KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

Transkript

1 KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

2 Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Departement/myndighet: Kulturdepartementet SFS nr: 1996:1596 Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261 Omtryck: 1998: Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a /Träder i kraft I: / Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.

3 Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.

4 1 (4) LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR KULTUR- OCH FRITIDS- NÄMNDEN I BOTKYRKA Botkyrka är en framträdande kulturkommun. Vår målsättning är att Botkyrka ytterligare ska utvecklas till en expansiv och spännande framtidskommun att bo, arbeta och vara företagare i - genom fortsatta satsningar på kultur, idrott, fritidsaktiviteter och upplevelser. Vi vill ha en offensiv satsning - för att invånarna i Botkyrka ska få tillgång till ett än större utbud av kultur och upplevelser samt ökade möjligheter till eget skapande och en aktiv fritid - för att göra kommunen till en än attraktivare etableringskommun för företag och organisationer inom kultur- och upplevelsesektorn - för att kulturskapare och andra ska välja att bo kvar i Botkyrka eller flytta hit - för att de som nu står utanför ska kunna bli delaktiga i kultur- och fritidslivet. Vår övergripande målsättning är att verka för att alla får möjlighet till deltagande i kulturlivet och till kulturupplevelser och eget skapande. Kulturupplevelser och eget skapande ger känsloupplevelser och insikter och frigör vår fantasi och kreativitet vi blir helt enkelt fullödigare och aktivare människor. Detta har ett mycket stort värde i sig. Utöver värdet får den enskilda människan, eller en grupp av människor, har kultursatsningar en avgörande betydelse för hur bra eller dåligt demokratin fungerar i vårt samhälle - dels därför att demokratin är beroende av det offentliga samtalet i t.ex. böcker och film - dels därför att en verklig demokrati endast kan existera om människor är aktiva och kan och vill påverka Men ett faktum är att väldigt många människor känner utanförskap eller totalt främlingskap inför kulturlivet samt även inför många av aktiviteterna inom fritidslivet. Ett övergripande mål är därför att nå dem som nu inte deltar i kultur- och fritidslivet - att bryta de hinder och barriärer som står i vägen för ett deltagande. Därför ska ett viktigt kriterium vid val av verksamheter vara att de vänder sig till nya grupper. Dessutom ska verksamheternas innehåll - samt presentationen av dem - utformas så att de intresserar och når dem som nu inte deltar. Några av många arbetssätt för att nå detta är t.ex. aktiviteter på arbetsplatser och genom oväntade möten mellan kultur och idrott.

5 2 (4) Kultur i anslutning till arbetet är av stor betydelse för arbetet med att vidga deltagandet i kulturlivet. Många arbetsgivare stimulerar enskilt eller i samarbete med en kommun - t.ex. arbetsplatsbibliotek och kulturaktiviteter på samma sätt som man stimulerar fysiska aktiviteter och motion. Demokratiaspekterna - samt det värde kulturupplevelser har för den enskilda människan - är viktigast, men vi vet också att kreativa och aktiva människor är viktiga på alla arbetsplatser. Det finns även andra aspekter på varför satsningar på kultur är mycket lönsamma både för individer, företag och offentliga institutioner. För några år sedan blev det bevisat att deltagande i kulturlivet och god hälsa följs åt oberoende av tidigare kulturvanor. Detta gäller inom alla socialgrupper men särskilt bland korttidsutbildade. I tider med skenande ohälsotal bör dessa erfarenheter användas inom såväl näringslivet som inom offentlig verksamhet. Ett annat viktigt område är kulturens betydelse som verksamt instrument i terapibehandling och inom äldrevården. Studieförbundens och föreningslivets verksamheter är väsentliga delar av kultur- och fritidsutbudet. Där finns en samhörighet i gemensamma aktiviteter, där möts olika generationer och etniska grupper. I Botkyrka talas mer än 100 språk. Vi är stolta över att i vår kommun ha en sådan mångfald vars positiva effekter visat sig också genom en mångfald på kulturområdet. Detta ger unika förutsättningar för att vara en mycket attraktiv kommun för företagare, kulturskapare, kulturutövare m.fl. som vill arbeta/bo i inspirerande miljöer. Botkyrka är en fantastisk kommun med stora naturområden, gränsande till både Mälaren och Östersjön och med intressanta kulturmiljöer. Vi vill öka intresset för vårt kulturarv samt för den bebyggda och gestaltade miljön liksom för design och formgivning. Barn- och ungdomar är den viktigaste målgruppen. De ska ha möjlighet att välja mellan nya kulturformer och sådana som betecknas som "klassiska och/eller är delar av vårt kulturarv. Därutöver ska de som vill välja sport eller kultur som mer än enbart ett fritidsintresse kunna göra detta i vår kommun. Idrottens positiva inverkan för folkhälsan och dess inneboende drogförebyggande roll har stor betydelse för barn och ungdomars framtida fysiska och psykiska välbefinnande. Lagidrottens särskilda organisation utvecklar individen i att samarbeta och ta ansvar för demokratiskt satta mål. Idrotten som bro mellan individer från olika bakgrund ökar kunskap och förståelse för andra kulturer. Vi vill: att kultur- och fritidslivet ska ha en sådan utformning att även de som nu inte deltar kan få uppleva att detta är något som angår dem och som kan berika deras liv

6 3 (4) att konstnärer och kulturutövare av olika genrer och från olika etniska grupper engageras för såväl traditionella som otraditionella aktiviteter på arbetsplatser och i bostadsområden samt i helt oprövade miljöer att kulturinslag/utställningar/bokförsäljning m.m. blir återkommande inslag vid idrottsevenemang att kulturarrangemang och andra aktiviteter också ska finnas i arbetslivet för att ge fler möjligheter att ta del av kulturlivet att Kulturskolan utvecklas och att fler kultur- och upplevelseinriktade utbildningar startas och att rekryteringen till dessa utbildningar samt till Kulturskolan breddas att samarbetet med skolan om kulturpedagogik och kulturaktiviteter fortsätter och utvecklas att en vision av verksamheten vid konsthallen utarbetas att planeringen för ett arbets- och folkrörelsemuseum fortsätter att folkbildningens resurser ska stärkas att antalet medlemmar i föreningslivet ökas att vårt kulturarv och vården av kulturmiljöerna ska tillmätas stor betydelse och att kunskapen om Botkyrkas kulturarv och hembygdshistoria ska öka att intresset ökas för vår bebyggda och gestaltade miljö och att frågor som berör arkitektur, formgivning och design behandlas övergripande inom kommunen att det finns god tillgång till bibliotek att läsfrämjande aktiviteter riktas mot både unga och vuxna bl.a. genom fler arbetsplatsbibliotek och att alla som lämnar årskurs nio får en bok som gåva att det finns god tillgång till fritidsgårdar, sporthallar samt anläggningar och lokaler för andra kultur- och fritidsverksamheter att besökarna på t.ex. biblioteken och idrottshallarna ska ha möjlighet att påverka verksamheterna att taxor och avgifter skall hållas på en låg nivå. Inom kultur- och fritidssektorn skall avgifter i första hand belasta vuxenverksamheten. Taxor och avgifter skall stimulera integration och jämställdhet samt utveckling av föreningslivet att jämställdheten ökar genom att utbudet av aktiviteter, lokaler m m inom såväl kulturlivet, idrotten som på fritidsgårdarna ger samma möjligheter för flickor och kvinnor som för pojkar och män

7 4 (4) att främlingsfientlighet, rasism samt etnisk och sexuell diskriminering motarbetas samt att särskilt stöd för sådant arbete ska finnas att Botkyrka ska vara den ledande kommunen inom upplevelsesektorn och att företag, bildkonstnärer, författare m.fl. erbjuds goda arbetsvillkor i kommunen att vi i verksamheter och förvaltning följer kommunens miljömål samt FN:s barnkonvention. Vad vi kan genomföra och när får bli föremål för prioriteringar i kommande arbete med budgetar, flerårsplaner m.m.

8 1 BIBLIOTEKSENHETERNA NULÄGE Statistik hämtad från Botkyrka kommuns hemsida /USK Stockholm, avser Samt bibliotekets verksamhetsstatistik TUMBA/VÅRSTA BIBLIOTEKSENHET Bibliotek i Tumba och Vårsta Kommunövergripande uppdrag: Huvudbibliotek Tumba bibliotek Befolkning Tumba/Storvreten Befolkning pers (inkl 252 pers restförda) Andel barn/ungdom 0-15 år 21,9% (22,6% hela Botkyrka) Andel personer med utländsk bakgrund pers (36% hela Botkyrka) Tumba 19,6% Storvreten 38,6% Utbildningsnivå, enbart grundutbildn. Tumba 18,2% (24,7% hela Botkyrka) Storvreten 26,7% Gymnasial utbildning ((47,5% hela Botkyrka)) Tumba 52,1% Storvreten 48,6% Eftergymnasial utbildn Tumba 28,5% (24,8% hela Botkyrka) Storvreten 22,1% Arbetslösa Tumba 3,6% (5% hela Botkyrka) Storvreten 5,4% Öppettid/vecka (vinter) 57 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,7 76,3 9,1 71,7 0,9 126,7 Vårsta bibliotek Befolkning Vårsta/Grödinge Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 21,4% Andel personer med utländsk bakgrund 11,7% Utbildningsnivå, enbart grundutbildn. 20,1% Gymnasial utbildning 54,8% Utbildning, eftergymnasial utbildn 24,1% Arbetslösa 2,9% 1

9 2 Öppettid/vecka (vinter) 24 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,0 15,5 8,2 25,3 1,6 324,0 Personal Tumba/Vårsta biblioteksenhet 1,0 enhetschef 4,75 bibliotekarier 7,15 biblioteksassistenter TULLINGE BIBLIOTEKSENHET Bibliotek i Tullinge Kommunövergripande uppdrag: Bokbuss samt Social och uppsökande verksamhet Tullinge bibliotek Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 23% Andel personer med utländsk bakgrund 16,5% Utbildningsnivå, enbart grundutbildn. 13,6% Gymnasial utbildning 49,2% Utbildning, eftergymnasial utbildn 36,4% Arbetslösa 0,8% Öppettid/vecka (vinter) 39 timmar Verksamhetsmått inkl Bokbuss, Uppsökande verksamhet BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,8 36,6 10,5 56,4 1,5 187,1 Personal Tullinge biblioteksenhet 1,0 enhetschef 4,95 bibliotekarier 4,25 övriga, bokbusschaufför och biblioteksassistenter 2

10 3 HALLUNDA BIBLIOTEKSENHET Bibliotek i Hallunda Kommunövergripande uppdrag: Huvudansvar för mångkulturell biblioteksverksamhet Hallunda bibliotek Befolkning Hallunda/Norsborg/Eriksberg Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 21,6% Andel personer med utländsk bakgrund Hallunda/Norsborg 46,5% Eriksberg 34,8% Utbildningsnivå, enbart grundutbildning Hallunda/Norsborg 32,6% Eriksberg 22,8% Gymnasial utbildning Hallunda/Norsborg 46,1% Eriksberg 53,4% Eftergymnasial utbildning Hallunda/Norsborg 18,1,6% Eriksberg 21,7,8% Arbetslösa Hallunda/Norsborg 6,5% Eriksberg 4,7% Öppettid/vecka (vinter) 40 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,0 63,3 6,3 56,8 0,9 110,4 Personal Hallunda biblioteksenhet 1,0 enhetschef 3,5 bibliotekarier 6,0 biblioteksassistenter Fittja/Alby biblioteksenhet: Bibliotek i Fittja och Alby bibliotek Inget kommunövergripande uppdrag Fittja bibliotek Befolkning Fittja Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 26,2% Andel personer med utländsk bakgrund 66,3% Utbildningsnivå, enbart grundutbildning 38% Gymnasial utbildning 38,2% 3

11 4 Eftergymnasial utbildning 16,3% Öppettid/vecka (vinter) 22 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,9 54,0 4,3 26,3 0,5 164,1 Alby bibliotek Befolkning Alby Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 23,3% Andel personer med utländsk bakgrund 55,8% Utbildningsnivå, enbart grundutbildning 28,5% Gymnasial utbildning 42,9% Eftergymnasial utbildning 23,2% Öppettid/vecka (vinter) 24 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,4 59,0 2,8 30,5 0,5 91,2 Personal Fittja/Alby biblioteksenhet 1,0 enhetschef 2,75 bibliotekarier 3,75 biblioteksassistenter 4

12 BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA VERKSAMHETSSTATISTIK HELÅR 2003 Sid 1 BESÖK LÅN Lån till Lån till ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim ENHET TOTALT vuxna barn TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv TUMBA ,7 76,3 9,1 71,7 0,9 126,7 VÅRSTA ,0 15,5 8,2 25,3 1,6 324,0 TOTAL TUMBA / VÅRSTA ,9 56,7 8,9 56,8 1,0 157,5 TULLINGE ,0 45,8 7,1 53,9 1,2 130,8 BOKBUSS * * 15,0 * 44,0 2,9 * UPPSÖKANDE VERKS * * * * * * * * * TOTAL TULLINGE/BUSS/UPPS ,8 36,6 10,5 56,4 1,5 187,1 HALLUNDA ,0 63,3 6,3 56,8 0,9 110,4 TOTAL HALLUNDA ,0 63,3 6,3 56,8 0,9 110,4 FITTJA ,9 54,0 4,3 26,3 0,5 164,1 ALBY ,4 59,0 2,8 30,5 0,5 91,2 TOTAL FITTJA / ALBY ,7 56,3 3,4 28,3 0,5 119,5 e-böcker 469 VERKSAMHET ,5 53,0 7,2 50,8 1,0 142,5 * Siffra går ej att ange Jämförelse: VERKSAMHET ,5 50,4 7,1 47,3 0,9 149,0 VERKSAMHET ,8 48,4 6,5 46,4 1,0 139,9

13 BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA VERKSAMHETSSTATISTIK HELÅR 2003 Sid 2 LÅN Lån till Därav på Därav Lån till Därav på Därav % vux- % barn- Visn. Vuxna Visn. Barn ENHET TOTALT vuxna invandrspr AV-media barn invandrspr AV-media lån lån TillfällenDeltag. TillfälleDeltag. TUMBA ,2 38, VÅRSTA ,7 54, TOTAL TUMBA / VÅRSTA ,0 41, TULLINGE ,5 48, BOKBUSS ,0 100,0 * * * * UPPSÖKANDE VERKS * * * * TOTAL TULLINGE/BUSS/UPPS ,7 56, HALLUNDA ,5 41, TOTAL HALLUNDA ,5 41, FITTJA ,0 62, ALBY ,4 61, TOTAL FITTJA / ALBY ,2 61, e-böcker 469 VERKSAMHET ,3 47, * Siffra går ej att ange I Visningar ingår programverksamhet, studiebesök, bokprat mm Jämförelse: VERKSAMHET ,1 47, VERKSAMHET ,3 49,

14 1 JÄMFÖRELSE MED BIBLIOTEKEN I STOCKHOLMS LÄN För att placera in biblioteken i Botkyrka i ett sammanhang och möjliggöra en analys av biblioteksverksamheten har statistik hämtats från Länsbiblioteket i Stockholm (Folkbiblioteken i siffror ). På vissa punkter har jämförelser också gjorts med landets övriga folkbibliotek. Uppgifterna är då hämtade från Statens Kulturråds sammanställning Folkbiblioteken 2003 (Kulturen i siffror 2004:2). Statistiksammanställningarna skiljer sig en aning. Därför saknas ofta siffror för riket och någon gång siffror från länet. Kommunbiblioteken i Stockholms län skiljer sig från biblioteken i landet som helhet. Det är därför relevant att huvudsakligen jämföra med kommunerna i Stockholms län. Statistiken omfattar enbart den verksamhet som sker i folkbiblioteken. Verksamhet, utlån och besök som sker i grundskolebiblioteken ingår inte. Botkyrka 2003 Sthlms län 2003 Riket 2003 Biblioteksbesök Biblioteksbesök/invånare 7,5 7,3 - Besök/öppettimme Utlån/besök 0,96 0,88 - Kommentar: Botkyrka är femte största kommun i länet, Stockholm inräknat. Antalet biblioteksbesök ligger på femte plats i länet. Besöken per invånare är dock något fler än genomsnittet. Biblioteksbesöken ökar i de flesta av länets kommuner, så också i Botkyrka. Under 2004 ökade biblioteksbesöken i Botkyrka med 4%. Genom att biblioteken alltmer blir informationscentra och mötesplatser minskar kopplingen till utlåningen. Biblioteken i Botkyrka är ännu i början av denna utveckling. Kopplingen biblioteksbesök hemlån är fortfarande stark i Botkyrka, vilket framgår av den relativt höga siffran för utlån/besök. Som jämförelse kan nämnas att Nacka stadsbibliotek redovisar 0,57 utlån/besök. Utlån Utlån/invånare 7,2 6,4 8,5 Utlån/barn Utlån/öppettimme 50,8 61,93 - Kommentar: När det gäller utlån ligger Botkyrka på fjärde plats i länet. Räknat i lån/invånare ligger Botkyrka på en delad tredjeplats. Enbart Täby och Lidingö har högre utlåning/invånare, men i Täby ingår skolbibliotekslån. Nacka och Södertälje ligger på samma nivå som Botkyrka.. Detta avspeglar en hög servicenivå på biblioteken i Botkyrka, inte minst med tanke på Botkyrkas karaktär och befolkningssammansättning. Under 2004 har lånen i Botkyrka ökat något med 1%.

15 2 Utlånen i övriga landet ligger högre än i Stockholmsområdet. I topp ligger ett antal mindre kommuner i glesbygden med Borgholm i täten med 14,9 lån/invånare. Avgörande för lånesiffrorna är om folkbiblioteken även är skolbibliotek. Kommuner där skolbibliotekslånen räknas in i statistiken får högre lånesiffror. I Botkyrka ingår inte skolbibliotekslånen i statistiken. Kulturrådets undersökningar om läsandet i landet visar hur läsandet förändrats och skiljer sig åt i olika sociala grupper. Alarmerande är särskilt att barnens läsande har minskat. Av det skälet är det särskilt glädjande att lånesiffrorna för barnlån är höga i Botkyrka. Medier Mediabestånd/invånare, enheter 4 3,3 5,1 Mediekostn 2003, kr/inv Mediaanslag 2004, kr/inv Nyförvärv/1 000 inv 257, Utlån/bestånd 1,82 1,99 1,66 Mediabestånd/barn 17 år, enheter 6,0 4,9 - Mediaanslag 2004/ barn, kr 70, Kommentar: Mediaanslaget/invånare är i Botkyrka näst högst i länet. Antalet nyförvärv/invånare ligger långt över genomsnittet, vilket avspeglar biblioteksstrukturen med många bibliotek och många olika språk att täcka in. Sedan den förra biblioteksutredningen gjordes 1985 har mediasituationen avsevärt förbättrats. Ett stort mediabestånd behöver dock inte vara entydigt bra. Avgörande är beståndets sammansättning, aktualitet och kvalitet. Utlån/bestånd, d.v.s. nyttjandegraden av bibliotekets medier ligger i Botkyrka liksom i övriga länet alldeles för lågt. Det innebär att bestånden skulle behöva gallras mer, för att bli mer aktuella och intresseväckande. Även när det gäller medier för barn och ungdom ligger mediakostnad/barn i Botkyrka på andra plats i länet, långt högre än i flertalet andra kommuner. Mediabeståndet/barn är det tredje största i länet. Öppethållande Öppethållande tim/år Öppettimmar/1000 inv 142,5 103,4 - Öppetimmar HB/vecka Kommentar: Biblioteken i Botkyrka har mer öppet/invånare än genomsnittet av biblioteken i länet, men variationerna är stora. I Bokyrka finns många bibliotek och öppettiderna är generösa. Räknat i antal öppettimmar/år kommer Botkyrka på fjärde plats, i antal öppettimmar/invånare på 7:e plats bland kommunerna i länet. När det gäller öppethållande/vecka på huvudbiblioteken i länet, har enbart huvudbiblioteken i Stockholm och Södertälje mer öppet än Botkyrkas huvudbibliotek i Tumba. Solnas huvudbibliotek ligger på samma öppettid som Tumba.

16 3 Personal Årsverken/1 000 inv 0,59 0,51 Öppettimmar/årsverke 240,8 204,3 Gruppbesök för vuxna/1000 inv 1,46 0,89 Gruppbesök för vuxna/årsverke 2,46 1,76 Gruppbesök för barn/1000 inv 5,41 5,83 Gruppbesök för barn/årsverke 9,14 11,53 Kommentar: Botkyrka har fler årsverken/1000 invånare än andra kommuner i Stockholms län. Detta sammanhänger med biblioteksstrukturen med många bibliotek, generöst öppethållande samt samarbetet med skolan. Antalet öppettimmar/årsverke är däremot högre än genomsnittet.

17 1 BIBLIOTEKSHISTORIK Bilaga För att förstå dagens biblioteksstruktur i Botkyrka behöver man känna till något om bibliotekens framväxt. Biblioteken i Botkyrka är fortfarande starkt präglade av 1970-talets biblioteksplanering fastställdes mål för kulturpolitiken i Botkyrka i samband med utredningen Kultur i Botkyrka riktlinjer för kulturverksamheten. Utredningen byggde i hög grad på 1974 års statliga kulturpolitiska mål. Kultur och bibliotek skulle bidra till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet. Genom en aktiv biblioteksverksamhet skulle man skapa välutrustade informations- och kulturcentra i varje kommundel och därmed möjliggöra en fri och jämlik tillgång till information. Människor skulle stimuleras att söka kunskap och kulturupplevelser och särskilt viktiga målgrupper var barnen samt invandrare och andra grupper med särskilda behov. Resultatet av 1970-talets kulturpolitik i Botkyrka är en biblioteksverksamhet som är geografiskt väl spridd. Varje kommundel fick sitt bibliotek. Prioriteringen av viktiga målgrupper är tydlig. En svagheten som framträtt med tiden, är en bred men tunn verksamhet med små möjligheter till fördjupning och förnyelse. Stora resurser binds i öppethållande av många bibliotek och det är svårt att kraftsamla till nya kompetensområden och uppgifter som dagens biblioteksanvändare förväntar sig av sina bibliotek. Botkyrkas huvudbibliotek låg i slutet av 1960-talet i en källarlokal i Segersjö. Det fanns en biblioteksfilial i Tullinge, i en villa kallad Nyängen, och utlåningsstationer i Tuna och i Norsborg. Den första biblioteksutredningen lades fram i april Botkyrkas befolkning ökade under denna period snabbt. Biblioteken planerades in i de skolor som byggdes i den nya stadsdelarna. Ett nytt huvudbibliotek öppnades i augusti 1970 i Storvretsskolan. I februari 1970 började Botkyrkas första bokbuss att köra och de tidigare utlåningsstationerna lades ner. Förutom glesbygden besökte bokbussen de nya bostadsområdena i väntan på att fasta bibliotek skulle öppnas öppnades en biblioteksfilial i Fittjaskolan, 1974 i Kärsbyskolan och 1975 i Albyskolan. I samband med kommunsammanslagningen 1971 tillkom filialen i Grödinge. Det nuvarande biblioteket i Vårsta invigdes Under åren då Botkyrka och Salems kommuner var sammanslagna, fanns biblioteksfilialer i Salem och Rönninge. Under första halvan av 1970-talet planerades och byggdes Tullinge centrum. Tullinge bibliotek invigdes flyttade huvudbiblioteksfunktionen över till Tullinge bibliotek, då biblioteket i Storvretsskolan blev alltmer trångbott och inga expansionsmöjligheter fanns. Tullinge bibliotek förblev huvudbibliotek ända till öppnade Hallunda bibliotek i nya lokaler i Folkets Hus. Biblioteket i Kärsbyskolan lades ned. Fittja bibliotek flyttade från Fittjaskolan till lokaler i Fittja centrum.

18 2 Under 1970-talet startade den stora invandringsvågen till Botkyrka. Biblioteket köpte mer och mer böcker på olika invandrarspråk. Botkyrka bibliotek var tidigt framstående inom detta område. Man skaffade sig vittgående inköpskontakter inom många länder. Botkyrka fick också under många år stora bidrag från Statens kulturråd för inköp av invandrarlitteratur. En invandrarbibliotekarie tillkom Omkring 1970 fick biblioteksförvaltningen också i uppdrag att ta hand om skolbiblioteken. En särskild skolbiblioteksavdelning svarade för inköp av media och bemanning av grundskolebiblioteken. Under 1970-talet startade arbetsplatsutlåning på Alfa Laval och SL i Eriksberg. En sjukhusbiblioteksavdelning inrättades för att svara för biblioteksverksamhet på Tumba sjukhus, Uttrans och Söderby sjukhus. Under 1980-talet gjordes ett försök med miniservicestugor på biblioteken. Servicestugor kallades först de medborgarkontor som inrättades i de olika kommundelarna talets bibliotek var tänkta som lokala kulturcentra. För barnen spelades mycket dockteater. Inom personalen fanns minst två dockteatergrupper som turnerade till de olika biblioteken. En stark sagostundstradition inleddes vilken fortfarande är stark på flera av biblioteken gjordes en ny biblioteksutredning, Tradition och förnyelse. Den innehöll en analys av dagsläget och en uppdatering i förhållande till den tidigare biblioteksutredningen. Vad hade genomförts, vad återstod? Hur hade verkligheten förändrats? Så hade t.ex. den stora inflyttningen från olika länder inte varit möjlig att förutse. Stort utrymme ägnas åt mediafrågorna. Utredningen 1985 bedömde att stora brister fanns fr.a. i mediabeståndet, öppethållandet, möjligheterna till aktivt uppsökande arbete samt i marknadsföringen av bibliotekets verksamhet. Man framhåller redan då problemet att alla personalresurser binds i bibliotekens öppethållande. I början av 1990-talet drabbades biblioteken i Botkyrka av stora besparingar. Storvretsfilialen lades ned. Biblioteken omorganiserades, biblioteksförvaltningen försvann och uppgick i en gemensam kultur- och fritidsförvaltning med en gemensam kultur- och fritidschef. Under lång tid hade planer funnits på ett nytt huvudbibliotek. Även om Botkyrka saknar ett framträdande centrum, var de flesta eniga om att huvudbiblioteket borde ligga i Tumba. Tullinge upplevdes som alltför perifert och norra Botkyrka saknade i än högre grad ett naturligt centrum. Olika förslag till placering fanns, Tumba gymnasium, gamla kommunalhuset, ett våningsplan i ett nytt kommunalhus, som aldrig kom att byggas, ett våningsplan i försäkringskassans hus etc. I samband med att Tumba Centrum byggdes ut och överdäckades erbjöds en möjlighet till ett centralt beläget bibliotek i postens gamla lokaler. Önskemål fanns redan då om större ytor. Det nya huvudbiblioteket i Tumba centrum invigdes i mars byggdes delar av centrum om och konsthallen flyttade upp i nyinredda lokaler gränsande till biblioteket. Bibliotekets publika delar byggdes om och fick sin nuvarande gestaltning.

19 3 Organisation, administration och personal Botkyrka biblioteksadministration fanns från 1970 i Storvreten, men flyttade senare till Salem och därefter till Tumba. Organisatoriskt fanns en folkbiblioteksavdelning, en skolbiblioteksavdelning och en sjukhusbiblioteksavdelning. Biblioteken utgjorde en egen förvaltning ända fram till Inom kultur- och fritidsförvaltningen omorganiserades biblioteken i enheter som fick allt större självständighet och eget ansvar. Budget- och personalfrågor, mediainköp, driften av skolbiblioteken etc överfördes till enheterna. När dåvarande bibliotekschefen Inger Ekstrand slutade år 2001 återbesattes inte tjänsten utan den centrala biblioteksadministrationen upphörde helt. Man betonade profilering och inbördes konkurrens. Att enheterna blev självständiga medförde mycket positivt, men det innebar också splittrade resurser och svårigheter att samla kraft till utveckling och förnyelse. År 2003 tillsattes en åter en bibliotekschef med uppdrag att utveckla biblioteksverksamheten i Botkyrka. Ett led i det arbetet är att ta fram en biblioteksplan för Botkyrka kommun. Många inom bibliotekets personal har varit Botkyrka trogna under många år. Tre av fyra nuvarande enhetschefer har innehaft ledande roller inom biblioteket sedan 1970-talet. Många inom personalen har aktivt bidragit till utvecklingen under en lång följd av år. Påfallande är det stora engagemang som många inom personalen ger uttryck för och som genomsyrar verksamheten.

20 Översiktlig budget för biblioteksverksamheten 2005 tkr Vsht Intäkter Personal Media Lokaler Övr S:a 4811 Gemensamt IT-verksamhet Tumba/Vårsta gemensamt Tumba bibliotek Vårsta bibliotek Tullinge bibliotek Fittja / Alby biblioteksenhet Hallunda bibliotek Summa Personal I lokalkostnaderna ingår: hyra Media städning Lokal el Övr värme S:a kostn VA underhåll Intäkter -836 områdesbevakning S:a netto