Skogsindustrin En faktasamling

Transkript

1 Skogsindustrin En faktasamling 28

2 Skogsindustrins hållbarhetsmål Innehåll Sidan Detta är en sammanställning av de hållbarhetsmål som skogsindustrin ställt upp för sin verksamhet i Sverige. Miljö & Klimat Den årliga tillväxten i den svenska skogen ska öka med 2 miljoner kubikmeter till 22. Uttagen av bioenergi från skogen ska öka med 2 TWh till 22. Sågverken ska till 21 ta fram Carbon footprints för minst 8 procent av sina produkter. Skogsindustrins energianvändning ska effektiviseras med minst 15 procent till 22. Skogsindustrins egen elproduktion ska öka med 2 TWh till 22. Skogsindustrin ska fram till 22 minska utsläppen av fossilt CO 2 från transporter med 2 procent. Den svenska pappersindustrin bidrar till att uppfylla det europeiska målet för pappersåtervinning (66 procent 21). Socialt ansvar Högst 1, olycksfall per 1 anställda 21 (arbetare/tjänstemän), med särskild satsning på att åtgärda beteenderelaterade olycksfall samt att utveckla företagens säkerhetskultur. Sjukfrånvaro under 3,5 procent till 21, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Skogsindustrins hållbarhetsmål 2 Kort om skogsindustrin 4 Klimatet 7 Sveriges skogar 1 Råvaror 14 Pappers- och massaindustrin 16 Sågverksindustrin 22 Energi 26 Miljö 28 Transporter 31 Återvinning 34 Sociala dimensionen 36 Forskning och utveckling FoU 38 Ekonomisk betydelse 4 Konsumtion i Sverige 42 Internationellt 44 Konjunktur och marknad 53 Skogsindustrierna Forskning & Framtid Branschens FoU-investeringar vid universitet, högskolor och institut ökar med 5 procent till 212. Forskningsinvesteringarna fördubblas på lång sikt (23). Förutsatt att minst lika stora statliga medel satsas samt att offentliga medel tillskapas för riskfyllda demonstrationsprojekt i en betydligt större skala än idag. 3

3 Kort om skogsindustrin Skogsindustrin är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling. Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Dessutom kan skogsindustrins produkter ersätta andra fossilbaserade material. Skogsindustrin är den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Flera skogsindustriföretag har engagerat sig i energiproduktion av såväl elenergi som bränsle. Returfiber är en allt viktigare råvara i papperstillverkningen. Skogsindustrin 1 spelar en relativt större roll i den svenska ekonomin än vad fallet är i övriga EU-länder, med undantag för Finland. Av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 1 12 procent. Andelen av den svenska varuexporten är 11 procent. I flera län svarar skogsindustrin för 2 procent eller mer av länets industrisysselsättning. Skogsnäringen utgör i storleksordningen tre procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv. Investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. I genomsnitt utgör skogsindustrins investeringar 15 2 procent av de totala industriinvesteringarna. Skogsnäringen 2 har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Samarbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transportsektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom samarbetet genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens i hela klustret. Varje anställd i skogsindustrin ger sysselsättning för ytterligare två hos leverantörer av varor och tjänster till industrin. Sverige är globalt en skogsindustriell stormakt. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 85 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 7 procent. Sverige är väldens näst största exportör sammanlagt av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Sveriges massa- och pappersindustri är Europas tredje största, efter Tyskland och Finland. Den täcker knappt en tiondel av EU-ländernas pappersbehov. Den spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom sin övervägande färskfiberbaserade produktion. Även den svenska massaexporten är avgörande för papperstillverkningen i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike. En femtedel av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror produceras i Sverige. Av den svenska exporten av massa och papper respektive sågade trävaror går 25 respektive 35 procent till länder utanför EU. Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 27 Kanada Sverige Finland Ryssland Tyskland USA Chile Österrike Brasilien Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade trävaror, milj m³ 1 Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin. 2 Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin. 4 5

4 Klimatet Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Den europeiska ld Ko id iox massa- och pappersindustrin är tekniskt ledande i världen. Finland och Sverige leder utvecklingen i Europa, och i det europeiska skogsindustrikro sråva Skog lustret spelar även de nordiska leverantörsföretagen och konverterarna en betydelsefull roll. Svenska forskningsinstitut spelar en ledande roll för stora r Bioenergi kt er Procent ä ch tr Massabruk, pappersbruk och sågverk r tr äv aro u od pr ta än Skogsareal Massaproduktion Massaexport Pappersproduktion Pappersexport Sågade trävaror produktion Sågade trävaror export ro tj Ut Sveriges andelar av världens: Värmeverk och avfallshantering Retur pap pe europeiska forskningsprojekt. o er pp Pa ch Skogens betydelse för koldioxidbalansen Kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt. Härigenom lagras alltså luftens koldioxid som kolföreningar i träd och skogsmark. Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara t ex trä, kartong och papper. Skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten. En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/eller återanvänds. När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. 6 7

5 Klimatet Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel kolavgivning kolupptag avverkning Princip på hur ett skogsekosystem tar upp och avger kol. Det grönstreckade området indikerar att skogen tar upp mer kol än den avger. I det orangestreckade området är förhållandena de motsatta. Plantskog Ungskog Sluten skog Källa: SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) Sveriges utsläpp av växthusgaser per sektor milj ton CO 2 -ekv. Bostäder och lokaler m.m. 7% El- och värmeproduktion 13% Jordbruk 13% Inrikes transporter 32% Avfall 3% Övriga sektorer 6% Industri 24% Klimatet Övrig industri 21% Skogsindustri 3% Källa: Naturvårdsverket, IVL Förändringar i kollager, Sverige (minus = kolupptag) CO 2 ekv, miljoner ton/år Levande biomassa Dött organiskt material Organiskt markkol CO 2 -utsläpp* per ton avsalumassa och papper exkl fossila bränslen för mottrycksproduktion kg År 28 är estimerat efter tre kvartals inrapportering Källa: National Inventory Report 29 Sweden * baserat på skogsindustrins bränsleförbrukning Källa: SCB bränslestat. 8 9

6 Sveriges skogar Det svenska virkesförrådets utveckling Miljoner m³sk * SKA8** Prognos Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Statsägda aktiebolag 14% Privata aktiebolag 25% Staten 3% Övriga privata ägare 6% Sveriges skogar Övriga allmänna ägare 2 % Enskilda ägare 5% * m³sk = skogskubikmeter ** SKA = Skogliga konsekvensanalyser Tillväxten är större än avverkningen Miljoner m³sk/år * * m³sk = skogskubikmeter Tillväxt Förrådsuppbyggnad Avverkning Källa: Skogsstyrelsen Trädslagens andel av det svenska virkesförrådet Övriga lövträd 6% Torra träd 3% Björk 12% Tall 39% Gran 4% Källa: Skogsstyrelsen Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen Källa: Riksskogstaxeringen 1 11

7 Sveriges skogar Sveriges skogar Naturvårdsavsättningar Certifierad skogsmark 28 Brukad produktiv skog 21,5 miljoner hektar Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Produktiv skog avsatt för naturvård 2, miljoner hektar Frivilligt avsatt Miljoner ha FSC* PEFC** * Forest Stewardship Council ** Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Observera att viss skogsmarksareal är certifierad genom både FSC och PEFC. Källa: Svenska FSC, Svenska PEFC Skogliga impediment som inte får brukas 4, miljoner hektar 12 13

8 Råvaror Skogsindustrins virkesförsörjning 27 Miljoner m³fub * Export 3,9 Från skogen 78,1 Import 6,9 74,9 Sågtimmer 38,4 Flis 11,7 Sågverk & plywoodind. 26,7 Returpapper som råvara i pappersindustrin Fördelning på sortiment och användningsområde 28 1 ton Returpapperssortiment: Övrigt Bättre sortiment Används vid tillverkning av: Kartong Mjukpapper Råvaror Wellpapp Mjukpapper Kartong Brännved o dyl 6,2 Från lager Massaved 36,5 Träfiberind. 48,2 1 5 Wellpappretur Liner och fluting för wellpapp * Fasta kubikmeter under bark Råvaruanvändning vid papperstillverkning 28 Fyllnads- och bestrykningsmedel 12% Källa: VMR/SDC Kartong Mjukpapper Kartong Returpappersmassa 14% Halvkemisk massa 3% Kemisk massa 44% 75 5 Tidningar, tidskrifter, kataloger etc. Tidningspapper Mekanisk massa 27% 25 Total pappersproduktion: 11,7 miljoner ton 14 15

9 Pappers- och massaindustrin Papper produktion och leveranser Miljoner ton Produktion Export Inhemska leveranser Avsalumassa produktion och leveranser Miljoner ton Produktion Export Inhemska leveranser Pappers- och massaindustrin Pappersleveranser till vissa marknader 28 Tyskland Övriga Europa Storbritannien Sverige Asien Nederländerna Italien Frankrike Danmark Spanien Norge Afrika Polen Finland Nordamerika,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Miljoner ton Totala leveranser: 11,5 miljoner ton (27: 11,8) Export till EU: 7,5 miljoner ton (27: 7,6) Massaleveranser till vissa marknader 28 Tyskland Sverige Italien Frankrike Österrike Storbritannien Kina Belgien/Luxemburg Polen Spanien Schweiz Indonesien Indien Turkiet Nederländerna Finland Thailand Norge,2,4,6,8 1, Miljoner ton Totala leveranser: 4, miljoner ton (27: 4,1) Export till EU: 2,6 miljoner ton (27:2,7) 16 17

10 Pappers- och massaindustrin Export av papper, fördelad på produktslag Tidningspapper Träfritt tryckpapper Trähaltigt tryckpapper Mjukpapper Förpackningspapper Kartong för förpackning Wellpappmaterial Övrigt papper och kartong,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 Miljoner ton Total export: 1,1 miljoner ton 28 1,4 miljoner ton 27 1,4 miljoner ton 26 Export av massa, fördelad på produktslag Blekt sulfat av barrved Blekt sulfat av lövved Sulfit och oblekt sulfat Pappers- och massaindustrin Struktur tillverkning av papper De tolv största bruken svarar för 68 procent av kapaciteten Antal/procent Antal bruk Andel av kapacitet 3 4 Struktur tillverkning av avsalumassa De sex största bruken svarar för 63 procent av kapaciteten Antal/procent ton i kapacitet Mekanisk,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 2,8 Miljoner ton Total export: 3,4 miljoner ton 28 3,5 miljoner ton 27 3,5 miljoner ton Antal bruk Andel av kapacitet ton i kapacitet

11 Pappers- och massaindustrin Pappersproduktion Förändr. i % 1 ton /7 Tidningspapper ,5 Trähaltigt (TH) tryckpapper ,2 Träfritt (TF) tryckpapper ,5 Mjukpapper ,5 Förpackningspapper ,5 -därav säckpapper ,9 Wellpappmaterial ,4 -därav kraftliner , Kartong för förpackning ,2 Övrigt papper och kartong ,9 Totalt papper och kartong ,7 Papper Pappers- och massaindustrin Antal fabriker Total kapacitet, miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12,5 Kapacitet per fabrik, 1 ton Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 1,8 11,7 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 1,1 Exportvärde, miljarder kr 11,4 32,7 57, 7,4 Största köparländer, 1 ton Tyskland Storbritannien Frankrike Massaproduktion Totalt För avsalu Förändr. i % Förändr. i % 1 ton / /7 Mekanisk , ,5 Halvkemisk ,1, Sulfit och oblekt sulfat , ,3 Blekt sulfat barr , ,3 Blekt sulfat löv , ,8 Totalt massa , ,2 Massa Antal fabriker Total kapacitet, miljoner ton 1,5 1,9 11,7 13 Kapacitet per fabrik, 1 ton Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 12,1 Export, miljoner ton 3, 2,7 3,1 3,4 Exportvärde, miljarder kr 6,1 11,6 16,6 16,3 Största köparländer, 1 ton Tyskland Frankrike Italien

12 Sågverksindustrin Produktion och export av sågade trävaror Miljoner m³ Produktion 199 Export Leveranser till Sverige 2 Produktion 28: 17,5 miljoner m³ (27: 18,6) Export 28: 12, miljoner m³ (27: 11,3) 28 Källa: SCB/Skogsindustrierna Export av sågade och hyvlade trävaror Miljoner m³ Sågad furu Sågad gran Hyvlat virke Sågverksindustrin Källa: SCB Export av sågade trävaror till vissa marknader 28 Storbritannien Danmark Egypten Tyskland Nederländerna Norge Japan Frankrike Marocko Algeriet Irland Spanien Belgien Saudiarabien,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, Miljoner m³ Källa: SCB Utomeuropeiska marknaders andel av den svenska trävaruexporten Procent Källa: SCB

13 Sågverksindustrin Sveriges största tillverkare av sågade barrträvaror, produktion 27 Setra Group SCA Timber Södra Timber Moelven Stora Enso Timber Vida-gruppen Rörvik Timber Karl Hedin Norrskog-NWP Derome,,5 1, 1,5 2, 2,5 Total produktion 28: 17,5 miljoner m³ (27: 18,6) Miljoner m³ Källa: SCB De största exportländernas leveranser till europamarknaden Miljoner m³ Exportländer Sverige Finland Ryssland Kanada Baltstaterna Tyskland Sågade trävaror Sågverksindustrin Antal sågverk prod >1 m 3 /år Produktion per sågverk, 1 m 3 (ca) Total sågverksproduktion, miljoner m 3 11,2 11,7 16,3 17,6 17,5 Export, miljoner m 3 5,9 6,5 11,1 12,2 12, Exportvärde, miljarder kr 5, ,4 21,7 22,8 Största köparländer, 1 m 3 Storbritannien Tyskland Danmark Träskiveindustrin Antal anläggningar Produktion, m 3 Spånskivor, 1 m Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m Exportvolym Spånskivor, 1 m Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m Exportvärde totalt*, milj kr * inkl MDF (Medium Density Fiberboard) fr.o.m 22 Tysklands, Rysslands och Baltstaternas volymer avser endast exporten till de största europeiska importmarknaderna. Källa: SCB 24 25

14 Energi Energi Elförbrukning Massa- och pappersindustrin TWh Total elförbrukning Därav mottryck Specifik elförbrukning kwh per ton papper % År 28 är estimerat efter 3 kvartals inrapportering Källa: SCB Källa: SCB och Skogsindustriernas miljödatabas Förbrukning av bioenergi och olja Massa- och pappersindustrin 1 toe Biobränsle Olja Exkl. bränsle för mottryckskraft Skogsindustrins fjärrvärmeleveranser TWh värme 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: SCB Källa: Skogsindustriernas miljödatabas 26 27

15 Miljö Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar *Sågverk och övrig trävaruindustri Massa och papper Trävaror Källa: SCB Lösta organiska ämnen (COD) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton COD 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Massaproduktion COD-utsläpp Miljoner ton massa Miljö Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Procent 1 Svavel Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton svavel Miljoner ton massa Massa Papper Sågade trävaror Svavelutsläpp Massaproduktion Källa: SCB 28 29

16 Miljö Klorerad organisk substans (AOX) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton AOX AOX kg/ton blekt kemisk massa AOX kg/ton blekt kemisk massa AOX-utsläpp Transporter Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 27 * exklusive malmbanan **lastade varor Export 51% 28% 24% 26% Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) 11% Inrikes 42% Fartyg** Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) Källa: SIKA, Banverket Ökad produktion och minskade utsläpp Index 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Massaproduktion Pappersproduktion Elförbrukning Fossil CO 2 Svavel COD AOX Transportmedel via landtransporter i Sverige 27 (tonkm) Procent Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Järnväg Lastbil Källa: Skogsindustrierna 3 31 Källa: SIKA

17 Transporter Transportmedel vid export av massa och papper 27 Järnväg 14% Lastbil 2% Skogsindustrins landtransporter 27 11% 2% Järnväg 68 milj.ton 24% Transporter Lastbil 9 milj.ton < % Fartyg 66% Totalt: 13,9 miljoner ton Källa: SIKA, Banverket Skogsprodukter Järnmalm Metaller Övrigt > km 95 km Medeltransportavstånd skogsprodukter Källa: SIKA Transportmedel vid export av trävaror 27 Järnväg 1% Transportsystem på järnväg för virkesråvara har ökat med 75 % under perioden Lastbil 22% Fartyg 77% Totalt: 5,9 miljoner ton Skogliga systemtåg (1 m 3) Malmbanan Uman Ångan Töva Trätåg Hallstapendeln 18 - Norgependeln Sydpendeln 7 7 Vidapendeln 9 - Mönsteråspendeln 4 - Total volym Källa: SIKA, Banverket Källa: Skogsindustrierna 32 33

18 Återvinning Förbrukning, insamling, import och export av returpapper i Sverige Miljoner ton 2, 1,5 1,, Förbrukning Insamling Import Export 28 Återvinning Konsumtion och materialåtervinning av papper med producentansvar samt andel materialåtervinning i % av konsumtion, 27 1 ton Förpackningar 73% 85% Tidningar 65% Kontorspapper Konsumtion Materialåtervinning i procent Källa: Materialbolagen, Skogsindustrierna Inblandningsgrad av returpapper i olika papperskvaliteter 28 Kraftpapper, träfrittoch trähaltigt tryckpapper % Kartong 1% Wellpappmaterial 29% Mjukpapper 76% Tidningspapper 37% Produktion i miljoner ton Total produktion: 11,7 miljoner ton Återvinning av avfall från tillverkningsprocessen vid massa- och pappersbruk % Källa: Skogsindustriernas miljödatabas 34 35

19 Sociala dimensionen Arbetstid Massa- och pappersindustrin Timmar Arbetare 26 Tjänstemän 27 Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid exkl övertid för heltidsanställda 28 Källa: Hewitt Löneanalyser Arbetsskador Massa-, pappers- och pappindustrin SNI 21.1 Antal olyckor respektive sjukdomar/1 anställda Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Sociala dimensionen Källa: AV/SCB Sjukfrånvaro Massa- och pappersindustrin Arbetsskador Sågverk, hyvlerier och träimpregneringsverk SNI 2.1 Procent Antal olyckor respektive sjukdomar/1 anställda Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Samtliga Arbetare Tjänstemän Antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar med mer än en dags sjukfrånvaro i relation till antalet anställda i branschen. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Källa: Hewitt Löneanalyser Källa: AV/SCB 36 37

20 Forskning och utveckling FoU Skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 28* Forskning och utveckling FoU Skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 28* Miljoner svenska kronor 12 Bioenergi 1 Mkr Övrigt 11 Mkr Trä 156 Mkr Skog 296 Mkr *enligt enkät till FoU-utförarna, totalt 1 13 Mkr Massa och papper 45 Mkr 4 2 Omfattningen av skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och insitut har, jämfört med undersökningen 25, ökat med cirka 2 Mkr/år. Ökningen beror på att i årets undersökning ingår även bioenergi samt av att antalet skogliga institutioner som redovisas har ökat varav Skoglig och varav med vid skogsindustriell offentlig institut FoU vid UHI finansiering Skog Massa och papper Trä Bioenergi Övrigt *enligt enkät till FoU-utförarna

21 Ekonomisk betydelse Export och import av några varugrupper 28 Skogsindustriprodukter Vägfordon Elektrovaror, telekom Maskiner, övr. verkstadsprod. Energivaror Mineralvaror Export Import Läkemedel Övr. kemiska produkter Miljarder kronor Total export: 1194 miljarder kronor (27: 114 miljarder kronor) Total import: 187 miljarder kronor (27: 13 miljarder kronor) Källa: SCB Handel med skogsindustriprodukter 28 Papper och papp Varor av papper och papp Pappersmassa, returpapper Sågade trävaror Export Import Rundvirke, flis, spån Fanér, skivor, trävaror m m Miljarder kronor Investeringar i skogsindustrin Anläggningar i Sverige Miljarder kronor Ekonomisk betydelse Massa och papper Sågverk Papperskonvertering Övrig trävaruindustri Löpande penningvärde Källa: SCB, feb 29 Anställda i skogsnäringen Massa- och pappersindustrin Snickeri- och skivindustrin m m Sågverksindustrin Förpackningsoch annan pappersvaruindustri Skogsbruket tal Totalt antal anställda: 82 Källa: SCB Källa: SCB Företagens ekonomi 4 41

22 Konsumtion Uppskattad trävaruanvändning i Sverige Övrigt 25% Lister 1% Fönster/dörrar 3% Limträ 4% Möbler 6% Golv 6% ROT* 8% Förpackningar 19% Impregnerat 16% Nyproduktion 12% Papperskonsumtionen i Sverige Miljoner ton 2,5 2, 1,5 1,, Konsumtion *Renovering och tillbyggnad Källa: Växjö Universitet 22, Skogsindustrierna Inhemska leveranser Import Källa: Skogsindustrierna, SCB Papperskonsumtion i Sverige per kvalitet Övrigt papper & kartong 1% Kartong för förpackning 14% Tidningspapper 23% Wellpappmaterial 21% Papper för förpackning 6% Trähaltigt tryckpapper 7% Träfritt tryckpapper 17% Mjukpapper 11% Källa: Skogsindustrierna, SCB 42 43

23 Internationellt Världens skogar: 3,95 miljarder hektar 25 Pappersproduktion i världen 27 per region Internationellt Europa 25% 1 1 milj ha Sydamerika 21% 832 milj ha Oceanien 1% Afrika 1% Latinamerika 5% Oceanien 5% 26 milj ha Afrika 16% 635 milj ha Nordamerika 26% Asien 38% Nord- och Centralamerika 18% 76 milj ha Asien 15% 572 milj ha Europa 29% Källa: FAO Total produktion: 394 miljoner ton (26: 382) Källa: PPI Virkesanvändning i världen Pappersproduktion i världen 27 per kvalitet Industrived u-länder 15% Brännved i-länder 7% Kartong för förpackningar 14% Övrigt papper 9% Tidningspapper 1% Brännved u-länder 45% Skriv- och tryckpapper 28% Industrived i-länder 33% Wellpappmaterial 32% Mjukpapper 7% Total virkesanvändning: 3,5 miljarder m 3 Total produktion: 394 miljoner ton (26: 382) Källa: FAO Källa: PPI

24 Internationellt Massaproduktion i världen 27 per region Oceanien 2% Latinamerika 1% Asien 2% Europa 27% Massaproduktion i världen 27 per kvalitet Övrig massa 12% Afrika 1% Total produktion: 188 miljoner ton (26: 186) Nordamerika 4% Mekanisk massa 19% Kemisk massa 69% Källa: PPI Produktion och export av papper 27 Miljoner ton Internationellt Japan Ryssland Rep. Korea Italien Indonesien Österrike Kina Frankrike Sverige Tyskland USA Kanada Finland Total världsproduktion: 394 miljoner ton Total världsexport: 116 miljoner ton Produktion och export av massa 27 Miljoner ton Kina Japan Norge Spanien Tyskland Ryssland Finland Indonesien Sverige Chile USA Brasilien Kanada Produktion Export Källa: PPI Total produktion: 188 miljoner ton (26: 186) Total världsproduktion: 194 miljoner ton Total världsexport: 44 miljoner ton Produktion Export Källa: PPI Källa: PPI

25 Internationellt Världens största papperstillverkare International Paper Stora Enso UPM Georgia-Pacific Oji Nippon Paper Group Nine Dragons APP/Sinar Mas AbitibiBowater Smurfit Kappa Sappi SCA Smurfit-Stone Mondi Norske Skog Kapacitet, 1 -tal årston Diagrammet visar läget första kvartalet 29. Region där tillverkningen är belägen Nordamerika Västra Europa Östra Europa Latinamerika Asien Oceanien & Afrika Källa: Pöyry Förbrukning av papper i Europa 27 leveranser från olika länder/regioner Latinamerika, Övriga Europa 31% Storbritannien 6% Nordamerika 2% Sverige 9% Italien 1% Total förbrukning: 9 miljoner ton (26: 89) Internationellt Asien, Afrika, Oceanien 1% Tyskland 21% Frankrike 1% Finland 1% Källa: CEPI Världens största tillverkare av marknadsmassa, blekt sulfat VCP Arauco RGM/APRIL Stora Enso* International Paper* Södra Botnia* Domtar* Weyerhaeuser CMPC Suzano Georgia-Pacific Mercer International APP/Sinar Mas* ENCE Kapacitet, 1 -tal årston Diagrammet visar läget första kvartalet 29. * Inklusive export till egna bruk (captive pulp) Barrmassa Lövmassa Källa: Pöyry Förbrukning av papper i Europa 27 per kvalitet Övrigt papper och kartong 4% Kartong för förpackning 8% Wellpappmaterial 26% Papper för förpackning 4% Total förbrukning: 9 miljoner ton (26: 89) Tidningspapper 12% Trähaltigt tryckpapper 17% Träfritt tryckpapper 21% Mjukpapper 8% Källa: CEPI

26 Internationellt Råvaruanvändning vid pappersproduktion i Europa 27 Fyllmedel och bestrykningsmedel 14% DIP 1% Kemisk massa 3% Produktion och export av sågade barrträvaror 27 Miljoner m³ 6 4 Internationellt Produktion Export Returpappersmassa 42% Mekanisk och halvkemisk massa 13% 2 Kanada Ryssland Sverige Tyskland Chile Österrike Finland USA Brasilien Frankrike Kina Indien Japan Total pappersproduktion: 13 miljoner ton (26: 12) Källa: CEPI Total världsproduktion: 318 miljoner m³ (26: 326) Total världsexport: 11 miljoner m³ (26: 12) Källa: FAO Återvinning av pappersprodukter Procent av konsumtionen 27 Schweiz Japan Tyskland Sverige Europa Finland USA Italien Världens tio största producenter av sågade barrträvaror 27 (baserat på produktionsvolym) Weyerhaeuser West Fraser Canfor Stora Enso Timber AbitibiBowater Klausner Group Tolko Sierra Pacific Gergia-Pacific Hampton Affiliates Miljoner m³ Världen 53 Källa: PPI, CEPI Källa: Wood Markets 5 51

27 Internationellt Konjunktur och marknad 28 Förbrukning av sågade trävaror 28 m³ per capita Estland Finland Sverige Kanada Norge Österrike Lettland Danmark USA Litauen Tyskland Belgien Europa Frankrike England Italien Ryssland Spanien Prel. uppgifter,,1,2,3,4,5,6,7,8,9 1, Källa: UNECE Under 28 gick världsekonomin in i en lågkonjunktur, vilken förstärktes av den finanskris som börjat i USA och fått en global spridning. Den stora osäkerheten på de finansiella marknaderna fick effekter på den reala ekonomin. Företag och hushåll påverkades av kreditåtstramning, tillgångspriser på aktier och bostäder sjönk och efterfrågan på varor och tjänster minskade. Inbromsningen i ekonomin var särskilt stark under fjärde kvartalet. Centralbanker och regeringar världen över satte in stora åtgärder för att stabilisera de finansiella systemen och stimulera ekonomierna. Åtgärderna kunde inte hindra den världsomspännande tillbakagången; BNP-tillväxten i USA sjönk till drygt en procent, i euro-området mer än halverades tillväxttakten till under en procent. Även i tillväxtekonomierna som Kina, Indien, Baltikum och Latinamerika sjönk den ekonomiska aktiviteten. I Sverige föll BNP mycket kraftigt fjärde kvartalet med nära fem procent och för helåret gick BNP tillbaka med,2 procent. Den ekonomiska inbromsningen med minskad industriproduktion och handel och minskat byggande fick stora effekter på marknaderna för papper, massa och sågade trävaror. Lägre efterfrågan ledde fram till produktionsminskningar, vilka blev alltmera uttalade under andra halvåret. Nedläggningar av fabriker och stängningar av maskiner tillsammans med marknadsanpassade produktionsbegränsningar ledde till minskat utbud. Pappersproduktionen sjönk med fyra procent såväl i Europa som i USA, medan i Kanada pappersproduktionen gick ned med nio procent. Minskad annonsering och färre upplagor medförde lägre efterfrågan på grafiska papper, och den europeiska marknaden gick tillbaka med undantag för obestruket tidskriftspapper som visade stark tillväxt hela året. Kartongmarknaden i Europa minskade med fyra procent. Marknadsläget för säck- och kraftpapper var starkt i början av året men försvagades under andra halvåret. Säckpappersförbrukningen sjönk som resultat av minskat byggande. Markandsläget för wellpapp råvara försvagades. Mjukpapper påverkades mindre av den ekonomiska avmattningen. Marknaden för avsalumassa var stark under första halvåret för att bromsa kraftigt under fjärde kvartalet till följd av lägre pappersproduktion och över

28 utbud. Leveranserna till Europa, USA och Japan sjönk, medan de steg till Asien. För helåret steg massaleveranserna globalt endast marginellt med minskade leveranser av blekt barrsulfatmasssa och ökade av lövsulfat. Massalagren steg, och priset på blekt barrsulfatmassa, som ökade fram till sommaren, sjönk med över 25 procent under andra halvåret. Marknaden för sågade trävaror påverkades starkt av minskat byggande i spåren av finanskrisen i Nordamerika och Europa. Trots vikande efterfrågan på sågade trävaror i världen lyckades de svenska tillverkarna hålla uppe sina leveranser på en hög nivå. Exporten steg med sex procent till 12 miljoner m 3. Särskilt stark var exportökningen till länder i Nordafrika och Mellanöstern. Även till Storbritannien den svenska sågverksindustrins enskilt största exportmarknad hölls leveranserna uppe trots starkt vikande byggkonjunktur. Försämrade priser medförde emellertid att exportvärdet sjönk. Produktionen i Sverige av sågade trävaror föll med drygt sex procent till 17,5 miljoner m 3, och lagren minskade. De inhemska leveranserna av sågade trävaror gick tillbaka med fyra procent till 5,6 miljoner m 3. Produktionen av sågade trävaror i de fyra största producentländerna i Europa Tyskland, Sverige, Finland, Österrike sjönk med omkring 11 procent. Exporten av papper och papp gick tillbaka med drygt två procent till 1,1 miljoner ton. Leveranserna ökade till länder i östra och centrala Europa, medan de minskade med knappt två procent till EU. Produktionen av papper och papp gick tillbaka för andra året i följd och sjönk med 1,7 procent till 11,7 miljoner ton. Exporten av massa minskade med tre procent. Utvecklingen på exportmarknaderna kan delvis tillskrivas valutakursen för den svenska kronan, vilken försvagades snabbt och starkt under andra halvåret. Från mitten av året sjönk kronan med 25 procent mot dollarn och med 14 procent mot euron. Totalt ökade exportvärdet av skogsindustriprodukter med en procent till 129 miljarder kronor. Exportvärdet för sågade trävaror sjönk, medan det steg för papper och massa. Importinnehållet är lågt, vilket bidrar till att den svenska skogsindustrin gynnas av den svagare valutan. Investeringarna i skogsindustrins anläggningar i Sverige uppgick till 11 miljarder kronor, vilket var samma nivå som 27. Betydande investeringar gjordes i olika former av energisatsningar och effektiviseringar. Sågverkens investeringar steg till 2,7 miljarder, och i massa- och pappersindustrin investerades för 6,4 miljarder. Lönsamheten i industrin sjönk under 28. Utöver volymer, priser och valutakurser, vilka påverkar företagens resultat olika beroende på marknader och produktmix, påverkades lönsamheten negativt av ökade kostnader för råvara, energi och transporter. Mot slutet av året sjönk emellertid priset på virkesråvara, olja och el. Dessa sänkningar kan få positiv effekt på resultaten under 29. För att stärka lönsamheten genomför företagen besparings- och effektiviseringsprogram. Utvecklingen av omsättning och resultat för företag noterade på Stockholmsbörsen visas i följande tabell. Omsättning och resultat för börsnoterade skogsindustriföretag Omsättning Årets resultat 3 Företag Stora Enso 1 15,99 19,6-6,53,12 SCA 11,45 15,91 5,6 7,16 Holmen 19,33 19,16,64 1,51 Billerud 7,81 7,77,15,34 Rottneros 2,66 2,93 -,33 -,3 Rörvik Timber 2,39 2,64 -,19,17 Bergs Timber 2,86,74,,1 1 Omräkningskurs SEK/EUR 9,25 år 27 och 9,61 år 28 miljarder kr 2 Räkenskapsår resp Resultat efter skatt Källa: Företagens bokslutsrapporter En effekt av den svaga efterfrågan och försämrade lönsamheten var ökat antal aviseringar om personalneddragningar. År 28 berördes sammanlagt 2 personer i massa-, pappers- och sågverksindustrin av besked om neddragningar, vilket motsvarar fem procent av de anställda. Nedläggningar aviserades eller verkställdes vid två massabruk, två pappersbruk och fyra sågverk. (Jämförelserna avser 27.) 54 55

29 SKOGSINDUSTRIERNA 28 kommunikation bransch- /marknadsanalys styrelse vd administration* arbetsgivarfrågor näringspolitik träpromotion Arbetsrätt/avtal Arbetsmiljö Kompetensfrågor * Administrationen delas av: Skogsindustrierna Trä- och Möbelindustriförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet FoU Miljö Energi Produkter Produkter trä Skog Transporter Svenska träprogrammet Internationella träprogrammet FoU Europeiskt samarbete Skogsindustrierna är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med arbetsgivarfrågor, svensk och övrig europeisk näringspolitik, marknadsfrågor för trämekaniska produkter samt branschanalys och kommunikation. Skogsindustrierna företräder ett 6-tal massa- och papperstillverkare i sammanlagt 28 företag/koncerner och ca 14 sågverk inom ett 7-tal företag och koncerner. Även ett antal företag med nära anknytning till massa,- och pappers, eller trävarutillverkning företräds av Skogsindustrierna. Styrelsen för Skogsindustrierna består av företrädare för medlemsföretagen under ordförandeskap av Leif Brodén, Södra. Verkställande direktör är Marie S. Arwidson. Verksamheten är organiserad i en arbetsgivaravdelning med tre kommittéer, en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer samt en avdelning för träpromotion. Ordföranden i kommittéerna är: Avtal papper/massa: Magnus Hall, Holmen Avtal sågverk: Lars Martinson, Martinsons Kompetensförsörjning: Tommy Haglund, Holmen Forskning: Karin Emilsson, Södra Miljö och Energi: Johanna Svanberg, Nordic Paper Produkter: Göran Nilsson, SCA Produkter trä: Mats Wernersson, Södra Timber Skog: Björn Andrén, Holmen Skog Transport: Stig Wiklund, Stora Enso Transport and Distribution Träpromotion: Ulf Larsson, SCA Timber 56 57

30 Samverkan med andra organisationer Skogsindustrierna samverkar i frågor med ett stort antal andra branschföreningar och näringslivsorganisationer. CEI-Bois, Confédération Européenne des Industries de Bois, är den europeiska paraplyorganisationen för sågverk och annan trämekanisk industri. CEPI, Confederation of European Paper Industries, representerar europeisk massa- och pappersindustri i 19 länder (17 EU-länder plus Norge och Schweiz). ICFPA, International Council of Forest and Paper Associations, är ett forum för den globala skogsindustrin. Industrikommittén, består av ledande företrädare för svenska arbetsgivaroch arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. LRF Skogsägarna, är en riksorganisation för de fyra skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna. Skogsägar före ning arnas medlemmar består av 89 företag som ägs av nästan 15 skogsägare. SKGS (Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet), är ett samarbete på energiområdet mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast- & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret. SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, företräder ca 4 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäringen. Vår uppgift är att tillvarata medlemsföretagens- och arbetsgivarnas intressen. Svenskt Näringsliv, företräder drygt 55 små, medelstora och stora företag. Skogsindustrierna är tillsammans med 5 andra bransch- och arbetsgivarförbund medlemmar i Svenskt Näringsliv. TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet är en bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som verkar i den träförädlande industrin. Om du är intresserad av att få tillgång till materialet digitalt i denna faktasamling hittar du flertalet bilder på vår webbplats, Skogsindustrin En faktasamling Skogsindustrierna Produktion: RGB Grafisk produktion AB Tryck: Brommatryck & Brolins april 29 ISSN:

31 Box 55525, 12 4 Stockholm Tel Fax