SKOGSINDUSTRIN En faktasamling års. branschstatistik

Transkript

1 SKOGSINDUSTRIN En faktasamling 212 års branschstatistik

2 SKOGSINDUSTRIN En faktasamling 212 års branschstatistik I denna faktasamling finns ett sammandrag av statistik för skogsindustrin. Uppgifterna som rapporteras avser år 212 om inget annat anges. På ett enkelt och sammanfattande vis hoppas vi att du med hjälp av denna skrift kan följa skogsindustrin i Sverige och även sätta in den i ett internationellt perspektiv. Om du är intresserad av att få tillgång till material i denna faktasamling hittar du diagrammen i power point och pdf-format för nedladdning på vår webbplats På webbplatsen finns ytterligare information om de områden som visas i faktasamlingen. Skogsindustrin arbetar mot branschgemensamma mätbara hållbarhetsmål. Baserat på en branschgemensam vision har Skogsindustrierna tagit fram en hållbarhetsskrift som förutom att följa upp hållbarhetsmålen har till uppgift att beskriva hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhällsekonomi med skogsindustrin som motor. Läs mer om hållbarhetsarbetet på vår webbplats Skogsindustrin sysselsätter nära 6 personer och exporterade för 123 miljarder kronor 212.

3 Innehåll Sidan Inledning 2 Kort om skogsindustrin 4 Klimatet 7 Sveriges skogar 1 Råvaror 14 Pappers- och massaindustrin 16 Sågverksindustrin 22 Energi 26 Miljö 28 Transporter 31 Återvinning 34 Sociala dimensionen 36 Arbetstid, arbetsolyckor Forskning och utveckling FoU 38 Ekonomisk betydelse 4 Handel, investeringar, sysselsättning Konsumtion i Sverige 42 Internationellt 44 Skogstillgångar, produktion, export, förbrukning, återvinning Konjunktur och marknad 53 Skogsindustrierna 56 3

4 Kort om skogsindustrin Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar sysselsättning i hela landet. Med sin naturliga råvara har skogsindustrin en nyckelroll i utvecklingen mot ett hållbart, biobaserat samhälle. Till skogsindustrin 1 räknas företag inom massa- och pappersindustrin och den trämekaniska industrin. Skogens resurser Ur klimatsynpunkt är skogsresursen mycket värdefull: växande skogar binder koldioxid, och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. Skogsindustrins produkter kan ersätta fossilbaserade material. Trävaror, papper, förpackningsmaterial, hygienpapper är traditionella produkter men skogsindustrin är även den störste producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Branschen producerar el av biobränslen och levererar fjärrvärme till de kommunala näten. Några skogsindustriföretag har investerat i vindkraftverk. Skogsindustrin betydelsefull för svensk ekonomi Skogsindustrin spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 1 12 procent. Den är starkt exportinriktad och eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av skogsindustriprodukter relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans. Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 9 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 75 procent. Sverige en skogsindustriell stormakt Sverige är världens näst största exportör sammanlagt av papper, massa och sågade trävaror. I Europa är den svenska massa- och pappersindustrin respektive sågverksindustrin efter Tyskland störst som producent. Så mycket som en fjärdedel av förbrukningen av pappersmassa i EU tillverkas i Sverige. 4

5 Av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror tillverkas 15 procent i Sverige och motsvarande andel för papper är tio procent. Av den svenska exporten av massa och papper respektive sågade trävaror gick år 212 ca 3 respektive 45 procent till länder utanför EU. Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 211 Kanada Sverige USA Finland Tyskland Ryssland Brasilien Österrike Chile Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade trävaror, milj ton Källa: Skogsindustrierna, CEPI, PPI, FAO, Nationella föreningar Sysselsättning Skogsnäringen 2 har identifierats som ett starkt kluster i Sverige. Samarbete sker med leverantörer inom maskin- och kemiindustrin, transportsektorn, IT-industrin, byggsektorn med flera. Även forsknings- och utbildningsväsendet är viktiga parter i klustret. Genom det här samarbetet genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens. Skogsindustrin ger direkt arbete åt nära 6 personer i Sverige. Tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin uppemot 2 arbeten. I flera län svarar skogsindustrin för 2 procent eller mer av industrisysselsättningen. 1 Till skogsindustri räknas här massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, träskiveindustrin, tillverkning av förpackningar av trä, papper och papp samt snickeriindustrin och tillverkning av förädlade träbränslen. Den enskilt största sektorn är pappersindustrin. 2 Skogsnäringen definieras här som skogsbruket och skogsindustrin. 5

6 Teknik, kunskap och investeringar Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Skogsindustrin, särskilt massa- och pappersindustrin, är kapitalintensiv, och investeringar i nya massalinjer eller pappersmaskiner uppgår till flera miljarder kronor. I genomsnitt utgör skogsindustrins investeringar 15 2 procent av de totala industriinvesteringarna. En stor del av investeringarna i skogsindustrin är miljö- och energirelaterade. Att effektivisera tillverkningen, öka skogstillväxten och utveckla nya produkter med högt förädlingsvärde är prioriterade områden för forskning och utveckling. Skogsareal Massaproduktion Massaexport Pappersproduktion Pappersexport Sågade barrträvaror produktion Sågade barrträvaror export Skogsindustrin motorn i en hållbar bioekonomi Tillväxten i skogen måste öka, samtidigt som vi värnar om den biologiska mångfalden det är en av förutsättningarna för att klara övergången till en hållbar bioekonomi. Baserat på en branschgemensam vision har Skogsindustrierna tagit fram en hållbarhetsskrift som förutom att följa upp hållbarhetsmål har till uppgift att beskriva hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhällsekonomi med skogsindustrin som motor. Skogsindustrins vision om den biobaserade samhällsekonomin tar sikte på 235. På bara två decennier kan vi alltså vara där, i ett samhälle där förnybara resurser dominerar. Och längs vägen skapas tillväxt och jobb i hela landet. Skogsindustriernas hållbarhetsskrift finns för nedladdning och beställning på 6 Sveriges andelar av världens: %

7 Klimatet xid ldio Ko ror sråva Skog Retur pap pe Bioenergi Värmeverk och avfallshantering ch trä ro Massabruk, pappersbruk och sågverk c h od pr tr äv aro r a nt tjä Ut uk te r p Pa pe ro Skogens betydelse för koldioxidbalansen Kol finns i allt levande material. Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt. Härigenom lagras alltså luftens koldioxid som kolföreningar i träd och skogsmark. Koldioxiden lagras vidare i produkter tillverkade av skogsråvara till exempel trä, kartong och papper. Skogen och dess produkter bidrar därmed till att motverka växthuseffekten. En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/eller återanvänds. När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden. Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja. 7

8 Klimatet Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel kolavgivning kolupptag avverkning Princip på hur ett skogsekosystem tar upp och avger kol. Det grönstreckade området indikerar att skogen tar upp mer kol än den avger. I det orangestreckade området är förhållandena de motsatta. Plantskog Ungskog Äldre skog Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) Utsläpp av växthusgaser från olika markanvändningar i Sverige (minus = kolupptag) CO 2 ekvivalenter, miljoner ton/år Skogsmark Jordbruksmark Betesmark Våtmark Bebyggd mark 8 Källa: Naturvårdsverket

9 Sveriges utsläpp av växthusgaser per sektor milj ton CO 2 -ekvivalenter Klimatet Jordbruk 12% Bostäder och lokaler m.m. 6% El- och värmeproduktion 16% Inrikes transporter 33% Avfall 3% Övriga sektorer 2% Industri 26% Övrig industri 25% Skogsindustri 1% Källa: Naturvårdsverket, SCB CO 2 -utsläpp* per ton avsalumassa och papper kg * Baserat på skogsindustrins bränsleförbrukning, exkl fossila bränslen för mottrycksproduktion. År 211 är estimerat efter tre kvartals rapportering. Källa: SCB 9

10 Sveriges skogar Det svenska virkesförrådets utveckling Miljoner m³sk * SKA8** Prognos * m³sk = skogskubikmeter ** SKA = Skogliga konsekvensanalyser Källa: Skogsstyrelsen Tillväxten är större än avverkningen Miljoner m³sk/år * * m³sk = skogskubikmeter Tillväxt Förrådsuppbyggnad Avverkning 1 Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen

11 Skogsmarkens fördelning på ägarkategorier Sveriges skogar Stat* 3% Övriga allmänna ägare** 2% Statsägda aktiebolag 14% Enskilda ägare 5% Privata aktiebolag 25% Övriga privata ägare*** 6% *Statliga fonder, stiftelser, etc. **Kommuner, landsting, stiftelser, fonder, etc. ***Allmänningar, besparingsskogar, kyrkan. Källa: Skogsstyrelsen Trädslagens andel av det svenska virkesförrådet Övriga lövträd 6% Björk 13% Tall 4% Gran 41% Källa: Riksskogstaxeringen 11

12 Sveriges skogar Certifierad skogsmark Miljoner ha FSC* PEFC** * FSC, Forest Stewardship Council ** PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes Observera att viss skogsmarksareal är certifierad genom både FSC och PEFC. Källa: Svenska FSC, Svenska PEFC Produktion av trädbränsle 211 Spån och bark Skogsflis/kross Pellets och briketter Flis från rundved Returträ Brännved, långved Grot (grenar och toppar, ej flisat) TWh Källa: Svenska Träbränsleföreningen 12

13 Naturvårdsavsättningar skogsmark Sveriges skogar Brukad produktiv skog 21,2 miljoner hektar (75% av skogsmarken) Skog avsatt för naturvård 3,1 miljoner hektar Nationalparker Naturreservat Biotopskydd Naturvårdsavtal Frivilliga avsättningar Improduktiv skogsmark (som inte får brukas enligt skogsvårdslagen) utanför den avsatta skogen, 4, miljoner hektar. Källa: Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen 13

14 Råvaror Skogsindustrins virkesförsörjning 211 Miljoner m³fub * Export,9 Import 5,9 Sågtimmer 34,3 Sågverk & plywoodind. 24,7 Från skogen 7,9 69,7 Flis 9,6 Brännved o dyl 6,2 Massaved 35,4 Träfiberind. 45, * Fasta kubikmeter under bark Källa: SDC Råvaruanvändning vid papperstillverkning Fyllnads- och bestrykningsmedel 11% Returpappersmassa 12% Halvkemisk massa 3% Kemisk massa 47% Mekanisk massa 27% Total pappersproduktion: 11,4 miljoner ton 14

15 Returpapper som råvara i pappersindustrin Fördelning på sortiment och användningsområde Råvaror 1 ton Returpapperssortiment: Används vid tillverkning av: 16 Övrigt Kartong Wellpapp 14 Bättre sortiment Mjukpapper Kartong 12 Wellpappretur Liner och fluting för wellpapp 1 8 Mjukpapper Kartong 6 4 Tidningar, tidskrifter, kataloger etc. Tidningspapper 2 15

16 Pappers- och massaindustrin Papper Produktion och leveranser Miljoner ton Produktion Export Inhemska leveranser /12 Avsalumassa Produktion och leveranser Miljoner ton Produktion Export Inhemska leveranser /12 16

17 Pappers- och massaindustrin Pappersleveranser till vissa marknader Tyskland Storbritannien Sverige Italien Nederländerna Frankrike Danmark Kina Norge Spanien Polen Turkiet Finland Belgien/Luxemburg Österrike Japan Ryssland Saudi Arabien,2,4,6,8 1, 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Totala leveranser: 11,4 miljoner ton (211: 11,2) Export totalt: 1,2 miljoner ton (211: 1,) Export till EU: 7, miljoner ton (211: 7,) Massaleveranser till vissa marknader Miljoner ton Tyskland Kina Sverige Frankrike Italien Storbritannien Österrike Spanien Indien Indonesien Belgien/Luxemburg Turkiet Polen Norge Ungern Schweiz Thailand Nederländerna Finland,1,2,3,4,5,6,7,8 Totala leveranser: 3,8 miljoner ton (211: 3,5) Miljoner ton Export totalt: 3,3 miljoner ton (211: 3,1) Export till EU: 2,2 miljoner ton (211:2,2) 17

18 Pappers- och massaindustrin Export av papper, fördelad på produktslag Tidningspapper Trähaltigt tryckpapper Träfritt tryckpapper Mjukpapper Förpackningspapper Kartong för förpackning Wellpappmaterial Övrigt papper och kartong,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 Miljoner ton Total export: 1,2 miljoner ton 212 1, miljoner ton 211 1,1 miljoner ton Export av massa, fördelad på produktslag Blekt sulfat av barrved Övrig kemisk massa Mekanisk massa,4,8 1,2 1,6 2, 2,4 2,8 Miljoner ton Total export: 3,3 miljoner ton 212 3,1 miljoner ton 211 3,2 miljoner ton

19 Pappers- och massaindustrin Struktur tillverkning av papper De tolv största bruken svarar för 7 procent av kapaciteten Antal/procent Antal bruk Andel av kapacitet ton i kapacitet Struktur tillverkning av avsalumassa De sex största bruken svarar för 66 procent av kapaciteten Antal/procent Antal bruk Andel av kapacitet ton i kapacitet 19

20 Pappers- och massaindustrin Pappersproduktion Förändr. i % 1 ton /11 Tidningspapper , Trähaltigt (TH) tryckpapper ,5 Träfritt (TF) tryckpapper ,5 Mjukpapper ,6 Förpackningspapper ,6 -därav säckpapper ,2 Wellpappmaterial ,4 -därav kraftliner ,3 Kartong för förpackning ,4 Övrigt papper och kartong ,9 Totalt papper och kartong ,8 Massaproduktion Totalt För avsalu Förändr. i % Förändr. i % 1 ton / /11 Mekanisk , ,4 Halvkemisk ,5, Blekt sulfat barr , ,6 Övrig kemisk massa , ,7 Totalt massa , ,8 2

21 Papper Pappers- och massaindustrin Antal fabriker Total kapacitet, miljoner ton 7,2 9,5 11,1 12,1 12,2 Kapacitet per fabrik, 1 ton Produktion, miljoner ton 6,2 8,4 1,8 11,4 11,4 Export, miljoner ton 4,5 6,7 8,9 1,1 1,3 Exportvärde, miljarder kr Största köparländer, 1 ton Tyskland Storbritannien Italien Frankrike Massa Antal fabriker Total kapacitet, miljoner ton 1,5 1,9 11,7 13,1 13,3 Kapacitet per fabrik, 1 ton Produktion, miljoner ton 8,7 9,9 11,5 11,9 12 Export, miljoner ton 3, 2,7 3,1 3,2 3,3 Exportvärde, miljarder kr Största köparländer, 1 ton Tyskland Italien Frankrike Kina

22 Sågverksindustrin Produktion och export av sågade barrträvaror Miljoner m³ Produktion 199 Produktion: 15,8 miljoner m³ (211: 16,4) Export: 11,8 miljoner m³ (211: 11,6) 2 Export Sveriges export av sågade barrträvaror till de största marknaderna 21 Källa: SCB, Skogsindustrierna Storbritannien Egypten Tyskland Norge Nederländerna Japan Danmark Algeriet Frankrike Saudiarabien Marocko Belgien Tunisien Italien,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, Total export: 11,8 miljoner m³ (211: 11,6) Miljoner m³ 22 Källa: SCB

23 Sågverksindustrin Export av sågade och hyvlade barrträvaror Miljoner m³ Sågad furu Sågad gran Hyvlat virke 212 Källa: SCB Utomeuropeiska marknaders andel av den svenska barrträvaruexporten Procent Källa: SCB 23

24 Sågverksindustrin Sveriges största tillverkare av sågade barrträvaror Produktion 211 Setra Trävaror SCA Timber Södra Timber Vida Moelven Stora Enso Timber Holmen Rörvik Timber Karl Hedin Martinsons,,5 1, 1,5 2, Miljoner m³ 24

25 Sågade trävaror Sågverksindustrin Antal sågverk prod >1 m 3 /år Produktion per sågverk, 1 m 3 (ca) Total sågverksproduktion, miljoner m 3 11,2 11,7 16,3 17, 15,8 Export, miljoner m 3 5,9 6,5 11,1 11,5 11,8 Exportvärde, miljarder kr 5, ,4 24,3 22, Stora köparländer, 1 m 3 Storbritannien Egypten Tyskland Träskiveindustrin Antal anläggningar Produktion Spånskivor, 1 m * ** Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m * Träskivor totalt, 1 m Exportvolym Spånskivor, 1 m * ** Plywood, träfiberskivor och MDF, 1 m * ** Träskivor totalt, 1 m Exportvärde totalt***, milj kr * Från och med 21 visas endast värdena för spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF som ett totalt värde för träskivor ** Från och med 212 ingår endast värdena för spånskivor och plywood. ***Inkl MDF (Medium Density Fiberboard) fr.o.m 22 25

26 Energi Elförbrukning Massa- och pappersindustrin TWh Total elförbrukning 1 5 Därav mottryck Förbrukning av bioenergi och olja Massa- och pappersindustrin 1 toe Bioenergi Olja Exkl. bränsle för mottryckskraft. År 212 är estimerat efter rapportering tre kvartal. Källa: SCB 211 Källa: SCB

27 Energi Specifik elförbrukning kwh per ton papper Källa: SCB Skogsindustrins fjärrvärmeleveranser TWh värme 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: Skogsindustriernas miljödatabas 27

28 Miljö Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar Massa och papper Trävaror *Sågverk och övrig trävaruindustri Källa: SCB Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Procent Massa Papper Sågade trävaror

29 Lösta organiska ämnen (COD) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton COD 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 Massaproduktion COD-utsläpp, År Klorerad organisk substans (AOX) Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk Miljoner ton massa 1 ton AOX AOX kg/ton blekt kemisk massa AOX-utsläpp 5 AOX kg/ton blekt kemisk massa År Miljö

30 Miljö 3 Svavel Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk 1 ton svavel Miljoner ton massa Massaproduktion Svavelutsläpp År Ökad produktion och minskade utsläpp 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Pappersproduktion Kväveoxider Löst organisk Svavel Massaproduktion Kväve substans (COD) Klorerad Elanvändning Fosfor Fossil koldioxid organisk substans (AOX)

31 Transporter Transportmedel vid export Massa och papper 211 Järnväg 16% Lastbil 11% Sågade trävaror 211 Järnväg,3% Lastbil 38% Fartyg 73% Totalt: 13,1 miljoner ton Fartyg 61% Totalt: ca 6,1 miljoner ton Källa: Trafikanalys, Trafikverket Skogsindustrins andel av näringslivets transporter 211 Export Inrikes 45% 53% 27% 22% 25% 7% Fartyg**Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) Fartyg**Järnväg* Svensk lastbil (mätt i ton) *exklusive malmbanan **lastade varor Källa: Trafikanalys, Trafikverket 31

32 Transporter Transportmedel vid landtransporter i Sverige 211 (procentuell fördelning) % Järnväg Lastbil 4 2 Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Källa: Trafikanalys Transportmedel vid landtransporter i Sverige 211 (milj. tonkm) Rundvirke Flis Trävaror Massa Papper Järnväg Lastbil Källa: Trafikanalys 32

33 Transporter Skogsindustrins landtransporter 211 Järnväg 68 milj.ton km Lastbil 7 milj.ton 27% 22% < % Skogsprodukter Järnmalm Metaller Övrigt 45% > km 11 km Medeltransportavstånd skogsprodukter Källa: Trafikanalys och Trafikverket Dieselpriser, exkl. moms, pumppris bemannad station exkl. bonus/återbäring/rabatter SEK/liter Skatt exkl. moms Produkt inkl. marginal Källa: SPBI (Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet) 33

34 Återvinning Förbrukning, insamling, import och export av returpapper i Sverige Miljoner ton 2, 1,5 Förbrukning Insamling 1, Import,5 Export, /12 Inblandningsgrad av returpapper i olika papperskvaliteter Mjukpapper 7% Kraftpapper, träfrittoch trähaltigt tryckpapper % Kartong 8% Wellpappmaterial 25% Tidningspapper 35% Total produktion: 11,4 miljoner ton Produktion i miljoner ton 34

35 Återvinning Konsumtion och materialåtervinning av papper samt andel materialåtervinning i procent av konsumtion, ton % 94%* Konsumtion Materialåtervinning 2 77% Förpackningar Tidningar Kontorspapper * Uppskattad konsumtion Återvinning* av avfall från tillverkningsprocessen vid massa- och pappersbruk % *Andel material- och energiåtervinning samt övrigt nyttiggörande av totala mängden avfall. ** Fr o m 211 inkluderas inte bark. Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Skogsindustrierna ** 35

36 Sociala dimensionen Arbetstid Massa- och pappersindustrin Timmar Arbetare Tjänstemän Genomsnittlig faktisk veckoarbetstid exkl övertid för exkl heltidsanställda övertid för heltidsanställda. Källa: Hewitt Källa: Löneanalyser AON Hewitt Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Massa- och pappersindustrin % Samtliga Arbetare Tjänstemän Kvinnor Källa: AON Hewitt

37 Sociala dimensionen Antalet arbetsolyckor med minst en dags frånvaro Massa-, pappers- och papptillverkning SNI 17.1 Sågverk, hyvlerier och träimpregnering SNI (prel) Antalet arbetsolyckor per 1 anställda som medfört sjukfrånvaro Källa: Arbetsmiljöverket, SCB * Massa, pappers- och pappindustrin SNI 17.1 Sågverk, hyvlerier och träimpregneringsverk SNI 16.1 * preliminär Källa: Arbetsmiljöverket, SCB 37

38 Forskning och utveckling FoU Områden för skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 21* Bioenergi 139 Mkr Övrigt 34 Mkr Trä 14 Mkr Skog 39 Mkr Massa och papper 575 Mkr *Enligt enkät till FoU-utförarna vid UHI, totalt 1 2 Mkr. 38

39 Forskning och utveckling FoU Finansiärer av skoglig och skogsindustriell FoU vid universitet, högskolor och institut (UHI) 21* Privata fonder och stiftelser 13% EU 6% Statliga basanslag 31% Företag 27% Statliga fonder, myndigheter och råd 23% *Enligt enkät till FoU-utförarna vid UHI, totalt 1 2 Mkr. 39

40 Ekonomisk betydelse Export och import av några varugrupper Skogsindustriprodukter Bilar, bildelar Elektrovaror, telekom Maskiner, övr. verkst.prod. Energivaror Mineralvaror Läkemedel Export Import Övr. kemiska produkter Miljarder kronor Total export: miljarder kronor (211: miljarder kronor) Total import: 1 11 miljarder kronor (211: miljarder kronor) Handel med skogsindustriprodukter Papper och papp Varor av papper och papp Massa, returpapper Sågade trävaror Export Import Rundvirke, flis, spån Fanér, skivor, trävaror m m Källa: SCB Miljarder kronor 4 Källa: SCB

41 Investeringar i skogsindustrin Anläggningar i Sverige Miljarder kronor Anställda i skogsnäringen Massa- och pappersindustrin Snickeri- och skivindustrin mm Sågverksindustrin Förpacknings- och annan pappersvaruindustri Skogsbruket Ekonomisk betydelse Massa och papper Sågverk Papperskonvertering Löpande penningvärde; år 213 prognos Källa: SCB, februarienkät tal Totalt antal anställda: 76 Källa: SCB Företagens ekonomi, preliminära uppgifter för

42 Konsumtion Uppskattad förbrukning av sågade barrträvaror i Sverige: ca 5 milj m 3 Ej bygglovspliktig ROT 19% Pallar och emballage 18% Industriträ* 15% Bygglovspliktig ROT 34% Limträ 4% Nybyggnation 1% *Trävaror till industrier som tillverkar t.ex. golv, möbler, fönster och dörrar samt trappor eller komponenter för tillverkning av sådana produkter. 42 Papperskonsumtion i Sverige per kvalitet Wellpappmaterial 25% Övrigt papper & Kartong för kartong 3% förpackning 19% Papper för förpackning 5% Tidningspapper 19% Mjukpapper 12% Trähaltigt tryckpapper 5% Träfritt tryckpapper 12% Papperskonsumtion 212: 1,9 miljoner ton (211 1,9 miljoner ton) Källa: Skogsindustrierna, SCB

43 Konsumtion Papperskonsumtionen i Sverige miljoner ton 2,5 2, 1,5 1,, Inhemska leveranser Import Källa: Skogsindustrierna, SCB 43

44 Internationellt Världens skogar: 4 miljarder hektar Europa 25% 1 5 milj ha (inkl Ryssland) Sydamerika 21% 864 milj ha Oceanien 5% 191 milj ha Nord- och Centralamerika 17% 75 milj ha Asien 15% 593 milj ha Afrika 17% 674 milj ha Källa: FAO 21 Virkesanvändning i världen Miljoner m 3 sk Industrived Brännved 44 Källa: FAO 21

45 Pappersproduktion i världen 211 per region Oceanien 1% Afrika 1% Latinamerika 5% Internationellt Nordamerika 22% Asien 44% Europa 27% Total produktion: 399 miljoner ton (21: 394) Källa: PPI Pappersproduktion i världen 211 per kvalitet Kartong för förpackningar 13% Övrigt papper 8% Tidningspapper 8% Skriv- och tryckpapper 28% Wellpappmaterial 35% Mjukpapper 8% Total produktion: 399 miljoner ton (21: 394) Källa: PPI 45

46 Internationellt Massaproduktion i världen 211 per region Oceanien 2% Latinamerika 12% Afrika 1% Asien 23% Nordamerika 37% Europa 25% Total produktion: 184 miljoner ton (21: 186) Källa: PPI Massaproduktion i världen 211 per kvalitet Övrig massa 9% Mekanisk massa 2% Kemisk massa 71% Total produktion: 184 miljoner ton (21: 186) 46 Källa: PPI

47 Produktion och export av papper 211 Internationellt Japan Brasilien Ryssland Rep. Korea Italien Indonesien Frankrike Kina Kanada Sverige Tyskland Finland USA Total världsproduktion: 399 miljoner ton Total världsexport: 112 miljoner ton Miljoner ton Export Produktion Källa: PPI, CEPI Produktion och export av massa 211 Kina Japan Norge Tyskland Portugal Ryssland Finland Indonesien Sverige Chile USA Brasilien Kanada Total världsproduktion: 184 miljoner ton Total världsexport: 45 miljoner ton Miljoner ton Export Produktion Källa: PPI, CEPI 47

48 Internationellt Världens största papperstillverkare International Paper APP/Sinar Mas UPM Nine Dragons Stora Enso Oji Georgia-Pacific Region där tillverkningen är belägen Nippon Paper Group Nordamerika Rock Tenn Västra Europa Smurfit Kappa Östra Europa Sappi SCA Latinamerika Mondi Asien Shandong Chenming Oceanien & Afrika Lee & Man Kapacitet, 1 -tal årston Diagrammet visar läget fjärde kvartalet 212. Världens största tillverkare av marknadsmassa, blekt sulfat Källa: Pöyry Fibria RGE/APRIL Arauco CMPC International Paper* Georgia-Pacific Suzano UPM* Lövmassa APP/Sinar Mas* Södra Barrmassa Weyerhaeuser Domtar* Stora Enso* Metsä Group* Eldorado Kapacitet, 1 -tal årston 48 Diagrammet visar läget fjärde kvartalet 212. * Inklusive export till egna bruk (captive pulp) Källa: Pöyry

49 Förbrukning av papper i Europa 211 Leveranser från olika länder/regioner Latinamerika, Övriga Europa 24% Nordamerika 2% Internationellt Asien, Afrika, Oceanien 1% Tyskland 28% Storbritannien 6% Finland 9% Italien 1% Total förbrukning: 82 miljoner ton (21: 83) Frankrike 1% Sverige 1% Källa: CEPI Förbrukning av papper i Europa 211 Per kvalitet Övrigt papper och kartong 5% Kartong för förpackning 7% Wellpappmaterial 29% Papper för förpackning 8% Total förbrukning: 82 miljoner ton (21: 85) Tidningspapper 11% Trähaltigt tryckpapper 14% Träfritt tryckpapper 17% Mjukpapper 9% Källa: CEPI 49

50 Internationellt Råvaruanvändning vid pappersproduktion i Europa 211 Fyllnads- och bestrykningsmedel 15% Övrig massa 1% Kemisk massa 29% Returpappersmassa 44% Mekanisk massa 11% Total pappersproduktion: 95 miljoner ton (21: 97) Källa: CEPI Återvinning av pappersprodukter Procent av konsumtionen 211 Schweiz Tyskland Japan Sverige Europa* Finland USA Italien % * med Europa avses EU27, Norge och Schweiz. Världen 57 5 Källa: PPI, CEPI

51 Världens produktion av sågade barrträvaror Miljoner m³ Internationellt Källa: FAO Källa: FAO Produktion och export av sågade barrträvaror 211 Miljoner m³ USA Kanada Ryssland Tyskland Kina Total världsproduktion: 29 miljoner m³ (21: 28) Total världsexport: 99 miljoner m³ (21: 93) Sverige Indien Finland Österrike Japan Brasilien Frankrike Produktion Export Chile Källa: FAO 51

52 Internationellt Världens tio största producenter av sågade barrträvaror 211 (baserat på produktionsvolym) West Fraser Weyerhaeuser Canfor Stora Enso Timber Tolko Sierra-Pacific Resolute FP Arauco Hampton Affiliates Interfor Georgia Pacific Miljoner m³ (netto) Källa: Wood Markets Förbrukning av sågade barrträvaror 211 m³ per capita Estland Finland Österrike Sverige Norge Lettland Kanada Danmark Tyskland USA Frankrike Storbritannien Japan Saudiarabien Ryssland Spanien Egypten Kina,,1,2,3,4,5,6,7,8,9 1, 52 Källa: UNECE, FAO

53 Konjunktur och marknad 212 Världen Tillväxten i världsekonomin var fortsatt svag under 212. Osäkerheten om skuldkrisen i euroområdet präglade ekonomin. Sammanlagt beräknas BNP i världen ha stigit med 3,1 procent (211: 3,8 procent), medan ekonomin i EU krympte med,2 procent (211: 1,5 procent). I USA skedde en viss återhämtning och BNP steg med 2,2 procent (211: 1,8 procent). Även i tillväxtländer bromsade den ekonomiska aktiviteten men tillväxttakten var ändå betydligt starkare än i traditionella industriländer; i Kina växte BNP med 7,8 procent (211: 9,3 procent). Världshandeln dämpades. Svensk ekonomi Tillväxten i den svenska ekonomin med starkt exportberoende dämpades och blev,8 procent för helåret (211: 3,7). Exporten från Sverige gick tillbaka med nära fyra procent. Skogsindustrin Den svaga ekonomiska utvecklingen i EU bidrog till att efterfrågan på skogsindustriprodukter gick tillbaka på huvudmarknaden Europa, och skogsindustriföretagen fortsatte att söka marknader utanför EU. Svenska företag ökade exportvolymerna av sågade trävaror, massa och papper men värdet av exporten sjönk med nära fyra procent till 123 miljarder kronor till följd av lägre priser för många produkter och oförmånlig valutakursutveckling. Export av papper är över hälften av exportvärdet eller 66 miljarder kronor. Sågade trävaror Marknaden för sågade trävaror försvagades under året på huvudmarknaden Europa, och den europeiska sågverksproduktionen bedöms ha fallit med omkring fem procent. Den svenska produktionen av sågade trävaror var den lägsta på mer än tio år eller preliminärt 15,8 miljoner m 3. Lagren förblev låga. Exporten steg med två procent till nära tolv miljoner m 3 med ett exportvärde av 22 miljarder kronor. 53

54 Papper Pappersproduktionen i världen bedöms ha ökat med en procent och översteg 4 miljoner ton. Tillverkningen fortsatte att stiga i Kina, men gick tillbaka i Europa med två procent till 92 miljoner ton. I USA sjönk produktionen med drygt en procent och i Kanada med över tio procent. Trenden med minskad produktionskapacitet i mogna ekonomier och ökad i tillväxtekonomier fortsatte. Neddragningen av kapacitet har främst gällt grafiska papper som svar på minskad efterfrågan. Konsumtionen av papper i Europa beräknas ha minskat med fyra till fem procent till preliminärt 79 miljoner ton. Efterfrågan av grafiska papper gick tillbaka med sex procent, med starkast nedgång för tidningspapper med tio procent. Även i Sverige är det grafiska papper som svarar för konsumtionsminskningen. Förbrukningen i Sverige av hygienpapper har successivt stigit med ett par procent per år. Pappersproduktion i Sverige har de tre senaste åren planat ut på nivån 11,4 miljoner ton, vilket är 6 ton eller fem procent lägre än toppåret 26. År 212 steg produktionen av förpackningsmaterial med nära tre procent till 5,6 miljoner ton, medan tillverkningen av grafiska papper sammantaget minskade med en procent till 5,4 miljoner ton. Exporten av papper steg med två procent eller 2 ton till drygt tio miljoner ton. Till huvudmarknaden EU var exportvolymen i stort oförändrad medan exporten steg kraftigt till länder i Asien och Nordafrika. Massa Massaleveranserna globalt steg med nära tre procent under 212. Till Europa och till USA var leveranserna på oförändrad nivå jämfört med föregående år, medan de steg med tio procent till Kina. Kina ensamt tar emot nära en fjärdedel av de globala leveranserna och påverkar därmed massamarknaden starkt. Efter att ha stigit i början av året sjönk massapriset andra och tredje kvartalet men började röra sig uppåt mot slutet av året. Priset var genomsnittligt lägre år 212 än 211. Sveriges massaproduktion (här avses enbart den massa som säljs på öppna marknaden) var på oförändrad nivå jämfört med året innan. Exportvolymen steg kraftigt, bland annat till följd av stark exportutveckling till Kina. 54

55 Neddragningar, strukturförändringar och investeringar Behov att minska kostnaderna och effektivisera verksamheten för att förbättra lönsamheten bidrog till att omfattande aviseringar om personalneddragningar i sågverks-, massa- och pappersindustrin fortsatte under 212, i flera fall kopplat till nedläggningar av enheter. Sammanlagt 6 personer berördes av aviseringar om personalneddragningar i sågverksindustrin och 1 1 i massa- och pappersindustrin. Sju sågverk aviserade om nedläggning, ett kartongbruk lades ned under året och ett pappersbruk lades ned strax före årsskiftet. Överkapacitet motiverade att en tidningspappersmaskin stängdes i december, och flera stängningar av pappersmaskiner aviserades för 213. Andra strukturförändringar under året var Billeruds förvärv av förpackningspappersverksamhet i Finland från UPM samt samgående mellan Billerud och Korsnäs till BillerudKorsnäs. SCA avyttrade förpackningsverksamheten, utom kraftlinertillverkningen, till det brittiska förpackningsföretaget DS Smith, och avyttrade också tidningspappers- och tidskriftspapperstillverkning i Storbritannien och Österrike. Samtidigt förvärvade SCA mjukpappersoch hygienproduktverksamhet i Europa, Asien och Latinamerika samt en trävaruleverantör i Frankrike. Munksjö tillkännagav samgående med finska Ahlstroms affärsområde för bland annat etikettpapper för att skapa ett stort specialpappersföretag; samgåendet kräver godkännande av EUs konkurrensmyndighet. Investeringarna i sågverks-, massa- och pappersindustrins anläggningar i Sverige uppgick till 7,5 miljarder kronor. De var i stor utsträckning energirelaterade, men även investeringar för bättre råvaruutnyttjande, effektivare vedhantering och ökad torkkapacitet i sågverk förekom. (Jämförelser avser 211) 55

56 Skogsindustrierna Styrelse VD Kommunikation Administration* Bransch- och marknadsanalys Industriarbetsgivarna** VD och sekretariat Förhandlingsenhet Juridik- och expertenhet Näringspolitik Energi FoU Miljö Produkter Produkter trä Skog Transporter Svenskt Trä Svenska träprogrammet Internationella träprogrammet Europeiskt samarbete FoU ** Administrationen delas av: - Skogsindustrierna - Trä- och Möbelföretagen - Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet - Grafiska Företagens Förbund ** Tillsammans med gruv-, stål- och metallsektorerna 56

57 Skogsindustrierna är massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. I samverkan med företagen arbetar Skogsindustrierna med arbetsgivarfrågor, svensk och övrig europeisk näringspolitik, branschanalys och kommunikation. Arbetsgivarverksamheten bedrivs tillsammans med gruvsektorn och stål- och metallsektorn inom organisationen Industriarbetsgivarna. Inom Skogsindustrierna ingår avdelningen Svenskt Trä som verkar för kunskapsspridning, inspiration och utveckling som rör trä, träprodukter och träbyggande. Skogsindustrierna företräder ett 5-tal massa- och papperstillverkare i sammanlagt 22 koncerner/företag och cirka 125 sågverk i cirka 6 koncerner/ företag samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Styrelsen för Skogsindustrierna består av företrädare för medlemsföretagen under ordförandeskap av Ulf Larsson, SCA. Verkställande direktör är Marie S. Arwidson. Verksamheten är organiserad i en näringspolitisk avdelning med sex kommittéer samt avdelningen Svenskt Trä. Kommittéer för arbetsgivarfrågor arbetar inom Industriarbetsgivarna. Ordförande i kommittéerna är: Avtal massa/papper (Industriarbetsgivarna): Mats Nordlander, Stora Enso Avtal sågverk (Industriarbetsgivarna): Lars Martinson, Martinsons Såg Kompetensförsörjning (Industriarbetsgivarna): Maria Magnesjö-Nilsson, Södra Skogsägarna Forskning: Örjan Petterson, SCA Miljö och Energi: Göran Lindqvist, Arctic Paper Produkter: Göran Nilsson, SCA Produkter trä: Sven Nilsson, Gällö Skog: Johan Lindman, Stora Enso Transport: Magnus Svensson, SCA Transforest Svenskt Trä: Peter Eklund, Bergkvist-Insjön 57

58 Samverkan med andra organisationer Skogsindustrierna samverkar i många frågor med ett stort antal andra branschföreningar och näringslivsorganisationer. CEI-Bois, Confédération Européenne des Industries de Bois, är den europeiska paraplyorganisationen för sågverk och annan trämekanisk industri. CEPI, Confederation of European Paper Industries, representerar europeisk massa- och pappersindustri i 18 länder (17 EU-länder plus Norge). Föreningen Skogen, är en ideell förening för skogsägare, tjänstemän, maskinförare och företagare som verkar för bättre skogar och ett aktivare skogsbruk. Föreningen Skogen har 8 medlemmar. Grafiska Företagens Förbund, GFF, företräder 514 medlemsföretag och är arbetsgivar- och branschorganisationen för företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och närliggande verksamhetsområden. ICFPA, International Council of Forest and Paper Associations, är ett forum för den globala skogsindustrin. Industrirådet, består av ledande företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. LRF Skogsägarna, är en riksorganisation för de fyra skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. Skogsägarföreningarna har totalt 112 medlemmar som tillsammans äger 6,1 miljoner hektar skog. 58

59 Näringslivets Transportråd är en arena för transportköpare där svenska industri- och handelsföretag möts för diskussion, utveckling och kunskapsutbyte om transporter. SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet), är ett samarbete på energiområdet mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast- & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret. SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, företräder ca 4 medlemsföretag med verksamhet inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårdsnäringen. Uppgiften är att tillvarata medlemsföretagens- och arbetsgivarnas intressen. Svenskt Näringsliv, företräder drygt 6 små, medelstora och stora företag. Skogsindustrierna är tillsammans med 49 andra bransch- och arbetsgivarförbund medlemmar i Svenskt Näringsliv. Trä- och Möbelföretagen, TMF, är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige och företräder cirka 75 medlemsföretag som sammanlagt sysselsätter cirka 3 anställda. Skogsindustrin En faktasamling 213 Skogsindustrierna Produktion: Curt Lundberg Tryck: Grafiska Punkten, Växjö Papper: 115 g Arctic Volume från Arctic Paper Munkedals AB ISSN:

60 Box 55525, 12 4 Stockholm Tel info@skogsindustrierna.org