Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars"

Transkript

1 (24) Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars Innehållsförteckning 1. Kommunal vuxenutbildning Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning Gymnasieskolan Byte av program Matematik Dokument i gymnasieskolan Reducerat eller utökat program Gymnasieintyg Studiebevis Betygssättning vid avbruten kurs Byte av kurs Individuellt anpassat program Frågor och svar som kan beröra både gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Yrkesutgång och yrkesexamen Kod och kursnamn Prövning... 23

2 2 (24) 1. Kommunal vuxenutbildning 1.1 Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Slutförd utbildning - vad betyder det? Svar: Enligt Skolverkets bedömning är en sökande med studiebevis eller gymnasieexamen att bedöma som om den slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Denna bedömning gör myndigheten dels utifrån bestämmelsen om examensbevis och studiebevis i 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039) och dels utifrån motivtexter i Prop. 2008/09:199, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå regleras i skollagen (2010:800). Där framgår att behörig är den som, från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfyller föreskriva villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges ovan men som har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. I förordningen om vuxenutbildning framgår att behörig är även den som är yngre än 20 år enligt vad som anges ovan om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden. (Se 20 kap. 20 skollagen (2010:800) och 3 kap. 2 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning) Av bestämmelsen i 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039) framgår att för den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas när eleven har avslutat ett nationellt program. Av 8 kap. 9 gymnasieförordningen framgår att om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

3 3 (24) Om man t.ex. har F i gymnasiearbetet och fått ett studiebevis och man är 19 år, är man då behörig till vuxenutbildningen? Svar: Enligt Skolverkets bedömning är sökande med studiebevis eller gymnasieexamen att bedöma som om han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan och kan då vara behörig till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Han eller hon måste även uppfylla övriga krav för behörighet, d.v.s. vara bosatt i landet, sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfylla föreskriva villkor. Ett exempel på ett övrigt föreskrivet villkor är förkunskapskravet (B körkort) för kursen yrkestrafik vux, 300 poäng med kurskod TRAYRK1. Ligger studiebevis, gymnasieintyg samt utdrag ur betygskatalogen till grund för att bli antagen till vuxenutbildningen? Svar: En person med dessa dokument kan vara behöriga till kommunal vuxenutbildning. För sökande som är yngre än vad som anges i 20 kap. 20 skollagen (2010:800), d.v.s. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, gäller att dessa ska ha slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och i övrigt uppfyller övriga behörighetsvillkor. Studiebevis i likhet med examensbevis utfärdas efter ett avslutat nationellt program. Examensbevis ger alltså behörighet till Komvux redan hösten efter att gymnasieskolan avslutats? Svar: Om en individ har ett examensbevis eller studiebevis är han eller hon enligt Skolverkets bedömning att anses som om den har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. En individ är behörig till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år: Han eller hon måste även uppfylla övriga krav för behörighet det vill säga vara bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfylla föreskriva villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges ovan men som har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. I förordningen om vuxenutbildning framgår att behörig är även den som är yngre än 20 år enligt vad som anges ovan, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden. (Se 20 kap. 20 skollagen (2010:800) och 3 kap. 2 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning)

4 4 (24) Finns det några krav på innehållet (poängmängd, respektive grundläggande behörighet) i studiebeviset för att 19-åringar ska få lov att studera på Vux? Vad är det som gäller för de med studiebevis? Vi har tolkat det som att de med studiebevis (2500p) har slutfört gymnasiet och de med studiebevis (mindre än 2500 p) har inte slutfört gymnasiet. Finns det något rätt eller fel? Svar: Att studiebeviset ska omfatta ett vist antal poäng regleras inte men av bestämmelsen i 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039) framgår att för den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas när eleven har avslutat ett nationellt program. För elever som avbryter sin utbildning ska ett utdrag ur betygskatalogen utfärdas. Vad ett studiebevis ska innehålla framgår av 8 kap. 18 gymnasieförordningen (2010:2039). Där regleras att det av studiebeviset ska framgå: om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, vilken studieväg som studiebeviset avser, vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas, om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft. Skolverket har tagit fram föreskrifter om hur studiebeviset ska utformas, se Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:148) om utformningen av studiebevis efter nationellt program i gymnasieskolan. Om en elev har avbrutit sina studier på gymnasiet, får de då ett studiebevis eller ett utdrag ur betygskatalogen? Svar: Eleven ska få ett utdrag ur betygskatalogen. Det framgår av 8 kap. 9 gymnasieförordningen (2010:2039) att om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. 1.2 Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Kurser inom 200 serien som konverteras enligt SKOLFS 2001:19 till 1200 serien och motsvarande bedöms enligt SKOLFS 2011:196 får de ingå i en examen? Ex. SV SV SVESVE01? Svar: Det är endast GY2000 kurser som kan omvandlas till Gy2011 kurser och får ingå i en gymnasieexamen enligt Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och övergångsbestämmelserna i gymnasieförordningen. När den s.k. motsvarandelistan

5 5 (24) togs fram jämförde Skolverket endast GY2000 kurser med GY2011. Äldre kurser från 90-talet kan inte först omvandlas till GY2000 och sedan en gång till GY2011 kurser. Är det verkligen så att den som har många kurser som är klara och betygsatta från det gamla gymnasiesystemet och som inte går att motsvarande bedöma i det ny nya systemet INTE ska kunna tillgodoräkna sig dessa kurser efter 1 juli 2015? Många kommer att behöva läsa om massor! För vissa elever handlar det om uppåt ett år extra (eller mer) på Komvux, bara för att deras kurser inte går att översätta till det nya systemet. Jag träffade igen en kille som tidigare avbrutit byggprogrammet. I planeringen inför gy-examen visar det sig att han "missar" 400 p pga. "jämförelsetabellen". Tycker inte ni att det strider på grundläggande vuxenutbildningsprinciper att vux ska vara effektiv för både den enskilde och samhället? Svar: Det stämmer att inte alla nya kurser (kurser enligt ämnesplaner) har en motsvarighet i någon eller några av de äldre kurserna. Det beror bland annat på att det tillkommit nya ämnen som inte har någon motsvarighet i de äldre kurserna eller att nivån på vissa nya kurser ligger högre än tidigare då en av utgångspunkterna i den reformen var att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Kan Ma 1c, Ma3c-5 ingå i en examen men inte Ma2? I en gymnasieexamen från vuxenutbildningen mot ekonomiprogrammet ska det enligt 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildningen och skollagens (2010:800) bilaga 3 ingå 200 poäng matematik. Spelar det någon roll vilken av matematik-2 kurserna det är (2a, 2b eller 2c)? I skollagen 2010:800 bilaga 3 står det att en högskoleförberedande examen ska innehålla poäng matematik beroende på program. Det tolkar vi som att alla matematikkurser (a, b, c) kan ingå som en av de kurser " som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan" (2011:1108,4 kap, 15 ) oberoende av program. Stämmer det? Spelar det någon roll vilken av kurserna i matematik (1a, 1b, eller 1c, 2a, 2b eller 2c, 3b eller 3c) som ingår i en gymnasieexamen från vuxenutbildningen? Svar: Enligt de krav som ställs för en högskoleförberedande examen i 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ett godkänt betyg på den inledande kursen i matematik 1 b eller 1 c ingå samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. För en yrkesexamen ska kursen matematik 1 a ingå. I bilaga 3 framgår omfattningen av ämnen och inte de specifika kurserna vilket innebär att det kan vara matematik 1 c, 3 c, 4 och 5 (som anges i första frågan) som

6 6 (24) ingår i en examen. Även om det bara är den inledande kursen som är specificerad är det elevens mål med studierna som bör beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan t.ex. den särskilda behörigheten vara vägledande i vad eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Av 4 kap. 16 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 första stycket 3 eller 15 första stycket 3, dvs de inledande kurserna som är specificerade för respektive examen. Om man ska utfärda en yrkesexamen med exempelvis inriktningen barn- och fritid på vuxenutbildningen och tar med Sv 2 och Sv 3, räknar man då in dessa kurser i de övriga kurserna från ett och samma yrkesprogram, 950 p eftersom de kurserna finns med i programstrukturen för programmet? Men om man däremot tar med eng 6 i ovanstående examen så räknas den väl till helt valfria kurser, 850 p, eftersom den kursen inte finns med i programstrukturen? Svar: Då kurserna svenska 2 och svenska 3 ingår bland programgemensamma karaktärsämnen och programfördjupningskurser på barn- och fritidsprogrammet så ingår dessa kurser bland de betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. Engelska 6 däremot ingår inte bland de betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan eftersom engelska 6 inte finns med i programstrukturer för barn- och fritidsprogrammet. Däremot kan den tas med i gymnasieexamen bland övriga kurser. En gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1, 2. engelska kursen 5, 3. matematik kursen 1 a, och 4. gymnasiearbetet. En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta betyg

7 7 (24) 1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. Några inriktningar finns inte reglerade om inom den kommunala vuxenutbildningen. Inom de högskoleförberedande programinriktningarna på vuxenutbildningen är det olika krav på matematikkurserna. Estetiska och humanistiska 100 poäng, ekonomi och samhällsprogrammen 200 poäng och naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 poäng. Min fråga är om det är poäng utöver Ma1 som alltid ska ingå? Svar: En examen som huvudsakligen motsvarar det estetiska eller humanistiska programmet behöver inte ha mer matematik än den inledande kursen. För examen som i huvudsak motsvarar ekonomi eller samhällsvetenskapliga programmet behöver ytterligare en kurs ingå med 100 poäng och för examen från naturvetenskapliga eller teknik programmet behöver ytterligare kurser med 200 poäng matematik ingå. Gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3, 2. engelska kurserna 5 och 6, 3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och 4. gymnasiearbetet. En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även, utöver det som framgår av första stycket 1-4, innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan.

8 8 (24) Enligt de krav som ställs för en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen i 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ett godkänt betyg på den inledande kursen i matematik ingå. Utöver den inledande kursen i matematik ska även gymnasieexamen innefatta betyg på, (gäller alltså inte för utbildning som huvudsakligen motsvarar de estetiska eller humanistiska programmen) matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Om man då utfärdar en högskoleförberedande examen som huvudsakligen motsvarar teknikprogrammet så måste man ha med 300 poäng i matematik, min fråga är då om dessa poäng räknas in i övriga kurser från ett och samma program, eftersom de finns med i programstrukturen, eller om man räknar in de i helt valfria kurser? Svar: Matematikkurserna som nämns i frågan kan inte räknas in bland de övriga betygen alls. Om en högskoleförberedande examen som huvudsakligen motsvarar teknikprogrammet ska utfärdas ska individen ha med sig 300 poäng i matematik, d.v.s. Matematik 1 b eller 1 c samt 200 ytterligare poäng. Övriga betyg ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Om man ska utfärda en yrkesexamen inom t.ex. el- och energiprogrammet så skulle man rent praktiskt kunna ta med kurser inom programmet som är servicekunskap, personlig försäljning, telefon och internetservice, gränssnittsdesign, kemi 1, matematik 2 och 3, naturkunskap 1 a 2, programmering 1 och 2 vilka tillsammans är 950 poäng. Det är inte så många riktiga yrkeskurser från programmet men ändå kurser som ingår, är det OK? Svar: De kurser som nämns i frågan får ingå en el- och energiprogrammet och kan således vara med bland de betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta är dock en studie- och yrkesvägledningsfråga då det i den individuella studieplanen ska anges uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Om elevens mål med studierna t.ex. är att arbeta med elinstallationer kan eleven ha större möjlighet till anställning med fler relevanta yrkeskurser. En yrkesexamen ska utöver de kurser som är specificerade i 4 kap. 14 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning innefatta betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. En individ behöver dock ha ett godkänt gymnasiearbete för att en examen ska kunna utfärdas. Av 2 kap. 3 förordningen (2011:1108) framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

9 9 (24) Kommer det att komma mer material som är anpassat till vuxenutbildningen när det gäller strukturer på olika program inom vux? Svar: Den kommunala vuxenutbildningen är kursutformad och det är individens behov och förutsättningar som är utgångspunkten för utbildningen. Får kurserna samhällskunskap 1 b, historia 1 b och naturkunskap 1 b ingå i en yrkesexamen från vuxenutbildningen eller måste det vara kurserna Samhällskunskap 1a1, Historia 1a1 och Naturkunskap 1a1? Svar: I en yrkesexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska eleven ha betyg på en eller flera kurser i: historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Kurserna ska enligt förordningen bestå av 50 poäng i varje ämne. Dessa kurser krävs för en examen. Skolverket bedömer dock att om en elev har med sig gymnasiepoäng i något av dessa ämnen, eftersom eleven t.ex. tidigare studerat på ett högskoleförberedande program, så kan eleven ändå använda dessa poäng i sin examen. De gymnasiepoäng som överstiger 50 poäng i respektive ämne kan ingå i den del av utbildningen som utgörs av valfria kurser. Är det endast om eleven redan har sam A/sam 1 b, nk A/nk 1 b, hi A/1 b som betyget får ingå i en yrkesexamen på vux eller är det möjligt för eleven att på Komvux läsa 1 b istället för 1 a a 2? Svar: Det är Skolverkets bedömning att om en elev har med sig gymnasiepoäng i något av dessa ämnen, om eleven t.ex. tidigare studerat på ett högskoleförberedande program, så kan eleven ändå använda dessa poäng i sin examen. Det kan även finnas andra skäl till varför en elev har läst dessa kurser innan examen ska utfärdas. Men elevens individuella studieplan ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning avstudierna. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Vadå överlappande kurser? I ämnesplan/kursplan borde det då framgå som det gör för t ex Hi 2A och B, vilka inte kan ingå i en och samma examen. Men kur-

10 10 (24) serna Pedagogiskt ledarkskap och Organisation och ledarskap kan tyckas ha beröringspunkter men tillhör olika ämnen och det finns inget skrivet om överlappning. Alltså utgår jag från att de inte heller gör det? Svar: Det framgår av ämnesplanerna i Gy2011 om kurserna inte får ingå tillsammans i en gymnasieexamen. När det gäller kursplaner/ämnesplaner från olika system t GY2000 kurser och GY2011 framgår det av Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. För slutbetyg som utfärdas enligt övergångsbestämmelserna till förordningen om vuxenutbildning kan betyg både från kurser enligt ämnesplaner (Gy2011) och kurser enligt kursplaner (GY2000) ingå. Skolverket har tagit fram föreskrifter om vilka kurser som får ingå i ett slutbetyg utfärdat med stöd av dessa föreskrifter framgår att kurser enligt ämnesplaner (Gy2011) och kurser enligt kursplaner (Gy2000) som till övervägande del har samma kunskapsinnehåll får inte samtidigt ingå i ett slutbetyg. Det är rektorn som beslutar om huruvida kurser enligt ämnesplaner till övervägande del har samma kunskapsinnehåll som kurser enligt kursplaner. Om rektorn dessutom har beslutat att det finns särskilda skäl för att ta med betyg som är satta för mer än 8 år sedan, d.v.s. ännu äldre kurser så kan det finns tre likande kurser från tre system. Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka på om en kurs har samma kunskapsinnehåll som en annan när det gäller gamla och nya system. Får kurserna samhällskunskap 1 a 1+1 a 2, historia 1 a 1+1 a 2 och naturkunskap 1 a 1+1 a 2 ingå i en högskoleförberedande examen från vuxenutbildningen eller måste det vara kurserna samhällskunskap 1 b, historia 1 b och naturkunskap 1 b? Svar: Enligt bestämmelsen i 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att en sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även, utöver det som framgår av första stycket 1-4, innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vilka specifika kurser detta är framgår inte av bestämmelsen, men det är elevens mål med studierna som måste beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan exempelvis den särskilda behörigheten vara vägledande för vilka kurser som eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Den enskildes utbildningsmål och planerad om-

11 11 (24) fattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Får matematik 2 a, 2 c eller 3 c räknas som en av de kurser "som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan" (förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, 4 kap, 15 ) när det gäller gymnasieexamen från vuxenutbildningen mot humanistiska programmet?. Svar: Om man tittar på programstrukturer för det humanistiska programmet framgår det att matematik 1 b, 2 b, 3 b och 4 ingår i programstrukturen. De kurser som nämns i frågan ingår inte och kan därför inte räknas in bland de kurser som får ingå i ett och samma nationella program. Får kursen idrott och hälsa 1 ingå i en gymnasieexamen från vuxenutbildningen? Svar: I en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning får kursen idrott och hälsa 1 ingå. Däremot får inte kurser som inte får finnas i kommunala vuxenutbildningen ingå i en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning (Se 4 kap. 18 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning). Exempel på sådana ämnen och kurser som inte kan erbjudas inom kommunal vuxenutbildning är ämnen och kurser som särskilt är framtagna för specifika utbildningar i gymnasieskolan: Specialidrott (SKOLFS 2010:144) Dansgestaltning för yrkesdansare (SKOLFS 2011:16) Dansteknik för yrkesdansare (SKOLFS 2011:17) Byggproduktionsledning (SKOLFS 2011:38) Datalagring SKOLFS (2011:39) Gymnasieingenjören i praktiken (SKOLFS 2011:40) Informationsteknisk arkitektur och infrastruktur (SKOLFS 2011:41) Mjukvarudesign (SKOLFS 2011:42) Produktionsfilosofi (SKOLFS 2011:43) Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning (SKOLFS 2011:46) Naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning (SKOLFS 2011:47) Elprojektering (SKOLFS 2011:137) Installationsteknik VVS (SKOLFS 2011:165) Ytterligare ämnen och kurser kan tas fram för att endast gälla vissa utbildningar. Finns det bestämmelser för vilka kurser (och hur många poäng) som ska ingå i en undersköterskeutbildning inom vuxenutbildning? Svar: Utöver kraven för en examen finns det inte specificerat vad som ska ingå i en utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Utgångspunkter för utbildningen ska dock vara individens behov och förutsättningar.

12 12 (24) Det kan dock förekomma att arbetsgivare/branschorganisationer själva specificerat vad som krävs för en viss anställning. Jag har en elev som nu går i tvåan på naturvetenskapliga programmet med sainriktning. Hens program har reducerats och hen kommer inte att kunna få en gymnasieexamen eftersom hen saknar fy 1 och ma 3c. Hen kommer att övergå till Komvux för att där få en gymnasieexamen. Vad innebär detta? Vad måste hen läsa där? Svar: Det beror på vad hen har med sig och vad hens mål med studierna är, utifrån de bestämmelser som finns om gymnasieexamen i 4 kap. 14 och 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Om vi har uppfattat det rätt så kan man läsa till en gymnasieexamen inriktning t.ex. ekonomi utan att läsa en enda ekonomikurs. Varför ska man då på vux välja inriktning på högskoleföreberedande program? Kan en elev få en gymnasieexamen med endast kurser från gymnasiegemensamma kurser? Svar: Vilka specifika kurser eleven måste ha med sig från exempelvis ekonomiprogrammet är inte specificerat utöver de krav som ställs i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning för en högskoleförberedande examen. Självklart är det elevens mål med studierna som måste beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan exempelvis den särskilda behörigheten vara vägledande för vilka kurser som eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. En individ behöver dock ha ett godkänt gymnasiearbete för att en examen ska kunna utfärdas. Av 2 kap. 3 förordningen (2011:1108) framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Betyder det att alla tre ämnena bi, fy och ke måste vara representerade, vilket vi tror, eller räcker det med att betyg finns från något av ämnena? Svar: Enligt Skolverket bedömning måste individen ha betyg i alla tre ämnena för att betyg i kurser i naturkunskap ska kunna ersättas.

13 13 (24) 1.3 Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning Kan man i ett slutbetyg ta med 200 kurser (Vux) om rektor beslutar om 8-års regeln och då konvertera dem? Det kan då bli betyg från tre system? Svar: Om rektorn har beslutat att det finns särskilda skäl för att ta med betyg som är satta för mer än 8 år sedan kan det innebära att slutbetyget innehåller betyg från tre system. I Skolverkets Sammanställning av frekventa frågor om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns en tydlig lista över kurser som inte får ingå i en gymnasieexamen från Komvux. Eftersom det fortfarande förekommer att vi skriver ut slutbetyg (2 350 gyp) undrar jag om det finns en liknande lista över kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från Komvux? Finns det fler kurser än estetisk verksamhet, idrott och hälsa A, specialidrott och gymnasiearbete som inte får ingå i ett slutbetyg från Komvux? Får kurser som lästs inom spetsutbildningar (år ) ex hi1401, hi1402, hi1403, hi1404 ingå i ett slutbetyg från Komvux? Svar: Skolverket har inte tagit fram en sådan lista men däremot framgår det av de äldre kursplanerna om dessa även gäller för kommunal vuxenutbildning och då kan de ingå i ett slutbetyg. Det framgår dessutom av förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning att kurser i ämnena idrott och hälsa respektive estetisk verksamhet som före den 1 juli 2011 är kärnämnens kurser inte får ingå i ett slutbetyg. Kurser som har läst inom försöksutbildningar, spetsutbildningar mm. i gymnasieskolan får heller inte ingå eftersom de inte fick ges inom gymnasial vuxenutbildning, Se 4 kap. 11 förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.

14 14 (24) 2. Gymnasieskolan 2.1 Byte av program En elev har betyget C i kurserna naturkunskap 1 b och historia 1 b från ett högskoleförberedande program. Eleven byter till ett yrkesprogram. Måste eleven läsa historia och naturkunskap igen? Svar: Under vissa omständigheter går det att ta med kurserna under förutsättning att: 1. rektorn beslutar om att eleven får ett individuellt anpassat program 2. att elevens planerade utbildning slutar på exakt 2500 poäng (eventuella utökade kurser får förstås tas med utöver de 2500 poängen) och att 3. det ingår 1600 gymnasiepoäng i karaktärsämnen, enligt bilaga 3 i skollagen I vissa nationella program finns det inte några 50-gymnasiepoängskurser att matcha med (fordon- och transportprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och naturbruksprogrammet). Det innebär att elever som byter till något av dessa program inte kan behålla de aktuella 100-poängskurserna. Om skolan erbjuder 50- poängskurser inom andra program kan dock eleven kanske välja den inom det individuella valet. Alternativt kan eleven göra en prövning i historia eller naturkunskap 1a1 om 50- gymnasiepoäng. Då får eleven mer utrymme för yrkesämnen och det blir inga problem med att få ihop de andra kurserna. Det tredje alternativet är att rektorn kan ge eleven betyget E på aktuell kurs om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven har förvärvat kunskaperna som behövs för E på kursen (8 kap. 27 gymnasieförordningen). Om man byter program och har med sig betyg som inte ingår i den utbildning man byter till. Kan man välja att inte ha med dessa i sitt framtida examensbevis? Svar: Ja, eleven behöver inte ta med ett sådant betyg i examensbeviset.

15 15 (24) Om en elev fått betyget E i kursen kemi och sedan bytt program till samhällsvetenskapligt ska E-betyget följa eleven? Eleven är mycket motiverad och vill satsa på A och B på sitt nya program? Svar: Eftersom kursen kemi inte ingår i det samhällsvetenskapliga programmet behöver denna kurs inte tas med i elevens gymnasieexamen. Betyget följer dock eleven genom betygskatalogen där det framgår vilka kurser eleven avslutat och således fått betyg i. Om en elev gått ett år i det "gamla gymnasiet", naturvetenskapsprogrammet, och fått betyg i kursen kemi A. Eleven byter därefter till det estetiska programmet där kursen kemi A inte ingår i programstrukturen. Måste eleven ha med kemibetyget i sitt examensbevis? Eleven har ju mer poäng än 2500 då eftersom man går ett helt nytt program. Svar: Nej, eleven måste inte ha med kemibetyget i sitt examensbevis från det estetiska programmet. Kursen kemi A kan i stället redovisas i ett samlat betygsdokument. En elev har F i naturkunskap 1b och historia 1b från ett högskoleförberedande program men byter till ett yrkesprogram (VO). På VO ingår kurserna naturkunskap 1a1 samt historia 1a1. Hur ska de gamla kurserna dokumenteras? Svar: De gamla 1b-kurserna ska redovisas i betygskatalogen och kommer att synas i ett utdrag från betygskatalogen. 2.2 Matematik Hur ska skolan agera när en elev har betyg i matematik 1 c från naturvetenskapligt program och har därefter bytt till samhällsvetenskapliga programmet. Måste rektorn fatta beslut om individuellt anpassat program? Eleven har ju t.o.m. läst en svårare matematikkurs och borde därför inte få inskrivet i gymnasieexamen att utbildningen är anpassad? Svar: Rektorn behöver inte fatta beslut om individuellt anpassat program om den inledande kursen i matematik avviker från vad som gäller för det nationella program som eleven går. Av 9 kap. 4 andra stycket gymnasieförordningen framgår att den inledande kursen i matematik får bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Matematikspåren är anpassade till de olika nationella programmens innehåll men bedöms vara på samma nivå när det gäller hur svåra de är. Om eleven däremot byter matematikspår, utöver den inledande kursen i matematik, från vad som gäller för aktuellt program måste rektorn fatta beslut om individuellt anpassat program.

16 16 (24) 2.3 Dokument i gymnasieskolan Reducerat eller utökat program En elev som har fått beslut om reducerat program och lämnar gymnasieskolan efter tre år, ska eleven få ett studiebevis eller ett utdrag ur betygskatalogen? Svar: En elev som har fått beslut om reducerat program och lämnar gymnasieskolan efter tre år och har fullföljt sin utbildning i enlighet med elevens individuella studieplan, ska få ett studiebevis i enlighet med 8 kap. 18 gymnasieförordningen. Av 8 kap. 9 gymnasieförordningen framgår att om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. Ska alla kurser (inkl. individuella val) som är reducerade redovisas i studiebeviset? Svar: Det är inte reglerat om det måste framgå av studiebeviset vilka kurser som är reducerade. I enlighet med 8 kap. 18 gymnasieförordningen och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:148) om utformningen av studiebevis efter nationellt program i gymnasieskolan ska det dock framgå om eleven har slutfört ett reducerat program. Det ska markeras med bokstaven R. Vilken rätt har eleven att göra prövning i kurser som är reducerade? Svar: Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, utom de kurser som bara får finnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Det vill säga en elev får genomgå prövning i en kurs som tidigare reducerats. Se 8 kap. 25 och 9 kap. 6 gymnasieförordningen. För den som är elev i gymnasieskolan finns ingen ovillkorlig rätt att få göra en prövning i en reducerad kurs. En elev har rätt till att göra prövning i alla kurser som ingår i elevens studieplan så det beror på hur det ser ut i studieplanen. Se 1 kap 7 och 8 kap. 24 gymnasieförordningen. Hur ska gamla kurser som inte hör till examen redovisas på bästa sätt, i ett dokument vid sidan om eller med i examensbeviset som utökade kurser? Om det dessutom är betyg från det gamla systemet, vilket är mest fördelaktigt för eleven? Svar: Utökat program innebär att eleven får delta i undervisning i fler kurser än det ordinarie programmet om det kan antas att eleven på ett tillfredställande sätt kan genomföra detta. Syftet med bestämmelsen om utökat program är inte att kurser som eleven redan har läst i den tidigare studievägen ska tas med som utökade kurser i ett examensbevis från det nya programmet.

17 17 (24) Kurser enligt kursplaner som eleven läst före 1 juli 2011 kan redovisas på ett samlat betygsdokument och det dokumentet kan eleven ha vid sidan om sin gymnasieexamen. (. Kurser som eleven läst i den nya gymnasieskolan Gy 2011 kan redovisas på ett utdrag ur betygskatalogen. Det har ingen betydelse vid ansökan till högskolan om betyget ligger inom examen eller skickas med som ett tillägg. Se även skolverkets webbplats Om elev byter från högskoleförberedande program till yrkesförberedande och väljer att behålla betyget i historia1b får denne 2550 poäng om denne i övrigt följer det nya programmets struktur. Hur ska man då tänka på utökat program? Svar: Alla program är uppbyggda så att de omfattar 2500 gymnasiepoäng. För att en elev ska kunna få en gymnasieexamen från gymnasieskolan måste elevens utbildning innehålla exakt gymnasiepoäng. Eventuella utökade kurser måste ligga utöver 2500 poäng, det går inte att ha en halv utökad kurs. Skolverket vill i sammanhanget tydliggöra att utökat program är något man planerar i förväg, se frågan och svaret ovan. Om det inte går att pussla ihop så att eleven går ut med jämna gymnasiepoäng måste eleven antingen pröva i historia 1a1 (50 poäng) eller läsa 50-poängskursen och få betyg på den. Eleven kan också, utan att genomgå prövning, av rektorn ges betyget E på kursen historia 1a1 om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E (Se 8 kap 27 gymnasieförordningen). Hur ska en examen med utökat program se ut? Svar: Enligt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:145) om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan ska det framgå av examensbeviset: - Om eleven har slutfört ett fullständigt eller ett utökat nationellt program samt programmets totala omfattning i poäng inklusive eventuell utökning. - Utökade kurser ska även markeras med U. Hur många fler kurser utöver de 2500 poängen är med i examen och sätter vi resten i ett "utdrag ur betygskatalogen? Svar: En gymnasieexamen ska enligt 16 kap 26 skollagen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som omfattar gymnasiepoäng från ett nationellt program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges av 16 kap. 27 och 28 skollagen och i 8 kap. gymnasieförordningen.

18 18 (24) Av rektor beslutade utökade kurser, d.v.s. kurser utöver gymnasiepoäng som man har planerat i förväg att eleven ska läsa, ska tas med i examensbeviset och markeras med ett U. Kurser som eleven har läst förut men som inte ingår i studievägen kan dokumenteras i ett utdrag ur betygskatalogen. Kan elev välja vilka kurser som ska ingå som utökade kurser i sin gymnasieexamen och vilka utökade som ska ingå i ett utdrag från betygskatalog? Svar: Det är rektor som fattar beslut om utökat program (Se 4 kap. 23 gymnasieförordningen) och dessa kurser ska tas med i examensbeviset eftersom de då ingår i elevens studieväg. Se frågan med svar ovan. Kan ett studiebevis utfärdas som reducerat och som utökat program? Svar: Ett studiebevis kan utfärdas både med färre och fler kurser än 2500 poäng. En elev med reducerat program kan inte få ett examensbevis utan får ett studiebevis efter fullföljd utbildning. En elev med utökat program kan ju ha misslyckats med någon av de kurser som måste ingå för att få en examen och får därför ett studiebevis. Se även Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:148) om utformningen av studiebevis. En elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet, reducerat program, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (9 kap. 6 gymnasieförordningen). Utökat program får dock endast beviljas om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (4 kap. 23 gymnasieförordningen). Således kan inte rektor fatta beslut om utökat program om eleven studieväg redan reducerats, eftersom eleven inte kan antas kunna genomföra såväl kurserna på den ordinarie som de frivilliga kurserna på elevens studieväg. Om man har fattat beslut om reducerat program och eleven avslutar sina studier vid gymnasieskolan med 2200 poäng efter tre år. Ska eleven ändå ha ett studiebevis? Svar: Ja, examen måste omfatta 2500 gymnasiepoäng. En elev som har fått ett studiebevis från gymnasieskolan har slutfört gymnasieskolan och är därför inte längre behörig för ytterligare studier inom gymnasieskolan. Däremot har eleven en möjlighet att slutföra sin utbildning inom vuxenutbildningen. Jag undrar om man kan reducera för en elev som går på ett introduktionsprogram? Svar: Det finns ingen anledning att reducera en elevs introduktionsprogram då man ska organisera och planera utbildningen utifrån elevens behov. Däremot kan skolan göra änd-

19 19 (24) ringar i elevens individuella studieplan och ta bort kurser som eleven inte längre avser att läsa inom sitt introduktionsprogram Gymnasieintyg Gymnasieintyg från ett introduktionsprogram är ju också en slutförd utbildning. Är en elev som har ett gymnasieintyg behörig till vuxenutbildningen som endast är 19 år? Svar: Från andra kalenderhalvåret det år en person fyller 20 år är han eller hon behörig att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (under förutsättning att personen uppfyller övriga behörighetsvillkor, se 20 kap. 20 skollagen). Även yngre personer än så kan vara behöriga om de slutfört utbildning på ett nationellt program. Elever som läst på ett introduktionsprogram och fått ett gymnasieintyg kan enligt Skolverkets bedömning inte anses ha slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan och de är därför generellt sett inte behöriga att söka till kommunal vuxenutbildning förrän det andra kalenderhalvår de fyller 20 år. Om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl kan dock även en person som är 19 år anses vara behörig Studiebevis Får man ett studiebevis från gymnasiet om man bara har fått betyg i mindre än 2500 poäng? Svar: För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap 27 skollagen eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas (se 8 kap. 12 gymnasieförordningen). Gymnasieexamen får inte heller utfärdas för en elev med reducerat program, eleven får i stället ett studiebevis. För att få examen behöver man ha godkända betyg i minst 2250 gymnasiepoäng. Se krav för examen i 16 kap skollagen (2010:800). 2.4 Betygssättning vid avbruten kurs Om en elev avbryter en kurs, när ska betyg sättas? Står det i några styrdokument att betyg ska sättas när läraren har betygsunderlag? Svar: Enligt 15 kap. 22 gymnasieförordningen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i

20 20 (24) dessa får förekomma i gymnasieskolan. Med avslutad kurs avses att betygssättning först kan ske efter att undervisningen för kursen har upphört. Om det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av frånvaro ska betyg inte sättas, men i övriga fall ska eleven ha betyg. I de fall eleven varit närvarande, men till exempel inte deltagit i muntliga och skriftliga prov eller lämnat in arbetsuppgifter, ska betyg ändå sättas. Om läraren bedömer att eleven inte nått kunskapskraven sätts betyget F. Det går inte att fastställa en definitiv gräns för hur mycket eleven ska ha varit närvarande för att betyg ska sättas utan det måste avgöras av läraren från fall till fall. (Se 15 kap. 16 och 27 skollagen (2010:800) (gymnasieskolan) och 20 kap. 29 skollagen (kommunal vuxenutbildning)) 2.5 Byte av kurs Om en elev byter kurs, finns det reglerat hur länge man kan få byta kurs eller är det upp till läraren och rektor? Svar: Om det är fråga om ett byta av kurs som resulterar i att rektor måste fatta beslut om individuellt anpassat program får inte ett sådant beslut fattas efter det att eleven påbörjat kursen (se 9 kap. 4 tredje stycket). När det avser byten av sådana kurser som ligger inom elevens programfördjupning eller individuella val är det inte reglerat när ett byte senast ska ske/får ske. Däremot ska betyg sättas efter att en kurs är avslutad om det finns tillräckligt underlag för betygssättning. 2.6 Individuellt anpassat program Kan man byta ut moderna språk 200 poäng på samhällsprogrammet mot elkurser motsvarande 200 poäng och då få ut ett examensbevis från ett individuellt anpasssat program? Svar: För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande 1. Beslut om att ta bort en kurs får inte fattas efter det att eleven har påbörjat den kursen. 2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program. 3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt

Läs mer

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Skolans styrdokument Riksdagen Regeringen - nationella program - programmens struktur - programmens omfattning

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Sammanhang och bakgrund Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Nya behörighetskrav Nya tillträdesregler

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Lärarkonferens om Gy2011

Lärarkonferens om Gy2011 Lärarkonferens om Gy2011 Program 09.30 11.30 inklusive paus Inledning och bakgrund Skollagen Studievägar och programstrukturer Examensmål och ämnesplaner 11.30 13.00 Lunch 13.00 16.00 Programseminarier

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN Det finns 18 nationella program med 60 inriktningar 12 yrkesprogram Kan erbjudas som lärlingsutbildning 6 högskoleförberedande program + Flygteknikprogrammet IB International Baccalaureate

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Så fungerar den svenska gymnasieskolan Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Att tänka på inför ditt gymnasieval

Att tänka på inför ditt gymnasieval Gymnasiemässa 2010 Att tänka på inför ditt gymnasieval Information från Gymnasieintagningen och studie- och yrkesvägledare Informationspass kl. 10:30, 11:30, 12:30, 13:30 Vägen till att välja gymnasieprogram

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. 2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till föräldrar och elever

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till föräldrar och elever Vägledningscentrum Gymnasieinformation till föräldrar och elever Vad händer inför gymnasievalet? År 9 Föräldramöte Gymnasiemässa 8/10 Individuella samtal Klassinformationer Öppet hus Besöksdag på gymnasieskolor

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039).

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039). Senaste lydelse av SKOLFS 2011:123 Utkom från trycket den 15 augusti 2011 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog; beslutade den 1 juli 2011. (Senaste ändring SKOLFS 2014:21.) Skolverket föreskriver

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om vuxenutbildning; SFS 2011:1108 Utkom från trycket den 15 november 2011 utfärdad den 3 november 2011. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete GY 2011 Betyg mm Ny betygsskala Kursbetyg Betygsskala A F fr o m ht 2011 Enligt betygspropositionen en ny betygsskala, (prop. 2008/09:66) Skolverket ska utfärda nationella kunskapskrav för betygsstegen

Läs mer

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Betyg Ej uppnått målen 0p Godkänd 10p Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Högre behörigheteskrav till gymnasieskolan 8 ämnen med betyget godkänd

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Tillträdesregler 2012-03-20

Tillträdesregler 2012-03-20 Tillträdesregler 2012-03-20 Förändringar 2008 Några förändringar började tillämpas redan från och med antagningen till höstterminen 2008-25:4-regeln tas bort (övergångsregler) - HA-gruppen (högskoleprov

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURVÅRD/ NV

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURVÅRD/ NV Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURVÅRD/ NV Dina val gör Du på sidan 5 (som är valblankett och lämnas in) Skriv namn och personnummer överst på sidan och skriv

Läs mer

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare Gymnasieskolan En presentation av gymnasieskolan och dess program En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare Dagens Gymnasieskola består av 18 olika program indelade

Läs mer

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2015

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2015 Välkommen till information inför gymnasievalet 2015 Kvällens punkter Gymnasieprogrammen och dess behörigheter Betygsvärden Ansökan och tidsplan De finns 18 nationella gymnasieprogram och dom har sammanlagt

Läs mer

Välkommen till. gymnasieinformation!

Välkommen till. gymnasieinformation! Välkommen till gymnasieinformation! Gymnasieskolan Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs

Läs mer

Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år...

Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år... VÄLKOMNA! Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år... NYHETER GY 11 ny gymnasieskola Nytt betygssystem Ny skollag Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Projektgruppsmöte 16 mars 2012 GY 2011 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Prop. 2008/09:199 BEHÖRIGHETSKRAV Yrkesprogram

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING TRÄDGÅRD STUDIEVÄG TRÄDGÅRD

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING TRÄDGÅRD STUDIEVÄG TRÄDGÅRD Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING TRÄDGÅRD STUDIEVÄG TRÄDGÅRD Dina val gör Du på sidan 5 (som är valblankett och lämnas in) Skriv namn och personnummer överst på sidan och skriv

Läs mer

Bilder från fotofinnaren.se

Bilder från fotofinnaren.se Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst? Att välja

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram Gymnasieval Åk 9 18 Nationella program 5 Introduktions program 6 Högskoleförberedande program Högskoleexamen 12 Yrkesprogram Yrkesexamen Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURPARK OCH TROPISK ANLÄGGNING

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURPARK OCH TROPISK ANLÄGGNING Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURPARK OCH TROPISK ANLÄGGNING Dina val gör Du på sidan 5 (som är valblankett och lämnas in) Skriv namn och personnummer överst

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Förklaring till Skolverkets kodsystem

Förklaring till Skolverkets kodsystem 2015-08-13 1 (9) Förklaring till Skolverkets kodsystem Gymnasial utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska

Läs mer

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURSJUKVÅRD

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURSJUKVÅRD Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURSJUKVÅRD Dina val gör Du på sidan 5 (som är valblankett och lämnas in) Skriv namn och personnummer överst på sidan och skriv

Läs mer

RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009

RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009 RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009 Exempel på vad som är på gång Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan (21/10) Nya tillträdesregler till högskola/universitet

Läs mer

VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 17 / 18

VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 17 / 18 VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 17 / 18 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Naturvetenskapsprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom tre olika val. Du skall välja: Inriktning

Läs mer

programväljaren.se 1

programväljaren.se 1 programväljaren.se 1 Gymnasiskolans mål är att eleverna: Tar en gymnasieexamen Är väl förberedda för arbete/vidare studier Tar ansvar och blir goda samhällsmedborgare Har en beredskap för livslångt lärande

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Utbildningsavdelningen (5)

Utbildningsavdelningen (5) Utbildningsavdelningen 1 (5) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning; beslutade den datum och år. Med stöd av 4 kap. 26 förordningen (2011:1108)

Läs mer

Information inför gymnasievalet 2017

Information inför gymnasievalet 2017 Information inför gymnasievalet 2017 Det finns 18 nationella gymnasieprogram. Av de är 12 yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Alla nationella program är 3-åriga. Det finns också 5 olika

Läs mer

VÄLKOMNA! Information om elevernas val och behörigheter

VÄLKOMNA! Information om elevernas val och behörigheter VÄLKOMNA! Information om elevernas val och behörigheter Malin Franzén Elev- och utbildningskoordinator 011-283302 Malin.franzen@lio.se Ingrid Gustavsson Studie- och yrkesvägledare Ingrid.m.gustavsson@lio.se

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär. Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka

Läs mer

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet. 1 (5) Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet. Det kan de göra genom att välja kurser inom ramen för

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009

Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-11.00 Reformhistorik Vad är på gång? Styrsystemet Gymnasiepropositionen 11.00-11.10 Bensträckare 11.10-12.00 Forts.

Läs mer

Informations- och valblankett HANTVERKSPROGRAMMET INRIKTNING FLORIST

Informations- och valblankett HANTVERKSPROGRAMMET INRIKTNING FLORIST Informations- och valblankett HANTVERKSPROGRAMMET INRIKTNING FLORIST Dina val gör Du på sidan 5 (som är valblankett och lämnas in) Skriv namn och personnummer överst på sidan och skriv under Övriga sidor

Läs mer

Svar till elevarbetsfoldern:

Svar till elevarbetsfoldern: Svar till elevarbetsfoldern: 1 1.Hur många nationella program finns det inom gymnasieskolan? Hur många är yrkesprogram och hur många är högskoleförberedande program? Det finns 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev.

Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Styrkedjan Regleringsbrev Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Regeringen anger vilka mål Skolverket ska arbeta mot och hur verksamheten ska finansieras och återrapporteras.

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Utbildningsstatistikenheten 2015-12-17 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Våren 2015 slutförde 84 449 1 elever gymnasieskolan. Det är den andra kullen elever som går ut den reformerade

Läs mer

Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25

Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25 Välkommen till gymnasieinformation 2011-10-25 Gymnasieinformation Medicinsk syv Syv med åk9 Om att välja! Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet Gymnasieskolan och gymnasieprogrammen Yrkesförberedande

Läs mer

Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium

Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Handlingstyp Resultatsammanställning Datum 8 augusti 2016 1 (8) Kunskapslyft för barn, unga, vuxna Gymnasiet Högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium 2015/2016 Uppföljning enligt verksamhetsplan

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION PRAO NÅGRA FRÅGOR? GYMNASIEVALET NU GÄLLER DET! GYMNASIEVALET Gy 11 gymnasieskola Nytt betygssystem Ny skollag VARFÖR REFORMERA GYMNASIESKOLAN? För många elever hoppade av eller

Läs mer

Välkomna till information om gymnasievalet

Välkomna till information om gymnasievalet SIDAN 1 Välkomna till information om gymnasievalet Måna Barsch Studie- och yrkesvägledare 508 15 613 eller 076-12 15 613 mana.barsch@stockholm.se Program för informationen Ny gymnasieskola HT 2011 Yrkesprogram

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION

VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION VÄLKOMNA PÅ SYVINFORMATION PRAO NÅGRA FRÅGOR? GYMNASIEVALET NU GÄLLER DET! GYMNASIEVALET Gy 11 ny gymnasieskola Nytt betygssystem Ny skollag VARFÖR REFORMERA GYMNASIESKOLAN? För många elever hoppade av

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.6.0

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.6.0 Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.6.0 Publicerad 2014-04-25 Tersus Skolsystem AB Lilla Nygatan 2, 411 08 Göteborg Tel: 031-85 70 50 Nyheter och ändringar Adela Gymnasieskola 4.6.0 Adela följer

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan; Utkom från trycket den 15 november 2011 beslutade

Läs mer

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Teknikprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom olika val. Du skall välja: Inriktning med fördjupningspaket

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2017

Välkommen. till. information inför gymnasievalet 2017 Välkommen till information inför gymnasievalet 2017 Gymnasieprogrammen och deras behörigheter och utformning Betygsvärden- uträkning Ansökningsförfarande och tidsplan Det finns 18 nationella gymnasieprogram

Läs mer

Gymnasieansökan 2013

Gymnasieansökan 2013 Gymnasieansökan 2013 Yrkesprogram Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket ( anställningsbarhet ) * Högskoleförberedande program Ska vara en bra förberedelse för studier

Läs mer

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Gäller för utbildning som påbörjas efter den 1/7 2011 Mer om Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan Nyheter Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Förslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH

Förslaget. 1. Bakgrund U2013/983/UH Promemoria 2013-02-18 U2013/983/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag om införande av meritpoäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande Förslaget Ämnet svenskt teckenspråk

Läs mer

Välkomna! Tina Löf Studie-och yrkesvägledare

Välkomna! Tina Löf Studie-och yrkesvägledare Välkomna! Tina Löf Studie-och yrkesvägledare Kristina.lof@stockholm.se 1 GYMNASIEINFORMATION 2016-2017 Studie-och yrkesvägledning i årskurs 9 Gymnasieprogrammen Specialvarianter Betyg, meritvärde och urval

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Välkomna! Gymnasieinformation ht16

Välkomna! Gymnasieinformation ht16 Välkomna! Gymnasieinformation ht16 Gymnasieinformation Om att välja! Skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet Gymnasieskolan och gymnasieprogrammen Yrkesförberedande program Högskoleförberedande program

Läs mer

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans

Läs mer

Alexandra Huldén, Studie- och yrkesvägledare (SYV) alexandra.hulden@uddevalla.se 0522-697202

Alexandra Huldén, Studie- och yrkesvägledare (SYV) alexandra.hulden@uddevalla.se 0522-697202 Alexandra Huldén, Studie- och yrkesvägledare (SYV) alexandra.hulden@uddevalla.se 0522-697202 SYV arbetet på skolan hösten 2012: Gymnasieinformation och workshop 2 lektionstimmar åk.9 v.42-45 Föräldramöte

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation

Välkommen till Gymnasieinformation Välkommen till Gymnasieinformation Studie- och yrkesvägledare Veronica Gustafsson 2014-10-02 Innehåll Programöversikt och kursplan Behörighet och urval Ansökan och antagning/tidsplan Förberedelser inför

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.

Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. Regeringsbeslut I:4 2009-10-01 U2009/2114/G U2009/5688/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. Regeringens beslut

Läs mer