Hållbar. Borås. Hot kan ena människor. framtid. Visar vägen. Stolt medlem. tar nya krafttag. Gröna nyckeltal. Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar. Borås. Hot kan ena människor. framtid. Visar vägen. Stolt medlem. tar nya krafttag. Gröna nyckeltal. Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt"

Transkript

1 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER framtid Hållbar SVERIGES EKOKOMMUNER 88 Ekokommuner Nätverk som gör skillnad sid 2 Borås Stolt medlem tar nya krafttag 4 sid 12 Gröna nyckeltal Visar vägen 4 5 sid 8 Hot kan ena människor Medföljer Dagens Samhälle februari 2013 Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt 6 sid

2 2 HÅLLBARHET Text: Per-Åke Hultberg HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Ett växande nätverk som gör skillnad 1995 samlades politiker och tjänstemän från 20 kommuner för att bilda Föreningen Sveriges Ekokommuner. Idag har föreningen 88 medlemmar, aktiviteterna sjuder mer än någonsin samtidigt som flera nya kommuner och landsting knackar på dörren för att vara med. Foto: Mats Alm, Jollymedia Lars Thunberg, kommunalråd (KD) i Helsingborg, är ordförande i Sveriges Ekokommuner och har varit det sedan Gör ekokommunerna skillnad? Absolut! Jag vill påstå att vi gör skillnad genom vår blotta existens, men även konkret då vi gett en röst åt kommunernas miljöarbete. Det har hänt väldigt mycket sedan vi startade och det händer hela tiden nya saker, sam- tidigt som vi fortfarande är under utveckling. Själva arbetet med fokus på hållbarhet sker ju ute i kommunerna och regionerna/ landstingen. Föreningens syfte är att tillsammans driva på utvecklingen och samtidigt inspireras av varandras åtgärder och framsteg. Även att tillsam- mans påverka statsmakten, regering och myndigheter som ibland vänder sig till oss för att ta del av vår kompetens, och få reda på hur kommunerna arbetar och vad vi tycker i olika frågor. Hur kommer det sig att du engagerade dig i det här arbetet? Jag mer eller mindre halkade in i styrelsen när jag valdes in som representant för Helsingborgs stad. Då visste jag inte speciellt mycket om Ekokommunerna. Två Ekokommunsbegreppet introducerades 1983 i Sverige och 1995 bildades Föreningen Sveriges Ekokommuner. Eko står både för ekologi och ekonomi. Har idag 88 medlemmar, varav 3 landsting. Är en ideell organisation för kommuner som år senare var jag ordförande. Det var oerhört inspirerande att få träffa alla dessa människor som brinner för de här frågorna, både politiker och tjänstemän. Små och stora kommuner med olika politiska majoriteter, alla med höga ambitioner för det lokala miljöarbetet. Jag blev verkligen imponerad över den kunskap som finns ute i landet. Det är ju där som de flesta viktiga beslut i EU, regering och riksdag så småningom landar och ska implementeras. Så för mig personligen har det gett enormt mycket, både inspiration och kunskap, som jag tagit med mig i mitt övriga politiska arbete. Det här är fantastiskt roligt, jag lär mig nya saker varje dag, men det är också utmanande. Du talar alltså om att påverka, både inåt, uppåt och utåt? Ja, även internationellt har vi fått vara och är en förebild för många systernätverk, inte minst i USA och Kanada, men även i Sydamerika, Afrika och Asien. Ofta går städer och kommuner före sina regeringar, som många gånger upplevs för långsamma i till exempel klimatarbetet. Mycket handlar om att inspirera varandra och att höja ambitionsnivån, även inom vårt eget nätverk. Lars Thunberg, kommunalråd (KD) i Helsingborg, ordförande i Sveriges Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner vill främja utvecklingen för ett mer hållbart samhälle som bygger på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Är ett forum och en mötesplats där politiker och tjänstemän utbyter erfarenheter och lär av varandras goda exempel, genom bl.a. seminarier, utbildningar och vår hemsida. Genom våra nyckeltal följer vi upp utvecklingen i medlemskommunerna. Antalet medlemmar ökar hela tiden, eller? Ja, idag är vi 50 procent fler medlemmar än 1999 då jag kom med i styrelsen. Snart är vi hundra ekokommuner. Och ju fler vi blir, desto starkare och tyngre blir vi att verkligen kunna påverka och göra skillnad, eftersom vi har en gemensam grundsyn med gemensamma mål. Att 88 kommuner och landsting enats om samma nyckeltal är helt unikt. (se sid 4 5) Hittills har de gröna frågorna dominerat, men nu väger vi även in de sociala aspekterna av hållbar utveckling. Framåt då, du säger att ert nätverk fortfarande är under utveckling? Vi måste självklart kavla upp skjortärmarna och höja ambitionsnivån, inte minst genom att bli fler. Jag är övertygad om att vi i hög grad bidragit till att Sverige på flera sätt ligger i spets i fråga om miljöarbete. Nu gäller det att försvara den positionen och flytta fram den ytterligare, vi kan hela tiden bli bättre och bättre. Om vi fortsätter att sprida våra idéer och höja ekokommunernas ambitioner så medverkar vi även till att Sverige och världen i övrigt rör sig i en hållbar riktning. Fotnot: Ekokommun som begrepp introducerades 1983 av Övertorneå kommun. Då som nu handlar det om att utifrån en ekologisk bas aktivt arbeta med hållbar utveckling utifrån lokala förutsättningar. För att bli medlem krävs att kommunfullmäktige/kommunstyrelsen ansökt om medlemskap. Kommunen ska ha antagit ett strategiskt program för det lokala hållbarhetsarbetet och ställa sig bakom de fyra kriterierna för det hållbara samhället. Medlemmar får ta del av ett omfattande kontaktnät av kunniga personer. Hemsidan är också ett bra verktyg. Hållbart samhälle I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: koncentrationsökning av ämnen från berggrunden koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion undanträngning med fysiska metoder. I det samhället hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov. Illustration: istockphoto.com Foto: istockphoto.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Mittmedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Peter Ahlman, tel VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Sekoms kansli, Karlskrona tel Kenneth Gyllensting, tel Ordförande Lars Thunberg,

3 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER 3 Söderhamn tar stora steg mot ett hållbart samhälle Söderhamn ska vara ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen. Det är nu fastslaget i ett av kommunens inriktningsmål. Vi har varit ekokommun sedan 1997 och jobbat systematiskt med miljö- och hållbarhetsfrågor i många år, men har nu tagit en ny och tydligare inriktning mot ökad långsiktighet och större bredd, berättar miljöstrateg Margareta Örn-Liljedahl. Det innebär bland annat att ekologisk hållbarhet nu kompletterats med social- och ekonomisk hållbarhet. Målet är alltså ett hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer. Konkret handlar det om ett flertal områden där Söderhamns kommun tar nya steg, bland annat i fråga om lokala naturvårdssatsningar. Ett antal projekt har genomförts under de senaste tio åren, dels hälsofrämjande åtgärder som uppmuntrar till friluftsliv, dels projekt som säkrar biologiska värden. Här finns fantastiska miljöer bland annat flera tätortsnära naturreservat som vi informerar om och som vi på olika sätt vill uppmärksamma och göra tillgängliga för fler människor, berättar Margareta Örn-Liljedahl. Ett annat steg mot hållbarhet är ett lyckat krafttag på ökat resande med kollektivtrafik. Vill man uppmuntra folk att ta bussen istället för bilen måste man också se till att skapa bra förut sättningar, säger infrastrukturstrateg Johnny Olofsson. Under flera år har kommunen därför jobbat med att ta fram en fungerande stadstrafik. Från att tidigare bara haft busstrafik från centrala Söderhamn till ett antal tätorter på landsbygden, finns nu ett helt annat utbud. En stadstrafik med fem bussar som samtidigt kör från en bussnod i centrum till stadens viktigaste målpunkter, och som sedan är tillbaka 20 minuter senare. Resultatet är helt enkelt lysande. Vi har haft en otrolig utveckling, 300 procent under det första året. Folk som aldrig tidigare åkt buss gör det nu, även för arbetspendling, så vi är definitivt på rätt väg, poängterar Johnny Olofsson. Hur är det då med de kommunala tjänstemännens eget resande? Ja, sedan ett antal år tillbaka finns en väl fungerande bilpool med både verksamhetsbilar och totalt 18 bokningsbara bilar, de flesta etanoldrivna. Även biogas- och eldrivna bilar är nu på gång. Vi har även alternativet att istället för bil använda ett resekort för buss eller tåg. Folk som aldrig tidigare åkt buss gör det nu, även för arbetspendling, så vi är definitivt på rätt väg, säger Johnny Olofsson, infrastrukturstrateg. Det kan vara ett möte i till exempel Gävle då man föredrar att åka tåg. Den här möjligheten vill vi nu utöka med fler resekort, berättar Andreas Håberg, projektledare miljö. Även cyklar finns i bokningssystemet, sedan i höstas även en elcykel och fler är på gång. Vi vill öka andelen cyklande i tjänsten genom att göra det lätt och smidigt att boka. I bokningssystemet finns för övrigt en reseplanerare som per automatik ger alternativ på resor med kollektivtrafik, istället för att av slentrian ta bilen. Och det är ju inte heller ens nödvändigt att resa i alla lägen, påpekar Andreas Håberg. Med modern teknik video- och webbkonferens kan många möten klaras av snabbt och smidigt, utan tidsspill på miljötärande resor. Ett annat område där hållbarhet ska prioriteras är försörjningen av livsmedel till äldreomsorgen, förskolor och skolor. Ambitionen är att upphandlingen ska styras mot större andel lokal och ekologisk mat. Det är inte helt lätt eftersom det handlar om stora upphandlingar från stora grossister. Som vi jobbat hittills, där nio kommuner gör gemensam upphandling av livsmedel, är det svårt för mindre leverantörer att kunna delta, konstaterar kostchefen Sonia Persson, som arbetat med frågan i flera år. Själva processarbetet startade 2010 tillsammans med övriga hälsingekommuner. Ett år senare togs beslut om att mer ekologisk och lokalproducerad mat skulle användas vid kommande upphandlingar. Mycket av arbetet har handlat om att hämta in kunskap om förutsättningarna, tänkbara Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam provar elbil. produkter, ökningstakt, rimlig andel, tillgängliga leverantörer, transporter och så vidare. Vi har också tittat på frågan om vad som är att betrakta som lokal mat och slagit fast 25 mil som rimligt. En självklar målsättning har också varit att skapa förutsättningar för små leverantörer att kunna delta i upphandlingarna och med möjlighet att leverera endast till enstaka enheter. Sonia Persson, som leder projektet, ser nu hur hälsingekommunernas ambitiösa viljeinriktning är på väg att ge resultat. Men som hon säger, det har krävt både uthållighet och hårt arbete. Jag har stora förhoppningar om att vi kommer att se en påtaglig förändring med den upphandling som blir klar nu till våren. Foto: Landstinget Gävleborg

4 4 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER VERKTYG Text: Per-Åke Hultberg Visionen är ett hållbart samhälle. Men hur ska enskilda kommuner kunna veta att deras hållbarhetsarbete verkligen går framåt? Svaret heter de Gröna Nyckeltalen i kombination med ett utvecklat strategiskt arbete. De gröna nyckeltalen visar på trender i det lokala hållbarhetsarbetet och ger möjlighet att ta del av vad som ligger bakom andra ekokommuners positiva eller negativa trender. Det har också visat sig vara bra för marknadsföring av kommunen, säger Lisa Wälitalo. Gröna nyckeltal De Gröna Nyckeltalen togs fram av Sveriges Ekokommuners medlemmar 2002 och har nu efter tio år reviderats. De är tolv till antalet, de ska vara generella, passande för merparten av medlemskommunerna, möjliga att aktivt påverka och självklart indikera en hållbar utveckling. Eftersom förutsättningarna för flera av nyckeltalen förändrats genom åren tyckte man från förenin gens sida att det var dags att se över dem. Framförallt har revideringen fungerat som en påminnelse att ännu mer än tidigare fokusera på helheten utifrån de vetenskapliga hållbarhetsprinciper som alla ekokommuner ställt sig bakom, det vill säga att inte bara titta på enskilda nyckeltal, säger Lisa Wälitalo, projektledare på Energikontor Sydost som haft Det viktiga är ju att se den faktiska nyttan och syftet med nyckel talen, både i det dagliga arbetet och ur en strategisk dimension. uppdraget att genomföra revideringsarbetet. Man upplevde också, berättar hon, ett uppdämt behov av att förbättra anvisningar och information kring inrapporteringen av nyckeltalen, allt för att underlätta kommunernas årliga redovisning och samtidigt det egna hållbarhetsarbetet. Syftet med nyckeltalen är alltså indikerar vägen mot hållbarhet att vara ett verktyg för att kunna följa utvecklingen och på så sätt få en indikation på att den egna kommunen går mot ökad hållbarhet. Det handlar till exempel om ton koldioxid per invånare, antal resor med kollektivtrafik per invånare, andel miljöcertifierade skolor och förskolor, och så vidare se hela listan här intill. Det viktiga är ju att se den faktiska nyttan och syftet med nyckel talen, både i det dagliga arbetet och ur en strategisk dimension. Det handlar om att se trender snarare än att jämföra specifika nyckeltal mellan de olika kommunerna. Visst kan det vara roligt att jämföra sig med andra men frågan är om det säger så mycket eftersom förutsättningarna mellan kommunerna är så olika. Det viktigaste är alltså att se hur helheten av det egna arbetet utvecklas, att man verkligen går framåt, avslutar Lisa Wälitalo. Gröna Nyckeltal 1 Koldioxidutsläpp, ton/inv. Antal resor med kollektivtrafik, per invånare 2 och år 3Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken 4Andel ekologiskt odlad åker 5Andel miljöcertifierat skogsbruk Andel skyddad 6 natur 7Total mängd hushållsavfall inkl. producentansvar, ton/inv. Nya krafttag i Borås stolt Leif Schöndell, förvaltningschef på Miljöförvaltningen i Borås Stad. Borås Stad är sedan ett år tillbaka medlem i Sveriges Ekokommuner. I slutet av april hålls samarbetsorganisationens årliga konferens i Borås under två dagar. Den beräknas locka ett 100-tal deltagare från organisationens 88 medlemskommuner och landsting. Varför gick ni med i ekokommunerna? Vi ville vara med i ett starkt nätverk som lyfter betydelsen av långsiktig hållbar utveckling. Genom kommuner som agerar gemensamt kan vi påverka miljöarbetet på ett kraftfullt sätt, säger Leif Schöndell, förvaltningschef på Miljöförvaltningen i Borås Stad. Vad hoppas ni få ut av samarbetet? Här får vi tillgång till ett nätverk av kommuner som bedriver ett framsynt miljöarbete. Vi kan alltså få del av goda erfarenheter och kunskaper för att utveckla vårt eget miljöarbete. Samtidigt kan vi även sprida våra egna goda exempel till andra. Hur jobbar ni med miljöfrågor idag? Med utgångspunkt i strategier i den nyligen beslutade visionen Borås 2025 och mer konkreta åtgärder i de nya lokala miljömålen för arbetar vi för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Målet är att kommande generationer ska kunna verka och leva i en

5 På Sveriges Ekokommuners årsmöte 2002 beslutade föreningens medlemmar att anta 12 nyckeltal i syfte att följa utvecklingen inom ekokommunerna och få indikatorer på om kommunerna utvecklas mot ett hållbart samhälle. Under 2012 har nyckeltalen reviderats (se lista till vänster). Det ska inte innebära ett för stort merarbete att ta fram data samtidigt som de ska vara intressanta för flertalet kommuner. De ska också vara möjliga att påverka genom ett aktivt kommunalt arbete. Nyckeltalen kan inte vara heltäckande avseende att indikera en hållbar utveckling, men berör viktiga områden för en kommun, främst gällande ekologisk hållbarhet Tungmetaller i avloppsslam, bly, kadmium, kvicksilver, mg/kg TS Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler Världsarv och hållbara transporter i unik skärgårdsmiljö Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. Karlskrona som ekokommun, med både världsarvsstatus och biosvärområde i Blekinge Arkipelag, utvecklar en hållbar framtid på hållbarhetskriteriernas grunder. Kommunen erbjuder ett brett utbud av upplevelser i en unik skärgårds- och världsarvsmiljö. Gott värdskap lockar besökare från när och fjärran, vilket gör besöksnäringen till en värdefull basnäring. kel. Skolor och utbildningar på alla nivåer stimulerar till nyskapande och kreativitet. I nära samarbete med näringslivet ges möjlighet till det livslånga lärandet. Karlskrona erbjuder också ett dynamiskt och innovationsrikt näringsliv. Samarbetet mellan kommun högskola näringsliv får företagen att växa med en unik kompetens som gör dem ledande inom främst miljöenergiområdet. Karlskrona verkar för ett öppet samhälle där resurserna används på ett hållbart sätt socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Baltic-Link miljövänlig transportkorridor med Karlskrona som nod Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen Karlskrona kommun tar på sig ledartröjan för mer miljövänliga godstransporter i Baltic-Linkkonceptet. Andel miljöcertifierade skolor/för- Foto: Ola Åkeborn skolor ekokommun stad där god boendemiljö med ren luft, rent vatten och en livskraftig natur är en självklarhet. En riktad satsning är att vi nu arbetar med att utveckla och bevara det småskaliga odlingslandskapet så att arter och naturvärden kan bestå. Projektet heter Kulturlandskap Borås och grundar sig i att en stor del av kommunens naturvärden är knutna till just odlingslandskapet. Genom ökat samarbete mellan kommunen, markägare, föreningar och andra aktörer tar vi krafttag för att bevara kontinuiteten hos den le- Foto: Eric Hansson Karlskrona är lätt att nå med hamnen som ett nav i en väl utbyggd infrastruktur och ett centrum för gods och persontrafik i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och väl utbyggd lokaltrafik gör vardagen en- a Transportenergi för tjänsteresor med bil, kwh/årsarbetare b Koldioxidutsläpp för tjänstresor med bil, ton/ årsarbetare HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Om de Gröna Nyckeltalen AN NN NO ON NS S vande landsbygden med dess arter, ekosystemtjänster, kulturhistoria, friluftsliv, landskapsbild och trivselvärden. Till sist, Sveriges Ekokommuners årskonferens kommer till Borås i april. Vad betyder det för er? Det är vi så klart både glada och stolta över. Konferensen är ett utmärkt forum för erfarenhetsutbyte och en möjlighet att lyfta fram Borås framgångsrika miljöarbete. Baltic-Link, med färjelinjen Karlskrona Gdynia som en viktig del, är ett av Sveriges snabbast växande godstrafikstråk. I Karlskronas hamn på Verkö skapas En viktig förutsättningar för komponent i intermodal trafik, en arbetet är att logistiknod som knyter delar av nuvaihop de tre transportrande lastbilsslagen färja, tåg och transporter lastbil i gröna stråk överförs till med minimerad ener- järnväg. giförbrukning, säger Mats Lindbom, centerpartistiskt kommunalråd i Karlskrona. Sverige har riktigt tuffa mål för reducering av koldioxid. En viktig komponent i arbetet är att delar av nuvarande lastbilstransporter överförs till järnväg, betonar Mats Lindbom som också är ordförande i Baltic-Link Association, en organisation med 23 medlemmar kommuner, regionförbund och företag med det gemensamma intresset att skapa en framtida hållbar infrastruktur i södra Östersjöområdet. Kansliet finns inom Karlskrona kommuns organisation. Östersund Trondheim Vaasa SUOMI FINLAND NORGE Turku Oslo Helsinki St Petersburg SVERIGE Tallinn Stockholm EESTI POCCИЯ ROSSIJA Göteborg Borås Jönköping Värnamo Moskva Rīga LATVIJA Alvesta Kalmar DANMARK Karlskrona Klaipėda København Malmö LIETUVA Kaliningrad POCCИЯ ROSSIJA Gdynia Vilnius Minsk Gdańsk Rostock BELARUS THE BALTIC-LINK CORRIDOR Amsterdam Berlin EDERLAND POLSKA Warszawa Łódź ruxelles russel Kyïv DEUTSCHLAND GIQUE UKRAÏNA LUXEMBOURG Praha Luxembourg Ostrava Katowice Kraków Lviv ČESKÁ REPUBLIKA Žilina Brno RANCE SLOVENSKO Břeclav Wien München MOLDOVA Bratislava ÖSTERREICH Graz SVIZZERA MAGYARORSZÁG Villach Klagenfurt Udine Verona Chişin u Budapest SCHWEIZ Bern SUISSE Koper Venezia Bologna ROMÂNIA SLOVENIJA Ljubljana Zagreb Trieste Rijeka HRVATSKA Bucureşti BOSNA I HERCEGOVINA Beograd CPБИJA SRBIJA Sarajevo ITALIA C ф БЪЛГAPИЯ B LGARIJA Inom ramen för projektet Baltic-Link Motorways of the Sea, Gdynia-Karlskrona rustar Karlskrona kommun upp och elektrifierar 6 km järnväg till Karlskrona hamn. Dessutom skapas en intermodal terminal i anslutning till hamnen med möjlighet att ta emot 600 m långa godståg. Motsvarande investeringar görs i Gdynia för att skapa en grön transport korridor mellan Skandinavien och Adriatiska havet.

6 6 FORSKAREN Text: Per-Åke Hultberg HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt Hot kan ena människor Karl-Henrik Robèrts betydelse för att konkretisera och pedagogiskt lyfta begreppet hållbar utveckling kan knappast överskattas. Dels som en av initiativtagarna till framväxten av Sveriges Ekokommuner, dels och framförallt som grundare av hållbarhetsorganisationen Det Naturliga Steget. Foto & illustrationer: istockphoto.com Hållbar utveckling Handlar om att en utveckling som inte förstör naturen dvs. att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga, samt att behålla eller restaurera tilliten i det sociala systemet. Ekonomisk hållbarhet talas det också om ibland, men det är ett av människan konstruerat strategiskt verktyg som inte ska blandas ihop med de två övriga dimensionerna. Han berättar hur det började, hur han själv och senare tillsammans med John Holmberg, forskare på Chalmers och Torbjörn Lahti från Övertorneå Sveriges första ekokommun arbetade fram en robust metodik för hållbar planering i kommuner. En definition och en metodik som kom att bli den ideologiska basen för Sveriges Ekokommuner och hela Sekomrörelsen internationellt. För mig började det som ett personligt engagemang, en oro över utvecklingen och framtiden. Jag stödde organisationer som Green Peace, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, men vad gjorde jag själv? Och vad kunde jag göra? Från sin egen vardag som cancerforskare på Karolinska Institutet växte en idé fram. I kliniska konferenser samlades olika experter, medicinare, onkologer och så vidare för att tillsammans ta fram en optimal behandling med förhoppning om att kunna bota patienten. Ingen kunde klara det ensam, poängen var att göra det tillsammans. Det ledde mig vidare, kanske kunde man anordna en klinisk konferens på miljöområdet? Nu var det vår civilisation som var patient, sjukdomen hette icke hållbarhet. Kunde man samla ett effektivt team, en tvärvetenskaplig expertis av ekologer, kemister, ekonomer, politiker med flera för att tillsammans hitta ett botemedel? Vid den här tiden, mitten på 80-talet, verkade ingen på allvar förstå vikten av att titta på helheten. Många hade bra idéer om hur man löser olika problem men när det gällde helheten var det mycket tyckanden och åsikter men uppenbar brist på fakta. Det nya var att vi använde vetenskaplig metodik för att lyckas definiera hållbarhet. Det är viktigt att förstå att det Karl-Henrik Robèrt, född 1947 är cancerforskare och läkare samt grundare av hållbarhetsorganisationen Det Naturliga Steget. Som docent i medicin och adjungerad professor i strategisk hållbar utveckling är han verksam vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Stefan Holm bara är helheten som kan bli hållbar, det vill säga när man sätter ihop delarna till en helhet. En enskild lösning frikopplad från övriga delar leder till nya problem. Vårt bidrag var alltså att sätta ett systemperspektiv på begreppet hållbarhet, förklarar Karl-Henrik Robèrt. Efter en konsensusdialog med ett flertal forskare fastställdes fyra grundläggande systemvillkor som beskriver vad som krävs för att upprätthålla liv på Jorden. Med andra ord fyra principer för hållbarhet som vägledning till konkret planering och konkreta åtgärder. Arbetet ledde fram till den ideella organisationen Det Naturliga Steget med Karl-Henrik Robèrt som grundare. Systemvillkoren är allmän egendom och har sedan starten 1989 förfinats, utvecklats och spridits över världen till främst kommuner, företag, och universitet. Här i Sverige har definitionen av hållbarhet nu antagits av 88 ekokommuner. Och det är ingen tvekan om att Sverige är världsledande men vi måste bli ännu bättre. Hur ser du på möjligheterna att klara av de stora hotbilderna? Medvetenheten om hållbar utveckling har ökat kopiöst sedan vi startade och det händer väldigt mycket hela tiden. Arbetet växer enormt över hela världen, till exempel med förnybara energilösningar, men samtidigt växer också det icke hållbara. Det är alltså en kapplöpning mot tiden där jag hoppas att den fina kurvan tar över. Vad ser du som det största problemet? Ja, det är inte klimatförändringen, inte fattigdomen, inte plundringen av regnskogen. Det överlägset största problemet är bristande kompetens att hantera problemen hos beslutsfattare, både inom politiken och inom näringslivet. Det är inte en bristande vilja, de flesta vill naturligtvis rädda världen. Problemet är att man inte vet hur man ska gå till väga, att det faktiskt går att tjäna pengar och samtidigt göra en insats för världen. Så hur kommer det att gå? Antingen går det åt helvete eller så klarar vi det. Båda är lika möjliga. Jag hoppas förstås på det senare steget, nu när det måste tas. Hot kan ena människor. Vi har haft paradigmförändringar tidigare. Det blir ingen dans på rosor, inget lätt utvecklingssteg. Vi kommer att få leva med växande klimatproblem. Men får vi bara fram fina ledare som förstår och inser systemperspektivet kan vi mycket väl rädda både naturen och oss själva. Naturliga Stegets hållbarhetsprinciper I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m). undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m). I det samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

7 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER 7 På bilden från vänster Camilla Norrman, miljöutvecklare och Martina Lindgren, Cefur. Unikt stadsbyggande enligt Cradle to Cradle sätter Ronneby på Sveriges miljökarta Foto Franz Feldmanis Ronneby kommun är ett utmärkt exempel på att en kommun kan göra stor skillnad när det gäller välriktade miljöinsatser. Här har kommunen under flera års tid kraftfullt satsat på åtskilliga klimat- och miljöprojekt. Med öronmärkta medel och nya satsningar flyttar man nu fram positionen ytterligare. Nog händer det mycket på miljöfronten i Ronneby. I december förra året blev man stolt medlem i Sveriges Ekokommuner, nya miljömål ska tas fram och flera viktiga miljöprojekt korslöper just nu över varandra. Klimat- och miljöfrågor har jättestor betydelse i Ronneby och vi arbetar aktivt med olika miljöprojekt på olika nivåer för att skapa en hållbar utveckling, säger miljö utvecklaren Camilla Norrman. Politiskt har man markerat genom att bilda ett eget Miljö- och energiråd. Visionerna är glasklara. Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, ha frisk natur och hållbar konsumtion. Ambitionerna är höga med flera pågående miljösatsningar. En förstudie av rening av läkemedelsrester i avloppsvatten, Ronneby cyklar och tätortsnära naturguidning är tre utmärkta exempel på framgångsrika projekt. Vi har också gjort ett omfattande provtagningsprogram på Härstorpssjön för att kunna analysera vad det är som gör att sjöns ekosystem är ur balans. Inköp av elbilar och uppsättning av laddstolpar står på tur. Vi har varit framgångsrika under många år men har nu alltså lagt i en ännu högre växel med ovanligt många miljöprojekt på gång, säger Camilla Norrman. Det kanske mest spännande exemplet är samhällsplaneringsprojektet Kilen där gammal industrimark ska omvandlas till en miljösmart stadsdel. Projektet beskrivs som både banbrytande och unikt i Sverige. Vi vill skapa en stadsdel som ger ett så stort positivt avtryck som möjligt på miljön, människorna som vistas där och på hela staden. Det handlar om ett helhetstänkande där vi hämtar inspiration från Cradle to Cradle säger Camilla Norrman och förklarar: Cradle to Cradle eller C2C är en plattform för innovation och kvalitet som syftar till att lyfta fram den positiva påverkan inte bara minska den negativa. Det handlar om att se avfall som en resurs, använda förnybar energi och att främja mångfald i sin vidaste betydelse. Allt i syfte att maximera de ekonomiska, ekologiska och sociala möjligheterna till hållbar tillväxt. Vi har tagit fram ett kvalitetsprogram för hållbar planering och byggande med en stor dos inspiration av C2C. I framtida plan- och byggprojekt ska det vara en viktig utgångspunkt, säger Martina Lindgren från Cefur. Kvalitetsprogrammet knyter an till Cefur Centrum för forskning och utveckling i Ronneby. Cefur är en motor för hållbar utveckling av både näringsliv och samhälle med fokus på Cradle to Cradle. Samspelet mellan stadsförnyelse och Cefur leder till ett hållbarare och grönare Ronneby, avslutar Martina Lindgren. Ronnebys miljösatsningar: Det övergripande målet för miljöpolitiken i Ronneby är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem inom och utanför Sveriges gränser. Kort och gott kan man säga att man vill ha löst de stora miljöproblemen så att barnen ska slippa dem när de är vuxna. Snabba miljöfakta

8 8 HÅLLBARHET JOKKMOKK Text: Samuel Hultberg HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Foto : Hans Blomberg 2008 blev Jokkmokk kommun med sina cirka invånare medlem i Sveriges Ekokommuner. Idag är den lilla lappländska kommunen ett utmärkt exempel på att små kommuners insatser kan göra stor skillnad. Liten kommun Stora möjligheter Jokkmokk går i bräschen för hållbar utveckling och energi. Kommunen är en av Sveriges viktigaste producenter av vattenkraft mer än tio procent av Sveriges elektricitet kommer från Jokkmokk. Wolfgang Mehl, miljöstrateg på Jokkmokk kommun, varför gick ni med? Jokkmokk har en lång tradition av att producera förnybar energi vattenkraft samtidigt som den samiska kulturen står för närhet till natur och hållbarhet. När beslutet togs såg man från politiskt håll ett behov av att stärka kommunens miljöarbete och arbetet med hållbar utveckling, något samtliga partier i kommunfullmäktiga var helt överens om. Vad vill ni få ut av att vara medlem i Sveriges Ekokommuner? Erfarenhetsutbyte, nätverksarbete med experter och kollegor som bryr sig om miljön. Men också som motivation för Jokkmokks politiker och tjänstemän att inspireras och hitta anledningar och motiv att besluta om konkreta målsättningar, till exempel gällande energibesparing. Lite efter att Jokkmokk blev medlem skapades den miljöstrategtjänst, som jag har, i syfte att säkerställa kontinuerligt arbete med dessa frågor. Dessutom finns det en miljö- och energigrupp där både politiker, tjänstemän och medborgare är med. Wolfgang Mehl, miljöstrateg på Jokkmokk kommun. Foto : Privat Varför är Sveriges Ekokommuner en viktig organisation? Om man arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor i en liten kommun känner man sig ibland ganska ensam. Då är det extra viktigt att ha ett bra nätverk och kontakt med kollegor i andra kommuner som jobbar med samma frågor. Hållbar utveckling är inte alltid högsta prioritet i det dagliga arbetet av en kommunal verksamhet. Medlemskap erbjuder erfarenhetsutbyte med andra kommuner och det är viktigt att man känner sig som en del av en större rörelse. De nya gröna nyckeltalen är också en bra indikator för att mäta hur långt man har kommit på vägen mot ett hållbart samhälle. Medlemskap erbjuder erfarenhetsutbyte med andra kommuner och det är viktigt att man känner sig som en del av en större rörelse. Ni är en liten kommun som gör mycket. Hur ser ert miljöarbete ut? Vad har ni lyckats bra med? Vi tror på att även små kommuners insatser kan göra skillnad. Jokkmokk var till exempel först i Norrbotten att underteckna EU:s Borgmästaravtal och håller nu på att implementera en så kallad SEAP Sustainable Energy Action Plan det vill säga en åtgärdsplan för hållbar energi. Vi har också beslutat om ambitiösa mål för energieffektivisering, och om man räknar produktion av förnybar energi inom kommunens gränser är Jokkmokk en procent förnybar energikommun. Vad händer framöver? Särskilt viktigt för oss är arbetet med ungdomar. Elevrepresentanter har förhandlat ett framtidsavtal med kommunstyrelsen som bland annat garanterar ungas delaktighet i kommunens arbete med hållbar utveckling. Vi arrangerar också Jokkmokk Winter Conference som blivit en mötesplats för människor från 25 länder som engagerar sig i klimatfrågor och hållbar regional utveckling. Mer information: Örnsköldsvik årets återvinnare Text: Samuel Hultberg Örnsköldsvik är bäst i Sverige på återvinning. Det stod klart i slutet av november förra året på den årliga återvinningsgalan i Stockholm. Örnsköldsvik får utmärkelsen för att ha effektiviserat förutsättningarna att återvinna avfall, framförallt förpackningar. Vi är oerhört stolta och glada. Det är en jättefin utmärkelse. Våra kommuninvånare har gjort en häftig insats, det är tack vare dem som vi är bäst, säger Marianne Dahlbäck, miljösamordnare på Örnsköldsviks kommun. I fjol samlade Ö-viksborna in i genomsnitt 96,8 kilo förpackningar och tidningar. Rikssnittet ligger på 75,9 kilo per person. Så vad är hemligheten till Örnsköldsviks fina siffror? Det är flera komponenter. En av de viktigaste är framsynt information som handlar om att uppmuntra till goda återanvändnings- och återvinningsbeteenden. Bakom satsningen står Miva - Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB ett kommunalt bolag som ansvarar för VA, avfall och återvinning i Örnsköldsvik. De har alltså jobbat för att underlätta för kommuninvånarna att återvinna på ett framgångsrikt sätt. Bland annat med tillgängliga anläggningar, viktbaserad taxa, information om källsortering, events med mera. Utmärkelsen Årets Återvinningskommun är en av åtta olika kategorier som tillsammans utgör Sveriges tyngsta miljöpris, Swedish Recycling Awards. Arrangör är tidningen Recycling & Miljöteknik. Och för Örnsköldsvik innebär priset knappast att satsningen på återvinning minskar. Första platsen ska försvaras. Just nu ser vi över möjligheten att komma igång med separat insamling av matavfall. Målåret är 2014, säger Marianne Dahlbäck. Fotnot: Örnsköldsviks kommun har sedan 2005 varit medlem i ekokommunerna.

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Stora förändringar med små medel

Stora förändringar med små medel 30 oktober 2012 Pressmaterial: Stora förändringar med små medel Innehåll: Slutsatser från projektet Ny undersökning om svenskarnas hållbara liv hemma Tänk om många kunde göra lite Kort om projektet Ecoration

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Malmö Europas Green Room

Malmö Europas Green Room Malmö Europas Green Room Varför arbeta med hållbara evenemang? Hållbar stadsutveckling Var fjärde resa i Malmö görs med cykel! Snart sorterar alla matavfall och äppelskruttarna blir biogas i bussen Vindkraft

Läs mer

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: Den 4 december 2014, kl. 9.00 18.00 (20.00) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer