Mutor och bestickning i byggbranschen

Transkript

1 Handelsrätt C Department of Commercial Law Uppsats HT 2005 Institutionen för Handelsrätt Författare: Martin Mörman & Karin Sundh Handledare: Kjell Adolfsson

2 Sammanfattning Mutor och bestickning har fått mycket uppmärksamhet i media under de senaste åren. Alla minns vi Systembolagshärvan, läkarna som åkte på bjudresor och nu senast var det H&M som anklagades för att ha mutat modereportrar. En bransch, vars rykte är speciellt skamfilat på grund av mutbrott, bestickning och korruption, är byggbranschen. Då det inom byggbranschen ofta är kommunala organisationer som mutas är det extra allvarligt, eftersom den offentliga sektorn består av förtroendevalda och dess verksamhet ska bedrivas för allmänhetens bästa. Vi ska i denna uppsats ta reda på var gränsen för muta går inom byggbranschen, eller om man så vill: Hur mycket får man göra utan att gå över gränsen för vad som juridiskt räknas som muta inom byggbranschen? Finns det något som samhället kan göra för att förhindra och minska antalet mutbrott? En muta kan bestå av vad som helst som kan räknas som en otillbörlig belöning för mottagaren. Lagen ger ingen tydlig gräns över vad som är en acceptabel gåva och vad som är muta. Det finns en gråzon mellan det lagliga och det olagliga. När domstolen dömer ska den, enligt lagens förarbeten, ta hänsyn till alla faktorer i det aktuella fallet och göra en samlad bedömning av alla omständigheter. Då varken lagen eller förarbetena ger en klar definition av vad som är otillbörligt är domstolarna hänvisade till rättspraxis och doktrin. När det gäller resor/konferenser och liknande kan man generellt säga att något räknas som otillbörligt om det saknas ett kvalificerat syfte eller ett kvalificerat program, medan det normalt är okej om detta krav uppfylls. För gåvor bör värdet inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet. Vid speciella högtidsdagar får värdet vara lite högre men bör inte överstiga 3 % av prisbasbeloppet. Viktigt att komma ihåg att värdet inte är det viktiga utan det är om gåvan medför förtroendeskada för mottagaren. Vi tror att många offentliganställda är dåligt insatta i lagstiftningen angående mutbrott och att Sveriges Kommuner och Landsting är dåliga på att informera sina anställda. Om fler visste vad lagen säger, tror vi att antalet brott skulle minska, eftersom vi tror att majoriteten av de anställda inte vill begå brottsliga handlingar.

3 Förkortningslista DB HD NJA RSV SFS SOU TR Dom i brottsmål Högsta Domstolen Nytt Juridiskt Arkiv Skatteverket Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar Tingsrätt

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte Avgränsning Disposition 5 2. Vad säger lagen? Bakgrund och syfte med lagstiftningen Lagstiftning angående bestickning Lagstiftning angående mutbrott Mutans beskaffenhet Etiska regler i kommunal verksamhet Etiska regler för byggentreprenörer Rättsfall Rättsfall från byggbranschen Mutning med kontanter, Göteborgs Tingsrätt avd. 6 DB 290/ Mutning med kontanter, Hovrätt över Skåne och Blekinge DB 4213/ Mutning genom rabatterat pris, Ludvika Tingsrätt DB 149/ Mutning genom måltider och annan gästfrihet, Stockholms Tingsrätt, avd 17, DB 10/ Mutning genom resor och konferenser, NJA 1981 s Mutbrott genom resor och konferenser, Stockholms tingsrätt, avd 17, DB 10/ Mutbrott genom resor och konferenser, Västerås Tingsrätt, DB 175/ Mutbrott genom resor och konferenser, Hovrätten över Skåne och Blekinge DB 3089/ Mutbrott genom julgåvor, NJA 1981 s Mutbrott genom överlämnande av födelsedagsgåva, Svea Hovrätt DB 1212/ Analys Analys och diskussion Slutsats 23 Källförteckning Bilaga I: Prisbasbelopp I

5 1. Inledning I detta kapitel ges en första inblick i ämnet som uppsatsen behandlar. Avsnittet tydliggör problembakgrund, syfte och avgränsning vilka ligger till grund för den fortsatta studien. Vidare presenteras en disposition med syfte att ge överblick över uppsatsens upplägg. 1.1 Problembakgrund Mutor och bestickning är två sidor av samma brott som ofta förekommit de senaste åren. Alla minns vi väl Systembolagshärvan och läkarna som åkte på bjudresor. Senast var det Hennes & Mauritz som anklagades för att ha mutat ett antal modereportrar med en weekendresa till New York för att besöka deras modevisning i Central Park 1. Rapporteringen om näringslivet har de senaste åren mer än tidigare präglats av avslöjanden om korruptionshärvor. Det har i sin tur lett till nya frågor, inte minst vilken effekt mutbrott har på tillväxten och på förtroendet för näringslivet och välfärdssystemet. Att ha en effektiv ekobrottsbekämpning är en viktig uppgift för staten för att kunna skydda seriösa företag mot kriminella marknadsaktörer. Ett seriöst företag kan drabbas hårt om konkurrensen sker på helt olika villkor. I ett nytt lagpaket, som presenterades sommaren 2004, ska kretsen av personer som kan straffas för mutbrott vidgas till att även omfatta beslutsfattare från andra länder. Det innebär att en korrupt utländsk politiker inte kan få en fristad i Sverige, utan kan dömas av svensk domstol för brott som begåtts i dennes hemland. 2 Ett annat lagstiftningsprojekt inleddes sommaren 2004 som syftar till att förkorta tiden mellan upptäckt och dom för ekobrott. Det ska ske genom radikala förändringar i det straffprocessuella förfarandet samt en betydande förenkling av domstolsprocessen. 3 En bransch som är särskilt skamfilad är byggbranschen. Mutor och svarta löner verkar vara mer en regel än ett undantag. Sveriges Byggindustrier, som är en medlemsorganisation för svenska företag i byggbranschen, arbetar mycket med att förbättra ryktet för branschen 4. De har även vissa etiska riktlinjer som medlemmarna måste följa. Dessa regler syftar till kostnadseffektivitet, kvalitetstänkande samt att konkurrensen ska ske på lika villkor. Med det menar man att ingen ska konkurrera med medel som är eller kan bedömas vara oetiska c06%5c159635%26SectionId%3dEttan%26menusection%3dStartsidan%3bHuvudnyheter kl. 22:05 2 Dagens Nyheter, 8 juli 2004, Fler kan straffas för mutbrott, Bosse Ringholm, finansminister, och Thomas Bodström, justitieminister. 3 i b 4 Sveriges Byggnadsindustrier: Etiska regler 2001 s 3 5 i b 1

6 Alla byggföretag vill etablera goda kontakter och relationer med sina affärspartners. Många gånger är dessa affärspartners kommuner, som antingen ger bygglov eller har egna entreprenadarbeten som ska utföras. I deras strävan efter att uppnå detta kan det ibland hända att de tar till tveksamma metoder. Ibland medvetet, ibland omedvetet. Det kanske levereras en fin flaska vin som tack för det gångna året, en fin present på någons födelsedag eller de kanske bara ger en kund lift till stan eftersom de ändå är på väg dit. Alla dessa situationer ligger i gråzonen för vad som kan betraktas som muta. Eftersom det inom byggbranschen ofta är kommunala organisationer som mutas, är det extra allvarligt. Den offentliga sektorn består av förtroendevalda och dess verksamhet ska bedrivas för allmänhetens bästa. För att förhindra att korruption breder ut sig i samhället har lagstiftaren skapat lagar, som bemöter brottet från båda sidor: Bestickarens samt mutkolvens. Bestickaren är den som utfäster den olagliga belöningen och den som mottar den är mutkolven. Vi har valt att begränsa oss till byggföretag som i någon mån försöker muta kommunanställda tjänstemän. Därför anser vi att det är av intresse att ta reda på hur kommunernas policy mot mutbrott ser ut. Det är av stor vikt att arbetsgivare har bestämt en gräns för vad som ska gälla vid mottagande av förmåner, samt även att policyn är känd av medarbetarna. När arbetsgivaren brister i detta kan det bli svårare för en domstol att avgöra, om den anställde med vett och vilja överskridit gränserna. Gränsen för bestickning och muta kan många gånger vara svår att se. Institutet Mot Mutor säger Tänk på att när du vill visa gästfrihet kan det vara bestickning. 6 Syftet med lagen är inte i första hand att skydda den fria konkurrensen, vilket den indirekt även gör, utan syftet med lagen är att skydda huvudmannens intresse av lojal tjänsteutövning från sina anställdas sida. Om bestickning och mutor förekommer leder det på sikt till att förtroendet för samhället undermineras och det är detta som lagen i första hand vill råda bot mot. Att den dessutom ser till att konkurrensen inte snedvrids får ses som en positiv bieffekt. 7 I ett rättsfall vid Ludvika tingsrätt utreds det huruvida det är okej att ge ett vänskapligt pris, till en VD för ett kommunalt bostadsbolag där företaget har vissa uppdrag för en ombyggnad av dennes privata bostad. Tingsrätten gjorde bedömningen att det inte förelåg någon avsikt att påverka VD:n i dennes tjänsteutövning och åtalet för bestickning ogillades därför. 8 Det leder oss till frågan vad ett byggföretag egentligen får göra utan att man går över gränsen för vad som räknas som muta/bestickning? Om personer börjar med att muta för att få uppdrag innebär det att de konkurrerar på ett otillbörligt sätt. Vilket i sin tur kan leda till en ond spiral där andra företag tvingas att muta för att få vara med och konkurrera om uppdragen. Vad får det för konsekvens för aktörerna på byggmarknaden? kl. 19:30 7 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 17 8 Ludvika TR dom i brottsmål 149/1994 2

7 I vissa delar av världen är det mycket vanligt med mutor och många företag som vill vara ärliga känner sig tvingade att erbjuda mutor för att ha en chans att få jobben. Många företag har interna regler som säger att den anställde inte får ta emot mutor, men samtidigt tvingas samma anställd att ge mutor för att smörja maskineriet. Mutor tycks vara vanligast gentemot offentliga organisationer, varför är det så? 9 Att gå miste om en säker affär för att någon mutat ens affärspartner gör att det uppstår en uppgivenhet då företagare talar om andras mutor. Att försöka tala en köpt aktör tillrätta är en omöjlig uppgift, vilket leder till irritation, som är svår att bemöta. Den åsidosatta företagaren anser sig sakna möjlighet att klaga öppet, då han saknar rena bevis. David Wästerfors skriver i sin bok, Berättelser om mutor, om hur företagare varit nästan nittionio procent säkra på att få uppdraget men sedan inträffar något i slutskedet som gör att uppdragsgivaren helt plötsligt väljer någon annan. Då undrar man vad som hänt. Det kan förmodas att någon kommit med en bunt sedlar till den som sitter i en beslutande ställning. 10 Att avgöra vad som är en muta och vad som inte är det kan i många fall vara svårt att avgöra. Låt oss ta följande uppdiktade scenario som exempel; BBG är ett mindre byggföretag med säte i Uppsala. Förutom VD:n Niklas finns 50 heltidsanställda. BBG har varit med och byggt ett jättefint energisnålt bostadsområde i Malmö som VD:n Niklas är väldigt nöjd och stolt över. Han förhandlar nu med Uppsala kommun om att bygga likvärdiga hus i ett nytt bostadsområde som planeras i utkanten av Uppsala. BBG bjuder ansvariga tjänstemän vid Uppsala kommun på en resa ner till Malmö för att de live ska kunna titta på detta, enligt Niklas, mästerverk. Tjänstemännen på kommunen ansåg sig dock inte hinna ner och tillbaks på en dag. Det skulle bli jobbigt och de var lite tveksamma. Niklas erbjöd dem därför snabbt att BBG även skulle stå för hotellkostnaderna för en natt. Resan gjorde succé. Både studiebesöket vid de energisnåla husen och besöket på nattklubben var mycket lyckat. Speciellt Bernt, inköpsansvarig, hade en förträfflig afton då han träffade en trevlig kvinna som han numera lär vara förlovad med. Det hela ledde till att BBG fick i uppdrag att vara med och bygga det nya bostadsområdet Energiberga i Uppsala. Det är i slutet av augusti och BBG är ivriga att komma igång innan vintern. Det är mycket som de ska hinna med att göra innan tjälen och snön kommer, bland annat måste grunden till husen gjutas. Byggnadslovet drar ut på tiden och Niklas börjar bli nervös. Även de anställda börjar bli uttråkade av att bara gå och vänta. De börjar till och med ledsna på att spela poker. Niklas börjar bli desperat och bestämmer sig för att ta reda på var flaskhalsen i beslutsledet sitter. Det visar sig att det är Lena på byggnadsnämnden som har otroligt mycket att göra. Folk har gått och blivit galna, helt plötsligt ska alla till och bygga hus, säger Lena till Niklas, där hon sitter bakom högar med byggnadslovsansökningar. Niklas frågar hur lång tid Lena skulle ta på sig för att gå igenom just deras ansökan? Cirka 2 9 Wästerfors David, Berättelser om mutor, Brutus Östlings Bokförlag Symposion Stockholm 2004, s Wästerfors David, Berättelser om mutor, Brutus Östlings Bokförlag Symposion Stockholm 2004, s 76ff 3

8 timmar, tror jag, svarar Lena. Niklas tar till sitt charmigaste leende och frågar: Om du får 200 kr har du lust att stanna kvar efter jobbet och fixa det? Okej, säger Lena, som nästan blir lite generad då hon tycker han är väldigt söt. De 200 kr tyckte Lena att hon kunde anse som ersättning för övertidsarbete. VD:n i det kommunala fastighetsbolaget är väldigt engagerad i Energiberga och besöker bygget vid ett flertal tillfällen och brukar då även ha med sig lite fikabröd till gubbarna. Niklas är den som brukar visa honom runt och förklara vad som har gjorts och vad som planeras göras nästkommande vecka. Av en händelse frågar VD:n vad det skulle kosta att bygga om ett kök samt en bastu i källaren då han funderar på att göra om lite hemma. Frugan gnäller över att köket är så trångt och en bastu skulle inte vara så tokigt att ha, säger han till Niklas. Niklas erbjuder sig att skissa på ett kostnadsförslag. När han sedan ger VD:n sitt kostnadsförslag frågar VD:n när han tror att han kan komma igång med projektet. Niklas blir lite förvånad då han inte sett sin kostnadsberäkning som något anbud. Men han känner sig lite tvingad att ta sig an anbudet, då VD:n uppenbarligen missuppfattat situationen. Det visar sig bli ett riktigt förlustuppdrag eftersom Niklas i sin kostnadsberäkning inte tagit med resekostnader och då VD:n visade sig bo 20 mil bort. Under arbetsperioden med Energiberga fyller Lennart, ordförande i byggnadsnämnden, 50 år, vilket Niklas känner att han vill uppmärksamma, då han haft mycket kontakt med Lennart genom arbetet under de senaste tio åren. Niklas tycker att Lennart sett lite blek ut på sistone och därför tycker han att ett presentkort på tusen kronor hos Wingresor skulle komma Lennart väl till pass. Lennart blir så glad över presenten att han i sin förtjusning ger Niklas en puss på kinden. Bygget är, efter lite förseningar på grund av att elektrikerna kopplat fel, äntligen färdigt i augusti två år därpå. För att fira att bygget är klart, bjuder BBG ett antal kommunala tjänstemän, som varit delaktiga i projektet, på ett stort kräftkalas. Det äts, dricks och sjungs som aldrig förr på festen. Niklas får nästan inte tyst på kommunalgubbarnas ivriga snapssjungande när han klingar med gaffeln i glaset för att hålla ett tal där han vill tacka för ett bra och nära samarbete. När slutnotan för kalaset kommer visar sig att det går loss på runt 500 kr per person. Niklas tycker dock att det är väl investerade pengar, då han räknar med att få fler uppdrag hos kommunen. Snön faller ute och julen närmar sig med stormsteg. Niklas dras med lite i julyran och känner sig extra givmild. Han vill visa sin uppskattning för det fina samarbetet under projektet Energiberga och bestämmer sig därför för att ge julgåvor till de inblandade. Niklas vet att VD:n i det kommunala fastighetsbolaget är väldigt förtjust i whiskey och köper därför en flaska Glenfiddich åt honom. Lennart är däremot barnsligt förtjust i fin choklad och får därför en exklusiv ask med handgjord mörk choklad. Lena är även hon väldigt förtjust i choklad men är lite väl överviktig och Niklas vill inte bidra med ytterligare vikt. Därför känner han att en stor julgrupp med blommor skulle passa henne bättre. Alla blir jätteglada över sina julklappar och Niklas känner sig varm inombords. 4

9 Har Niklas företag BBG gjort något som kan anses vara otillbörligt i någon av ovanstående nämnda situationer? Vårt fiktiva företag och dess arbete med att skapa goda kontakter med sina uppdragsgivare, kommer att fungera som en röd tråd genom uppsatsen, där vi slutligen i vår analys försöker svara på ovanstående fråga. 1.2 Syfte Vi ska i denna uppsats ta reda på var gränsen för bestickning/muta går inom byggbranschen, eller om man så vill: Vad får man göra utan att gå över gränsen för vad som juridiskt räknas som bestickning/muta inom byggbranschen? Finns det något som samhället kan göra för att förhindra och minska antalet mutbrott? 1.3 Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till privata byggföretag som besticker kommunalanställda tjänstemän i Sverige enligt det fallscenario, BBG, som presenterats tidigare i uppsatsen. Vi kommer att studera fallen ur byggföretagens perspektiv. 1.4 Disposition Kapitel 1. Inledning Uppsatsens första kapitel ger en inblick i vad uppsatsen handlar om genom problemdiskussion, syfte samt avgränsningar. Kapitel 2. Vad säger lagen? I detta kapitel utreder vi vad lagen säger angående mutbrott och bestickning. Vi tar även upp etiska riktlinjer för både byggbranschen samt kommunerna. Kapitel 3. Rättsfall Det tredje kapitlet behandlas rättsfall som är av intresse för uppsatsen. Kapitel 4. Analys I det sista kapitlet för vi en diskussion där vi analyserar resultatet av uppsatsen. Vi kommer även att presentera en slutsats med förslag på vad samhället kan göra för att minska antalet mutbrott. 5

10 2. Vad säger lagen? I detta kapitel tar vi upp vad lagstiftningen säger om mutor och bestickning. Vi kommer även att behandla etiska regler som kommunerna och byggbranschen har ställt upp. 2.1 Bakgrund och syfte med lagstiftningen Korruption kan sägas vara ett samlingsnamn för mutbrott och bestickning. Korruption är ofta ett sätt att smörja maskineriet och ett sätt att otillbörligen påverka beslut till sin egen, eller någon annans, fördel. 11 Redan på medeltiden fanns det i Sverige straffansvar för domare, länsman och fogdar som tog emot mutor. Under åren som gått har sedan detta straffansvar utvidgats. Under talet började lagen omfatta alla högre tjänstemän inom statsmakten, 1919 infördes en begränsad lagstiftning även inom den privata sektorn. Först 1978 infördes lagregler som gjorde, att lagen i dess helhet omfattade såväl den offentliga sektorn som den privata sektorn. 12 Den senaste uppdateringen av lagen utkom 1 juli 2004 och återfinns i Brottsbalken, BrB 13. Lagens primära syfte är att se till att förhållandet mellan huvudman och anställd/uppdragstagare inte ska rubbas. Enbart tanken på att en viss verksamhet kan påverkas med hjälp av mutor gör att förtroendet för samhället försvagas. 14 Särskilt inom offentliga sektorn, där syftet är att tillvarata medborgarnas intresse, är det viktigt att dess medarbetare har en hög integritet. 15 Det spelar ingen roll om en muta verkligen utgivits eller om mottagaren handlat enligt bestickarens önskan. Straffansvaret infaller oavsett detta, eftersom det är mycket svårt att i efterhand avgöra om mutan påverkat mottagarens förfaringssätt. Karakteristiskt för korruption enligt lagen är att det finns två medverkande, bestickaren och mutkolven. Om mutan fullbordas kan båda dömas för brott, men om brottet inte fullbordas kan ändå den ene dömas för brott. Om den tänkta mottagaren avböjer bestickarens gåva, gör sig givaren skyldig till brott men inte den tänkta mottagaren. Samma sak gäller om någon kräver att få en muta, men den tänkta givaren avböjer att utge en muta. Då kan den som kräver en muta dömas för brott, medan den tilltänkta givaren inte gör sig skyldig till något olagligt. 2.2 Lagstiftning angående bestickning Bestickaren är den som lämnar, utlovar eller erbjuder otillbörlig belöning för utövning av tjänst varmed ämbetsansvar är förenat 16. I BrB 17 kapitlet 7 finns 11 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 16 f 12 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 18 f 13 SFS 2004: SOU 1974:37 s Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 16 ff 16 SOU 1974:37 s 32 6

11 reglerna som behandlar detta. Vem som helst kan göra sig skyldig till brottet med ett viktigt undantag. Då syftet med lagen är att skydda förhållandet mellan huvudman samt dennes anställda/uppdragstagare kan en arbetsgivare inte dömas för bestickning av sina egna anställda eller sina egna uppdragstagare. Bestickaren är alltid en fysisk person. Om det skulle visa sig att det är en juridisk person som ligger bakom bestickningen, är det alltid den juridiska personens företrädare som straffas. De som ligger närmast tillhands är normalt VD, chef eller i vissa mindre företag styrelseledamot Lagstiftning angående mutbrott Den andra sidan av myntet regleras i BrB 20 kapitlet 2. Där klargörs att alla arbetstagare omfattas av mutansvar för sin tjänsteutövning 18. Andra paragrafen räknar även upp vilka uppdragstagare som omfattas av mutansvaret. Det finns inga krav på att mottagaren ska ha en direkt beslutsfattande position i huvudmannens organisation, utan det räcker med att mottagaren kan påverka beslutsfattaren på ett otillbörligt sätt. Lagen säger att straffansvar även infinner sig för tredje man. En gåva kan till exempel ges till arbets- eller uppdragstagares barn, sambo, make. Så länge det finns en klar koppling mellan mottagaren av mutan och arbets- eller uppdragstagaren, så att förmånen kan ha antagits främja den senare, räknas det som mutbrott. Om arbetstagaren inte känner till att närstående mottagit mutor, och att arbetstagaren således inte kan agera enligt givarens vilja, kan mottagaren samt givaren av mutan bestraffas. Arbetstagaren går i detta fall givetvis fri, eftersom denne inte hade del i brottet. 19 En arbetstagare kan endast dömas för mutbrott, om denne tar emot en otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. I lagens förarbeten tas exemplet, att en vakt, som har i uppdrag att vakta ett visst område, inte kan dömas för mutbrott om denne tar emot pengar för att inte bevaka ett område bredvid det denne har i uppdrag att bevaka Mutans beskaffenhet En muta kan bestå av vad som helst som kan räknas som en otillbörlig belöning för mottagaren. Det kan till exempel vara kontanter, varor, resor, tjänster, rabatter, gästfrihet eller något annat som antas ha en påverkandeeffekt för mottagaren. Belöningen behöver dock inte ha ett ekonomiskt värde för att vara muta. Till och med sådant som stärker mottagarens självbelåtenhet eller fåfänga räknas som otillbörlig belöning. 21 Ett exempel på detta som diskuteras i förarbetena är att låta någon skriva förordet i en bok i syfte att denne ska stå i skuld till givaren. Lagen ger ingen tydlig gräns för vad som är en acceptabel gåva och vad som är en muta. Det finns en gråzon mellan det lagliga och det olagliga. En sak som har 17 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 23 ff 18 SOU 1974:37 s Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 26 ff 20 SOU 1974:37 s Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 49 ff 7

12 ett stort ekonomiskt värde är självklart att betrakta som otillbörlig, medan en sak som har ett lågt ekonomiskt värde normalt inte betraktas som muta. 22 Det är dock lagligt att ge och ta emot reklampennor, almanackor, reklamtröjor och liknande presentartiklar. Det finns dock ett viktigt undantag för reklamsaker som kan antas ha ett statusvärde för mottagaren. 23 Hur stort värde en gåva får ha för att räknas som legitim, har lagstiftaren valt att inte bestämma. Orsaken till detta är att det skiljer sig väldigt mycket beroende tid och bransch. Ett bestämt belopp skulle även kunna missbrukas och tolkas som att det är okej att muta. 24 Lite förenklat kan man säga att förmåner med ett ekonomiskt värde under 100 kronor normalt inte är otillbörliga och att förmåner med ett värde över 1000 kronor normalt är otillbörliga. 25 När domstolen dömer ska den, enligt lagens förarbeten, ta hänsyn till alla faktorer i det aktuella fallet och göra en samlad bedömning av alla omständigheter 26. Då varken lagen eller förarbetena ger en klar definition av vad som är otillbörligt, är domstolarna hänvisade till rättspraxis och doktrin. 27 En annan viktig aspekt vid bedömningen är vilken ställning mottagaren av mutan har. Ju högre upp i hierarkin denne befinner sig och ju mer makt denne har att agera enligt bestickarens intresse, desto hårdare kommer bedömningen att vara. En person med låg ställning kan alltså låta sig bjudas mer än vad en person i chefsposition kan göra. Vidare kan sägas att personer som verkar inom den offentliga sektorn bedöms hårdare än personer inom den privata sektorn. 28 Aktörerna behöver inte själva anse att det handlar om otillbörliga gåvor för att de ska kunna fällas för brottet. Men aktörerna måste däremot känna till alla omständigheter som är av betydelse för fallet. 29 Till exempel kan mottagaren av en värdefull tavla inte dömas för brott, om denne tror att det är givaren själv som målat tavlan och att tavlan därför har ett obetydligt ekonomiskt värde. Mottagaren måste dock, så snart denne inser att tavlan är värdefull, återlämna den till givaren. Om mottagaren inte gör det, kan denne dömas för mutbrott. 30 En mycket vanlig företeelse i näringslivet är representation. Arbetsmåltider, konferensresor och liknande ingår naturligt i många branscher och är nyttiga för att skapa goda kontakter mellan olika aktörer samt för att utbilda personalen. Det räknas därför normalt som tillbörligt att bjuda en affärsbekant på middag så länge de befinner sig inom om en rimlig gräns. I lagens förarbeten hänvisas till Skatteverkets fastställda belopp för vad som är avdragsgillt för arrangören under gällande år. Det gäller som rekommendation för att få vägledning om vad som bör vara tillbörligt i fråga om art och ekonomiskt värde på representationen Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 56 ff 23 Riksdagens justitieutskotts betänkande 1976/77:17 s 9 24 SOU 1974:37 s 112 f 25 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s SOU 1974:37 s Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 51f 28 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s SOU 1974:37 s 144 samt RSV S 1997:2 8

13 När det gäller måltider är det beloppet 90 kr per person år När det gäller gåvor och andra saker anger Skatteverket att ett skäligt belopp anses godtagbart. 32 Representationen måste även ha ett omedelbart samband med en affärshandling. 33 När det gäller konferenser och resor måste resan ha ett seriöst upplägg, som medför nytta för deltagarna i deras dagliga arbete. Även här har Skatteverket en viktig rekommendation. För att resan skall vara avdragsgill för arrangören, måste 6 timmar per dag, alternativt 30 timmar under en femdagarsperiod, vara avsatt till kvalificerade studier eller kvalificerat arbete. Det är denna rekommendation som ligger till grund för om resan ska klassificeras som tillbörlig eller inte. Konferenser och studieresor till andra länder medför genast att arrangören måste ha goda skäl till att tillställningen inte hålls inom landet. Som exempel på goda skäl är att det blir billigare att hålla konferensen utomlands eller att det blir lättare att samla människor från olika yrkesgrenar. Om en maskin som ska studeras enbart finns i ett visst land, kan det vara tillbörligt att förlägga studieresan dit. 34 I lagens förarbeten rekommenderas att alla arbetsgivare bör ha en väl dokumenterad, och väl kommunicerad policy mot mutor, som talar om för de anställda hur de ska agera om någon försöker muta dem och även vilket värde på måltider, resor, saker med mera som den anställde kan ta emot utan att passera gränsen för det olagliga. Om arbetsgivaren uppfyller detta är det väldigt enkelt att för alla inblandade avgöra om det mottagna är otillbörligt eller ej. Men om arbetsgivaren saknar en dylik policy är det svårare att avgöra om den mottagna gåvan är otillbörligt eller ej Etiska regler i kommunal verksamhet Det ligger i allas intresse att se till att arbetstagarna i den egna organisationen känner till lagarna om mutor och bestickning. Men då lagen inte ger en exakt gräns, är det rekommenderat att alla organisationer har en internt utarbetad policy som alla arbetstagare känner till. Det blir då enkelt för varje arbetstagare, då denne vet om, vad hon får göra för att hålla sig inom organisationens policy. Denna policy ska givetvis uppfylla lagkraven. Då offentliganställda har omfattats av straffansvar sedan flera hundra år, torde det vara självklart att det finns etiska riktlinjer inom de offentliga verksamheterna i Sverige. Vi kontaktade Sveriges Kommuner och Landsting, för att få del av deras etiska regler. Till vår förvåning hade de ingen policy angående mutor och bestickning, utan hänvisade oss till respektive kommun. Sveriges Kommuner och Landsting håller dock just nu på att ta fram en vägledning mot mutor inom det offentliga Sverige tillsammans med Finansdepartementet. Den beräknas vara klar våren RSV S 1997:2 punkt 4 33 RSV S 1997:2 punkt 3 34 Cars Thorsten, Mutbrott, bestickning och korruptiv marknadsföring, 2 uppl. Norstedts Juridik 2001, s 67ff 35 SOU 1974:37 s Agnevik Ann Sofi, Förbundsjurist avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting,

14 Då Sveriges Kommuner och Landsting hänvisade oss till respektive kommun, beslöt vi oss för att kontakta Uppsala och Gävle kommun för att ta del av deras etiska policyregler samt för att jämföra dem med varandra. På Uppsala kommun svarar de att de inte har någon policy mot mutor utan om ett fall dyker upp, låter de helt enkelt juristenheten avgöra om någon lag brutits. Om juristenheten anser att så är fallet, tar de fallet till domstol. Juristenheten i sin tur sneglar mycket på de riktlinjer som Institutet mot mutor tagit fram. De är väl medvetna om att Institutet mot mutor främst riktar sig till den privata sektorn, men de anser ändå att det ger en viss vägledning i de fall där de inte kan använda sig av rättspraxis. 37 Även på Gävle kommun får vi svaret att de inte har någon policy mot mutor. De har dock en riktlinje för sina Förvaltningschefer som säger: - Förvaltningschefen sätter sig inte i beroendepositioner (gåvor, bjudningar, resor etc.) i förhållande till kunder, leverantörer, entreprenörer med flera. Utöver detta så håller Tekniska kontoret(!) på att ta fram en policy, som ska bekämpa mutor och bestickning inom deras del av den kommunala organisationen Etiska regler för byggentreprenörer 1996 utformade styrelsen för dåvarande Byggentreprenörerna etiska regler för medlemsföretagen. Syftet var att medlemmarna skulle uppträda och handla på ett sätt som gjorde byggbranschen respekterad i svenskt näringsliv. Sedan reglernas tillkomst har de vunnit stor spridning bland medlemsföretagen. Åtskilliga medlemmar har kunnat vittna om att de etiska reglerna haft en påverkande effekt för att förbättra branschens anseende samt relationerna mellan de olika aktörerna. 39 I dessa etiska regler klargörs tydligt vad som är mutning och bestickning, samt även lagreglerna kring detta. Där rekommenderas medlemmarna att vidta extra försiktighet när de har att göra med offentligt anställda. 40 Från Institutionen Mot Mutor har de hämtat uppgifter om vad som kan anses som otillbörligt. På ett klart och tydligt sätt punktas det upp vad en otillbörlig förmån kan vara. Bland annat ges en tumregel när det gäller gåvor till offentligt anställda, att värdet (inklusive moms) av gåvor till en offentliganställd inte får överstiga 1 % av prisbasbeloppet 41. Motsvarande nivå för högtidsdagar är 3 % av prisbasbeloppet. I de fall mottagaren är myndighetsutövare måste beloppsgränsen justeras nedåt Sandmark Mats, Stadsjurist Uppsala kommun, kommunledningskontoret, juristenheten, Kimland Roger, Kommunledningskontoret Gävle kommun, Sveriges Byggindustrier: Etiska regler 2001, s 4 40 i b 41 Se bilaga I: Prisbasbelopp 42 Sveriges Byggindustrier: Etiska regler 2001, s 4 10

15 3. Rättsfall I det här kapitlet redogörs för ett antal rättsfall, som är relevanta för uppsatsen. Då endast två fall nått Högsta Domstolen och tre rättsfall är prejudicerande hovrättsdomar, har vi även med fall från lägre instanser. Läsaren bör beakta att fall från lägre instanser inte innebär prejudikat och därför inte anses vara vägledande. De ger dock en inblick i hur domstolarna förhåller sig till mutbrott. Rättsfallen sträcker sig mellan åren 1980 till Rättsfall från byggbranschen Nedan följer 10 rättsfall vilka alla behandlar åtal för mutbrott mellan kommun och byggföretag Mutning med kontanter, Göteborgs Tingsrätt avd. 6 DB 290/ 1980 Ärendet gäller två personer, som fått byggnadslov samt vidtagit förberedande åtgärder för att starta en byggnadsverksamhet. Dessa begärde i maj 1979 hos stadsbyggnadskontoret förtur gällande utstakning av byggnaden. I regel var det ett par veckors väntetid för en sådan åtgärd, men genom förmedling av en ingenjör utförde två tjänstemän arbetet på övertid. De sökande fick för detta betala 600 kr till ingenjören, varav han behöll 200 kr själv samt betalade tjänstemännen 200 kr vardera. TR fastställde att de tre tjänstemännen varit väl förtrogna med att ersättningen för övertidsarbete reglerades av arbetsgivaren. Därför kunde inte heller de tre åtalade vinna någon tilltro genom att påstå att de vid mottagandet av kontanterna antog, att det var ersättning för övertid och extra arbete. Det är uppenbart att det redan vid mottagandet stått klart för dem, att ersättningen var otillbörlig samt att den kom av den förtur de beredde de två sökandena. Ingenjören var den som tagit initiativet till gärningen och dömdes därför hårdast. Straffet blev bestämt till 100 dagsböter för mutbrott. De båda tjänstemännen, som utförde arbetet, fick 60 dagsböter vardera. Vidare förpliktigades de tre dömda, att betala tillbaka de 200 kr vardera som de mottagit. De två sökandena yrkade på att bli frikända under åberopande av att den som avslöjar mutbrott ska slippa åtal då man annars riskerar ökad korruption. De hade nämligen tvingats acceptera mutan men sedan avslöjat mutbrottet i en tidningsartikel. Men detta resonemang invände TR mot, då det för att dömas till mutbrott inte krävs att ersättning ska ha överlämnats utan det räcker med att en begäran om muta framställts. Det innebär att de sökande, utan att göra sig själva skyldiga till något brottsligt, hade kunnat anmäla ingenjören, när denne begärde ersättning. Eftersom de sökande redan betalt, kunde de inte undgå ansvar. De dömdes därför för bestickning till 40 dagsböter vardera. 11

16 3.1.2 Mutning med kontanter, Hovrätt över Skåne och Blekinge DB 4213/1983 Mellan åren 1980 och 1981 begärde och mottog en distriktschef i småhusbranschen sammanlagt kr av en byggmästare för att denne skulle få bygga tre hus. Distriktschefen dömdes för mutbrott samt trolöshet mot huvudman. Straffet bestämdes till villkorlig dom och 100 dagsböter, vidare fick distriktschefen även återbetala kr. Byggmästaren dömdes för bestickning och fick villkorlig dom samt 50 dagsböter Mutning genom rabatterat pris, Ludvika Tingsrätt DB 149/1994 I ett kommunägt bostadsföretag var A VD, han hade bland annat till uppgift att jämte annan attestera större fakturor och att föredra ärenden för styrelsen. Genom sin befattning fick A kontakt med B, som var delägare och ledare för ett byggnadsföretag. Byggnadsföretaget hade utfört arbeten åt bostadsföretaget. På A: s begären gjorde B under våren 1989 en kostnadsberäkning för ett byggnadsarbete på A:s privata villa, som låg 20 mil från den plats bostadsföretaget samt byggnadsföretag var verksamma. A och B träffade sedan ett avtal om att byggföretaget skulle utföra arbetena till ett fast pris på kr exklusive mervärdesskatt. Arbetet utfördes under hösten 1989 och godkändes i mars/april A betalade slutligen en faktura på kr. Eftersom marknadsvärdet på arbetena beräknades till runt kr, åtalades A för mutbrott då man ansåg att han tillgodogjort sig ett värde i form av kr. B åtalades för bestickning, då han låtit utföra arbetena till ett sådant underpris. Både A och B förnekade ansvar. A menade att han inte kände till något bra byggföretag på orten där han bodde och därför hade han vänt sig till just B. A var även säker på att han redan vid kostnadsberäkningen hade frågat B om han ville åta sig arbetet. B däremot hade inte uppfattat sin kostnadsberäkning som något anbud. Inte förrän A hörde av sig angående byggnadsarbetet förstod B att A uppfattat kostnadsberäkningen som ett anbud. B gick därför med på att utföra arbetet till tidigare givet pris, trots att han vid bestämmandet inte hade tagit med i sina beräkningar de extra kostnader som uppstod i samband med arbetet i form av resor, traktamenten och hotell. I överenskommelsen ingick att B skulle få utföra arbetet när det passade honom bäst. Det vill säga när de inte hade några andra arbeten, exempelvis en lucka mellan två större arbeten. Detta var till B:s fördel. TR gjorde bedömningen att sambandet mellan A:s ställning i bostadsbolaget och B som företrädare för byggföretaget ansågs vara av sådan karaktär att påverkan i tjänsteutövning kunde göras gällande. Efter utlåtande av två byggnadsexperter som uppskattades värdet på arbetet till kr exklusive mervärdesskatt men då utan hänsyn till de fördyringar som uppstod i samband med avståndet till villan. TR fann att det inte kunde uteslutas att ett missförstånd uppstått mellan parterna. Prisskillnaden ansåg TR inte heller vara tillräckligt stor för att A borde ha insett att B lämnat ett speciellt lågt pris för arbetets utförande. Därför ogillades åtalet för mutbrott. 12

17 Vad gällande åtalet för bestickning mot B gjorde TR den bedömningen att trots att det fanns ett samband mellan att B utförde arbetet till underpris var det inte styrkt att A skulle inse att han fick arbetet utfört till underpris. Därför kunde heller inte B:s avsikt vara att påverka A i dennes tjänsteutövning. Åtalet för bestickning ogillades därför Mutning genom måltider och annan gästfrihet, Stockholms Tingsrätt, avd 17, DB 10/1985 Kommunalanställda kontrollanter bjöds av ett byggföretag, som utförde entreprenadarbeten åt kommunen, på middagar utan samband med förhandling för kr per person samt kräftkalas för 454 kr per person. Det avdragsgilla beloppet är 175 kr per person. TR ansåg dock inte att måltiderna var otillbörliga. De grundade sin motivering på att det nära samarbete som kommunalanställda och entreprenadens anställda hade genom sina arbeten gjorde att en bekantskap, ja kanske till och med kamratskap växt fram emellan dem. Syftet med givandet och mottagandet grundade sig inte på att få gentjänster eller favoriserande. Därför skulle heller inte allmänhetens förtroende för tjänstemännen ha rubbats. Motiveringen var föga övertygande. Men det bör även nämnas att det i båda domarna tydligt framgick att kommunen inte informerat sina anställda om några riktlinjer för vad som kan betraktas som muta. Vidare menar domstolen att det är en angelägenhet att arbetsgivare bestämmer, en gräns vad gäller mottaganden av förmåner för de anställda samt att denna gräns blir känd och hållen i åtanke. I den mån arbetsgivaren brister i detta blir det naturligtvis i motsvarande mån tveksamt om den anställde kan anklagas för att med vett och vilja ha överskridit straffbarhetsgränserna Mutning genom resor och konferenser, NJA 1981 s 1174 I februari 1978 bjöd ett byggföretag några förtroendemän och en tjänsteman i en skånsk kommun på en resa till Stockholm. Syftet med resan var att studera ett projekt med energisnåla bostäder i Täby. Resan från Skåne till Stockholm skulle ske med flyg, tur och retur samma dag. I Stockholm skulle deltagarna bjudas på lunch samt middag. På grund av dåligt väder ändrades flygtiderna och deltagarna kom inte fram till Stockholm förrän på eftermiddagen. Visningen av projektet blev därför flyttad till följande förmiddag. Byggföretaget bjöd deltagarna på lunch på Savoy i Malmö på grund av förseningen med flyget. Middagen serverades som tänkt i Stockholm på Operakällan. Deltagarna fick sedan övernatta på Park Hotell. Totalt uppgick kostnaderna för flyg, mat och logi till kr per deltagare. HD menade att det som en del i marknadsföringen är tillåtet att bjuda offentliga förtroendemän och tjänstemän på studieresor och därmed även bekosta det som följer med arrangemanget. Men för att arrangemanget ska kunna godtas måste det hållas inom snäva ramar. Syftet med studieresan ska vara seriöst samt 13

18 framstå som ett nyttigt led i de inbjudnas befattning eller uppdrag. Alltså är urvalet av vilka som deltar i arrangemanget viktigt. Resan får heller inte ta längre tid än vad som skäligen kan tänkas erfordras. Det får inte i onödan finnas tid till fritid eller förströelser. En studieresa borde sällan behöva ta mer än en dag, därmed är det inte uteslutet att det ibland måste få ta längre tid. Avgörande i tidsfrågan ligger i hur lång tid som krävs för att syftet med resan ska kunna uppnås. Det som däremot framstår som oklart och svårbedömt är vilken standard på måltider och logi som kan erbjudas deltagarna utan att gränsen för vad som är tillbörligt överskrids. Lagarbetena ger här en dålig vägledning. Vad som kan anses otillbörligt i det ena fallet kanske inte är det i ett annat. Faktorer som spelar in är bland annat förhållandena på de orter som kommer i fråga. Eftersom just påkostade måltider lätt kan skapa en misstanke om otillbörlig påverkan är det lämpligt att i alla avseenden iaktta återhållsamhet när det gäller måltider. Slutligen handlar det om att göra en samlad bedömning av betydande omständigheter för varje enskilt fall. På den bedömningen tas beslutet huruvida arrangemanget innehåller något som kan ses som otillbörligt. Vad gäller förhållandena i just detta mål kan det till en början konstateras att studieresan kan ses som ett led i byggföretagets marknadsföring och att de inbjudna hade en sådan ställning i kommunen, att bestickning skulle kunna ifrågasättas. Resan skedde med kommunstyrelsens vetskap och därför kan inte heller ansvarsbefrielse föranledas. Studiebesöket bedömdes av riksåklagaren utgöra ett naturligt och nyttigt led för de kommunalanställda. Vad han däremot vänder sig emot är att resan tagit mer än en dag, vilket då innebar övernattning på hotell. Men han ifrågasätter också att byggföretaget bjudit på lunch och dessutom på middag på en lyxrestaurang i Stockholm. Med hänsyn till de kommunalanställdas ansvar för bostads- och energiförsörjning måste det antas att Täbyprojektet var av stort intresse för deltagarna. För att få ett så bra utbyte som möjligt av resan bör det ges tid att studera projektet grundligt samt ges tid till uppföljande samtal i anslutning därtill. Med tanke på bortfall av tid för transportering och måltider får det anses försvarbart att resan kom att innefatta övernattning. Att byggföretaget stod för kostnaderna för inkvartering och måltider behöver i sig inte ses som något otillbörligt om målet var att få en möjlighet att diskutera kring Täbyprojektet. Däremot var standarden på middagen högre än vad som kan anses som lämplig och tillbörlig. Vid bedömningen huruvida mutning och bestickning förekommit ska studieresan ses som en helhet och samtliga omständigheter ska tas med i bedömningen. De anmärkningar som kan riktas mot vissa inslag i programmet väger inte så tungt att det vid en sådan samlad bedömning kan anses föreligga tillräckliga skäl för bifall till åtal, därmed frias samtliga parter. 14

19 3.1.6 Mutbrott genom resor och konferenser, Stockholms tingsrätt, avd 17, DB 10/1985 Ett byggföretag hade som tradition att bjuda kommunala tjänstemän på båtresor till Helsingfors. De som deltog i resorna var bland annat kontrollanter, besiktningsmän, inspektörer och föredragande i upphandlingsärenden. Kostnaden för resan uppgick högst till kr per person räknat i års penningvärde. Helsingforsresorna sågs mestadels som nöjesresor av de deltagande även om det ibland förekom inslag av vissa studiemoment. Resorna skulle i första hand främja samarbetet genom ett gott förhållande mellan berörda parter. Det skulle i sin tur förkorta beslutsvägarna. Några av de inbjudna berättar att företagets generositet på resorna överskred vad som var vanligt i branschen. En arbetschef och en platschef på byggföretaget dömdes för bestickning och kommunaltjänstemännen dömdes för mutbrott Mutbrott genom resor och konferenser, Västerås Tingsrätt, DB 175/1984 Tjänstemän anställda på kommunens fastighetskontor bjöds av byggföretag och konsulter, som alla utförde arbeten åt kommunen, på studieresor. Bland annat bjöds de årligen på en tvådagars studieresa till Stockholm, där de vid anländande till Stockholm på eftermiddagen bjöds på middag samt nattklubbsbesök. Andra dagens förmiddag ägnades åt studiebesök på en byggarbetsplats och på eftermiddagen besökte de Älvsjö båtmässa. Dagen avslutades med middag innan deltagarna reste tillbaka till Västerås. TR ansåg att Stockholmsresans syfte hade varit seriös och till nytta för tjänstemännens arbete men att en dag hade räckt, även för diskussioner kring studiebesöket. Att resorna regelbundet hade anknytning till båtmässan gjorde att TR fann att betoningen för resorna låg mer på nöjen och förströelse än vad som kunde ses som godtagbart. Därför gillades åtalen för mutning och bestickning. En annan resa som tjänstemännen blivit bjudna på var en tredagars studieresa ner till Göteborg. Resans första dag gick förmiddagen åt till resan ner, på eftermiddagen bjöds deltagarna på två VM-matcher i ishockey samt en avslutande middag på kvällen. Andra dagens förmiddag ägnades åt studiebesök på Strömstads sophanteringsanläggning och i samband med detta bjöds deltagarna även på lunch. På eftermiddagen bjöds de återigen på en VM-match i ishockey samt middag på kvällen. Den tredje dagens förmiddag reste deltagarna tillbaks till Västerås. Även Göteborgsresan bedömdes av TR på ett liknande sätt som Stockholmsresan, dels att studiebesöket krävt tre dagar, dels att tyngdpunkten låg på nöjen och förströelser på ett sätt som inte var godtagbart. Med den motiveringen bifölls åtalen för mutning och bestickning. Tredje resan tjänstemännen blivit bjudna på var en tre dagar lång kryssning till Helsingfors, inklusive två frukostar och två middagar totalt kr per person. Tjänstemännen betalade själva med sina kommunala traktamenten kr per person. 15

20 TR bedömde Helsingforsresan som en seriös arbetsresa utan syfte att bereda deltagarna särskilt nöje. Omständigheterna kunde inte ur otillbörlighetssynpunkt, enligt TR, blivit annorlunda om de istället hade haft konferensen på ett hotell i Stockholm. Tjänstemännen hade också själva bidragit lite till kostnaderna. Åtalen ogillades därför Mutbrott genom resor och konferenser, Hovrätten över Skåne och Blekinge DB 3089/1993 Anställda hos ett landsting samt olika allmännyttiga företag i Sydsverige bjöds på en weekendresa, fredag till söndag, till Island av fem entreprenadföretag. De tolv inbjudna personerna hade anställningar såsom VD, fastighetschef, inköpare mm. Kostnaderna för resan uppgick till kr per person, vilket innefattade resa, logi, kost, transporter och en utflykt. Syftet med resan var att hålla en konferens rörande olika entreprenadformer. Konferensen ägde rum på lördagen, övrig tid gick åt till resa, egna aktiviteter samt en utflykt på söndagen. Företrädare för de fem entreprenadföretagen åtalades för bestickning och de tolv inbjudna åtalades för mutbrott. Hovrätten klargjorde till att börja med att generellt ses en resa till Island som en förmån. Även om det rör sig om en arbetsresa och att vistelsen som i detta fall var kortvarig. Hovrätten tog i sitt ställningstagande hänsyn till att de inbjudna deltagarna i debatten ställde sina kunskaper och erfarenheter till förfogande. De höll flera föredrag i de ämnen de företrädde, vilket krävde flera timmars förberedande arbete inför resan till Island. Vidare konstaterade Hovrätten att målet med resan var att ge ett nyttigt tankeutbyte mellan yrkesfolk i branschen. Konferensdeltagarna var därför heterogent sammansatta för att få en så bred bas av kunskap som möjligt inom ämnesområdet. Konferensen var seriöst upplagd och bedömdes med hänsyn till innehållet som ett naturligt och nyttigt led i deltagarnas tjänsteutövning. Utflykten på söndagen var inte tänkt att enbart ge en natur- och kulturupplevelse utan även ge en chans till djupare diskussioner i mindre grupper rörande aktuella yrkesfrågor. För att uppfylla målet med konferensen var det enligt Hovrätten skäligt att hålla den på en plats utanför deltagarnas hemort. Detta för att i en avslappnande miljö skapa arbetsro och säkerhetsställa ett gott resultat. Mot den bakgrunden kunde det inte anses anmärkningsvärt att konferensen förlades till Island istället för någon plats i Sverige. Deltagarna fick även åka på studiebesök till ett för Island specifikt värmeverk samt en växthusby. Resan fördyrades inte av att deltagarna stannade tills på söndagen då samtliga kostnader ingick i det billigaste paketpris som köptes. Dock klargjordes aldrig någon kostnadsbild över om konferensen istället hade hållits i Sverige. Hovrätten fann slutligen att konferensen överlag utgjort ett naturligt och nyttigt led i deltagarnas tjänsteutövning och att det fanns sakliga skäl till varför konferensen förlagts till Island. Hänsyn togs även till deltagarnas personliga insatser i form av välförberedda föreläsningar. Arrangemanget bedömdes vara tillbörligt och åtalen ogillades därför. 16