Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars"

Transkript

1 (24) Skolverkets svar på inkomna frågor till webbinariet den 11 mars Innehållsförteckning 1. Kommunal vuxenutbildning Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning Gymnasieskolan Byte av program Matematik Dokument i gymnasieskolan Reducerat eller utökat program Gymnasieintyg Studiebevis Betygssättning vid avbruten kurs Byte av kurs Individuellt anpassat program Frågor och svar som kan beröra både gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Yrkesutgång och yrkesexamen Kod och kursnamn Prövning... 23

2 2 (24) 1. Kommunal vuxenutbildning 1.1 Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Slutförd utbildning - vad betyder det? Svar: Enligt Skolverkets bedömning är en sökande med studiebevis eller gymnasieexamen att bedöma som om den slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Denna bedömning gör myndigheten dels utifrån bestämmelsen om examensbevis och studiebevis i 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039) och dels utifrån motivtexter i Prop. 2008/09:199, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Behörighet till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå regleras i skollagen (2010:800). Där framgår att behörig är den som, från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfyller föreskriva villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges ovan men som har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. I förordningen om vuxenutbildning framgår att behörig är även den som är yngre än 20 år enligt vad som anges ovan om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden. (Se 20 kap. 20 skollagen (2010:800) och 3 kap. 2 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning) Av bestämmelsen i 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039) framgår att för den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas när eleven har avslutat ett nationellt program. Av 8 kap. 9 gymnasieförordningen framgår att om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

3 3 (24) Om man t.ex. har F i gymnasiearbetet och fått ett studiebevis och man är 19 år, är man då behörig till vuxenutbildningen? Svar: Enligt Skolverkets bedömning är sökande med studiebevis eller gymnasieexamen att bedöma som om han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan och kan då vara behörig till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Han eller hon måste även uppfylla övriga krav för behörighet, d.v.s. vara bosatt i landet, sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfylla föreskriva villkor. Ett exempel på ett övrigt föreskrivet villkor är förkunskapskravet (B körkort) för kursen yrkestrafik vux, 300 poäng med kurskod TRAYRK1. Ligger studiebevis, gymnasieintyg samt utdrag ur betygskatalogen till grund för att bli antagen till vuxenutbildningen? Svar: En person med dessa dokument kan vara behöriga till kommunal vuxenutbildning. För sökande som är yngre än vad som anges i 20 kap. 20 skollagen (2010:800), d.v.s. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, gäller att dessa ska ha slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och i övrigt uppfyller övriga behörighetsvillkor. Studiebevis i likhet med examensbevis utfärdas efter ett avslutat nationellt program. Examensbevis ger alltså behörighet till Komvux redan hösten efter att gymnasieskolan avslutats? Svar: Om en individ har ett examensbevis eller studiebevis är han eller hon enligt Skolverkets bedömning att anses som om den har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. En individ är behörig till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år: Han eller hon måste även uppfylla övriga krav för behörighet det vill säga vara bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfylla föreskriva villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges ovan men som har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. I förordningen om vuxenutbildning framgår att behörig är även den som är yngre än 20 år enligt vad som anges ovan, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden. (Se 20 kap. 20 skollagen (2010:800) och 3 kap. 2 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning)

4 4 (24) Finns det några krav på innehållet (poängmängd, respektive grundläggande behörighet) i studiebeviset för att 19-åringar ska få lov att studera på Vux? Vad är det som gäller för de med studiebevis? Vi har tolkat det som att de med studiebevis (2500p) har slutfört gymnasiet och de med studiebevis (mindre än 2500 p) har inte slutfört gymnasiet. Finns det något rätt eller fel? Svar: Att studiebeviset ska omfatta ett vist antal poäng regleras inte men av bestämmelsen i 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039) framgår att för den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas när eleven har avslutat ett nationellt program. För elever som avbryter sin utbildning ska ett utdrag ur betygskatalogen utfärdas. Vad ett studiebevis ska innehålla framgår av 8 kap. 18 gymnasieförordningen (2010:2039). Där regleras att det av studiebeviset ska framgå: om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, vilken studieväg som studiebeviset avser, vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas, om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft. Skolverket har tagit fram föreskrifter om hur studiebeviset ska utformas, se Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:148) om utformningen av studiebevis efter nationellt program i gymnasieskolan. Om en elev har avbrutit sina studier på gymnasiet, får de då ett studiebevis eller ett utdrag ur betygskatalogen? Svar: Eleven ska få ett utdrag ur betygskatalogen. Det framgår av 8 kap. 9 gymnasieförordningen (2010:2039) att om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. 1.2 Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Kurser inom 200 serien som konverteras enligt SKOLFS 2001:19 till 1200 serien och motsvarande bedöms enligt SKOLFS 2011:196 får de ingå i en examen? Ex. SV SV SVESVE01? Svar: Det är endast GY2000 kurser som kan omvandlas till Gy2011 kurser och får ingå i en gymnasieexamen enligt Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och övergångsbestämmelserna i gymnasieförordningen. När den s.k. motsvarandelistan

5 5 (24) togs fram jämförde Skolverket endast GY2000 kurser med GY2011. Äldre kurser från 90-talet kan inte först omvandlas till GY2000 och sedan en gång till GY2011 kurser. Är det verkligen så att den som har många kurser som är klara och betygsatta från det gamla gymnasiesystemet och som inte går att motsvarande bedöma i det ny nya systemet INTE ska kunna tillgodoräkna sig dessa kurser efter 1 juli 2015? Många kommer att behöva läsa om massor! För vissa elever handlar det om uppåt ett år extra (eller mer) på Komvux, bara för att deras kurser inte går att översätta till det nya systemet. Jag träffade igen en kille som tidigare avbrutit byggprogrammet. I planeringen inför gy-examen visar det sig att han "missar" 400 p pga. "jämförelsetabellen". Tycker inte ni att det strider på grundläggande vuxenutbildningsprinciper att vux ska vara effektiv för både den enskilde och samhället? Svar: Det stämmer att inte alla nya kurser (kurser enligt ämnesplaner) har en motsvarighet i någon eller några av de äldre kurserna. Det beror bland annat på att det tillkommit nya ämnen som inte har någon motsvarighet i de äldre kurserna eller att nivån på vissa nya kurser ligger högre än tidigare då en av utgångspunkterna i den reformen var att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Kan Ma 1c, Ma3c-5 ingå i en examen men inte Ma2? I en gymnasieexamen från vuxenutbildningen mot ekonomiprogrammet ska det enligt 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildningen och skollagens (2010:800) bilaga 3 ingå 200 poäng matematik. Spelar det någon roll vilken av matematik-2 kurserna det är (2a, 2b eller 2c)? I skollagen 2010:800 bilaga 3 står det att en högskoleförberedande examen ska innehålla poäng matematik beroende på program. Det tolkar vi som att alla matematikkurser (a, b, c) kan ingå som en av de kurser " som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan" (2011:1108,4 kap, 15 ) oberoende av program. Stämmer det? Spelar det någon roll vilken av kurserna i matematik (1a, 1b, eller 1c, 2a, 2b eller 2c, 3b eller 3c) som ingår i en gymnasieexamen från vuxenutbildningen? Svar: Enligt de krav som ställs för en högskoleförberedande examen i 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ett godkänt betyg på den inledande kursen i matematik 1 b eller 1 c ingå samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. För en yrkesexamen ska kursen matematik 1 a ingå. I bilaga 3 framgår omfattningen av ämnen och inte de specifika kurserna vilket innebär att det kan vara matematik 1 c, 3 c, 4 och 5 (som anges i första frågan) som

6 6 (24) ingår i en examen. Även om det bara är den inledande kursen som är specificerad är det elevens mål med studierna som bör beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan t.ex. den särskilda behörigheten vara vägledande i vad eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Av 4 kap. 16 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 första stycket 3 eller 15 första stycket 3, dvs de inledande kurserna som är specificerade för respektive examen. Om man ska utfärda en yrkesexamen med exempelvis inriktningen barn- och fritid på vuxenutbildningen och tar med Sv 2 och Sv 3, räknar man då in dessa kurser i de övriga kurserna från ett och samma yrkesprogram, 950 p eftersom de kurserna finns med i programstrukturen för programmet? Men om man däremot tar med eng 6 i ovanstående examen så räknas den väl till helt valfria kurser, 850 p, eftersom den kursen inte finns med i programstrukturen? Svar: Då kurserna svenska 2 och svenska 3 ingår bland programgemensamma karaktärsämnen och programfördjupningskurser på barn- och fritidsprogrammet så ingår dessa kurser bland de betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. Engelska 6 däremot ingår inte bland de betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan eftersom engelska 6 inte finns med i programstrukturer för barn- och fritidsprogrammet. Däremot kan den tas med i gymnasieexamen bland övriga kurser. En gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1, 2. engelska kursen 5, 3. matematik kursen 1 a, och 4. gymnasiearbetet. En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta betyg

7 7 (24) 1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. Några inriktningar finns inte reglerade om inom den kommunala vuxenutbildningen. Inom de högskoleförberedande programinriktningarna på vuxenutbildningen är det olika krav på matematikkurserna. Estetiska och humanistiska 100 poäng, ekonomi och samhällsprogrammen 200 poäng och naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 poäng. Min fråga är om det är poäng utöver Ma1 som alltid ska ingå? Svar: En examen som huvudsakligen motsvarar det estetiska eller humanistiska programmet behöver inte ha mer matematik än den inledande kursen. För examen som i huvudsak motsvarar ekonomi eller samhällsvetenskapliga programmet behöver ytterligare en kurs ingå med 100 poäng och för examen från naturvetenskapliga eller teknik programmet behöver ytterligare kurser med 200 poäng matematik ingå. Gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3, 2. engelska kurserna 5 och 6, 3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och 4. gymnasiearbetet. En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även, utöver det som framgår av första stycket 1-4, innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan.

8 8 (24) Enligt de krav som ställs för en gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen i 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning ska ett godkänt betyg på den inledande kursen i matematik ingå. Utöver den inledande kursen i matematik ska även gymnasieexamen innefatta betyg på, (gäller alltså inte för utbildning som huvudsakligen motsvarar de estetiska eller humanistiska programmen) matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Om man då utfärdar en högskoleförberedande examen som huvudsakligen motsvarar teknikprogrammet så måste man ha med 300 poäng i matematik, min fråga är då om dessa poäng räknas in i övriga kurser från ett och samma program, eftersom de finns med i programstrukturen, eller om man räknar in de i helt valfria kurser? Svar: Matematikkurserna som nämns i frågan kan inte räknas in bland de övriga betygen alls. Om en högskoleförberedande examen som huvudsakligen motsvarar teknikprogrammet ska utfärdas ska individen ha med sig 300 poäng i matematik, d.v.s. Matematik 1 b eller 1 c samt 200 ytterligare poäng. Övriga betyg ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Om man ska utfärda en yrkesexamen inom t.ex. el- och energiprogrammet så skulle man rent praktiskt kunna ta med kurser inom programmet som är servicekunskap, personlig försäljning, telefon och internetservice, gränssnittsdesign, kemi 1, matematik 2 och 3, naturkunskap 1 a 2, programmering 1 och 2 vilka tillsammans är 950 poäng. Det är inte så många riktiga yrkeskurser från programmet men ändå kurser som ingår, är det OK? Svar: De kurser som nämns i frågan får ingå en el- och energiprogrammet och kan således vara med bland de betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta är dock en studie- och yrkesvägledningsfråga då det i den individuella studieplanen ska anges uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Om elevens mål med studierna t.ex. är att arbeta med elinstallationer kan eleven ha större möjlighet till anställning med fler relevanta yrkeskurser. En yrkesexamen ska utöver de kurser som är specificerade i 4 kap. 14 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning innefatta betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst gymnasiepoäng. En individ behöver dock ha ett godkänt gymnasiearbete för att en examen ska kunna utfärdas. Av 2 kap. 3 förordningen (2011:1108) framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

9 9 (24) Kommer det att komma mer material som är anpassat till vuxenutbildningen när det gäller strukturer på olika program inom vux? Svar: Den kommunala vuxenutbildningen är kursutformad och det är individens behov och förutsättningar som är utgångspunkten för utbildningen. Får kurserna samhällskunskap 1 b, historia 1 b och naturkunskap 1 b ingå i en yrkesexamen från vuxenutbildningen eller måste det vara kurserna Samhällskunskap 1a1, Historia 1a1 och Naturkunskap 1a1? Svar: I en yrkesexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska eleven ha betyg på en eller flera kurser i: historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Kurserna ska enligt förordningen bestå av 50 poäng i varje ämne. Dessa kurser krävs för en examen. Skolverket bedömer dock att om en elev har med sig gymnasiepoäng i något av dessa ämnen, eftersom eleven t.ex. tidigare studerat på ett högskoleförberedande program, så kan eleven ändå använda dessa poäng i sin examen. De gymnasiepoäng som överstiger 50 poäng i respektive ämne kan ingå i den del av utbildningen som utgörs av valfria kurser. Är det endast om eleven redan har sam A/sam 1 b, nk A/nk 1 b, hi A/1 b som betyget får ingå i en yrkesexamen på vux eller är det möjligt för eleven att på Komvux läsa 1 b istället för 1 a a 2? Svar: Det är Skolverkets bedömning att om en elev har med sig gymnasiepoäng i något av dessa ämnen, om eleven t.ex. tidigare studerat på ett högskoleförberedande program, så kan eleven ändå använda dessa poäng i sin examen. Det kan även finnas andra skäl till varför en elev har läst dessa kurser innan examen ska utfärdas. Men elevens individuella studieplan ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning avstudierna. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Vadå överlappande kurser? I ämnesplan/kursplan borde det då framgå som det gör för t ex Hi 2A och B, vilka inte kan ingå i en och samma examen. Men kur-

10 10 (24) serna Pedagogiskt ledarkskap och Organisation och ledarskap kan tyckas ha beröringspunkter men tillhör olika ämnen och det finns inget skrivet om överlappning. Alltså utgår jag från att de inte heller gör det? Svar: Det framgår av ämnesplanerna i Gy2011 om kurserna inte får ingå tillsammans i en gymnasieexamen. När det gäller kursplaner/ämnesplaner från olika system t GY2000 kurser och GY2011 framgår det av Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. För slutbetyg som utfärdas enligt övergångsbestämmelserna till förordningen om vuxenutbildning kan betyg både från kurser enligt ämnesplaner (Gy2011) och kurser enligt kursplaner (GY2000) ingå. Skolverket har tagit fram föreskrifter om vilka kurser som får ingå i ett slutbetyg utfärdat med stöd av dessa föreskrifter framgår att kurser enligt ämnesplaner (Gy2011) och kurser enligt kursplaner (Gy2000) som till övervägande del har samma kunskapsinnehåll får inte samtidigt ingå i ett slutbetyg. Det är rektorn som beslutar om huruvida kurser enligt ämnesplaner till övervägande del har samma kunskapsinnehåll som kurser enligt kursplaner. Om rektorn dessutom har beslutat att det finns särskilda skäl för att ta med betyg som är satta för mer än 8 år sedan, d.v.s. ännu äldre kurser så kan det finns tre likande kurser från tre system. Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka på om en kurs har samma kunskapsinnehåll som en annan när det gäller gamla och nya system. Får kurserna samhällskunskap 1 a 1+1 a 2, historia 1 a 1+1 a 2 och naturkunskap 1 a 1+1 a 2 ingå i en högskoleförberedande examen från vuxenutbildningen eller måste det vara kurserna samhällskunskap 1 b, historia 1 b och naturkunskap 1 b? Svar: Enligt bestämmelsen i 4 kap. 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att en sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även, utöver det som framgår av första stycket 1-4, innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vilka specifika kurser detta är framgår inte av bestämmelsen, men det är elevens mål med studierna som måste beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan exempelvis den särskilda behörigheten vara vägledande för vilka kurser som eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Den enskildes utbildningsmål och planerad om-

11 11 (24) fattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Får matematik 2 a, 2 c eller 3 c räknas som en av de kurser "som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan" (förordning (2011:1108) om vuxenutbildning, 4 kap, 15 ) när det gäller gymnasieexamen från vuxenutbildningen mot humanistiska programmet?. Svar: Om man tittar på programstrukturer för det humanistiska programmet framgår det att matematik 1 b, 2 b, 3 b och 4 ingår i programstrukturen. De kurser som nämns i frågan ingår inte och kan därför inte räknas in bland de kurser som får ingå i ett och samma nationella program. Får kursen idrott och hälsa 1 ingå i en gymnasieexamen från vuxenutbildningen? Svar: I en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning får kursen idrott och hälsa 1 ingå. Däremot får inte kurser som inte får finnas i kommunala vuxenutbildningen ingå i en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning (Se 4 kap. 18 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning). Exempel på sådana ämnen och kurser som inte kan erbjudas inom kommunal vuxenutbildning är ämnen och kurser som särskilt är framtagna för specifika utbildningar i gymnasieskolan: Specialidrott (SKOLFS 2010:144) Dansgestaltning för yrkesdansare (SKOLFS 2011:16) Dansteknik för yrkesdansare (SKOLFS 2011:17) Byggproduktionsledning (SKOLFS 2011:38) Datalagring SKOLFS (2011:39) Gymnasieingenjören i praktiken (SKOLFS 2011:40) Informationsteknisk arkitektur och infrastruktur (SKOLFS 2011:41) Mjukvarudesign (SKOLFS 2011:42) Produktionsfilosofi (SKOLFS 2011:43) Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning (SKOLFS 2011:46) Naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning (SKOLFS 2011:47) Elprojektering (SKOLFS 2011:137) Installationsteknik VVS (SKOLFS 2011:165) Ytterligare ämnen och kurser kan tas fram för att endast gälla vissa utbildningar. Finns det bestämmelser för vilka kurser (och hur många poäng) som ska ingå i en undersköterskeutbildning inom vuxenutbildning? Svar: Utöver kraven för en examen finns det inte specificerat vad som ska ingå i en utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Utgångspunkter för utbildningen ska dock vara individens behov och förutsättningar.

12 12 (24) Det kan dock förekomma att arbetsgivare/branschorganisationer själva specificerat vad som krävs för en viss anställning. Jag har en elev som nu går i tvåan på naturvetenskapliga programmet med sainriktning. Hens program har reducerats och hen kommer inte att kunna få en gymnasieexamen eftersom hen saknar fy 1 och ma 3c. Hen kommer att övergå till Komvux för att där få en gymnasieexamen. Vad innebär detta? Vad måste hen läsa där? Svar: Det beror på vad hen har med sig och vad hens mål med studierna är, utifrån de bestämmelser som finns om gymnasieexamen i 4 kap. 14 och 15 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Om vi har uppfattat det rätt så kan man läsa till en gymnasieexamen inriktning t.ex. ekonomi utan att läsa en enda ekonomikurs. Varför ska man då på vux välja inriktning på högskoleföreberedande program? Kan en elev få en gymnasieexamen med endast kurser från gymnasiegemensamma kurser? Svar: Vilka specifika kurser eleven måste ha med sig från exempelvis ekonomiprogrammet är inte specificerat utöver de krav som ställs i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning för en högskoleförberedande examen. Självklart är det elevens mål med studierna som måste beaktas vid planeringen av studierna. Är elevens mål att studera på högskolan kan exempelvis den särskilda behörigheten vara vägledande för vilka kurser som eleven behöver ha med sig utöver de krav som ställs i förordningen om vuxenutbildning. Den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna ska framgå av den individuella studieplanen. Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. En individ behöver dock ha ett godkänt gymnasiearbete för att en examen ska kunna utfärdas. Av 2 kap. 3 förordningen (2011:1108) framgår att med gymnasiearbete avses en uppgift om100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Betyder det att alla tre ämnena bi, fy och ke måste vara representerade, vilket vi tror, eller räcker det med att betyg finns från något av ämnena? Svar: Enligt Skolverket bedömning måste individen ha betyg i alla tre ämnena för att betyg i kurser i naturkunskap ska kunna ersättas.

13 13 (24) 1.3 Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning Kan man i ett slutbetyg ta med 200 kurser (Vux) om rektor beslutar om 8-års regeln och då konvertera dem? Det kan då bli betyg från tre system? Svar: Om rektorn har beslutat att det finns särskilda skäl för att ta med betyg som är satta för mer än 8 år sedan kan det innebära att slutbetyget innehåller betyg från tre system. I Skolverkets Sammanställning av frekventa frågor om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns en tydlig lista över kurser som inte får ingå i en gymnasieexamen från Komvux. Eftersom det fortfarande förekommer att vi skriver ut slutbetyg (2 350 gyp) undrar jag om det finns en liknande lista över kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från Komvux? Finns det fler kurser än estetisk verksamhet, idrott och hälsa A, specialidrott och gymnasiearbete som inte får ingå i ett slutbetyg från Komvux? Får kurser som lästs inom spetsutbildningar (år ) ex hi1401, hi1402, hi1403, hi1404 ingå i ett slutbetyg från Komvux? Svar: Skolverket har inte tagit fram en sådan lista men däremot framgår det av de äldre kursplanerna om dessa även gäller för kommunal vuxenutbildning och då kan de ingå i ett slutbetyg. Det framgår dessutom av förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning att kurser i ämnena idrott och hälsa respektive estetisk verksamhet som före den 1 juli 2011 är kärnämnens kurser inte får ingå i ett slutbetyg. Kurser som har läst inom försöksutbildningar, spetsutbildningar mm. i gymnasieskolan får heller inte ingå eftersom de inte fick ges inom gymnasial vuxenutbildning, Se 4 kap. 11 förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.

14 14 (24) 2. Gymnasieskolan 2.1 Byte av program En elev har betyget C i kurserna naturkunskap 1 b och historia 1 b från ett högskoleförberedande program. Eleven byter till ett yrkesprogram. Måste eleven läsa historia och naturkunskap igen? Svar: Under vissa omständigheter går det att ta med kurserna under förutsättning att: 1. rektorn beslutar om att eleven får ett individuellt anpassat program 2. att elevens planerade utbildning slutar på exakt 2500 poäng (eventuella utökade kurser får förstås tas med utöver de 2500 poängen) och att 3. det ingår 1600 gymnasiepoäng i karaktärsämnen, enligt bilaga 3 i skollagen I vissa nationella program finns det inte några 50-gymnasiepoängskurser att matcha med (fordon- och transportprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och naturbruksprogrammet). Det innebär att elever som byter till något av dessa program inte kan behålla de aktuella 100-poängskurserna. Om skolan erbjuder 50- poängskurser inom andra program kan dock eleven kanske välja den inom det individuella valet. Alternativt kan eleven göra en prövning i historia eller naturkunskap 1a1 om 50- gymnasiepoäng. Då får eleven mer utrymme för yrkesämnen och det blir inga problem med att få ihop de andra kurserna. Det tredje alternativet är att rektorn kan ge eleven betyget E på aktuell kurs om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven har förvärvat kunskaperna som behövs för E på kursen (8 kap. 27 gymnasieförordningen). Om man byter program och har med sig betyg som inte ingår i den utbildning man byter till. Kan man välja att inte ha med dessa i sitt framtida examensbevis? Svar: Ja, eleven behöver inte ta med ett sådant betyg i examensbeviset.

15 15 (24) Om en elev fått betyget E i kursen kemi och sedan bytt program till samhällsvetenskapligt ska E-betyget följa eleven? Eleven är mycket motiverad och vill satsa på A och B på sitt nya program? Svar: Eftersom kursen kemi inte ingår i det samhällsvetenskapliga programmet behöver denna kurs inte tas med i elevens gymnasieexamen. Betyget följer dock eleven genom betygskatalogen där det framgår vilka kurser eleven avslutat och således fått betyg i. Om en elev gått ett år i det "gamla gymnasiet", naturvetenskapsprogrammet, och fått betyg i kursen kemi A. Eleven byter därefter till det estetiska programmet där kursen kemi A inte ingår i programstrukturen. Måste eleven ha med kemibetyget i sitt examensbevis? Eleven har ju mer poäng än 2500 då eftersom man går ett helt nytt program. Svar: Nej, eleven måste inte ha med kemibetyget i sitt examensbevis från det estetiska programmet. Kursen kemi A kan i stället redovisas i ett samlat betygsdokument. En elev har F i naturkunskap 1b och historia 1b från ett högskoleförberedande program men byter till ett yrkesprogram (VO). På VO ingår kurserna naturkunskap 1a1 samt historia 1a1. Hur ska de gamla kurserna dokumenteras? Svar: De gamla 1b-kurserna ska redovisas i betygskatalogen och kommer att synas i ett utdrag från betygskatalogen. 2.2 Matematik Hur ska skolan agera när en elev har betyg i matematik 1 c från naturvetenskapligt program och har därefter bytt till samhällsvetenskapliga programmet. Måste rektorn fatta beslut om individuellt anpassat program? Eleven har ju t.o.m. läst en svårare matematikkurs och borde därför inte få inskrivet i gymnasieexamen att utbildningen är anpassad? Svar: Rektorn behöver inte fatta beslut om individuellt anpassat program om den inledande kursen i matematik avviker från vad som gäller för det nationella program som eleven går. Av 9 kap. 4 andra stycket gymnasieförordningen framgår att den inledande kursen i matematik får bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Matematikspåren är anpassade till de olika nationella programmens innehåll men bedöms vara på samma nivå när det gäller hur svåra de är. Om eleven däremot byter matematikspår, utöver den inledande kursen i matematik, från vad som gäller för aktuellt program måste rektorn fatta beslut om individuellt anpassat program.

16 16 (24) 2.3 Dokument i gymnasieskolan Reducerat eller utökat program En elev som har fått beslut om reducerat program och lämnar gymnasieskolan efter tre år, ska eleven få ett studiebevis eller ett utdrag ur betygskatalogen? Svar: En elev som har fått beslut om reducerat program och lämnar gymnasieskolan efter tre år och har fullföljt sin utbildning i enlighet med elevens individuella studieplan, ska få ett studiebevis i enlighet med 8 kap. 18 gymnasieförordningen. Av 8 kap. 9 gymnasieförordningen framgår att om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. Ska alla kurser (inkl. individuella val) som är reducerade redovisas i studiebeviset? Svar: Det är inte reglerat om det måste framgå av studiebeviset vilka kurser som är reducerade. I enlighet med 8 kap. 18 gymnasieförordningen och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:148) om utformningen av studiebevis efter nationellt program i gymnasieskolan ska det dock framgå om eleven har slutfört ett reducerat program. Det ska markeras med bokstaven R. Vilken rätt har eleven att göra prövning i kurser som är reducerade? Svar: Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, utom de kurser som bara får finnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Det vill säga en elev får genomgå prövning i en kurs som tidigare reducerats. Se 8 kap. 25 och 9 kap. 6 gymnasieförordningen. För den som är elev i gymnasieskolan finns ingen ovillkorlig rätt att få göra en prövning i en reducerad kurs. En elev har rätt till att göra prövning i alla kurser som ingår i elevens studieplan så det beror på hur det ser ut i studieplanen. Se 1 kap 7 och 8 kap. 24 gymnasieförordningen. Hur ska gamla kurser som inte hör till examen redovisas på bästa sätt, i ett dokument vid sidan om eller med i examensbeviset som utökade kurser? Om det dessutom är betyg från det gamla systemet, vilket är mest fördelaktigt för eleven? Svar: Utökat program innebär att eleven får delta i undervisning i fler kurser än det ordinarie programmet om det kan antas att eleven på ett tillfredställande sätt kan genomföra detta. Syftet med bestämmelsen om utökat program är inte att kurser som eleven redan har läst i den tidigare studievägen ska tas med som utökade kurser i ett examensbevis från det nya programmet.

17 17 (24) Kurser enligt kursplaner som eleven läst före 1 juli 2011 kan redovisas på ett samlat betygsdokument och det dokumentet kan eleven ha vid sidan om sin gymnasieexamen. (. Kurser som eleven läst i den nya gymnasieskolan Gy 2011 kan redovisas på ett utdrag ur betygskatalogen. Det har ingen betydelse vid ansökan till högskolan om betyget ligger inom examen eller skickas med som ett tillägg. Se även skolverkets webbplats Om elev byter från högskoleförberedande program till yrkesförberedande och väljer att behålla betyget i historia1b får denne 2550 poäng om denne i övrigt följer det nya programmets struktur. Hur ska man då tänka på utökat program? Svar: Alla program är uppbyggda så att de omfattar 2500 gymnasiepoäng. För att en elev ska kunna få en gymnasieexamen från gymnasieskolan måste elevens utbildning innehålla exakt gymnasiepoäng. Eventuella utökade kurser måste ligga utöver 2500 poäng, det går inte att ha en halv utökad kurs. Skolverket vill i sammanhanget tydliggöra att utökat program är något man planerar i förväg, se frågan och svaret ovan. Om det inte går att pussla ihop så att eleven går ut med jämna gymnasiepoäng måste eleven antingen pröva i historia 1a1 (50 poäng) eller läsa 50-poängskursen och få betyg på den. Eleven kan också, utan att genomgå prövning, av rektorn ges betyget E på kursen historia 1a1 om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E (Se 8 kap 27 gymnasieförordningen). Hur ska en examen med utökat program se ut? Svar: Enligt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:145) om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan ska det framgå av examensbeviset: - Om eleven har slutfört ett fullständigt eller ett utökat nationellt program samt programmets totala omfattning i poäng inklusive eventuell utökning. - Utökade kurser ska även markeras med U. Hur många fler kurser utöver de 2500 poängen är med i examen och sätter vi resten i ett "utdrag ur betygskatalogen? Svar: En gymnasieexamen ska enligt 16 kap 26 skollagen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som omfattar gymnasiepoäng från ett nationellt program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges av 16 kap. 27 och 28 skollagen och i 8 kap. gymnasieförordningen.

18 18 (24) Av rektor beslutade utökade kurser, d.v.s. kurser utöver gymnasiepoäng som man har planerat i förväg att eleven ska läsa, ska tas med i examensbeviset och markeras med ett U. Kurser som eleven har läst förut men som inte ingår i studievägen kan dokumenteras i ett utdrag ur betygskatalogen. Kan elev välja vilka kurser som ska ingå som utökade kurser i sin gymnasieexamen och vilka utökade som ska ingå i ett utdrag från betygskatalog? Svar: Det är rektor som fattar beslut om utökat program (Se 4 kap. 23 gymnasieförordningen) och dessa kurser ska tas med i examensbeviset eftersom de då ingår i elevens studieväg. Se frågan med svar ovan. Kan ett studiebevis utfärdas som reducerat och som utökat program? Svar: Ett studiebevis kan utfärdas både med färre och fler kurser än 2500 poäng. En elev med reducerat program kan inte få ett examensbevis utan får ett studiebevis efter fullföljd utbildning. En elev med utökat program kan ju ha misslyckats med någon av de kurser som måste ingå för att få en examen och får därför ett studiebevis. Se även Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:148) om utformningen av studiebevis. En elev kan befrias från undervisningen i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet, reducerat program, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (9 kap. 6 gymnasieförordningen). Utökat program får dock endast beviljas om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (4 kap. 23 gymnasieförordningen). Således kan inte rektor fatta beslut om utökat program om eleven studieväg redan reducerats, eftersom eleven inte kan antas kunna genomföra såväl kurserna på den ordinarie som de frivilliga kurserna på elevens studieväg. Om man har fattat beslut om reducerat program och eleven avslutar sina studier vid gymnasieskolan med 2200 poäng efter tre år. Ska eleven ändå ha ett studiebevis? Svar: Ja, examen måste omfatta 2500 gymnasiepoäng. En elev som har fått ett studiebevis från gymnasieskolan har slutfört gymnasieskolan och är därför inte längre behörig för ytterligare studier inom gymnasieskolan. Däremot har eleven en möjlighet att slutföra sin utbildning inom vuxenutbildningen. Jag undrar om man kan reducera för en elev som går på ett introduktionsprogram? Svar: Det finns ingen anledning att reducera en elevs introduktionsprogram då man ska organisera och planera utbildningen utifrån elevens behov. Däremot kan skolan göra änd-

19 19 (24) ringar i elevens individuella studieplan och ta bort kurser som eleven inte längre avser att läsa inom sitt introduktionsprogram Gymnasieintyg Gymnasieintyg från ett introduktionsprogram är ju också en slutförd utbildning. Är en elev som har ett gymnasieintyg behörig till vuxenutbildningen som endast är 19 år? Svar: Från andra kalenderhalvåret det år en person fyller 20 år är han eller hon behörig att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (under förutsättning att personen uppfyller övriga behörighetsvillkor, se 20 kap. 20 skollagen). Även yngre personer än så kan vara behöriga om de slutfört utbildning på ett nationellt program. Elever som läst på ett introduktionsprogram och fått ett gymnasieintyg kan enligt Skolverkets bedömning inte anses ha slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan och de är därför generellt sett inte behöriga att söka till kommunal vuxenutbildning förrän det andra kalenderhalvår de fyller 20 år. Om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl kan dock även en person som är 19 år anses vara behörig Studiebevis Får man ett studiebevis från gymnasiet om man bara har fått betyg i mindre än 2500 poäng? Svar: För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap 27 skollagen eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas (se 8 kap. 12 gymnasieförordningen). Gymnasieexamen får inte heller utfärdas för en elev med reducerat program, eleven får i stället ett studiebevis. För att få examen behöver man ha godkända betyg i minst 2250 gymnasiepoäng. Se krav för examen i 16 kap skollagen (2010:800). 2.4 Betygssättning vid avbruten kurs Om en elev avbryter en kurs, när ska betyg sättas? Står det i några styrdokument att betyg ska sättas när läraren har betygsunderlag? Svar: Enligt 15 kap. 22 gymnasieförordningen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i

20 20 (24) dessa får förekomma i gymnasieskolan. Med avslutad kurs avses att betygssättning först kan ske efter att undervisningen för kursen har upphört. Om det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av frånvaro ska betyg inte sättas, men i övriga fall ska eleven ha betyg. I de fall eleven varit närvarande, men till exempel inte deltagit i muntliga och skriftliga prov eller lämnat in arbetsuppgifter, ska betyg ändå sättas. Om läraren bedömer att eleven inte nått kunskapskraven sätts betyget F. Det går inte att fastställa en definitiv gräns för hur mycket eleven ska ha varit närvarande för att betyg ska sättas utan det måste avgöras av läraren från fall till fall. (Se 15 kap. 16 och 27 skollagen (2010:800) (gymnasieskolan) och 20 kap. 29 skollagen (kommunal vuxenutbildning)) 2.5 Byte av kurs Om en elev byter kurs, finns det reglerat hur länge man kan få byta kurs eller är det upp till läraren och rektor? Svar: Om det är fråga om ett byta av kurs som resulterar i att rektor måste fatta beslut om individuellt anpassat program får inte ett sådant beslut fattas efter det att eleven påbörjat kursen (se 9 kap. 4 tredje stycket). När det avser byten av sådana kurser som ligger inom elevens programfördjupning eller individuella val är det inte reglerat när ett byte senast ska ske/får ske. Däremot ska betyg sättas efter att en kurs är avslutad om det finns tillräckligt underlag för betygssättning. 2.6 Individuellt anpassat program Kan man byta ut moderna språk 200 poäng på samhällsprogrammet mot elkurser motsvarande 200 poäng och då få ut ett examensbevis från ett individuellt anpasssat program? Svar: För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande 1. Beslut om att ta bort en kurs får inte fattas efter det att eleven har påbörjat den kursen. 2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program. 3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Projektgruppsmöte 16 mars 2012 GY 2011 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Prop. 2008/09:199 BEHÖRIGHETSKRAV Yrkesprogram

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Teknikprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom olika val. Du skall välja: Inriktning med fördjupningspaket

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Utbildningssystemet & studievägledning

Utbildningssystemet & studievägledning Utbildningssystemet & studievägledning - En del av Studieplaneringskursen Studie- och yrkesvägledare för Komvux-elever, Sandra Hahn sandra.hahn@folkuniversitetet.se 2013-09-04 Utbildningssystemet och studievägledning

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av

Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av 1 (6) Dnr 6.1.2-2014:296 6.1.2-2014:297 6.1.2-2014:298 Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av Bakgrund 1. Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) om betygskatalog, 2. Skolverkets föreskrifter

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Yrkesprogram. Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan. Vi skapar möjligheter. Våra styrkor:

Yrkesprogram. Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan. Vi skapar möjligheter. Våra styrkor: Mjölby Gymnasium Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan Vi skapar möjligheter Våra styrkor: Utbildning av hög kvalitet Personal med kompetens och engagemang Elever som ges förutsättningar att

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2010

Välkomna till. Hösten 2010 Välkomna till Hösten 2010 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema 12 oktober gymnasiemässa alla nior på VBU Början av november gymnasieinfo och programväljare Mitten av november

Läs mer

Planera Ditt Gymnasieval 2013

Planera Ditt Gymnasieval 2013 Planera Ditt Gymnasieval 2013 BEHÖRIGHET (krav på förkunskaper): Högskoleförberedande program Lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik + 9 andra ämnen Ekonomiprogrammet

Läs mer

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76 mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se Mona Stjernfeldt Nilsson Tidplan för gymnasievalet Gymnasieinformation Enskilda Samtal Öppet hus på gymnasieskolorna Gymnasiemässa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2000:219 Utkom från trycket den 3 maj 2000 utfärdad den 30 mars 2000. Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Fakta om gymnasieexamen...3

Fakta om gymnasieexamen...3 Gymnasieexamen Innehållsförteckning Fakta om gymnasieexamen...3 Inriktningar som leder till en yrkesexamen Barn och fritidsprogrammet...4 Handels- och administrationsprogrammet...6 Hotell- och turismprogrammet...8

Läs mer

Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! Vellinge.se

Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! Vellinge.se Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! 18 NATIONELLA PROGRAM 12 YRKESPROGRAM För elever som vill lära sig ett yrke. 15 veckors APL,

Läs mer

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Välkommen Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet Natur & Teknik Jarl Axelsson, rektor Krister Bergström, biträdande rektor Malin Jergander, studievägledare Kvällens Agenda

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9

Läs mer

Högskoleförberedande program

Högskoleförberedande program Mjölby Gymnasium Dackeskolan, Gymnasiesärskolan, Kungshögaskolan Vi skapar möjligheter Våra styrkor: Utbildning av hög kvalitet Personal med kompetens och engagemang Elever som ges förutsättningar att

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan!

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Studievägledare Jonas Cederulf Fröviskolan jonas.cederulf@lindesberg.se 0581 833 41 Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Som utlovat under föräldramötet kommer här ett försök till samlad

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

VIKTIGA DATUM 2016. Mitten april Preliminär antagning. Du kan logga in på webben och se det preliminära antagningsresultatet. Webben öppnar för omval.

VIKTIGA DATUM 2016. Mitten april Preliminär antagning. Du kan logga in på webben och se det preliminära antagningsresultatet. Webben öppnar för omval. VIKTIGA DATUM 2016 11 :januari Kl: 08:00 Webben öppnar för ansökan. Lösenordsbrev kommer hem till dig som går i årskurs 9, i början på januari. 1 februari Sista dag för ansökan, webben stänger kl 16:00.

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2015

Välkomna till. Hösten 2015 Välkomna till Hösten 2015 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema Mitten av september gymnasieinfo och broschyr Mitten av oktober föräldrainformation Början av oktober påbörjar enskilda

Läs mer

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas.

Introduktionsprogram fem olika inriktningar beroende på vilka betyg som saknas. Gymnasieprogram Alla yrkesprogram leder till en yrkesexamen. Du kan börja jobba direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Du kan också välja extra kurser för att studera vidare

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation är till för dig som är intresserad av att arbeta med reparationer och underhåll av fastigheter och

Läs mer

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Björn Bylund 2014-03-13 UAN-2014-0090 Eva Hellstrand Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gymnasieutbildning för ungdomar utan

Läs mer

TIDSPLAN. Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn.

TIDSPLAN. Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn. VAL INFORMATION TIDSPLAN V 3-4 Klassinformation 26/1 Föräldramöte V 5 & 6 Webbval Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn.

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) 114 gymnasieskola 2011 (HA) Examensmål för handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som

Läs mer

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se

VIRGINSKA SKOLAN. www.orebro.se VIRGINSKA SKOLAN På Virginska skolan finns följande program Hantverksprogrammet HV Hotell- och turismprogrammet HT Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Vård- och omsorgsprogrammet VO För att spetsa

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Begrepp och definitioner förskola, grundskola, gymnasium

Begrepp och definitioner förskola, grundskola, gymnasium Bilaga och definitioner förskola, grundskola, gymnasium Den här bilagan tillhör det material som är framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting som stöd i arbetet med upphandling av skoladministrativt

Läs mer

KURSUTBUD MED SCHEMA 14-01-13 14-05-30

KURSUTBUD MED SCHEMA 14-01-13 14-05-30 VUXENUTBILDNINGEN GÄVLE KURSUTBUD MED SCHEMA Komvux 14-01-13 14-05-30 För heltidsstudier VT-14 krävs minst 400 gymnasiepoäng Omfattningen av studierna mäts i poäng = gymnasiepoäng eller studiepoäng. Varje

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet

Läs mer

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. 1 (7) Instruktion Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2015 och kan endast lämnas via Internet på webbplatsen

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändrade allmänna råd om beviljning av studiemedel bedömning av de studerandes utbildningsbakgrund

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändrade allmänna råd om beviljning av studiemedel bedömning av de studerandes utbildningsbakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2013-04-02 2013-119-3246 Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändrade allmänna råd om beviljning av studiemedel bedömning av de studerandes utbildningsbakgrund 1. Sammanfattning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledare. Ann-Helén Oldenby Tel. 046 357681 ann-helen.oldenby@lund.se

Studie- och yrkesvägledare. Ann-Helén Oldenby Tel. 046 357681 ann-helen.oldenby@lund.se Studie- och yrkesvägledare Ann-Helén Oldenby Tel. 046 357681 ann-helen.oldenby@lund.se Tidplan för gymnasievalet September/November Gymnasieinformation klassvis elever-föräldrar Enskilda vägledningssamtal

Läs mer

Programmet för administration, handel och varuhantering

Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för administration, handel och varuhantering är till för dig som vill arbeta inom handel, administration eller kommunikation. Du kan också

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 14/15 och 15/16 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK

NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN OCH PROGRAMGEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600 P Gemensamma kurser för alla yrkesförberedande

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 13/14 och 14/15 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

VUXENSTUDIER I HANINGE

VUXENSTUDIER I HANINGE VUXENSTUDIER I HANINGE Kurser & utbildningar Våren 2015 PERIODER VÅREN 2015 Period 1: 12 januari 20 mars 2015 (sista ansökningsdag 12 november 2014) Period 1 2: 12 januari 29 maj 2015 (sista ansökningsdag

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Åsö KURSER 2015 AUGUSTI - DECEMBER. asovux.se. Kursstarter 10 augusti 19 oktober. Sök 8 veckor innan kursstart VUXENGYMNASIUM

Åsö KURSER 2015 AUGUSTI - DECEMBER. asovux.se. Kursstarter 10 augusti 19 oktober. Sök 8 veckor innan kursstart VUXENGYMNASIUM Åsö VUXENGYMNASIUM KURSER 2015 AUGUSTI - DECEMBER Sök 8 veckor innan kursstart Kursstarter 10 augusti 19 oktober asovux.se ÅSÖ VUXENGYMNASIUM - INFORMATION Hjärtligt välkommen till Åsö vuxengymnasium störst

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel:... E-mail:.. Rektor eller bitr. rektors namn:... Tel:...

Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel:... E-mail:.. Rektor eller bitr. rektors namn:... Tel:... NUVARANDE SKOLA OCH KURSER Uppgifter angående nuvarande skola: Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Tel:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel:... E-mail:.. Rektor eller bitr. rektors

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Efter examen

Läs mer

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet.

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet. Välkommen Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Natur & Teknik Jarl Axelsson, rektor Eva Rejnevall Nord, biträdande rektor Krister

Läs mer

Programmet för skog, mark och djur

Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur är till för dig som vill arbeta med olika arbetsuppgifter inom naturbruk. Det kan handla om arbete med lantbruk, park eller trädgård.

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer