FRIHETIHANDEL TANRAR AKADEMISK AFHANDLING, o m. i Abo samtycke. med Ampliss. Gonsistorii Academici tillstand. med Vidtlagsama Juridiska Facultetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRIHETIHANDEL TANRAR AKADEMISK AFHANDLING, o m. i Abo samtycke. med Ampliss. Gonsistorii Academici tillstand. med Vidtlagsama Juridiska Facultetens"

Transkript

1 TANRAR o m FRIHETIHANDEL AKADEMISK AFHANDLING, hvilken med Ampliss. Gonsistorii Academici tillstand samt med Vidtlagsama Juridiska Facultetens i Abo samtycke stalles under ossentelig granskning a KejserL Universitetet i Jurid. Ldrosalen den 4 Nov. 1826, s. m. as MICBAEL TJEDERi Abo-bo, Abo, tryckt hos J. C. Feenckell & Son

2

3 Kespective XXANJDEsc&SOCZEI?Ea!EN i A h o, tillegnas detta Arbete odmjukast as Forsattaren:

4

5 M i n e H e r r ar! - odd och uppsostrad uti Abo vacktes min uppmarksamhet tidigt att undersska orsakerne till denna Stads valstand och tillvaxt. Histbrien visar,- att Abo, redan saratidigt raed Hanse-Forbundet, snart bles betydande genom sine Innevanares verksamliet och silt ljckliga lage. Genom Slojder och Handel har Staden vunnit sitt valstand och skall, som jag hoppas, oka sin rikedom och besasta sitt anseende. ', Da jag nu gar att till osfentelig granskning ssverlemna delta mitt Akademiska Lardomspros, har jag onskat, att detsamma matte adagalagga min karlek sor denna min i odelsebygd och tillika bevittna, ej mindre det hoga varde jag salter pa Handelsvetenskapen? an den utmarkta aktning jag hy-

6 ser ssr dess Idkare. De ttianga bevis as vslvilja och ynnest, hvilka jag as Eder, MineHerrar! hast lyckan emottaga, sorbinda *nig annu mer att, sasom en ringa gsrd as uppriktig tacksamhet, tillegna detta mitt Akademiska arbete at H a n d e l Societeten uti Finlands sorsta ochypper-» sta Handelsstad. M. Tjeder.

7 Die Riiekslchten des individueilen tnttrsisie* vertragen sich auss Beste Biit dem allgemei» nen Vohl der Gesellschast. RICARD 0. ivlenniskan dlskar valstand och obcroende; detta lt ett vilkor bade s6r hela Samhaliets tresnad qc!i dsvensom sßr Indi-videts h6gre ssrddling. Men rikedom ocb valmdga maste genom nsenniskans industrie och krast ur naturens skote sramkallas och danas; sadan ar atminstone den asigt as rikedomens uppkomst som Adam Smith sramsiallt uti sitt bekanta Verk: Unclersokning om Naturen och orsaherne till Naiionella Rikedomen. Med antagande as denna grundmlia till Nationers rikedom synes solja, att Nationella valmagan maste tilitaga i samma sorhaliande som stsrre srihet lemnas sor menskliga sorm6genh'eternas b6gra ntveckling, stsrre srihet i valet as soremal och st6rre utrymme s6r bennes sria verksamhet, och att denna sats ej blott 5r en hypothes, en sdrnuslside, as Theorien utan ock genom ersareabeten besannad samt as de sleste positiva Lagstistare gillad och antagen, derorn vittnar Folkslagens bade aldre och nyare historia. Sidon och Tyrus omtalas i gamla vcrldens hisder sasodti minnesvarda sdr sin vidstrack-

8 2 ta liandel och nsrltigs clrist, och historien lemnar ej ossrmaldt, hrad inslytelse dessa Stiders Handel och idoghet i sorntiden agde till och med pa angransande och sj&rran as- Mgsne Lander; hon vittnar, att en hlomstrande vadmaga radde i dessa stader, att deras Kopmsin lesde sasom F6rstar, att verldens skatter i artusenden erkande Sidon och Tyrus sor sitt heni samt den sorsmade smaken och njutningen dem sor sin honing *). *) Om Phœniciens Skeppssart och Sjohandel, Fabriker och Landshandel sortjena Heerens Ideen iiber die Politih, den Verkehr und den Handel der vornehmsten Volher der alten Welt, Wien 1817, att lasas. Markvardigt ar, att redan Phœnicierne pa sin tid soretagit sig en uppl&cktsresa, hvilkeii ej gick ut pa ngindre an att kringsegla Asrika. l)en Egyptiske Konungen Neco, som varen as sin tids storste man och som sav&l sorstod att med Politikens interesscn sorena Handelns 5 saade utskickat en expedition med besallning att genom Herkulanska sundet alervanda till MedelhasVet och att denna vag komma till E- gypten. Phœnicierne reste ut sran Roda Basvet, beseglade SoderhasVet och atervsnde pa tredje aret genom Herkulanska Sundet till Egypten. Under resan landade solket, kanske ett par ganger, pa nagra stallen, der de besadde jorden och vantade pa stallet tills skorden intraslade, da de, ester att hasva bergat denna, aler sortsatte sin kosa. Delta sistnamnde later latt ssga sig om de heta laiiderne, der man vanligen hogst tre manader behosver vanta pa skoiden. Phœnicierne hasva alltsa, ehuru sran en niotsatt sida, redan sor artusenden tilibaka utsort

9 PhSnicische 3 Egyptiska histosieil sramvisar en tasla ;d Furstar, hvilka undes otika lidepunkter uppttiuntrat hartrlel och idoghet. Herodotus om* talas Amasis's regering sasom hogst gynnanett Bretag, hvars lyckliga utgang ansetts sorenad med sa raycken ara ISr Porlugiserne» tsa tlesse i nyare tider verkstcilide en kringsegiing as Asrika. Det historiska as den Phceniciska Sjs-expeditionen, ar as sa mycken msrkvardighel, att rnan torde hasva skal harom ailsora Herddoti berattelse, sida.ii deti hos Heereri i dess nyssomri&nlnde Verk uti i:sta Delen pag. 65 och 64 i Tysk osversaltning sorekommer: "Dass Asrika vom Meere urrislossen wird, ausgeiiommeil wo es mit Asieri zusammett hiogt, ist ansgetiiacht. Neco, der Konig von Agypten, war» so viel ich weiss, der ersle» der diess bewiess; der naehdem er den Canal vom Nil zuiii Arabi*chea Meer zu granen ausgehort halte, Mannschast mil Schissen aussclrichte, und ihnen deil Austrag gabj durch die Saulen des Hercules in das tlsrdliche (railtellaik!isclie) Mecr zuriick und so hach Agyplen zu kommen. Die Phor.icier suhren also ans dem rothen Meere ab* ttnd bescliiifteti das SudmeeiS Wenn es abes Hesbst ward, so landeten sie> und besseten die Erde, wo sie auch immer in Libyeii wareii* und erwartelen die Erndte; batten sie aber geerndlet, so schisflen sie weiter» So dass sie> naehdem zwey Jahre versiossen wareii, imdritten Jahre durch die Ssiulen des Hercules sleuertert, und nach Agypten zuriick karrien. Ancli erzihlten sie etwas,das ich sreylich nichl glaube> sondern das ein anderer glauben rnag* dass, als sie Asrika umschissten, sie die Soii» ne reehter Hand (in Norden) gehabt hauon.''

10 4 de ssr handeln, 1 synnerhet den ullsndska. Denne Furste 6ppnade Nilens hamnar sßr ut- Mndska handelsskcpp, och denna sriare kommunikation omtalar historien sasom as en h6gst vllgorande inslytelse pa Nationcns sa. val politiska som moraliska karakter. Ptolemæernas regering utm&rkte sig genom en upplyst vard om det allmsnna, och historien vittnar_, att under deras attatioara Styrelse Egyptens tillsiand var blomstrande och att Alexandria var ett h6gsste ssr tidens vettenskaper och sldjder sarnt den handlande verldens husvudstad. Carthago, som var en utslyttning sran en Usterlandsk hapdelsredd och hvars orarade i sin ssrsta b6rjan ej strsckte sig osver det jordstycke, hvarpa staden var gynnade handel och sl6jder och bles smaningom en handlande Stat, genom sina rikedomar och skalter sa. msktig, alt den kunde tslla med Rom om herravaldet osver verlden. Sadana sro de allmsnna resultat as menniskoverksamhetens sria utveckling som den gamla historien sramstaller och sadana maste de sa lange verldssenomenerne styras as samma lagar. Kastom en blick pi nyare historien och.vi skole atersinna dem der alldeles sadana som de \arit i den gamla. Hvar hasva de stora rikedbmar och skatter sin orsak, som korrt elter korstagen i 6sre Italien till en sa otrolig mdngd sammanhopade sig, att de pakallade en stor politisk uppmarksamhet och i sina ssiljdcr bidrogo till de ssrsndrade sorhallanden emellan Stater och Folk som nyare historien a-

11 5 dagaldgger? Leda de ej sitt ursprung sran det lit" och den drist sorn korstagen utbredde i handel och naringar i allmanhet? Var ej Usre Italien denna tid en nederlagsplats ssr Indiska produkter och den Levantiska handeln? Yar det ej denna Handelns och Idoghetens tidlga vackelse, as tidsssrhallanden sramkallad, som Nederlanderne sedermera hade att tacka s6r upprinnelsen as sin valmaga och den politiska betydenhet, som sedermera i historien spelat sa vigtiga roler? Den som ej vill medgisva dessa sanningar, han har ej gjort bekantskap med den Statistiska delen as Historien och ar en sramling pa. verldshandeisernas stora bana. Hvad valmaga det i Handelns Annaler sa msrk\ardiga Hansei6rbund, som sran trettonde arhandradet leder sitt ursprung, utspridt och hvad inslytelse denna idoghetens stora Fristat hast bade pa Politik och Cultur, 5r en sak som, i Statshistorien ar s6r vigtig sor att ej vara kand. Historien s<srmaler om detta Handelssorbund_, att det var i bsrjan as ringa betydenhet, men i sin sortgang gynnadt as en hastig och sorvanande lycka. Det sriare system, hvarpa dess politik var byggd, skankte det sa stora rikedomar, att det med dem tillskansade sig en makt, som satte det i stand att as andra regeringar astvinga privilegier och ssrmaner, as hvilka desse srammande landers egne insodingar ej ens voro i atnjutande *). *) Es ist wahr, das die Hanseaten in den solgenden Jabrhunderten, indem sie ihre alten

12 Kastom 6 I sextonde Srhnndradet omtalas dessa Handelsstater redan sa maktiga, att sleve Europeiske Regeringar trodde sin sjeh*stsndig-* bet i sara, om deras politik ej b6rjade motarbeta Hansestadernas tillvdxande magt, Sa, valgorande sor Nationalvahnagans sramsteg sramstaller liistorien sriheten i rnenniskokrastens utveckling, sran de dldsta inlill nyare - tidcr. avinu en blick pa detta Handelss6rbunds lora!a qvarlemningar, Ilaraburg och Liibcck i narvarande tid, Hvar och en sorn ej ar obekant med de sednaste tiders politiska vaisningar vet, att dessa namn mer an en gang sorekomma i Franska Kejsarevaldets krigshistoria. Dessa stsder hasva mer an en gang lidit as Franska hararnes sramlart, och sist kanner man det 6de \id sista tidepunkten as Napoleons jernharda styrelse, som 6svergick Hamhurg, hvilket under dessa ornstandigbeter bles alldeles plundradt och pa s<srrader utt6mdt. Da man kdnner de lidanden, hvilka under denne Kejsares Regering osvergatt Hamburg ocb dess grannskap ocb tillika ssr sig *ill minnes, buru liten tid Snnu lidit, sedan dessa olyckor upp- Freyheiten sich erhielten, weniger als andere Fremde, ja irt einiger Hinsicht weniger als die EnglSnder selb.st zahlten. Sartorius, Einleitung in die Geschichte des Hansentischen Bundes. Jsr. Anderson's hislory os conimerce T, i. pag Sverige oeh England voro i synnerhet de riken, i hvilka Hansestadertie voro besriade isran Tullasgister, hvilka till och med as In«lanske kspman erlades.

13 7 hsrt att siorharja den Germaniska jordcn, sa larer man liasva anledningar att med s6rundran anse den valmaga och rikedom som uti sistnamnde stad och dess grannskap Liibeck med en sa ssrvanande hastighet ater uppblomstrat och utplanat det elande som sa hardt och sa nyligen drahbat dessa idoghetens boningar. En blomstrande valmaga och en slorerande handel utmarka nu dessa stader, hvilka sor en tid as omkring tio ar sedan voro sa utblottade, att de saknade asven det nodvandigaste i'6r lisvets sorsta behos. Om man ar hugad att gsra bekantskap med dessa staders nuvarande bandelshistoria 7 sa ser man, hvilka stora ioi-rader har utg6ra sdremalet sor idogbeten: Hvem kanner ej beloppet as de stora varden som Hambnrg och Liibeck arligen exportera till sa mangsalldiga orter, hvilka har ater utan probibit!ver sinna assattning ssr sina produkter? -r- Da man nu kanner detta sorhallande, sa kan man med billighet uppkasta en sraga om orsakerne till detta sa. hastiga aterstallandesran de skador och olyckor, hvilka sa. nyligen hems6kt dessa Tysklands sorsta Handelsplatser. Denna sraga ar latt att besvara och torde nastan upplosa sig sjels, da man vetj att idogbeten har ej, sasom hos siere andra Nationer, ar bunden as Reglementai*iska sorsattningar och prohibitiver 3 hvilka i nagra ja i de slesta stater ej blott inskranka produstionerne utan asven ssrbjuda existencen ai vissa naringar sasom skadeliga ior det allmanna basta.. Om nagon annorstddes ville s6ka vasenteliga orsakerna till detta Hanxburgs och

14 8 Liibecks hastiga tillsrisknande 5n i den srihet som i dessa stader rader i handel och naringar, han skulle i stort mis*taga sig och s6rrada okunnighet i grunderna sor sorm6- genhetens uppkomst och tillvext i samhdllen. Vi kunna har ej utan orattvisa med stillatigande sorbiga en nation, hvilken i nuvarande tid uti industrielt hanseende bland alla Europeiska Nationer utan tvisvel intager ssrsta mmmet. Det ar den Engelska Nationen som uti detta asseende i stort pakallar var uppmarksamhet. Engelska solket har sran aldre tider til!baka ulrnarkt sig s<sr arhetsamhet och krast, det har sran sorsta tiderna at' sin politiska betydenhet 6svertrassat andra solkslag i nit i'6r en liberal och lagsounden ssrsattning, genom hvilken hon varit i atnjutande as srihet vid utbildningen as sin individuella verksamhetssormajra. Huruvida denna Nation lyckats i detta sitt adla strasvande, derom osvertygas vi, oin vi blott g<sra oss modan solja detta solks historiska utveckling i sparen med den uppmarksamhet som en statistisk unders6kning i detta hanseende alltid synes gora till ett villkor. Redan under H e n r i k I:s Regering omtalar -- Historien Londons tilltagande storhet. Denna tid, som inialler i borjan as ia:te arhundradet omtalas denna stad sasom sirande stora handelsmarknader vid Themsen, hvarest den med hdga murar och torn upprest sig i ett landskap as skogar, angar cch tradgardar. Pa denna tid redan uppgisvas dessa roarknader sasom besskta as den da kanda

15 9 \erldens handlande nationer isran de mest aslagsna delar as jorden. Hlt sorde Arabcrn specerier, purpur och Indiska srukter, Norrmannen vapen, Nederlctndarcn tyger, Tyskarne korn, larst, jernsaker och asven tean, Ryssarne pelsverk m. m. *) I is:de arhundradet redan insaller i Engelska historien den tid, som s6r andra Europeiska Nationer slere arhundraden sedermera kostat myeken blodsulgjutelsej men som sor slere solkslag i denna verldsdel annu synes atersta rncd ansprak pa stora uppossringar, innan den upphinnes. Det var nsmligen redan ar som det stora constitutions-senomenet, Magna Charta, intrassade i England. Hangenom satte sig Engekska solket i atnjutande as sina heligaste rattigheter, personlig srihet, sskerhet ssregendom, en sri och ohehindrad dispositionsratt osver densarama samt rattigheten att ej vidkannas.palagor och skatter utan solkrepresentationens samtycke och bisall. Att allt detta sor Engelska solket varit as en maktig och valgßrande inslytelse sa i polltiskt som Ekonomiskt hdnseende ax en sak, hvaruti Historien om detta solks raska sramskridande ssr oss sramstaller de mest talande sa ta. Allman drist och verksamhet bdrjade nu utbreda sig i alla grenar as idoghet och naringar. Den *) se Allmsn Osversigt as alia Landers ocii statera Historia i Ekonomiskt och statistiskt hanseende samt en blick pa deras tiiistand ar 18x1, as R. von Rosae.

16 10 inre hushallningen upphlomstrade herrligt, landtbrukct vann s<srkosran, och b6rjade vittna om ett slorerande tillstand _, da en aker ester 5o ar gas i arrende sa mycket som dess kopeskilling s6rut utgjorde, sjosarten var i ett omatligt stigande, handelsr6relsen litlig, strsckande sig till alla verldens delar. Londorij sade man redan i ett Engelskt ordsprak, rdnde utom sina portar, och man hade i sanning ei ordtt haruti, da man ei*inrar sig, "hiu*u denna stad, sasom \on Bosse sdger, inotn- leo ar blisvit sate s6r Regeringen as ett rike utas 155,126 Qvadr. mil och 63,455,000 invanare, soreningspunkten sor grundrantan as det mest uppodlade land i Europa, der 3,850 menniskor raknas pa Qv. milen, i'sc den inkomstj som plantage-egarne dragasran sina kolonier och Handelssurstarne sran det Indiska Puket, och sjalen sor verldshandeln" *). Lemnom en liten uppmsrksamhet at den sednaste tidens politiska hctndelser och vi skola nsrmare Bsverlygas om den punkt as vslmaga, pa hvilken England besinner sig. Kastom en blick pa Franska revolutionen och dess mdktiga inslytelse pa den Europeiska verldens statssorhallanden t och vi skola sa anledningar nog att med beundran anse det stora politiska skadespel, hvaruti Englands rikedomar spelat sa betydande roler. *) se Allmau 6sversigt as alia Landers och statera Historia i Ekonomiskt och statistiskt hiuseeiade samt eu blick pa deras tillstaud ar 1811 as R. v. Bosse.

17 Franska 11 Sedan revolutionsvran i Fankrike hunnit sa myeket sakta sig, att rnan derstades kunde tanka pa ins6randet as en rnonarkisk stvrelse och Napoleon lyckats uppsvanga sig pa den Galliska thronen, med hvilken lian dsven sorenade Kejsarevdrdighet, borjades i Europa ett nytt politiskt system,, sorn -varit och dnnu &.v as- st6rre hislorisk tnarkvardighet och inslytelse an en serie as lider kunnat ~- sramstalla. Kcjsarevdldets poliiik syntes ej ga ut pa mindre an att as de Europeiska Staterne bilda en Universal Monar - ki, s6r hvilken Napoleon ville gora sig lill husvud och Frankrike till rnoderland. Till den Sndan soresatte Napoleon sig ett allmint inkraktningssystem, hvarigenom han syntes vilja sorvandla Europas osrige stater till va~ saller under Frankrike. Den Stat sorn minst rattade sig ester den Franske Kejsarens nycker och mest motarbetade hans sorsok att skassa sig envalde i Europa var England, e- medan det badekande sin styrka att kunna utharda den politiska striden och s6r 6srigt s6r culturens stigande samt den allmanna vslmagans sorkosvan ansag~ s6r skadel,ig den Franska politiken, som endast asystade Frankrikes tilltagande storhet oeh makt pa de andre staternes bekostnad. Den Engelska Nationens valmaga och rikedomar hade lange utgjort ett skadespel i den Europeiska Statshistorien. Napoleon, som atltid sdkte att gora sig yal bekant med sin tid och dess sordringar, sorutsag asvcn, att de stora tillgangar och rikedomar, hvilka bodde inom det Storßritanniska Riket, skulle, om den

18 12 Franska politiken ssven ville rigta sig mot detta Rike, g6ra ansprak pa. stsrre kraster och uppossringar an dem Frankrike. ensamt kunde uppbjuda eller astadkomma. Dersore besldt han att dels genom erßsringar dels genora andra motiver sorma sasta landets stater till en siendtlig politik mot England, till hvilket lands underkusvande lion ej ansag den styrka tillrackelig, hvarmed han likval bragt sa manga as Europas osriga stater till lydnad.!napoleon lyckades i sin soresats i det de sleste as sasta landets stater med st6rre eller mindre svarighct lato tvinga sig till en siendtlig alliance mot. England. Han kande grunden till detta Insular lands valnaaga och betydenhet, hvars6re han med sin plan ansag enligast och i'6r utssrandet as sin politik nyttigast att soka gora skada at de Engelska naringarne, hvilka han trodde sig kunna sorstora, i det han hragte detta Lands handel pa ssrsall eller hotade med sdrstsrelse, hvilket sednare aier han trodde sig bsst kunna utlora genom det i sednaste tiders politiska historia allts6r mycket omtalade Continental- Systenij hvars systning var att halla sasta landets staters hamnar stangda s6r Brittiska skcpp och den Engelska Handeln i allmdnhet. Att detta Gontinental-system, som i sig sjels var ett prohibitis-system i sin stßrsta skala, maste skadligt inverka ej blott pa de Engelska utan pa de Europeiska naringarne i allmanhet och att denna prohibitiva politik skulle i stort bidraga till Englands s6rsvagande, var visserligen en sak, hvaruti man i asseende pa sund politisk kalkul maste gis-

19 13 va Napoleon rattvisa, ty Englands lidande var i sanning stort, det var angripet pd den sida, der det krast!gast kunde angripas. Men oaktadt allt detta och under det de sleste as Continentens Stater basvade inom sina sor sin politiska varelses gr*insor, sruktande sorsvirmande ur histprien, stod England sast som klippan i hasvet, sdrsakrade sig icke blott om sin egen sjelsstandighet utan ldt den Franske Kejsaren asven pa sasta landet ersara tyngden as sin makt och sina stora tillgangar, i det England dels genom contanta penninge-subsidier dels genom vapnade harar, hvilka det pa continenten, andre SLater till undsattning, underh6ll, satte en grsns sor det Franska Kejsarevaldets stigande makt och ssrssk att skassa sig envalde i Europa, hvars manga stater Napoleon redan sorvandlat till vasaller under Franska Monarkien. Erinrom oss harvid, attenglands strid medfrankrike var vida mer pakostande och gjordc ansprak pa langt stdrre kraster och tillgangar an den, i hvilken de osrige Europeiske staterne stodo med Frankrike; ty England maste na*stan oqsbrutet halla sig i krigstillsiand, hvarisran Continentens stater dock alltid pa nagon mellantid srikallade sig. Englands strid deremot varade sa. Lange Franske Kejsarens bud voro gallande, den upphorde ej sdrr an Napoleons Kejsaremakt var sßrsvunnen sran den politiska historiens omrade. Men med alla de stora uppossringar och mer an beundransvarda anstrangningar, bvilka England gjorde med sa mycken standaktighet till det Fraiuka kusvande, yo-

20 14 ro ej tse Bsittiska rikedomarne sßrsvunna Och uttßmda; ty de hasva atven sedermera spelat stora roler och gsra- det annu. Tiden estcr Napoleons stortande har i detta asseetide erbjudil skadespel, hvilka i sin sortsattning utan tvisvel torde blisva as st6rre politisk markvardighet Sn de annu ansetts sa Mnge man ej skadat dem ur h6gre synpunkt sin sadana de visat sig i dagens hvilka man ej synes vilja sorena med de allmanna lagar, as hvilka verldshdndelserna i sina orsaker gen styras. och verkningar sa Sadan sramstaller sig taslan as den Nations iikedomar och makt som kanske bland alla solkslag i verlden utmarker sig s6s dert storsta idoghet,och drist, sadana visa sig resultaterne as den sribet som sramsort de Engelska naringarne sa langt sramsor andra solkslags i den upplysta delen asverldeo, hvarest man ej med sa mycken omtanksamhet som inom det Brittiska solket sokt anvsnda resultaterne as sina vettenskapliga sorskningar pa lisvets husvudinteressen, hvilka i sin sul-lkomlighet ej konna vinnas, der menniskokrasten ej lar sritt utosva sig och vara i verksamhet, Men vid betraktandet as den Engelska Nationens vslmaga och rikedomas, hvilka vi sramssr annat velat hsrleda tra.si den srihet, som hos detta solk rader sa i handel som naringar i tro vi oss ej med tystnad eller glomska bora s6rhiga ett inkast > som asdet Merkantila Systemets isriga anhangare osta hlisvit gjordt och Snnu as na»

21 15 gra upprepas till s6rsvar sor sagde system. Man har nemligen velat anssira just England sasom bevis derpaj att National--vAlmaga &r sorenlig med prohibitis-sorsatt.ningar och tvang i naringar och i detta asseende ansort, att i England sinnas mera skra-inrattningar och s*rohibitis-anstalter Sn pa manga andra stsl- - der valmagan likval ej 5r ens jemsorlig med det Engelska solkets. Att i England i vissa hansecnden annu sinnas lernningar as det tvang och de sjattrar, hvilka sordom i detta land vai*it radande, Sr visserl!gen en sanning_, den man ej utan orastvisa kan be~ strida, men atven dessa sma prohibitiverballa pa att smaningom sorsvinna och att sdrena s!g med den liberalite som sor osrigt och i allmanhet At radande. Det Sr en gammal sakj att man maste domma a potiori och i detta asseende ar den ansorda invandningen ej grundad och stddjande sig pa sanning. Vi vilja i detta hanseende endast aberopa hvad redan Adam Smith haxuti sade pa sin tid och hvad mange larde Stassman sedermera i samrna sak yttrat. "Orsakerne till i- doghetens v&lstand i Stora Britannien, sager han, aro den handelssrihet, som, oaktadt vara inskrsinkningar, likvdl 5r lika stor jakanhdnda ttorre iin i nagot annat land ; den r&ttigheten -vi dga att utan asgister utsora nastan alla produkter as den inre idogheten, hvilken an deras bestammelse 5r och hvad som Ær vigtigarej den oinskrankta sriheten att sora dem sran en dnda as riket till en annan utan att beh6sva gdra nagon reda, utan att vara underkastad den minsta visitation eller

22 16 ens sraga o. s. v. *)." Vidare ans6r Say ottl dern, hvilka till sßrsvar sßr prohibitis-systemet vilja ans<sra England, "de kanna icke, att de Engelska stsider, der den (idogheten)' mest blomstrar och hvilka bragt landets ma~ nusacturer till en sa lysande hojd, aro just de som icke hasva nagra skran, sasom Manchester, Birmingham, Liverpool, hvilka sor tvahundrade ar voro blotta byar och som nu i anseende till sin solkmangd och ssrmßgenhet taga sin plats nast ester London och langt sramssr York, Canterbury sa Bristol, alla gatnla privilegierade stader och husvudstader i de sdrnamsta provinser, men medenasg*jthiska sjaurar belagd idoghet **).'' "Halisax stad och ssrsamling, sager John Kickols, hvilken bland Engelska sorsattare ar bekant sasom stor kannare as sitt land, hasvapasyratio ar sett sin solkmangd sordubblad, och slere stader, der skratvang hasva lidit betydliga minskningar. De hus, som aro be~ lagne inom den egentcliga staden London, aro svara att sa uthyrda, da Westminster, Southwark och de gamle sorstaderne bestsndigt tillvexa. De aro sria, och staden ater har nittiotva exchisiva gillen as alla slag som arligen pryda Lord-Majorns triumltag." Hvad har &r ans6rdt om England kan i samma hanseende aberopas sor manga andra orter. De kolonier, hvilka npprest sig i bsrjan as *) Se Inqviry into ihe nature and causcs osthe wealth os Nations, as Ada.ra Sinih. **) Se Traite d'economie Politique, as Jean JBaptiste Say.

23 17 detta arbunjjrade, sasom Plata-provinserne s:t Domingo eller Hayti, iakttaga den liberalaste politik i handel. Om dessa provinser sdger say, att de hasva 6ppnat sina bananae for utmnningen, de hasva icke fordrat detsamma tillbaka och dro rikare och mera vdlmaende an de nagonsin varit under prohibitiva ordningen. Man sdger, ans6r say, att Havanas handel och vinster sordubblats sedan denna spanska koloni genom singens kraft och tvertemot moderlandets system e- mottagit alia staggor. Da rui historien framstaller de ojdsaktigaste facta derpa, att fribet i menniskoverksamhetsformagans utveckling ar sa valgorande for sdrraogenhetens uppkomst och valrnagans utspridande hland iblkslagen, sa uppkomraer as sig sjels en fraga, hvars besvarande och utveckling leder oss sili ndrmare undersokning om det tvang och de prohibisiva Forsaltningar, hvilka bos olita Nationer i storea eller mindre grad trycka idogbeten och inskranka den fribet i ndringar, hvllken v> i stod as bistoriska facta antagit sasom enda grundkdilan for Nationalvdlmagans uppkomst och tilltagande. ligen, da Historien, sasom redan 5r hevist, 16r liberalite i handel oeb naringar framstsler de ovedersdgeligaste och rnest talande facta, mer an besynnerligt, att man det o- ansedt mestedels soljt och dnnu soljer en alldeles motsatt politik, i det man soker att tned bvarjehanda tvang belagga menskliga i-

24 18 dogheten och sa mycket m6jligtjir, inskxdnka friheten i sianrlel och ndringar. Hvarsfre hasva na staserne ej alltid sdljt don liberalaste princip i handel och industrie, da den s6r Nationaivdlmagan ar den mest valgorande, men prohibitiva Forfattningar deremot hogst skadeliga? Det ar denna fraga, bvars hesvarande for oss skall framstdlla grunderna s6r det prohibitiva eller utestutande systema och sdra oss tiii undersokningar om deras mer eller mindre gdllande vdrde. Att de gamle ej hade nagon riktig kunskap om sdrmdgenhetens natur och om grunderna for dess sunctioner i samhallet derom vittna dsven cie pa sin tid mest bildade soikslags anda sili vae tid sdrvarade historiska qvarlemningar. Plato och Aristoteles, den gamla verldens Idrdaste mdn, hvilkas arheten genom arhundraden bibehallit siit vdrde och dtven sili oss osversdrt sa manga nyttiga kunskaper, hasva stora sdrtjenster as statsldran; men i den Poiitiska Ekonomiens basis, Ldran om formsigenhetens natur samt om dess sdrdelning och sorbrukning i samhdllet ssirrada de ej funda begrepp. Plato talar val om production, om samhdllstisvets tjenlighet och nodvdndighet for menniskan i asseende pa hermes mangsalldiga behos, men han utstrdcker ej sin Idra till nagon grundeiig framstilllning al productionssenomenets natur i alimdhhet. Aristoteles delar productionen i naturlig och lonstgjord, och den skillnad han gsr emellan dessa olika arter as produstion sorrader, att

25 Romarne 19 hart i dennji sak varit alldcles sreramande *). Hans raisonnementer om lan mot rsnta s6rrada okunnighet om Capitalers natur och - bruk. ansago med ssrakt handel och slojder, utan att kdnna as hvad inslytelse dessa aro pa Nationalsormogenheten Hos Egyptierne alade Lagen en son att halla sig till samma nctringsgren hvartill sadren bekænt sig, och denna lag, sora i asseende pa. sin inllytelse pa nsringarne likval dr en as* de daraktigaste lagar, berommes as Herodotus och rnanga andra Historieskrisvave dn~ da till nyare tider. Hos Judarne uppt&xker man ej spar till sunda asigter i Politiska E- konomien. Deras daliga begrepp om mynt och kapitaler smnas uttryckta i deras Lagar, hvilka innehalla sorbud as penningelan mot rinta, hvilket bevisar, att de ej ens hade a- ning om sormogenbetehs natur och om proclustionssenomenet i allmanhet. Da nu hos den sor cultur och upplysning mest kanda delen as verlden radde en sa stor okunnighet i de vdsenteligaste grenar as den Ekonorniska delen i Statslaran, sa kan man utan svarighet g6ra sig iorestd!lning om den 6sriga verldens tillstand i detta hinseende. Hvad under da, om de allrastrsngaste prohihitiver sgt ium pa en tid, da man hade lika liten *) jj J? BsXrsc-/} 7roA<<r, s TTo/W/ Bccvdvssov rna- KiTtjv ("Optima qaidcm civitas nunquam opi-* jicemsaciei c.ivem.") Politicoru.nl Lib. 111, Cap. 5. Dessa ord vittna hvad hegrepp Aristotelei hade om de Mekauiska konsterne, hvilka hati ej ansag vardiga en medborgare.

26 20 kannedom 'om verkningarne as prohibitiva som as liberala sdrsattningar? Hdras komma asven de pa olika tider sig sa olika forfattningar uti politiska Ekonomien i de gamle staterae, I hvilka stundom radde elt liberalt, stnndom ater ett illibcralt bandelssystem. Men asven den nya sidens politik sori-ader ej nagra framsteg i stats-ekonomien, ty olika Nationers Historia framstdller facta, hvilka vlttna, att man ej ens hast aning om grunderne s 6r ffrmdgenbetens uppkomst och natur. Ibland sadana facta ma ansdras ea as 11 enr i k den 4;de, i handels ministeren vidlagen atgdrd, hvarigenom han berdttigade Gresven as soissons att Idgga en tullasgist as 15 sous pa hvarje ur riket utgaende packa handelsvaror, att sorbiga atskilliga ovdrdiga prejerier under namn as nadebetygelser, genom hvilka denne Regent tillstadde sina gunstlingar och maitresser att genom olika asgister beskatta atskilliga grenar as handclsidog- heten. Harsill kommer annu, att Regeringarne ej alltid sorstatt eller atminstone ej velat inse det samband, som pa det narmaste forenar deras eget interesse med solkets, hvarigenom bandt, att Regeringarne, hvilka genom sdrbud i handel och ndringar sett sina inkomster i skaltkamrnaren 6kade, utan att ndrmare tdnka pa dessa inkomsters art och inre beskassenhet, ej dragit i betdnkande att, sa mycket mdjligt vax-it, vidmakthalla och ofta dsven sorska sin skattkaramare pa Nationens nog dryga bekostnad.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST

OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST UTDRAG UR OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ELLER FILOSOFISKA BLICKAR ÖFVER TINGENS NATUR OCH ÄNDAMÅLET FÖR DERAS TILLVARO OCH ANDEMENNISKANS TJENST AV LOUIS CLAUDE DE SAINT-MARTIN DEN OKÄNDE FILOSOFEN MED INTRODUKTION

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 * LINDMAN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 * I mål C-42/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Ålands förvaltningsdomstol (Finland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius) Utdrag ur professor Matias Calonius tal 21.6.1808 med anledning av rektorsskiftet vid Åbo Utdrag af det utaf Juris Professoren vid Kongl[iga] Academin i Åbo och Riddaren af Kongl[iga] Nordstjerne Orden

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

4.14 Ur Tukydides histora

4.14 Ur Tukydides histora Uppgift 12 Läs 4.14 Ur Tukydides histora Perikles tal över de stupade atenarna År 431 f.kr trängde spartanerna in i Attika och dess invånare flyttade innanför Atens murar. Efter första krigsåret beslöt

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Carlos Castaneda Citat

Carlos Castaneda Citat Carlos Castaneda Citat Här följer en samling av både roliga och tänkvärda citat Trollkarlarnas värld. Alla citat är sagda av Don Juan där inget annat anges. Detta är ett universum av rovdjur. (Drömmandets

Läs mer

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt.

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt. OM GUDSMEDVETANDET. Kopierat från http://runeberg.org/gfskrifter/5/0375.html Tryckt i Efterlämnade skrifter 1914 Man hör ibland påstås såsom bevis för Guds tillvaro, att medvetandet om Gud skall vara något,

Läs mer

Skorsten på Älgön. Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956

Skorsten på Älgön. Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956 Skorsten på Älgön Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956 Sillperioder 1556-1589 1660-1680 1747-1809 ( Stora sillperioden ) 1877-1906 Kungälv Folkmängden, som under förra qvinqvenniet minskats

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti

Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti et som här berättas hände sig på Xerxes tid, den Xerxes som härskade över 127 provinser från Indien ända till Kush. Han satt nu på kungatronen i borgen i Susa. Under

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

HOTET MOT. KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE

HOTET MOT. KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE HOTET MOT KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE Av riksdagsman 1VIARTIN SKOGLUND Doverstorp UTVECKLINGEN rider fort på det kommunala området. Den praktiske kommunalmannen ställes ideligen inför spörsmål av den storleksordningen,

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 SÄNDNINGSDATUM: 2010-10-19 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra2 ANACONDA GESELLSCHAFT DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 Programmanus Svenska Skolklass:

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK:

BJÖRNINNAN TEXT MUSIK: BJÖRNINNAN TEXT och MUSIK: Carl Jonas (Ludvig) Love Almqvist (1793-1866). Svensk författare, präst, journalist, kompositör, lärare och bonde. Under sin studietid i Uppsala kom han i kontakt med Swedenborg

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson,

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

KUNG ASOKAS FJORTON STENEDIKT

KUNG ASOKAS FJORTON STENEDIKT KUNG ASOKAS FJORTON STENEDIKT Sidan 1 av 5 1 Denna heliga skrift om Pliktens Lag har nedtecknats på uppdrag av Hans Heliga och Nådiga Majestät Konungen: I mitt rike får inget djur slaktas till offer, inte

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv

Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv ERIK ALLARDT Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv Europas karta är som en mosaik av olika nationaliteter och nationella grupper. Den består inte bara av nationalstater, utan också i högsta grad

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Böner på vissa högtidsdagar

Böner på vissa högtidsdagar Böner på vissa högtidsdagar Långfredagens improperier Mitt folk, mitt folk, tänk på allt jag gjort för dig och hur jag bevisat dig e - vig Jag förde dig ju upp ur Egyp -tens kär - lek. land och visa -

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

(Introd. 0:35) Och detta skedde på själva "höjden" av hans korta verksamhet.

(Introd. 0:35) Och detta skedde på själva höjden av hans korta verksamhet. Program 131. Markus 4: 1-41. (Introd. 0:35) På vår vandring "Vägen genom bibeln" har vi nu kommit til Markus kapitel 4. - där vi återfinner flera av Jesu liknelser och undret då Jesus stillar stormen.

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860 SIR JOHN FRANKLIN S OCH HANS FÖLJESLAGARES SISTA ÖDENO 391 Enligt Eskimoernes uppgift måste dock några hafva uppnått fiskilo den. På vägen dit mötte de ingenstädes infödingar, ty den ledde genom menniskotoma

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

(Introd. 0:35) Som det är uttryckt hos profeten Jesaja 48:17. "Ja, man ropar där: Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid.

(Introd. 0:35) Som det är uttryckt hos profeten Jesaja 48:17. Ja, man ropar där: Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid. Program 100. 2. Mosebok kap. 9: 1-35. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till 2.Mosebok kapitel 9, där Herren fortsätter att klargöra för Farao, att han borde släppa Israels folk - och att egyptens avgudar

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

Min dröm handlar om det största och mest betydelsefulla att man kan få vara en del av, den Levande Gudens församling

Min dröm handlar om det största och mest betydelsefulla att man kan få vara en del av, den Levande Gudens församling 1 Bibelskola 27 November 2013 I HAVE A DREAM! Det mest kända citatet från Martin Luther Kings berömda tal som bokstavligen kostade honom livet vill jag undervisa om..i Have a Dream.. Han drömde om ett

Läs mer

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm Stockholm den 4 mars 1939 Till borgarrådet dr. Yngve Larsson Stadshuset -. - på Eder begäran översänder jag härmed några uppgifter över stockholmspolisens

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7) Rapport. Sedan jag, efter att fåfängt hafva låtit föreställa Befälhafvaren för Ryska Trouppere, m. m. Grefve Schouwaloff, at jag hade all anledning förmoda det Underhandlingar snart våre å bane till beredandem

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 WADSTENA- MINNES-SMYCKEN JUVELERAREN \ ERNST nu%ltqu% 1% s WADSTENA Till erinring :af Sankt Birgitta och hennes storartade skapelse Wadstena Klosterkyrka. i Som

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

i Art. Rörancle B refvexlingen Öfver Dannemark till och ifrän H am burg sam t längre bort belågne Ränder och O rter 1 *

i Art. Rörancle B refvexlingen Öfver Dannemark till och ifrän H am burg sam t längre bort belågne Ränder och O rter 1 * Utdrag af Kongl. Majestäts den 6 December i834 fastställde Taxa, hvarefter Postporto och Lösen för åtgående och ankommande bref till och ifrån Continenten, dels öfver Dannemark och dels Öfver Ystad och

Läs mer

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ Kapitlen ANROP, JAG och INÅTRIKTNING ur boken LIVETS ORD av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se A A BO YIN RA LIVETS ORD ÖVERSÄTTNING FRÅN TYSKA ORIGINALSPRÅKET

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Den kristliga kärleken

Den kristliga kärleken Den kristliga kärleken Så omöjligt som det vore att förmå snö och is att vara varma, medan de ännu äro snö och is, lika fruktlöst är det att tvinga sig till att rätt älska Gud och rätt älska sin nästa,

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen

Livet är en gåva. Nr 1 i serien Kristusvägen Livet är en gåva Nr 1 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUDS HISTORIA Gud har skapat världen och gett människan en alldeles särskild plats i skapelsen. Gud älskar alla människor och vill oss det

Läs mer

169 RELATION ANGÅENDE ETT AF STATSVER 636 PROMEMORIA OM FÖRHANDLINGARNA KRING HYPOTEKSO..

169 RELATION ANGÅENDE ETT AF STATSVER 636 PROMEMORIA OM FÖRHANDLINGARNA KRING HYPOTEKSO.. 636 PROMEMORIA OM FÖRHANDLINGARNA KRING HYPOTEKSO.. Detta afser, att i ali händelse ställa Hypoteksföreningen säker, emedan den lånar, d. v. s. gör sitt bästa dertiil, både för nödens af hjelpande och

Läs mer

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus.

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus. Fastlagssöndagen 2016. Joh. 12:20-33. Vi vill se Jesus. De orden finner vi i vår text. Vi vill se Jesus. Det är några greker som kommer med denna önskan. Jesus har blivit berömd och omtalad. Uttrycket

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Embargo VISTA illimité(*)

Embargo VISTA illimité(*) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2015) Embargo VISTA illimité(*) Ärende: Statligt stöd Finland SA.40228 (2014/N) Stöd för att kompensera för skador orsakade av rovdjur Herr minister, Efter att ha

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer