter leder inte automatiskt till bättre arbetsmarknadsutfall Politikens innehåll är viktigare än kostnaden Företagsklimat är en viktig beståndsdel 12

13 Arbetsmarknadspolitik och kostnader Statliga arbetsmarknadspolitiska utgifter i Sverige halverades Från 2 procent av BNP år 1985 till 0,99 procent år 2008 Minskade framför allt under socialdemokratiska regeringar Forskning visar att politiken är mer effektiv under 2000-talet Nittiotalets allt för generösa åtgärder hämmade jobbchanser I Australien sjönk kostnaderna till 0,33 procent av BNP Valfrihetsmodell med mer effektiv förmedling, högre sysselsättning och bättre matchning Hur kan kommunerna göra samma resa? 13

14 Öka krav på sökande Ökade aktiveringskrav på socialbidragsmottagare Störst effekt tillsammans med jobbsökaraktiviteter Pyssel, textil och cykel-verksamhet fungerar inte Minskade bidragsmottagande i Stockholm Särskilt bland utlandsfödda Ökar utträde från socialbidrag till arbete och högre arbetsinkomster Ingen utflyttningseffekt Ekonomiska incitament Minskade marginaleffekter i socialbidraget Hårdare linje i USA, Kanada och Norge: tidsbegränsade socialbidrag Orimligt i Sverige 14

15 Öka kraven på utförare av förmedling Sverige: Deltagare hos privata aktörer Högre jobbsökaraktivitet och mer individuell handledning 24 procent hos egenregin sökte inga jobb jämfört med 8 procent hos privata aktörer Framgångsfaktorer enligt internationell forskningsöversikt Resultatbaserade kontrakt och övervakning av kundupplevelser Pris är inte enda konkurrensmedel Balansgång mellan prisvärdhet och att inte underminera kvalitet System utformas över tid med ständig dialog och förbättring Australien är ett föredöme särskilt system för uteslutande av underpresterande aktörer 15

16 Vuxenutbildning för integration Högst andel som slutför Svenska för Invandrare, SFI procent bland personer från Eritrea, Somalia, Irak, Iran och Thailand Problem: Utbildningens utformning, inte deltagarnas motivation Komvux Andel utlandsfödda 40 procent på gymnasienivå 90 procent på grundläggande nivå Sjunkande resultat Yrkesvux behöver byggas ut 16

17 Vuxenutbildning för integration Allt fler lågutbildade invandrare 25 procent av SFI-studeranden har högst sex års skolgång (Skolverket) Säter 100 procent, Borlänge 90 procent OECD: Andel i Norge och Nederländerna som endast uppnådde lägsta nivå av matematisk förståelse 60 procent av nyanlända 10 procent i hela befolkningen Utmaningar Språkutbildning räcker inte Saknas kunskap att validera Är utbildningen anpassad? Behov av Street Mathematics 17

18 Australien framgångsreform nr 1 Språkreform för nyanlända Deltagare Talar arabiska, mandarin och vietnamesiska 49 procent har låga förkunskaper och bristande skrivkunnighet 17 procent högkvalificerade migranter Personligt ansvar och stöd Studierna måste slutföras inom 5 år Kurs i arbetsnormer, lokal kultur, arbetsmarknadslagstiftning, fackföreningar, skatt, att betala räkningar mm Barnomsorg, Mor och barn-kurser, Telefontolk med hyresvärdar Utförare Universitet, företag, kommunala organisationer mm Utvärderas efter resultat Möter allt från analfabeter till akademikers behov 18

19 Australien framgångsreform nr 2 Språk-, läs- och räkneförståelse för lågutbildade Utformning 3 nivåer Praktik i samarbete med lokala näringslivet Personligt ansvar 800 timmars stöd under högst två år Utförare Betalt efter resultat 96 procent av utförarna når målen Reform: Införa råd av utförare för att utforma system på bästa sätt Resultat 60 procent av deltagarna fick arbete Antalet platser ska fördubblas 19

20 Företagsklimat fundament för jobb Bättre lokalt företagsklimat kan: Bidra till en bättre integration Minska socialbidragsutgifter med minst 200 miljoner Konkurrensutsättning särskilt viktigt IFAU: sysselsättning och arbetade timmar ökade, framför allt bland unga, äldre och utrikes födda Företagsklimat som relationsbyggare Forskning: Lyckad vuxenutbildning har företag med hela vägen från antagning till undervisning Företagens förtroende kan vara större för kommunen än Arbetsförmedlingen 20

21 Föregångskommuner Solna Gott företagsklimat och aktivering åtta timmar per dag Halverat socialbidragsmottagande och fått 76 procent av deltagare i arbete Nacka Jobbpeng valfrihet för arbetssökande 68 procent i arbete Generös vuxenutbildning Över hälften utlandsfödda 87 procent i arbete 21

22 Kostnadseffektivitet? 22

23 Slutsatser Integrationen måste och kan förbättras Också bland personer med kort utbildning Starkt kostnadstryck på svenska kommuner, men det är också en möjlighet Australien är ett föregångsland Resultatstyrd arbetsmarknadspolitik och vuxenutbildning Kostnadseffektiv Lyckas även med personer med kort utbildning Framgångskommuner Solna och Nacka effektiva insatser till låg kostnad Krav och möjligheter går hand i hand 23