Hållbar. Borås. Hot kan ena människor. framtid. Visar vägen. Stolt medlem. tar nya krafttag. Gröna nyckeltal. Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt

Transkript

1 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER framtid Hållbar SVERIGES EKOKOMMUNER 88 Ekokommuner Nätverk som gör skillnad sid 2 Borås Stolt medlem tar nya krafttag 4 sid 12 Gröna nyckeltal Visar vägen 4 5 sid 8 Hot kan ena människor Medföljer Dagens Samhälle februari 2013 Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt 6 sid

2 2 HÅLLBARHET Text: Per-Åke Hultberg HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Ett växande nätverk som gör skillnad 1995 samlades politiker och tjänstemän från 20 kommuner för att bilda Föreningen Sveriges Ekokommuner. Idag har föreningen 88 medlemmar, aktiviteterna sjuder mer än någonsin samtidigt som flera nya kommuner och landsting knackar på dörren för att vara med. Foto: Mats Alm, Jollymedia Lars Thunberg, kommunalråd (KD) i Helsingborg, är ordförande i Sveriges Ekokommuner och har varit det sedan Gör ekokommunerna skillnad? Absolut! Jag vill påstå att vi gör skillnad genom vår blotta existens, men även konkret då vi gett en röst åt kommunernas miljöarbete. Det har hänt väldigt mycket sedan vi startade och det händer hela tiden nya saker, sam- tidigt som vi fortfarande är under utveckling. Själva arbetet med fokus på hållbarhet sker ju ute i kommunerna och regionerna/ landstingen. Föreningens syfte är att tillsammans driva på utvecklingen och samtidigt inspireras av varandras åtgärder och framsteg. Även att tillsam- mans påverka statsmakten, regering och myndigheter som ibland vänder sig till oss för att ta del av vår kompetens, och få reda på hur kommunerna arbetar och vad vi tycker i olika frågor. Hur kommer det sig att du engagerade dig i det här arbetet? Jag mer eller mindre halkade in i styrelsen när jag valdes in som representant för Helsingborgs stad. Då visste jag inte speciellt mycket om Ekokommunerna. Två Ekokommunsbegreppet introducerades 1983 i Sverige och 1995 bildades Föreningen Sveriges Ekokommuner. Eko står både för ekologi och ekonomi. Har idag 88 medlemmar, varav 3 landsting. Är en ideell organisation för kommuner som år senare var jag ordförande. Det var oerhört inspirerande att få träffa alla dessa människor som brinner för de här frågorna, både politiker och tjänstemän. Små och stora kommuner med olika politiska majoriteter, alla med höga ambitioner för det lokala miljöarbetet. Jag blev verkligen imponerad över den kunskap som finns ute i landet. Det är ju där som de flesta viktiga beslut i EU, regering och riksdag så småningom landar och ska implementeras. Så för mig personligen har det gett enormt mycket, både inspiration och kunskap, som jag tagit med mig i mitt övriga politiska arbete. Det här är fantastiskt roligt, jag lär mig nya saker varje dag, men det är också utmanande. Du talar alltså om att påverka, både inåt, uppåt och utåt? Ja, även internationellt har vi fått vara och är en förebild för många systernätverk, inte minst i USA och Kanada, men även i Sydamerika, Afrika och Asien. Ofta går städer och kommuner före sina regeringar, som många gånger upplevs för långsamma i till exempel klimatarbetet. Mycket handlar om att inspirera varandra och att höja ambitionsnivån, även inom vårt eget nätverk. Lars Thunberg, kommunalråd (KD) i Helsingborg, ordförande i Sveriges Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner vill främja utvecklingen för ett mer hållbart samhälle som bygger på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Är ett forum och en mötesplats där politiker och tjänstemän utbyter erfarenheter och lär av varandras goda exempel, genom bl.a. seminarier, utbildningar och vår hemsida. Genom våra nyckeltal följer vi upp utvecklingen i medlemskommunerna. Antalet medlemmar ökar hela tiden, eller? Ja, idag är vi 50 procent fler medlemmar än 1999 då jag kom med i styrelsen. Snart är vi hundra ekokommuner. Och ju fler vi blir, desto starkare och tyngre blir vi att verkligen kunna påverka och göra skillnad, eftersom vi har en gemensam grundsyn med gemensamma mål. Att 88 kommuner och landsting enats om samma nyckeltal är helt unikt. (se sid 4 5) Hittills har de gröna frågorna dominerat, men nu väger vi även in de sociala aspekterna av hållbar utveckling. Framåt då, du säger att ert nätverk fortfarande är under utveckling? Vi måste självklart kavla upp skjortärmarna och höja ambitionsnivån, inte minst genom att bli fler. Jag är övertygad om att vi i hög grad bidragit till att Sverige på flera sätt ligger i spets i fråga om miljöarbete. Nu gäller det att försvara den positionen och flytta fram den ytterligare, vi kan hela tiden bli bättre och bättre. Om vi fortsätter att sprida våra idéer och höja ekokommunernas ambitioner så medverkar vi även till att Sverige och världen i övrigt rör sig i en hållbar riktning. Fotnot: Ekokommun som begrepp introducerades 1983 av Övertorneå kommun. Då som nu handlar det om att utifrån en ekologisk bas aktivt arbeta med hållbar utveckling utifrån lokala förutsättningar. För att bli medlem krävs att kommunfullmäktige/kommunstyrelsen ansökt om medlemskap. Kommunen ska ha antagit ett strategiskt program för det lokala hållbarhetsarbetet och ställa sig bakom de fyra kriterierna för det hållbara samhället. Medlemmar får ta del av ett omfattande kontaktnät av kunniga personer. Hemsidan är också ett bra verktyg. Hållbart samhälle I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: koncentrationsökning av ämnen från berggrunden koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion undanträngning med fysiska metoder. I det samhället hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov. Illustration: istockphoto.com Foto: istockphoto.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Mittmedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Peter Ahlman, tel peter.ahlman@activemediapartner.com VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Sekoms kansli, Karlskrona tel kansliet@sekom.se Kenneth Gyllensting, tel kenneth.gyllensting@karlskrona.se Ordförande Lars Thunberg, lars.thunberg@helsingborg.se

3 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER 3 Söderhamn tar stora steg mot ett hållbart samhälle Söderhamn ska vara ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen. Det är nu fastslaget i ett av kommunens inriktningsmål. Vi har varit ekokommun sedan 1997 och jobbat systematiskt med miljö- och hållbarhetsfrågor i många år, men har nu tagit en ny och tydligare inriktning mot ökad långsiktighet och större bredd, berättar miljöstrateg Margareta Örn-Liljedahl. Det innebär bland annat att ekologisk hållbarhet nu kompletterats med social- och ekonomisk hållbarhet. Målet är alltså ett hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer. Konkret handlar det om ett flertal områden där Söderhamns kommun tar nya steg, bland annat i fråga om lokala naturvårdssatsningar. Ett antal projekt har genomförts under de senaste tio åren, dels hälsofrämjande åtgärder som uppmuntrar till friluftsliv, dels projekt som säkrar biologiska värden. Här finns fantastiska miljöer bland annat flera tätortsnära naturreservat som vi informerar om och som vi på olika sätt vill uppmärksamma och göra tillgängliga för fler människor, berättar Margareta Örn-Liljedahl. Ett annat steg mot hållbarhet är ett lyckat krafttag på ökat resande med kollektivtrafik. Vill man uppmuntra folk att ta bussen istället för bilen måste man också se till att skapa bra förut sättningar, säger infrastrukturstrateg Johnny Olofsson. Under flera år har kommunen därför jobbat med att ta fram en fungerande stadstrafik. Från att tidigare bara haft busstrafik från centrala Söderhamn till ett antal tätorter på landsbygden, finns nu ett helt annat utbud. En stadstrafik med fem bussar som samtidigt kör från en bussnod i centrum till stadens viktigaste målpunkter, och som sedan är tillbaka 20 minuter senare. Resultatet är helt enkelt lysande. Vi har haft en otrolig utveckling, 300 procent under det första året. Folk som aldrig tidigare åkt buss gör det nu, även för arbetspendling, så vi är definitivt på rätt väg, poängterar Johnny Olofsson. Hur är det då med de kommunala tjänstemännens eget resande? Ja, sedan ett antal år tillbaka finns en väl fungerande bilpool med både verksamhetsbilar och totalt 18 bokningsbara bilar, de flesta etanoldrivna. Även biogas- och eldrivna bilar är nu på gång. Vi har även alternativet att istället för bil använda ett resekort för buss eller tåg. Folk som aldrig tidigare åkt buss gör det nu, även för arbetspendling, så vi är definitivt på rätt väg, säger Johnny Olofsson, infrastrukturstrateg. Det kan vara ett möte i till exempel Gävle då man föredrar att åka tåg. Den här möjligheten vill vi nu utöka med fler resekort, berättar Andreas Håberg, projektledare miljö. Även cyklar finns i bokningssystemet, sedan i höstas även en elcykel och fler är på gång. Vi vill öka andelen cyklande i tjänsten genom att göra det lätt och smidigt att boka. I bokningssystemet finns för övrigt en reseplanerare som per automatik ger alternativ på resor med kollektivtrafik, istället för att av slentrian ta bilen. Och det är ju inte heller ens nödvändigt att resa i alla lägen, påpekar Andreas Håberg. Med modern teknik video- och webbkonferens kan många möten klaras av snabbt och smidigt, utan tidsspill på miljötärande resor. Ett annat område där hållbarhet ska prioriteras är försörjningen av livsmedel till äldreomsorgen, förskolor och skolor. Ambitionen är att upphandlingen ska styras mot större andel lokal och ekologisk mat. Det är inte helt lätt eftersom det handlar om stora upphandlingar från stora grossister. Som vi jobbat hittills, där nio kommuner gör gemensam upphandling av livsmedel, är det svårt för mindre leverantörer att kunna delta, konstaterar kostchefen Sonia Persson, som arbetat med frågan i flera år. Själva processarbetet startade 2010 tillsammans med övriga hälsingekommuner. Ett år senare togs beslut om att mer ekologisk och lokalproducerad mat skulle användas vid kommande upphandlingar. Mycket av arbetet har handlat om att hämta in kunskap om förutsättningarna, tänkbara Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam provar elbil. produkter, ökningstakt, rimlig andel, tillgängliga leverantörer, transporter och så vidare. Vi har också tittat på frågan om vad som är att betrakta som lokal mat och slagit fast 25 mil som rimligt. En självklar målsättning har också varit att skapa förutsättningar för små leverantörer att kunna delta i upphandlingarna och med möjlighet att leverera endast till enstaka enheter. Sonia Persson, som leder projektet, ser nu hur hälsingekommunernas ambitiösa viljeinriktning är på väg att ge resultat. Men som hon säger, det har krävt både uthållighet och hårt arbete. Jag har stora förhoppningar om att vi kommer att se en påtaglig förändring med den upphandling som blir klar nu till våren. Foto: Landstinget Gävleborg

4 4 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER VERKTYG Text: Per-Åke Hultberg Visionen är ett hållbart samhälle. Men hur ska enskilda kommuner kunna veta att deras hållbarhetsarbete verkligen går framåt? Svaret heter de Gröna Nyckeltalen i kombination med ett utvecklat strategiskt arbete. De gröna nyckeltalen visar på trender i det lokala hållbarhetsarbetet och ger möjlighet att ta del av vad som ligger bakom andra ekokommuners positiva eller negativa trender. Det har också visat sig vara bra för marknadsföring av kommunen, säger Lisa Wälitalo. Gröna nyckeltal De Gröna Nyckeltalen togs fram av Sveriges Ekokommuners medlemmar 2002 och har nu efter tio år reviderats. De är tolv till antalet, de ska vara generella, passande för merparten av medlemskommunerna, möjliga att aktivt påverka och självklart indikera en hållbar utveckling. Eftersom förutsättningarna för flera av nyckeltalen förändrats genom åren tyckte man från förenin gens sida att det var dags att se över dem. Framförallt har revideringen fungerat som en påminnelse att ännu mer än tidigare fokusera på helheten utifrån de vetenskapliga hållbarhetsprinciper som alla ekokommuner ställt sig bakom, det vill säga att inte bara titta på enskilda nyckeltal, säger Lisa Wälitalo, projektledare på Energikontor Sydost som haft Det viktiga är ju att se den faktiska nyttan och syftet med nyckel talen, både i det dagliga arbetet och ur en strategisk dimension. uppdraget att genomföra revideringsarbetet. Man upplevde också, berättar hon, ett uppdämt behov av att förbättra anvisningar och information kring inrapporteringen av nyckeltalen, allt för att underlätta kommunernas årliga redovisning och samtidigt det egna hållbarhetsarbetet. Syftet med nyckeltalen är alltså indikerar vägen mot hållbarhet att vara ett verktyg för att kunna följa utvecklingen och på så sätt få en indikation på att den egna kommunen går mot ökad hållbarhet. Det handlar till exempel om ton koldioxid per invånare, antal resor med kollektivtrafik per invånare, andel miljöcertifierade skolor och förskolor, och så vidare se hela listan här intill. Det viktiga är ju att se den faktiska nyttan och syftet med nyckel talen, både i det dagliga arbetet och ur en strategisk dimension. Det handlar om att se trender snarare än att jämföra specifika nyckeltal mellan de olika kommunerna. Visst kan det vara roligt att jämföra sig med andra men frågan är om det säger så mycket eftersom förutsättningarna mellan kommunerna är så olika. Det viktigaste är alltså att se hur helheten av det egna arbetet utvecklas, att man verkligen går framåt, avslutar Lisa Wälitalo. Gröna Nyckeltal 1 Koldioxidutsläpp, ton/inv. Antal resor med kollektivtrafik, per invånare 2 och år 3Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken 4Andel ekologiskt odlad åker 5Andel miljöcertifierat skogsbruk Andel skyddad 6 natur 7Total mängd hushållsavfall inkl. producentansvar, ton/inv. Nya krafttag i Borås stolt Leif Schöndell, förvaltningschef på Miljöförvaltningen i Borås Stad. Borås Stad är sedan ett år tillbaka medlem i Sveriges Ekokommuner. I slutet av april hålls samarbetsorganisationens årliga konferens i Borås under två dagar. Den beräknas locka ett 100-tal deltagare från organisationens 88 medlemskommuner och landsting. Varför gick ni med i ekokommunerna? Vi ville vara med i ett starkt nätverk som lyfter betydelsen av långsiktig hållbar utveckling. Genom kommuner som agerar gemensamt kan vi påverka miljöarbetet på ett kraftfullt sätt, säger Leif Schöndell, förvaltningschef på Miljöförvaltningen i Borås Stad. Vad hoppas ni få ut av samarbetet? Här får vi tillgång till ett nätverk av kommuner som bedriver ett framsynt miljöarbete. Vi kan alltså få del av goda erfarenheter och kunskaper för att utveckla vårt eget miljöarbete. Samtidigt kan vi även sprida våra egna goda exempel till andra. Hur jobbar ni med miljöfrågor idag? Med utgångspunkt i strategier i den nyligen beslutade visionen Borås 2025 och mer konkreta åtgärder i de nya lokala miljömålen för arbetar vi för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Målet är att kommande generationer ska kunna verka och leva i en

5 På Sveriges Ekokommuners årsmöte 2002 beslutade föreningens medlemmar att anta 12 nyckeltal i syfte att följa utvecklingen inom ekokommunerna och få indikatorer på om kommunerna utvecklas mot ett hållbart samhälle. Under 2012 har nyckeltalen reviderats (se lista till vänster). Det ska inte innebära ett för stort merarbete att ta fram data samtidigt som de ska vara intressanta för flertalet kommuner. De ska också vara möjliga att påverka genom ett aktivt kommunalt arbete. Nyckeltalen kan inte vara heltäckande avseende att indikera en hållbar utveckling, men berör viktiga områden för en kommun, främst gällande ekologisk hållbarhet Tungmetaller i avloppsslam, bly, kadmium, kvicksilver, mg/kg TS Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler Världsarv och hållbara transporter i unik skärgårdsmiljö Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. Karlskrona som ekokommun, med både världsarvsstatus och biosvärområde i Blekinge Arkipelag, utvecklar en hållbar framtid på hållbarhetskriteriernas grunder. Kommunen erbjuder ett brett utbud av upplevelser i en unik skärgårds- och världsarvsmiljö. Gott värdskap lockar besökare från när och fjärran, vilket gör besöksnäringen till en värdefull basnäring. kel. Skolor och utbildningar på alla nivåer stimulerar till nyskapande och kreativitet. I nära samarbete med näringslivet ges möjlighet till det livslånga lärandet. Karlskrona erbjuder också ett dynamiskt och innovationsrikt näringsliv. Samarbetet mellan kommun högskola näringsliv får företagen att växa med en unik kompetens som gör dem ledande inom främst miljöenergiområdet. Karlskrona verkar för ett öppet samhälle där resurserna används på ett hållbart sätt socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Baltic-Link miljövänlig transportkorridor med Karlskrona som nod Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen Karlskrona kommun tar på sig ledartröjan för mer miljövänliga godstransporter i Baltic-Linkkonceptet. Andel miljöcertifierade skolor/för- Foto: Ola Åkeborn skolor ekokommun stad där god boendemiljö med ren luft, rent vatten och en livskraftig natur är en självklarhet. En riktad satsning är att vi nu arbetar med att utveckla och bevara det småskaliga odlingslandskapet så att arter och naturvärden kan bestå. Projektet heter Kulturlandskap Borås och grundar sig i att en stor del av kommunens naturvärden är knutna till just odlingslandskapet. Genom ökat samarbete mellan kommunen, markägare, föreningar och andra aktörer tar vi krafttag för att bevara kontinuiteten hos den le- Foto: Eric Hansson Karlskrona är lätt att nå med hamnen som ett nav i en väl utbyggd infrastruktur och ett centrum för gods och persontrafik i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och väl utbyggd lokaltrafik gör vardagen en- a Transportenergi för tjänsteresor med bil, kwh/årsarbetare b Koldioxidutsläpp för tjänstresor med bil, ton/ årsarbetare HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Om de Gröna Nyckeltalen AN NN NO ON NS S vande landsbygden med dess arter, ekosystemtjänster, kulturhistoria, friluftsliv, landskapsbild och trivselvärden. Till sist, Sveriges Ekokommuners årskonferens kommer till Borås i april. Vad betyder det för er? Det är vi så klart både glada och stolta över. Konferensen är ett utmärkt forum för erfarenhetsutbyte och en möjlighet att lyfta fram Borås framgångsrika miljöarbete. Baltic-Link, med färjelinjen Karlskrona Gdynia som en viktig del, är ett av Sveriges snabbast växande godstrafikstråk. I Karlskronas hamn på Verkö skapas En viktig förutsättningar för komponent i intermodal trafik, en arbetet är att logistiknod som knyter delar av nuvaihop de tre transportrande lastbilsslagen färja, tåg och transporter lastbil i gröna stråk överförs till med minimerad ener- järnväg. giförbrukning, säger Mats Lindbom, centerpartistiskt kommunalråd i Karlskrona. Sverige har riktigt tuffa mål för reducering av koldioxid. En viktig komponent i arbetet är att delar av nuvarande lastbilstransporter överförs till järnväg, betonar Mats Lindbom som också är ordförande i Baltic-Link Association, en organisation med 23 medlemmar kommuner, regionförbund och företag med det gemensamma intresset att skapa en framtida hållbar infrastruktur i södra Östersjöområdet. Kansliet finns inom Karlskrona kommuns organisation. Östersund Trondheim Vaasa SUOMI FINLAND NORGE Turku Oslo Helsinki St Petersburg SVERIGE Tallinn Stockholm EESTI POCCИЯ ROSSIJA Göteborg Borås Jönköping Värnamo Moskva Rīga LATVIJA Alvesta Kalmar DANMARK Karlskrona Klaipėda København Malmö LIETUVA Kaliningrad POCCИЯ ROSSIJA Gdynia Vilnius Minsk Gdańsk Rostock BELARUS THE BALTIC-LINK CORRIDOR Amsterdam Berlin EDERLAND POLSKA Warszawa Łódź ruxelles russel Kyïv DEUTSCHLAND GIQUE UKRAÏNA LUXEMBOURG Praha Luxembourg Ostrava Katowice Kraków Lviv ČESKÁ REPUBLIKA Žilina Brno RANCE SLOVENSKO Břeclav Wien München MOLDOVA Bratislava ÖSTERREICH Graz SVIZZERA MAGYARORSZÁG Villach Klagenfurt Udine Verona Chişin u Budapest SCHWEIZ Bern SUISSE Koper Venezia Bologna ROMÂNIA SLOVENIJA Ljubljana Zagreb Trieste Rijeka HRVATSKA Bucureşti BOSNA I HERCEGOVINA Beograd CPБИJA SRBIJA Sarajevo ITALIA C ф БЪЛГAPИЯ B LGARIJA Inom ramen för projektet Baltic-Link Motorways of the Sea, Gdynia-Karlskrona rustar Karlskrona kommun upp och elektrifierar 6 km järnväg till Karlskrona hamn. Dessutom skapas en intermodal terminal i anslutning till hamnen med möjlighet att ta emot 600 m långa godståg. Motsvarande investeringar görs i Gdynia för att skapa en grön transport korridor mellan Skandinavien och Adriatiska havet.

6 6 FORSKAREN Text: Per-Åke Hultberg HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Hållbarhetsgurun Karl-Henrik Robèrt Hot kan ena människor Karl-Henrik Robèrts betydelse för att konkretisera och pedagogiskt lyfta begreppet hållbar utveckling kan knappast överskattas. Dels som en av initiativtagarna till framväxten av Sveriges Ekokommuner, dels och framförallt som grundare av hållbarhetsorganisationen Det Naturliga Steget. Foto & illustrationer: istockphoto.com Hållbar utveckling Handlar om att en utveckling som inte förstör naturen dvs. att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga, samt att behålla eller restaurera tilliten i det sociala systemet. Ekonomisk hållbarhet talas det också om ibland, men det är ett av människan konstruerat strategiskt verktyg som inte ska blandas ihop med de två övriga dimensionerna. Han berättar hur det började, hur han själv och senare tillsammans med John Holmberg, forskare på Chalmers och Torbjörn Lahti från Övertorneå Sveriges första ekokommun arbetade fram en robust metodik för hållbar planering i kommuner. En definition och en metodik som kom att bli den ideologiska basen för Sveriges Ekokommuner och hela Sekomrörelsen internationellt. För mig började det som ett personligt engagemang, en oro över utvecklingen och framtiden. Jag stödde organisationer som Green Peace, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, men vad gjorde jag själv? Och vad kunde jag göra? Från sin egen vardag som cancerforskare på Karolinska Institutet växte en idé fram. I kliniska konferenser samlades olika experter, medicinare, onkologer och så vidare för att tillsammans ta fram en optimal behandling med förhoppning om att kunna bota patienten. Ingen kunde klara det ensam, poängen var att göra det tillsammans. Det ledde mig vidare, kanske kunde man anordna en klinisk konferens på miljöområdet? Nu var det vår civilisation som var patient, sjukdomen hette icke hållbarhet. Kunde man samla ett effektivt team, en tvärvetenskaplig expertis av ekologer, kemister, ekonomer, politiker med flera för att tillsammans hitta ett botemedel? Vid den här tiden, mitten på 80-talet, verkade ingen på allvar förstå vikten av att titta på helheten. Många hade bra idéer om hur man löser olika problem men när det gällde helheten var det mycket tyckanden och åsikter men uppenbar brist på fakta. Det nya var att vi använde vetenskaplig metodik för att lyckas definiera hållbarhet. Det är viktigt att förstå att det Karl-Henrik Robèrt, född 1947 är cancerforskare och läkare samt grundare av hållbarhetsorganisationen Det Naturliga Steget. Som docent i medicin och adjungerad professor i strategisk hållbar utveckling är han verksam vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Stefan Holm bara är helheten som kan bli hållbar, det vill säga när man sätter ihop delarna till en helhet. En enskild lösning frikopplad från övriga delar leder till nya problem. Vårt bidrag var alltså att sätta ett systemperspektiv på begreppet hållbarhet, förklarar Karl-Henrik Robèrt. Efter en konsensusdialog med ett flertal forskare fastställdes fyra grundläggande systemvillkor som beskriver vad som krävs för att upprätthålla liv på Jorden. Med andra ord fyra principer för hållbarhet som vägledning till konkret planering och konkreta åtgärder. Arbetet ledde fram till den ideella organisationen Det Naturliga Steget med Karl-Henrik Robèrt som grundare. Systemvillkoren är allmän egendom och har sedan starten 1989 förfinats, utvecklats och spridits över världen till främst kommuner, företag, och universitet. Här i Sverige har definitionen av hållbarhet nu antagits av 88 ekokommuner. Och det är ingen tvekan om att Sverige är världsledande men vi måste bli ännu bättre. Hur ser du på möjligheterna att klara av de stora hotbilderna? Medvetenheten om hållbar utveckling har ökat kopiöst sedan vi startade och det händer väldigt mycket hela tiden. Arbetet växer enormt över hela världen, till exempel med förnybara energilösningar, men samtidigt växer också det icke hållbara. Det är alltså en kapplöpning mot tiden där jag hoppas att den fina kurvan tar över. Vad ser du som det största problemet? Ja, det är inte klimatförändringen, inte fattigdomen, inte plundringen av regnskogen. Det överlägset största problemet är bristande kompetens att hantera problemen hos beslutsfattare, både inom politiken och inom näringslivet. Det är inte en bristande vilja, de flesta vill naturligtvis rädda världen. Problemet är att man inte vet hur man ska gå till väga, att det faktiskt går att tjäna pengar och samtidigt göra en insats för världen. Så hur kommer det att gå? Antingen går det åt helvete eller så klarar vi det. Båda är lika möjliga. Jag hoppas förstås på det senare steget, nu när det måste tas. Hot kan ena människor. Vi har haft paradigmförändringar tidigare. Det blir ingen dans på rosor, inget lätt utvecklingssteg. Vi kommer att få leva med växande klimatproblem. Men får vi bara fram fina ledare som förstår och inser systemperspektivet kan vi mycket väl rädda både naturen och oss själva. Naturliga Stegets hållbarhetsprinciper I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk: koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m). undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m). I det samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

7 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER 7 På bilden från vänster Camilla Norrman, miljöutvecklare och Martina Lindgren, Cefur. Unikt stadsbyggande enligt Cradle to Cradle sätter Ronneby på Sveriges miljökarta Foto Franz Feldmanis Ronneby kommun är ett utmärkt exempel på att en kommun kan göra stor skillnad när det gäller välriktade miljöinsatser. Här har kommunen under flera års tid kraftfullt satsat på åtskilliga klimat- och miljöprojekt. Med öronmärkta medel och nya satsningar flyttar man nu fram positionen ytterligare. Nog händer det mycket på miljöfronten i Ronneby. I december förra året blev man stolt medlem i Sveriges Ekokommuner, nya miljömål ska tas fram och flera viktiga miljöprojekt korslöper just nu över varandra. Klimat- och miljöfrågor har jättestor betydelse i Ronneby och vi arbetar aktivt med olika miljöprojekt på olika nivåer för att skapa en hållbar utveckling, säger miljö utvecklaren Camilla Norrman. Politiskt har man markerat genom att bilda ett eget Miljö- och energiråd. Visionerna är glasklara. Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, ha frisk natur och hållbar konsumtion. Ambitionerna är höga med flera pågående miljösatsningar. En förstudie av rening av läkemedelsrester i avloppsvatten, Ronneby cyklar och tätortsnära naturguidning är tre utmärkta exempel på framgångsrika projekt. Vi har också gjort ett omfattande provtagningsprogram på Härstorpssjön för att kunna analysera vad det är som gör att sjöns ekosystem är ur balans. Inköp av elbilar och uppsättning av laddstolpar står på tur. Vi har varit framgångsrika under många år men har nu alltså lagt i en ännu högre växel med ovanligt många miljöprojekt på gång, säger Camilla Norrman. Det kanske mest spännande exemplet är samhällsplaneringsprojektet Kilen där gammal industrimark ska omvandlas till en miljösmart stadsdel. Projektet beskrivs som både banbrytande och unikt i Sverige. Vi vill skapa en stadsdel som ger ett så stort positivt avtryck som möjligt på miljön, människorna som vistas där och på hela staden. Det handlar om ett helhetstänkande där vi hämtar inspiration från Cradle to Cradle säger Camilla Norrman och förklarar: Cradle to Cradle eller C2C är en plattform för innovation och kvalitet som syftar till att lyfta fram den positiva påverkan inte bara minska den negativa. Det handlar om att se avfall som en resurs, använda förnybar energi och att främja mångfald i sin vidaste betydelse. Allt i syfte att maximera de ekonomiska, ekologiska och sociala möjligheterna till hållbar tillväxt. Vi har tagit fram ett kvalitetsprogram för hållbar planering och byggande med en stor dos inspiration av C2C. I framtida plan- och byggprojekt ska det vara en viktig utgångspunkt, säger Martina Lindgren från Cefur. Kvalitetsprogrammet knyter an till Cefur Centrum för forskning och utveckling i Ronneby. Cefur är en motor för hållbar utveckling av både näringsliv och samhälle med fokus på Cradle to Cradle. Samspelet mellan stadsförnyelse och Cefur leder till ett hållbarare och grönare Ronneby, avslutar Martina Lindgren. Ronnebys miljösatsningar: Det övergripande målet för miljöpolitiken i Ronneby är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem inom och utanför Sveriges gränser. Kort och gott kan man säga att man vill ha löst de stora miljöproblemen så att barnen ska slippa dem när de är vuxna. Snabba miljöfakta

8 8 HÅLLBARHET JOKKMOKK Text: Samuel Hultberg HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Foto : Hans Blomberg 2008 blev Jokkmokk kommun med sina cirka invånare medlem i Sveriges Ekokommuner. Idag är den lilla lappländska kommunen ett utmärkt exempel på att små kommuners insatser kan göra stor skillnad. Liten kommun Stora möjligheter Jokkmokk går i bräschen för hållbar utveckling och energi. Kommunen är en av Sveriges viktigaste producenter av vattenkraft mer än tio procent av Sveriges elektricitet kommer från Jokkmokk. Wolfgang Mehl, miljöstrateg på Jokkmokk kommun, varför gick ni med? Jokkmokk har en lång tradition av att producera förnybar energi vattenkraft samtidigt som den samiska kulturen står för närhet till natur och hållbarhet. När beslutet togs såg man från politiskt håll ett behov av att stärka kommunens miljöarbete och arbetet med hållbar utveckling, något samtliga partier i kommunfullmäktiga var helt överens om. Vad vill ni få ut av att vara medlem i Sveriges Ekokommuner? Erfarenhetsutbyte, nätverksarbete med experter och kollegor som bryr sig om miljön. Men också som motivation för Jokkmokks politiker och tjänstemän att inspireras och hitta anledningar och motiv att besluta om konkreta målsättningar, till exempel gällande energibesparing. Lite efter att Jokkmokk blev medlem skapades den miljöstrategtjänst, som jag har, i syfte att säkerställa kontinuerligt arbete med dessa frågor. Dessutom finns det en miljö- och energigrupp där både politiker, tjänstemän och medborgare är med. Wolfgang Mehl, miljöstrateg på Jokkmokk kommun. Foto : Privat Varför är Sveriges Ekokommuner en viktig organisation? Om man arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor i en liten kommun känner man sig ibland ganska ensam. Då är det extra viktigt att ha ett bra nätverk och kontakt med kollegor i andra kommuner som jobbar med samma frågor. Hållbar utveckling är inte alltid högsta prioritet i det dagliga arbetet av en kommunal verksamhet. Medlemskap erbjuder erfarenhetsutbyte med andra kommuner och det är viktigt att man känner sig som en del av en större rörelse. De nya gröna nyckeltalen är också en bra indikator för att mäta hur långt man har kommit på vägen mot ett hållbart samhälle. Medlemskap erbjuder erfarenhetsutbyte med andra kommuner och det är viktigt att man känner sig som en del av en större rörelse. Ni är en liten kommun som gör mycket. Hur ser ert miljöarbete ut? Vad har ni lyckats bra med? Vi tror på att även små kommuners insatser kan göra skillnad. Jokkmokk var till exempel först i Norrbotten att underteckna EU:s Borgmästaravtal och håller nu på att implementera en så kallad SEAP Sustainable Energy Action Plan det vill säga en åtgärdsplan för hållbar energi. Vi har också beslutat om ambitiösa mål för energieffektivisering, och om man räknar produktion av förnybar energi inom kommunens gränser är Jokkmokk en procent förnybar energikommun. Vad händer framöver? Särskilt viktigt för oss är arbetet med ungdomar. Elevrepresentanter har förhandlat ett framtidsavtal med kommunstyrelsen som bland annat garanterar ungas delaktighet i kommunens arbete med hållbar utveckling. Vi arrangerar också Jokkmokk Winter Conference som blivit en mötesplats för människor från 25 länder som engagerar sig i klimatfrågor och hållbar regional utveckling. Mer information: Örnsköldsvik årets återvinnare Text: Samuel Hultberg Örnsköldsvik är bäst i Sverige på återvinning. Det stod klart i slutet av november förra året på den årliga återvinningsgalan i Stockholm. Örnsköldsvik får utmärkelsen för att ha effektiviserat förutsättningarna att återvinna avfall, framförallt förpackningar. Vi är oerhört stolta och glada. Det är en jättefin utmärkelse. Våra kommuninvånare har gjort en häftig insats, det är tack vare dem som vi är bäst, säger Marianne Dahlbäck, miljösamordnare på Örnsköldsviks kommun. I fjol samlade Ö-viksborna in i genomsnitt 96,8 kilo förpackningar och tidningar. Rikssnittet ligger på 75,9 kilo per person. Så vad är hemligheten till Örnsköldsviks fina siffror? Det är flera komponenter. En av de viktigaste är framsynt information som handlar om att uppmuntra till goda återanvändnings- och återvinningsbeteenden. Bakom satsningen står Miva - Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB ett kommunalt bolag som ansvarar för VA, avfall och återvinning i Örnsköldsvik. De har alltså jobbat för att underlätta för kommuninvånarna att återvinna på ett framgångsrikt sätt. Bland annat med tillgängliga anläggningar, viktbaserad taxa, information om källsortering, events med mera. Utmärkelsen Årets Återvinningskommun är en av åtta olika kategorier som tillsammans utgör Sveriges tyngsta miljöpris, Swedish Recycling Awards. Arrangör är tidningen Recycling & Miljöteknik. Och för Örnsköldsvik innebär priset knappast att satsningen på återvinning minskar. Första platsen ska försvaras. Just nu ser vi över möjligheten att komma igång med separat insamling av matavfall. Målåret är 2014, säger Marianne Dahlbäck. Fotnot: Örnsköldsviks kommun har sedan 2005 varit medlem i ekokommunerna.

9 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER 9 Björnöfjärden får nytt liv i unikt samverkansprojekt Det går att väcka liv i döda bottnar som är ett utbrett problem i Östersjön. Det gäller i högsta grad även längs den svenska kusten. I det unika demonstrationsprojektet Levande kust vill stiftelsen Baltic- Sea2020 visa att det är möjligt att restaurera övergödda viksystem så att de återfår klart vatten, ett naturligt fisksamhälle och syrerika bottnar. Projektet genomförs i Björnöfjärdens viksystem på Ingarö, i samarbete med Värmdö kommun. Till följd av övergödning drabbas idag Östersjöns kuster av kraftiga algblomningar, döda bottnar och minskade rovfiskbestånd. Övergödning beror på utsläpp av näringsämnen, främst fosfor och kväve, som kommer från bland annat jordbruk och enskilda avlopp. Våren 2011 startade BalticSea2020 projektet Levande kust, för att genomföra åtgärder både på land och i vattnet, för att visa att det går att förbättra den ekologiska statusen i kustvikar. Långsiktigt ska det vi lär oss i projektet också omsättas i en vitbok riktad mot bland annat kommuner om hur kustområden kan restaureras och till vilken kostnad, berättar Linda Kumblad, docent i systemekologi och en av projektledarna för Levande kust. Linda Kumblad, docent i systemekologi och projektledare samt Emil Rydin, docent i limnologi och projektledare. Arbetet startade med att hitta en representativ vik att restaurera. Efter noggranna undersökningar hittades Björnöfjärden. Viksystemet är kraftigt övergött och har ett litet vattenutbyte med de fjärdar som ligger utanför viksystemet. Det begränsade vattenutbytet och den relativt goda vattenkvaliteten utanför gör att det blir möjligt att utvärdera effekter av de åtgärder som genomförs i projektet. Björnöfjärden är i mångt och mycket som ett Östersjön i miniatyr, bland annat Foto: Erik Mårtensson för de höga halterna av näringsämnen i bottenvattnet och den stora utbredningen av syrefria bottnar. Förhoppningen är att åtgärderna bland annat ska bidra till att vattnet blir klarare, att viken återfår ett naturligt fisksamhälle och att utbredningen av syrefria bottnar minskar så att fiskar och smådjur kan trivas igen, säger Linda Kumblad. Genom att tillföra aluminiumlösningen i bottensedimentet kan Björnöfjärdens syrefria bottnar återställas För att komma åt orsakerna till övergödning och dess effekter ska projektet minska utsläpp av näringsämnen från avlopp och lantbruk på land, samt minska läckaget av fosfor till vattnet från vikens sediment. Under lång tid har viken fått ta emot mycket av den fosfor som kommer från land och som sedan har lagrats upp i sedimenten. När sediment blir syrefria försämras förmågan att hålla kvar fosforn som därför läcker tillbaka till vattnet och bidrar till övergödningen. För att komma tillrätta med läckaget startade en aluminiumbehandling av bottensedimenten under sommaren Aluminiumbehandling är en beprövad sjörestaureringsmetod och innebär att en aluminiumlösning blandas in i sedimentets översta skikt och binder fast den rörliga fosforn. En månad efter behandlingen hade fosforhalten i bottenvattnet minskat med mer än 90 procent i det område som behandlats. Resultaten hittills är fantastiskt bra, men för att förbättringen ska bli långvarigt krävs även insatser för att minska näringstillförseln från land. Här kommer fastighetsägare runt fjärden och kommunen in i bilden. Läckaget från lantbruket minskas med att sedimentationsdammar och kalkfilter byggs i utloppsdiken, samt att våtmarker anläggs. För boende runt fjärden måste avloppssystemen ses över och i vissa fall förbättras, säger Linda Kumblad. OM BALTICSEA2020 Stiftelsen BalticSea2020 grundades år 2005 av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till att förbättra och sprida kunskap om Östersjön. Sedan stiftelsen påbörjat sitt arbete år 2006 har styrelsen anslagit mer än 225 miljoner kronor till projekt inom Fiske, Övergödning, Levande kust och Opinion & Film. Kustvattnet en hjärtefråga för Värmdö kommun Aluminiumfällningen var steg ett. Men för bestående resultat måste även näringsläckaget från de hushåll som finns längs med viken strypas. På sikt handlar det om näringsläckaget från alla kommunens hushåll i kustnära lägen, säger Monica Pettersson, kommunstyrelsens ordförande. Övergödning beror på avrinningen av näringsämnen från land. Och just i Värmdö kommun är det en stor utmaning då många kustnära hushåll inte är anslutna till det kommunala VA-systemet. I många hushåll, och i de flesta av Värmdö kommuns alla fritidshus rinner fosfor från avloppsvattnet ut i naturen, något som BalticSea2020 och Värmdö kommun har undersökt. Hur vi ska finna hållbara latrinlösningar är en stor utmaning här. Ansvaret ligger främst på varje husägare. Vi jobbar aktivt med att få husägare insatta i problematiken. I kustnära hushåll måste flertalet av nuvarande latrin- och kompostsystem bort, säger Monica Pettersson. Projektet visar att latrin inte kan tas om hand lokalt i kustområden med tunna jordlager. Hon betonar att intresset och engagemanget för problematiken och projektet har varit stort. Till viss del beror det på att många husägare själva har noterat försämringen i vattnet och insett att något måste göras. Från kommunens sida jobbar man nu långsiktigt med att bygga ut det kommunala VA-systemet, men i en skärgårdskommun som Värmdö kan man inte nå ut hur långt som helst. Men som Monica Pettersson påpekar, har många som fått möjligheten att ansluta sig också insett värdet och vinsterna. Förutom den vinst det innebär för vår kust, höjer det också värdet på fastigheten. Det är också bekvämt och tryggt Monica Pettersson, kommunstyrelsens ordförande. Foto: Erik Mårtensson med kommunalt VA, då man slipper hantera latrinen och dess innehåll själv. Men eftersom den utbyggnaden tar tid krävs också alternativa lösningar till dagens latrinsystem. Att Värmdö kommuns grunda ytskikt samtidigt leder till att näringsämnen rinner rakt ut i vattnet gör saken än mer skyndsam. På kommunen tittar man därför på frågan i ett bredare perspektiv. En lösning kan vara moderna torrtoaletter med förbränningsteknik eller fler lösningar med snålspolande WC till sluten tank. I dagsläget är det dialogen som är viktigast, betonar Monica Pettersson. Ansvaret att åtgärda ligger sedan på husägarna och många är beredda att göra skillnad. Och skillnad kommer det att bli. Minskade utsläpp av närsalter kommer långsiktigt att bidra till förbättrad kvalitet på kustvatten, ge en levande strandflora och bättre badvatten. Det här är ett viktigt led i vårt hållbarhetsarbete för att vara en attraktiv skärgårdskommun, avslutar Monica Pettersson.

10 10 NOTISER HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Eko-medlemmarna blir allt fler Ekokommunerna har idag hela 88 medlemmar. I december förra året valdes Ronneby, Gnesta, Kävlinge och landstinget Västernorrland in. Och nu i januari fick de gott sällskap av Burlöv och Vaggeryd. Catarina Kristensson, miljöstrateg teg i geryds kommun gläds över medlemskapet. Vag- Fördelen med att delta i detta nätverk är att man kan lära av goda exempel och ta del av framgångsrika arbetsmetoder. Medlemskapet kan ge inspiration och vägledning. Catarina Kristensson, miljöstrateg i Vaggeryds kommun. Antalet elbilar likaså Antalet elbilar blir allt fler för varje år som går, kanske inte så konstigt. Utsläpp och miljöpåverkan är noll, dessutom minskar buller. För fem år sedan fanns endast en bil registrerad. Idag finns över 600 bilar som enbart drivs med el. För att utvecklingen av fler elbilar ska fortsätta öka behövs fler laddstationer. Sigtuna kommun medlem i Sveriges Ekokommuner sedan starten 1995 är ett utmärkt exempel på föregångare som satsar stort på elbilsdrift och laddningsstationer. Stockholm toppar Sverige-listan med 30 stycken laddstationer. Med 14 stycken är Sigtuna nu på samma nivå som Göteborg och Malmö. Men sett till invånarantal, torde Sigtuna ligga i topp. Unik bioenergi anläggning g Spadtaget för Fortums största investering någonsin 4,4 miljarder kronor har tagits i Värtan i Stockholm. Det handlar om Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk som kommer att stå klart Anläggningen kommer att producera både värme och el samtidigt och i full drift ge cirka ton minskade koldioxidutsläpp per år globalt. Investeringen innebär en minskad användning av fossila bränslen i Värtaverket med ytterligare 20 procent, vilket ger minskad koldioxid i Stockholm med cirka tusen ton per år. Det är lika mycket som vägtrafiken i huvudstaden släpper ut under en och en halv månad. Anläggningen blir därför en viktig bricka i ett hållbarare Sverige och inte minst i Stockholm, som varit ekokommun sedan starten Ekopiloter i Haninge visar vägen Miljöarbete på förskola smittar av sig till föräldrar Hur kan man konkret göra skillnad för miljön? Som en del i projektet Ekopiloter håller tre förskolor i Haninge just nu på att ta reda på det. Det är mycket värdefullt för kommunen att få reda på vad som är enkelt att förändra och vad som är svårt, säger Frida Nordström, klimatoch miljöstrateg i Haninge. Barnen får bland annat odla mat i en egen köksträdgård, som man sedan tilllagar. Det har sedan legat till grund för Barnens köksbok som visar på hur mat växer och kan tillagas på ett enkelt, roligt och klimatvänligt sätt. Att visa att mat inte bara är något man köper i affären utan faktiskt är något man kan odla själv har varit mycket uppskattat och lärorikt. Barnen tycker det här är jätteroligt, både att odla och sedan laga maten, säger Frida Nordström. Från vänster Anna Wahlberg, Mia Westerberg, Frida Nordström och Güler Akdag. Bilen på bilden har förskolebarn tillverkat av återvunnet material. Arbetet på förskolorna Aspen, Hasseln och Syrenen är alltså en del i projektet Ekopiloter, där tio hushåll och sju kommunala enheter i Haninge och Tyresö kommuner får utbildning och coachning för att minska sina utsläpp av klimatgaser och övrig miljöpåverkan under ett års tid. Projektet görs i samarbete med KTH i Haninge. Hur mycket miljösmartare kan man bli, vad är enkelt att förändra och vad är svårare. Det vill vi undersöka och hoppas på så sätt få ett underlag att arbeta vidare med. Vi vill göra det lätt för kommuninvånarna att förändra sin livsstil i miljösmart riktning. Vad är rimligt att göra och för vem? Just förskolan är en spännande miljö där man kan så några första frön, skapa medvetenhet om miljön och vårt klimat, men även inspirera med praktiska exempel. Barn är väldigt mottagliga för ny kunskap, vilket också påverkar andra i deras omgivning, säger Anna Wahlberg, Ekopilotcoach från KTH. Mia Westerberg som är barnskötare på förskolan Aspen instämmer och betonar att det går en röd tråd från föräldrarna till barnen och förskolan. Barnen lär sig mycket och snabbt, även om de är mycket unga. De smittar av sig på sina föräldrar som därmed också blir delaktiga. Responsen från föräldrar har varit FOTO: ERIK MÅRTENSSON De kommunala enheterna och familjerna i projektet träffas kring ett tema var sjätte vecka. En inspiratör föreläser, och därefter reflekterar Ekopiloterna kring vad man vill och kan göra inom området. Ekopiloterna får sedan uppgifter att arbeta med tills nästa tema. Flera familjer har minskat sina koldioxidutsläpp från maten de äter med upp till 55 procent genom klimatsmartare val. KTH projektleder, mäter, studerar och utvärderar projektet för att välgrundade lärdomar ska kunna dras. Följ Ekopiloterna på: mycket positiv och många har berättat att barnen har läxat upp dem i hemmet. Barnen har sagt, ha inte lamporna tända i onödan och släng inte snusen i toaletten, berättar Mia Westerberg. Exempel på andra aktiviteter inom Ekopilotprojektet, är en el-fri dag, leksaksbytardagar, och skräpplockning. Barnen får lära sig hur olika kretslopp fungerar, att maten inte är dålig bara för att datumet gått ut, och personalen har mätt hur långt barnen orkar gå för att uppmuntra föräldrarna att inte ta bilen till förskolan. Vi försöker omsätta kunskap i den praktiska verksamheten och skapa medvetenhet kring saker som vi annars tar för givet. Vi bryter ner allt till barnens nivå så att de kan förstå och ta till sig kunskap, som de i sin tur tar med sig hem.

11 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER 11 Hoppande vildlax vid Hertings kraftverk. FOTO: INGEMAR ALENÄS Falkenberg-tillväxt och hållbarhet i fokus Falkenberg blev utsedd till årets tillväxtkommun Det är ett tydligt bevis på att vi tar hänsyn till alla aspekter av den hållbara tillväxten. Detta inkluderar inte bara den ekologiska delen utan även den sociala tillväxten i samspel med de ekonomiska förutsättningarna. Att vi fått denna utmärkelse är vi mycket glada och stolta över, men det betyder inte att vi nått fram till våra mål och kan slå oss till ro. Målen måste revideras och skärpas i takt med utvecklingen i kommunen men inte minst världen runt omkring oss. Vi jobbar kontinuerligt med en kombination av långa och kortsiktiga mål med syfte att höja livskvaliteten och säkerställa ett hållbart samhälle, både för dagens och framtida medborgare. Hållbar energi Falkenberg var tidigt ute med att satsa på vindkraft som ett led i strävan att bli oberoende av icke förnybara energikällor. Det första kommersiellt sålda verket i Sverige byggdes i Falkenberg redan Idag är en fjärdedel av den elenergi som Falkenberg Energi säljer från vindkraft. Falkenberg Energi har under det gångna året som enda elhandelsbolag i Sverige börjat köpa överskottsproducerad solel från mikroproducenter. Runt om i Sverige ökar intresset för att tillverka sin egen förnybara solel. Företaget vill gärna stödja detta och hjälpa kunderna att ta ett ökat ansvar för sin elkostnad. Ett annat område där Falkenberg har satsat är biogas, som är ett effektivt, klimatneutralt och lokalproducerat energislag. Kommunen är tillsammans med Eon och GeKås ägare till en framgångsrik anläggning som producerar cirka 37GWh biogas årligen, detta motsvarar 4.1 miljoner liter bensin. Råvaran kommer huvudsakligen från lantbruket. Man önskar kunna underlätta för kommunens innvånare att göra bra val för att leva mer hållbart. Det har bidragit till att kommunen valt att satsa på att förverkliga en tankstation för vätgas i kommunen. Idag finns inga färdiga stationer i Sverige, men både Danmark och Norge har kommit längre. Genom att utveckla infrastrukturen hoppas Falkenbergs kommun på att kunna ingå i ett nätverk av tankstationer genom Europa. Och att göra det möjligt för medborgarna att investera i vätgasfordon. Hållbart boende För att nå fram till det långsiktigt hållbara samhället krävs att vi ser på alla aspekter av vår tillvaro, detta inkluderar även hur vi bygger och bor. Falkenbergs kommun har fastställt att alla bostäder som färdigställs av det kommunala bostadsbolaget FaBo ska uppnå passivhusstandard. Detta innebär bland annat att stor hänsyn måste tas till val av byggmaterial och utformning av isolation, ventilation och värme. Erfarenheten från de projekt som genomförts är att kostnaderna vid byggnation endast ökar marginellt, och att dessa med råge kompenseras av minskade förvaltningskostnader. Kommunen hoppas även att dessa projekt ska kunna driva på utvecklingen så att även andra aktörer väljer att bygga klimatsmartare. Hållbar naturvård Ätran med biflöden är ett av Sveriges viktigaste reproduktionsområden för vildlaxen. I Ätran förekommer dessutom flera rödlistade fiskarter såsom ål och havsnejonöga. Idag är situationen sådan att flera av de värdefulla fiskbestånden är akut hotade och Hertings kraftverk, utgör trots fiskväg och ålyngelledare, ett vandringshinder för all uppvandrande fisk. Hertingsprojektet syftar till att delvis återställa det fritt strömmande vatten som var i forsen innan kraftverket färdigställdes Det säkerställer en bra vandringsväg för fisk både vid upp- och nedvandring. För att uppfylla syftet med åtgärderna krävs att delar av den befintliga dammen tas bort och ett minimiflöde om 11 m3/s tappas i den återställda åfåran. Denna typ av projekt är i det närmaste unikt i Europa och har fått stor uppmärksamhet. Arbetet har redan startat och förväntas vara klart våren Utvecklingen kan följas kontinuerligt på kommunens hemsida. Hållbart samarbete med näringslivet Ett aktivt samarbete med näringslivet är nödvändigt. Detta innefattar bland annat att kommunen håller seminarier inom områden som energibesparingar, riktade till företagare. Man har också olika typer av rådgivande aktiviteter och projekt för att bygga kunskap tillsammans med näringslivet och andra regionala aktörer. Ett annat område där Falkenberg har satsat är biogas, som är ett effektivt, klimatneutralt och lokalproducerat energislag.

12 12 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN SVERIGES EKOKOMMUNER Osårbara? kommunernas roll för en hållbar framtid Eskilstuna mars Några av våra föreläsare Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre Eva-Lena Larsson, Gröna Rehab Louise Hård af Segerstad, Stockholm Resilience Centre Välkomna till Eskilstuna Årets miljöbästa kommun 2012 Eskilstuna som enligt tidningen Miljöaktuellt är Sveriges miljöbästa kommun 2012, bjuder nu in till en nationell konferens om kommunernas roll för en hållbar framtid. Konferensen äger rum mars och arrangeras i samarbete med Stockholm Resilience Centre. Efter tillkännagivandet i somras har den fina utmärkelsen firats och uppmärksammats på olika sätt hemma i Eskilstuna, bland annat med tårtkalas på stan. Som en uppföljning till utmärkelsen tyckte vi att det kunde vara på sin plats att berätta för andra kommuner om vad vi gör, knyta nya kontakter och dessutom tillsammans titta närmare på spännande nyheter på miljöområdet, både teoretiskt och i workshops, säger utvecklare Anna Lindén, och berättar att inbjudan nu sprids till politiker och tjänstemän som jobbar med utvecklingsfrågor i landets kommuner. Det är ingen tvekan om att Eskilstuna gjort sig ett namn på den svenska miljökartan, vilket Miljöaktuellts granskning av kommunernas miljöarbete också bekräftar. Eskilstuna har till exempel varit ekokommun ända sedan Man deltar också i Uthållig kommun, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och 37 kommuner i hela Sverige. Självklart är vi oerhört glada över att vara Sveriges just nu miljöbästa kommun. Vi har jobbat med miljöfrågor här i Eskilstuna i många år och ser utmärkelsen som ett erkännande och ett kvitto på att vi är på rätt väg, säger Lars Wiklund, kommunstrateg. Han menar att det finns flera exempel på medvetna satsningar som motiverar priset. Inte minst den näst intill världsunika sopsorteringen som gör det lätt och smidigt för Eskilstunaborna att ta hand om hushållsavfall på rätt sätt. I Eskilstuna finns också Sveriges största anlagda våtmark för avloppsrening. Stadsbussarna är enbart biogasbussar och kraftvärmeverket drivs med 95 procent förnybart bränsle. Allt det här vill Eskilstuna dela med sig av till andra kommuner. Men konferensen har högre mål än så. Samarbetspartnern Stockholm Resilience Centre kommer under miljökonferensens första dag att belysa den högaktuella frågan om Resilience, det vill säga, hur motståndskraftig är Eskilstuna och landets övriga kommuner för långtgående förändringar i omvärlden? Vi behöver träna oss i det här tänkandet. Stockholm Resilience Centre har en planeringsmetod som vi testar och vill berätta om. Den är unik i världen, i forskningens framkant, betonar Anna Lindén. Ett annat spännande område som tas upp är ekosystemtjänster i stadsplaneringen. Naturen erbjuder en rad gratistjänster som vi tar som självklara, förklarar hon. Men vad vi hittills missat är det faktum att tjänsterna naturen uträttar åt oss har en prislapp. Om exempelvis bina dör måste vi själva göra deras arbete till enorma kostnader. Frågan är alltså hur ekologiska och sociala tjänster tas på allvar i stadsplaneringen? Första dagens eftermiddag fortsätter sedan med valbara seminarier, bland andra en som handlar om Stadsodling, ett annat om Ekologiska fotavtryck. Andra dagen ägnas åt studiebesök Stockholm Resilience Centre har en planeringsmetod som vi testar och vill berätta om. Den är unik i världen, i forskningens framkant. då deltagarna får möjlighet att ta del av miljösatsningar i Eskilstuna. Denna solresa startar vid Sveriges första publika soldrivna laddstation. Därefter besöker vi Lagersberg, en stadsdel i utveckling där Eskilstuna Kommunfastigheter ska energieffektivisera och samtidigt engagera de boende i utemiljön och öka miljömedvetenheten. Sen får vi en guidning på Eskilstuna Energi & Miljös anläggning för optisk sortering av avfall, satsningen som i högsta grad bidrog till utmärkelsen Sveriges Miljöbästa kommun. Det kommer vi förstås att passa på att stolta förklara bakgrunden till, avslutar Anna Lindén. Anna Lindén, utvecklare Carl-Johan Engström, KTH Anmäl dig till konferensen på