KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR. 2005-06-21 Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA"

Transkript

1 KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

2 Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Departement/myndighet: Kulturdepartementet SFS nr: 1996:1596 Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261 Omtryck: 1998: Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a /Träder i kraft I: / Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.

3 Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.

4 1 (4) LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR KULTUR- OCH FRITIDS- NÄMNDEN I BOTKYRKA Botkyrka är en framträdande kulturkommun. Vår målsättning är att Botkyrka ytterligare ska utvecklas till en expansiv och spännande framtidskommun att bo, arbeta och vara företagare i - genom fortsatta satsningar på kultur, idrott, fritidsaktiviteter och upplevelser. Vi vill ha en offensiv satsning - för att invånarna i Botkyrka ska få tillgång till ett än större utbud av kultur och upplevelser samt ökade möjligheter till eget skapande och en aktiv fritid - för att göra kommunen till en än attraktivare etableringskommun för företag och organisationer inom kultur- och upplevelsesektorn - för att kulturskapare och andra ska välja att bo kvar i Botkyrka eller flytta hit - för att de som nu står utanför ska kunna bli delaktiga i kultur- och fritidslivet. Vår övergripande målsättning är att verka för att alla får möjlighet till deltagande i kulturlivet och till kulturupplevelser och eget skapande. Kulturupplevelser och eget skapande ger känsloupplevelser och insikter och frigör vår fantasi och kreativitet vi blir helt enkelt fullödigare och aktivare människor. Detta har ett mycket stort värde i sig. Utöver värdet får den enskilda människan, eller en grupp av människor, har kultursatsningar en avgörande betydelse för hur bra eller dåligt demokratin fungerar i vårt samhälle - dels därför att demokratin är beroende av det offentliga samtalet i t.ex. böcker och film - dels därför att en verklig demokrati endast kan existera om människor är aktiva och kan och vill påverka Men ett faktum är att väldigt många människor känner utanförskap eller totalt främlingskap inför kulturlivet samt även inför många av aktiviteterna inom fritidslivet. Ett övergripande mål är därför att nå dem som nu inte deltar i kultur- och fritidslivet - att bryta de hinder och barriärer som står i vägen för ett deltagande. Därför ska ett viktigt kriterium vid val av verksamheter vara att de vänder sig till nya grupper. Dessutom ska verksamheternas innehåll - samt presentationen av dem - utformas så att de intresserar och når dem som nu inte deltar. Några av många arbetssätt för att nå detta är t.ex. aktiviteter på arbetsplatser och genom oväntade möten mellan kultur och idrott.

5 2 (4) Kultur i anslutning till arbetet är av stor betydelse för arbetet med att vidga deltagandet i kulturlivet. Många arbetsgivare stimulerar enskilt eller i samarbete med en kommun - t.ex. arbetsplatsbibliotek och kulturaktiviteter på samma sätt som man stimulerar fysiska aktiviteter och motion. Demokratiaspekterna - samt det värde kulturupplevelser har för den enskilda människan - är viktigast, men vi vet också att kreativa och aktiva människor är viktiga på alla arbetsplatser. Det finns även andra aspekter på varför satsningar på kultur är mycket lönsamma både för individer, företag och offentliga institutioner. För några år sedan blev det bevisat att deltagande i kulturlivet och god hälsa följs åt oberoende av tidigare kulturvanor. Detta gäller inom alla socialgrupper men särskilt bland korttidsutbildade. I tider med skenande ohälsotal bör dessa erfarenheter användas inom såväl näringslivet som inom offentlig verksamhet. Ett annat viktigt område är kulturens betydelse som verksamt instrument i terapibehandling och inom äldrevården. Studieförbundens och föreningslivets verksamheter är väsentliga delar av kultur- och fritidsutbudet. Där finns en samhörighet i gemensamma aktiviteter, där möts olika generationer och etniska grupper. I Botkyrka talas mer än 100 språk. Vi är stolta över att i vår kommun ha en sådan mångfald vars positiva effekter visat sig också genom en mångfald på kulturområdet. Detta ger unika förutsättningar för att vara en mycket attraktiv kommun för företagare, kulturskapare, kulturutövare m.fl. som vill arbeta/bo i inspirerande miljöer. Botkyrka är en fantastisk kommun med stora naturområden, gränsande till både Mälaren och Östersjön och med intressanta kulturmiljöer. Vi vill öka intresset för vårt kulturarv samt för den bebyggda och gestaltade miljön liksom för design och formgivning. Barn- och ungdomar är den viktigaste målgruppen. De ska ha möjlighet att välja mellan nya kulturformer och sådana som betecknas som "klassiska och/eller är delar av vårt kulturarv. Därutöver ska de som vill välja sport eller kultur som mer än enbart ett fritidsintresse kunna göra detta i vår kommun. Idrottens positiva inverkan för folkhälsan och dess inneboende drogförebyggande roll har stor betydelse för barn och ungdomars framtida fysiska och psykiska välbefinnande. Lagidrottens särskilda organisation utvecklar individen i att samarbeta och ta ansvar för demokratiskt satta mål. Idrotten som bro mellan individer från olika bakgrund ökar kunskap och förståelse för andra kulturer. Vi vill: att kultur- och fritidslivet ska ha en sådan utformning att även de som nu inte deltar kan få uppleva att detta är något som angår dem och som kan berika deras liv

6 3 (4) att konstnärer och kulturutövare av olika genrer och från olika etniska grupper engageras för såväl traditionella som otraditionella aktiviteter på arbetsplatser och i bostadsområden samt i helt oprövade miljöer att kulturinslag/utställningar/bokförsäljning m.m. blir återkommande inslag vid idrottsevenemang att kulturarrangemang och andra aktiviteter också ska finnas i arbetslivet för att ge fler möjligheter att ta del av kulturlivet att Kulturskolan utvecklas och att fler kultur- och upplevelseinriktade utbildningar startas och att rekryteringen till dessa utbildningar samt till Kulturskolan breddas att samarbetet med skolan om kulturpedagogik och kulturaktiviteter fortsätter och utvecklas att en vision av verksamheten vid konsthallen utarbetas att planeringen för ett arbets- och folkrörelsemuseum fortsätter att folkbildningens resurser ska stärkas att antalet medlemmar i föreningslivet ökas att vårt kulturarv och vården av kulturmiljöerna ska tillmätas stor betydelse och att kunskapen om Botkyrkas kulturarv och hembygdshistoria ska öka att intresset ökas för vår bebyggda och gestaltade miljö och att frågor som berör arkitektur, formgivning och design behandlas övergripande inom kommunen att det finns god tillgång till bibliotek att läsfrämjande aktiviteter riktas mot både unga och vuxna bl.a. genom fler arbetsplatsbibliotek och att alla som lämnar årskurs nio får en bok som gåva att det finns god tillgång till fritidsgårdar, sporthallar samt anläggningar och lokaler för andra kultur- och fritidsverksamheter att besökarna på t.ex. biblioteken och idrottshallarna ska ha möjlighet att påverka verksamheterna att taxor och avgifter skall hållas på en låg nivå. Inom kultur- och fritidssektorn skall avgifter i första hand belasta vuxenverksamheten. Taxor och avgifter skall stimulera integration och jämställdhet samt utveckling av föreningslivet att jämställdheten ökar genom att utbudet av aktiviteter, lokaler m m inom såväl kulturlivet, idrotten som på fritidsgårdarna ger samma möjligheter för flickor och kvinnor som för pojkar och män

7 4 (4) att främlingsfientlighet, rasism samt etnisk och sexuell diskriminering motarbetas samt att särskilt stöd för sådant arbete ska finnas att Botkyrka ska vara den ledande kommunen inom upplevelsesektorn och att företag, bildkonstnärer, författare m.fl. erbjuds goda arbetsvillkor i kommunen att vi i verksamheter och förvaltning följer kommunens miljömål samt FN:s barnkonvention. Vad vi kan genomföra och när får bli föremål för prioriteringar i kommande arbete med budgetar, flerårsplaner m.m.

8 1 BIBLIOTEKSENHETERNA NULÄGE Statistik hämtad från Botkyrka kommuns hemsida /USK Stockholm, avser Samt bibliotekets verksamhetsstatistik TUMBA/VÅRSTA BIBLIOTEKSENHET Bibliotek i Tumba och Vårsta Kommunövergripande uppdrag: Huvudbibliotek Tumba bibliotek Befolkning Tumba/Storvreten Befolkning pers (inkl 252 pers restförda) Andel barn/ungdom 0-15 år 21,9% (22,6% hela Botkyrka) Andel personer med utländsk bakgrund pers (36% hela Botkyrka) Tumba 19,6% Storvreten 38,6% Utbildningsnivå, enbart grundutbildn. Tumba 18,2% (24,7% hela Botkyrka) Storvreten 26,7% Gymnasial utbildning ((47,5% hela Botkyrka)) Tumba 52,1% Storvreten 48,6% Eftergymnasial utbildn Tumba 28,5% (24,8% hela Botkyrka) Storvreten 22,1% Arbetslösa Tumba 3,6% (5% hela Botkyrka) Storvreten 5,4% Öppettid/vecka (vinter) 57 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,7 76,3 9,1 71,7 0,9 126,7 Vårsta bibliotek Befolkning Vårsta/Grödinge Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 21,4% Andel personer med utländsk bakgrund 11,7% Utbildningsnivå, enbart grundutbildn. 20,1% Gymnasial utbildning 54,8% Utbildning, eftergymnasial utbildn 24,1% Arbetslösa 2,9% 1

9 2 Öppettid/vecka (vinter) 24 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,0 15,5 8,2 25,3 1,6 324,0 Personal Tumba/Vårsta biblioteksenhet 1,0 enhetschef 4,75 bibliotekarier 7,15 biblioteksassistenter TULLINGE BIBLIOTEKSENHET Bibliotek i Tullinge Kommunövergripande uppdrag: Bokbuss samt Social och uppsökande verksamhet Tullinge bibliotek Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 23% Andel personer med utländsk bakgrund 16,5% Utbildningsnivå, enbart grundutbildn. 13,6% Gymnasial utbildning 49,2% Utbildning, eftergymnasial utbildn 36,4% Arbetslösa 0,8% Öppettid/vecka (vinter) 39 timmar Verksamhetsmått inkl Bokbuss, Uppsökande verksamhet BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,8 36,6 10,5 56,4 1,5 187,1 Personal Tullinge biblioteksenhet 1,0 enhetschef 4,95 bibliotekarier 4,25 övriga, bokbusschaufför och biblioteksassistenter 2

10 3 HALLUNDA BIBLIOTEKSENHET Bibliotek i Hallunda Kommunövergripande uppdrag: Huvudansvar för mångkulturell biblioteksverksamhet Hallunda bibliotek Befolkning Hallunda/Norsborg/Eriksberg Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 21,6% Andel personer med utländsk bakgrund Hallunda/Norsborg 46,5% Eriksberg 34,8% Utbildningsnivå, enbart grundutbildning Hallunda/Norsborg 32,6% Eriksberg 22,8% Gymnasial utbildning Hallunda/Norsborg 46,1% Eriksberg 53,4% Eftergymnasial utbildning Hallunda/Norsborg 18,1,6% Eriksberg 21,7,8% Arbetslösa Hallunda/Norsborg 6,5% Eriksberg 4,7% Öppettid/vecka (vinter) 40 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,0 63,3 6,3 56,8 0,9 110,4 Personal Hallunda biblioteksenhet 1,0 enhetschef 3,5 bibliotekarier 6,0 biblioteksassistenter Fittja/Alby biblioteksenhet: Bibliotek i Fittja och Alby bibliotek Inget kommunövergripande uppdrag Fittja bibliotek Befolkning Fittja Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 26,2% Andel personer med utländsk bakgrund 66,3% Utbildningsnivå, enbart grundutbildning 38% Gymnasial utbildning 38,2% 3

11 4 Eftergymnasial utbildning 16,3% Öppettid/vecka (vinter) 22 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,9 54,0 4,3 26,3 0,5 164,1 Alby bibliotek Befolkning Alby Befolkning pers Andel barn/ungdom 0-15 år 23,3% Andel personer med utländsk bakgrund 55,8% Utbildningsnivå, enbart grundutbildning 28,5% Gymnasial utbildning 42,9% Eftergymnasial utbildning 23,2% Öppettid/vecka (vinter) 24 timmar Verksamhetsmått BESÖK LÅN ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv ,4 59,0 2,8 30,5 0,5 91,2 Personal Fittja/Alby biblioteksenhet 1,0 enhetschef 2,75 bibliotekarier 3,75 biblioteksassistenter 4

12 BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA VERKSAMHETSSTATISTIK HELÅR 2003 Sid 1 BESÖK LÅN Lån till Lån till ÖPPET INVÅN. Besök/ Besök/ Lån/ Lån/ Lån/ Öppettim ENHET TOTALT vuxna barn TIM/ÅR invånare öppettim invånare öppettim besök /1000 inv TUMBA ,7 76,3 9,1 71,7 0,9 126,7 VÅRSTA ,0 15,5 8,2 25,3 1,6 324,0 TOTAL TUMBA / VÅRSTA ,9 56,7 8,9 56,8 1,0 157,5 TULLINGE ,0 45,8 7,1 53,9 1,2 130,8 BOKBUSS * * 15,0 * 44,0 2,9 * UPPSÖKANDE VERKS * * * * * * * * * TOTAL TULLINGE/BUSS/UPPS ,8 36,6 10,5 56,4 1,5 187,1 HALLUNDA ,0 63,3 6,3 56,8 0,9 110,4 TOTAL HALLUNDA ,0 63,3 6,3 56,8 0,9 110,4 FITTJA ,9 54,0 4,3 26,3 0,5 164,1 ALBY ,4 59,0 2,8 30,5 0,5 91,2 TOTAL FITTJA / ALBY ,7 56,3 3,4 28,3 0,5 119,5 e-böcker 469 VERKSAMHET ,5 53,0 7,2 50,8 1,0 142,5 * Siffra går ej att ange Jämförelse: VERKSAMHET ,5 50,4 7,1 47,3 0,9 149,0 VERKSAMHET ,8 48,4 6,5 46,4 1,0 139,9

13 BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA VERKSAMHETSSTATISTIK HELÅR 2003 Sid 2 LÅN Lån till Därav på Därav Lån till Därav på Därav % vux- % barn- Visn. Vuxna Visn. Barn ENHET TOTALT vuxna invandrspr AV-media barn invandrspr AV-media lån lån TillfällenDeltag. TillfälleDeltag. TUMBA ,2 38, VÅRSTA ,7 54, TOTAL TUMBA / VÅRSTA ,0 41, TULLINGE ,5 48, BOKBUSS ,0 100,0 * * * * UPPSÖKANDE VERKS * * * * TOTAL TULLINGE/BUSS/UPPS ,7 56, HALLUNDA ,5 41, TOTAL HALLUNDA ,5 41, FITTJA ,0 62, ALBY ,4 61, TOTAL FITTJA / ALBY ,2 61, e-böcker 469 VERKSAMHET ,3 47, * Siffra går ej att ange I Visningar ingår programverksamhet, studiebesök, bokprat mm Jämförelse: VERKSAMHET ,1 47, VERKSAMHET ,3 49,

14 1 JÄMFÖRELSE MED BIBLIOTEKEN I STOCKHOLMS LÄN För att placera in biblioteken i Botkyrka i ett sammanhang och möjliggöra en analys av biblioteksverksamheten har statistik hämtats från Länsbiblioteket i Stockholm (Folkbiblioteken i siffror ). På vissa punkter har jämförelser också gjorts med landets övriga folkbibliotek. Uppgifterna är då hämtade från Statens Kulturråds sammanställning Folkbiblioteken 2003 (Kulturen i siffror 2004:2). Statistiksammanställningarna skiljer sig en aning. Därför saknas ofta siffror för riket och någon gång siffror från länet. Kommunbiblioteken i Stockholms län skiljer sig från biblioteken i landet som helhet. Det är därför relevant att huvudsakligen jämföra med kommunerna i Stockholms län. Statistiken omfattar enbart den verksamhet som sker i folkbiblioteken. Verksamhet, utlån och besök som sker i grundskolebiblioteken ingår inte. Botkyrka 2003 Sthlms län 2003 Riket 2003 Biblioteksbesök Biblioteksbesök/invånare 7,5 7,3 - Besök/öppettimme Utlån/besök 0,96 0,88 - Kommentar: Botkyrka är femte största kommun i länet, Stockholm inräknat. Antalet biblioteksbesök ligger på femte plats i länet. Besöken per invånare är dock något fler än genomsnittet. Biblioteksbesöken ökar i de flesta av länets kommuner, så också i Botkyrka. Under 2004 ökade biblioteksbesöken i Botkyrka med 4%. Genom att biblioteken alltmer blir informationscentra och mötesplatser minskar kopplingen till utlåningen. Biblioteken i Botkyrka är ännu i början av denna utveckling. Kopplingen biblioteksbesök hemlån är fortfarande stark i Botkyrka, vilket framgår av den relativt höga siffran för utlån/besök. Som jämförelse kan nämnas att Nacka stadsbibliotek redovisar 0,57 utlån/besök. Utlån Utlån/invånare 7,2 6,4 8,5 Utlån/barn Utlån/öppettimme 50,8 61,93 - Kommentar: När det gäller utlån ligger Botkyrka på fjärde plats i länet. Räknat i lån/invånare ligger Botkyrka på en delad tredjeplats. Enbart Täby och Lidingö har högre utlåning/invånare, men i Täby ingår skolbibliotekslån. Nacka och Södertälje ligger på samma nivå som Botkyrka.. Detta avspeglar en hög servicenivå på biblioteken i Botkyrka, inte minst med tanke på Botkyrkas karaktär och befolkningssammansättning. Under 2004 har lånen i Botkyrka ökat något med 1%.

15 2 Utlånen i övriga landet ligger högre än i Stockholmsområdet. I topp ligger ett antal mindre kommuner i glesbygden med Borgholm i täten med 14,9 lån/invånare. Avgörande för lånesiffrorna är om folkbiblioteken även är skolbibliotek. Kommuner där skolbibliotekslånen räknas in i statistiken får högre lånesiffror. I Botkyrka ingår inte skolbibliotekslånen i statistiken. Kulturrådets undersökningar om läsandet i landet visar hur läsandet förändrats och skiljer sig åt i olika sociala grupper. Alarmerande är särskilt att barnens läsande har minskat. Av det skälet är det särskilt glädjande att lånesiffrorna för barnlån är höga i Botkyrka. Medier Mediabestånd/invånare, enheter 4 3,3 5,1 Mediekostn 2003, kr/inv Mediaanslag 2004, kr/inv Nyförvärv/1 000 inv 257, Utlån/bestånd 1,82 1,99 1,66 Mediabestånd/barn 17 år, enheter 6,0 4,9 - Mediaanslag 2004/ barn, kr 70, Kommentar: Mediaanslaget/invånare är i Botkyrka näst högst i länet. Antalet nyförvärv/invånare ligger långt över genomsnittet, vilket avspeglar biblioteksstrukturen med många bibliotek och många olika språk att täcka in. Sedan den förra biblioteksutredningen gjordes 1985 har mediasituationen avsevärt förbättrats. Ett stort mediabestånd behöver dock inte vara entydigt bra. Avgörande är beståndets sammansättning, aktualitet och kvalitet. Utlån/bestånd, d.v.s. nyttjandegraden av bibliotekets medier ligger i Botkyrka liksom i övriga länet alldeles för lågt. Det innebär att bestånden skulle behöva gallras mer, för att bli mer aktuella och intresseväckande. Även när det gäller medier för barn och ungdom ligger mediakostnad/barn i Botkyrka på andra plats i länet, långt högre än i flertalet andra kommuner. Mediabeståndet/barn är det tredje största i länet. Öppethållande Öppethållande tim/år Öppettimmar/1000 inv 142,5 103,4 - Öppetimmar HB/vecka Kommentar: Biblioteken i Botkyrka har mer öppet/invånare än genomsnittet av biblioteken i länet, men variationerna är stora. I Bokyrka finns många bibliotek och öppettiderna är generösa. Räknat i antal öppettimmar/år kommer Botkyrka på fjärde plats, i antal öppettimmar/invånare på 7:e plats bland kommunerna i länet. När det gäller öppethållande/vecka på huvudbiblioteken i länet, har enbart huvudbiblioteken i Stockholm och Södertälje mer öppet än Botkyrkas huvudbibliotek i Tumba. Solnas huvudbibliotek ligger på samma öppettid som Tumba.

16 3 Personal Årsverken/1 000 inv 0,59 0,51 Öppettimmar/årsverke 240,8 204,3 Gruppbesök för vuxna/1000 inv 1,46 0,89 Gruppbesök för vuxna/årsverke 2,46 1,76 Gruppbesök för barn/1000 inv 5,41 5,83 Gruppbesök för barn/årsverke 9,14 11,53 Kommentar: Botkyrka har fler årsverken/1000 invånare än andra kommuner i Stockholms län. Detta sammanhänger med biblioteksstrukturen med många bibliotek, generöst öppethållande samt samarbetet med skolan. Antalet öppettimmar/årsverke är däremot högre än genomsnittet.

17 1 BIBLIOTEKSHISTORIK Bilaga För att förstå dagens biblioteksstruktur i Botkyrka behöver man känna till något om bibliotekens framväxt. Biblioteken i Botkyrka är fortfarande starkt präglade av 1970-talets biblioteksplanering fastställdes mål för kulturpolitiken i Botkyrka i samband med utredningen Kultur i Botkyrka riktlinjer för kulturverksamheten. Utredningen byggde i hög grad på 1974 års statliga kulturpolitiska mål. Kultur och bibliotek skulle bidra till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet. Genom en aktiv biblioteksverksamhet skulle man skapa välutrustade informations- och kulturcentra i varje kommundel och därmed möjliggöra en fri och jämlik tillgång till information. Människor skulle stimuleras att söka kunskap och kulturupplevelser och särskilt viktiga målgrupper var barnen samt invandrare och andra grupper med särskilda behov. Resultatet av 1970-talets kulturpolitik i Botkyrka är en biblioteksverksamhet som är geografiskt väl spridd. Varje kommundel fick sitt bibliotek. Prioriteringen av viktiga målgrupper är tydlig. En svagheten som framträtt med tiden, är en bred men tunn verksamhet med små möjligheter till fördjupning och förnyelse. Stora resurser binds i öppethållande av många bibliotek och det är svårt att kraftsamla till nya kompetensområden och uppgifter som dagens biblioteksanvändare förväntar sig av sina bibliotek. Botkyrkas huvudbibliotek låg i slutet av 1960-talet i en källarlokal i Segersjö. Det fanns en biblioteksfilial i Tullinge, i en villa kallad Nyängen, och utlåningsstationer i Tuna och i Norsborg. Den första biblioteksutredningen lades fram i april Botkyrkas befolkning ökade under denna period snabbt. Biblioteken planerades in i de skolor som byggdes i den nya stadsdelarna. Ett nytt huvudbibliotek öppnades i augusti 1970 i Storvretsskolan. I februari 1970 började Botkyrkas första bokbuss att köra och de tidigare utlåningsstationerna lades ner. Förutom glesbygden besökte bokbussen de nya bostadsområdena i väntan på att fasta bibliotek skulle öppnas öppnades en biblioteksfilial i Fittjaskolan, 1974 i Kärsbyskolan och 1975 i Albyskolan. I samband med kommunsammanslagningen 1971 tillkom filialen i Grödinge. Det nuvarande biblioteket i Vårsta invigdes Under åren då Botkyrka och Salems kommuner var sammanslagna, fanns biblioteksfilialer i Salem och Rönninge. Under första halvan av 1970-talet planerades och byggdes Tullinge centrum. Tullinge bibliotek invigdes flyttade huvudbiblioteksfunktionen över till Tullinge bibliotek, då biblioteket i Storvretsskolan blev alltmer trångbott och inga expansionsmöjligheter fanns. Tullinge bibliotek förblev huvudbibliotek ända till öppnade Hallunda bibliotek i nya lokaler i Folkets Hus. Biblioteket i Kärsbyskolan lades ned. Fittja bibliotek flyttade från Fittjaskolan till lokaler i Fittja centrum.

18 2 Under 1970-talet startade den stora invandringsvågen till Botkyrka. Biblioteket köpte mer och mer böcker på olika invandrarspråk. Botkyrka bibliotek var tidigt framstående inom detta område. Man skaffade sig vittgående inköpskontakter inom många länder. Botkyrka fick också under många år stora bidrag från Statens kulturråd för inköp av invandrarlitteratur. En invandrarbibliotekarie tillkom Omkring 1970 fick biblioteksförvaltningen också i uppdrag att ta hand om skolbiblioteken. En särskild skolbiblioteksavdelning svarade för inköp av media och bemanning av grundskolebiblioteken. Under 1970-talet startade arbetsplatsutlåning på Alfa Laval och SL i Eriksberg. En sjukhusbiblioteksavdelning inrättades för att svara för biblioteksverksamhet på Tumba sjukhus, Uttrans och Söderby sjukhus. Under 1980-talet gjordes ett försök med miniservicestugor på biblioteken. Servicestugor kallades först de medborgarkontor som inrättades i de olika kommundelarna talets bibliotek var tänkta som lokala kulturcentra. För barnen spelades mycket dockteater. Inom personalen fanns minst två dockteatergrupper som turnerade till de olika biblioteken. En stark sagostundstradition inleddes vilken fortfarande är stark på flera av biblioteken gjordes en ny biblioteksutredning, Tradition och förnyelse. Den innehöll en analys av dagsläget och en uppdatering i förhållande till den tidigare biblioteksutredningen. Vad hade genomförts, vad återstod? Hur hade verkligheten förändrats? Så hade t.ex. den stora inflyttningen från olika länder inte varit möjlig att förutse. Stort utrymme ägnas åt mediafrågorna. Utredningen 1985 bedömde att stora brister fanns fr.a. i mediabeståndet, öppethållandet, möjligheterna till aktivt uppsökande arbete samt i marknadsföringen av bibliotekets verksamhet. Man framhåller redan då problemet att alla personalresurser binds i bibliotekens öppethållande. I början av 1990-talet drabbades biblioteken i Botkyrka av stora besparingar. Storvretsfilialen lades ned. Biblioteken omorganiserades, biblioteksförvaltningen försvann och uppgick i en gemensam kultur- och fritidsförvaltning med en gemensam kultur- och fritidschef. Under lång tid hade planer funnits på ett nytt huvudbibliotek. Även om Botkyrka saknar ett framträdande centrum, var de flesta eniga om att huvudbiblioteket borde ligga i Tumba. Tullinge upplevdes som alltför perifert och norra Botkyrka saknade i än högre grad ett naturligt centrum. Olika förslag till placering fanns, Tumba gymnasium, gamla kommunalhuset, ett våningsplan i ett nytt kommunalhus, som aldrig kom att byggas, ett våningsplan i försäkringskassans hus etc. I samband med att Tumba Centrum byggdes ut och överdäckades erbjöds en möjlighet till ett centralt beläget bibliotek i postens gamla lokaler. Önskemål fanns redan då om större ytor. Det nya huvudbiblioteket i Tumba centrum invigdes i mars byggdes delar av centrum om och konsthallen flyttade upp i nyinredda lokaler gränsande till biblioteket. Bibliotekets publika delar byggdes om och fick sin nuvarande gestaltning.

19 3 Organisation, administration och personal Botkyrka biblioteksadministration fanns från 1970 i Storvreten, men flyttade senare till Salem och därefter till Tumba. Organisatoriskt fanns en folkbiblioteksavdelning, en skolbiblioteksavdelning och en sjukhusbiblioteksavdelning. Biblioteken utgjorde en egen förvaltning ända fram till Inom kultur- och fritidsförvaltningen omorganiserades biblioteken i enheter som fick allt större självständighet och eget ansvar. Budget- och personalfrågor, mediainköp, driften av skolbiblioteken etc överfördes till enheterna. När dåvarande bibliotekschefen Inger Ekstrand slutade år 2001 återbesattes inte tjänsten utan den centrala biblioteksadministrationen upphörde helt. Man betonade profilering och inbördes konkurrens. Att enheterna blev självständiga medförde mycket positivt, men det innebar också splittrade resurser och svårigheter att samla kraft till utveckling och förnyelse. År 2003 tillsattes en åter en bibliotekschef med uppdrag att utveckla biblioteksverksamheten i Botkyrka. Ett led i det arbetet är att ta fram en biblioteksplan för Botkyrka kommun. Många inom bibliotekets personal har varit Botkyrka trogna under många år. Tre av fyra nuvarande enhetschefer har innehaft ledande roller inom biblioteket sedan 1970-talet. Många inom personalen har aktivt bidragit till utvecklingen under en lång följd av år. Påfallande är det stora engagemang som många inom personalen ger uttryck för och som genomsyrar verksamheten.

20 Översiktlig budget för biblioteksverksamheten 2005 tkr Vsht Intäkter Personal Media Lokaler Övr S:a 4811 Gemensamt IT-verksamhet Tumba/Vårsta gemensamt Tumba bibliotek Vårsta bibliotek Tullinge bibliotek Fittja / Alby biblioteksenhet Hallunda bibliotek Summa Personal I lokalkostnaderna ingår: hyra Media städning Lokal el Övr värme S:a kostn VA underhåll Intäkter -836 områdesbevakning S:a netto

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05

Biblioteksplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Biblioteksplan Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-24 Diarienummer 58/05 Innehåll - Bakgrund - Syfte - Arbetsgrupp - Styrdokument - Nulägesbeskrivning - Omvärldsanalys - Strategier Laholms kommuns biblioteksverksamhet

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17

Biblioteksplan. för Kristianstad 2015-2017. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03 - 17 Biblioteksplan för Kristianstad ORDLISTA... 2 INLEDNING... 3 VISION & STRATEGIER... 3 BAKGRUND OCH SAMVERKAN... 3 BAKGRUND...

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Biblioteksplan. 1 Bakgrund

Biblioteksplan. 1 Bakgrund Biblioteksplan 2010-2015 1 Biblioteksplan 1 Bakgrund... 3 Bibliotekslagen... 3 Biblioteken och Lidingös vision... 3 Arbetsprocessen... 3 2 Förutsättningar och genomförande... 4 Bibliotekens roll i en föränderlig

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Biblioteksplan för Strängnäs kommun

Biblioteksplan för Strängnäs kommun Biblioteksplan för Strängnäs kommun Antagen i Kommunfullmäktige 2008-01-28, 9. Beslutad i Kulturnämnden 2007-12-12, 162. Diarienummer KN/2007:34-012 Biblioteks- och museienheten 2007-11-19 Biblioteksplan

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Biblioteksplan 2010-2014

Biblioteksplan 2010-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) 2009-09-15 BUN/2009:120 600 Biblioteksplan 2010-2014 Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009:120 600 Ägare/ansvarig:

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Bildningsnämnden Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Hammarö 20010 01 10 Solveig Hagström SÅ HAR VI ARBETAT MED KVALITETSRAPPORTEN Kvalitetsrapporten har tagits fram gemensamt av kulturchefen och

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Biblioteksplan. för. skol- och folkbiblioteken. i Ljusnarsbergs kommun 2008-2010

Biblioteksplan. för. skol- och folkbiblioteken. i Ljusnarsbergs kommun 2008-2010 Biblioteksplan för skol- och folkbiblioteken i Ljusnarsbergs kommun 2008-2010 Antagen av kommunfullmäktige den 2008-10-09 1 INNEHÅLL sid 1. Vad är en biblioteksplan? Bakgrund 3 Uppdrag 3 Styrinstrument

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 november 2013, 225. Adress Box 610, 391 26 Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx 1 Bibliotek och utveckling Biblioteksplan för Kalmar

Läs mer

Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek

Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Bibliote Bibliotek Bibliotek Bibliotek Innehållsförteckning

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan 2012-2015 Plan/Program 2012-??-?? Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL Kultur och fritidsnämnden

KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL Kultur och fritidsnämnden KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 201 TILL Kultur och fritidsnämnden INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL. VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL ENLIGT KF-BESLUT. MÅL OCH SATSNINGAR 5. RAPPORTERING 6. 7.

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008

Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008 Biblioteksplan för Klippans kommun, 2008 Margareta de Fine Licht BIBLIOTEKSPLAN FÖR KLIPPANS KOMMUN Bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek inom

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 Läroplanen för grundskola, LPO 94, och läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, fastslår att rektor har särskilt ansvar för att: skolans

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-12-18. Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-12-18 4(101 KFU 72 Revidering av lokal biblioteksplan, redovisning Dnr 2014/773 ; INLEDNING Syftet med en biblioteksplan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer