1. Inledning. Om du hittar felaktigheter i materialet eller har frågor, kontakta kommittén via

Transkript

1 1. Inledning Vår förhoppning är att denna handbok kommer Dig som skiljedomare till hjälp. en ska verka som stöd och hjälp i din roll som skiljedomare. Nästan alla tävlingar genomförs under tidspress kombinerat med nervositet från åkare, tränare, publik och inte minst bland tekniska funktionärer. Hur lång erfarenhet du än har som skiljedomare, kan alltid något inträffa under en tävling som du inte varit med om tidigare. Det är i sådana situationer som det kan kännas skönt med en handbok. För vem? För alla domare med lägst licens Regional tävlingsskiljedomare, då man har behörighet att vara skiljedomare i Sverige. Vid domarkurs steg 3 får man materialet i pappersform. När uppdateringar görs kommer mail att skickas till aktuella skiljedomare. Vad finns här? Handboken kan användas som ett uppslagsverk där man snabbt och överskådligt kan hitta hänvisningar till regelverk, guidelines och lathundar. Blanketter såsom rapporter, intyg och arrangörsanvisningar hittar du inte i skiljedomarhandboken, dessa publiceras på All hantering med Stjärntävlingar hänvisar vi till Regler och anvisningar för stjärntävlingar och showtävlingar och Arrangörsanvisningar Stjärntävlingar. Naturligtvis skall du alltid ha Svenska konståkningsförbundets tävlings- och uppvisningsregler för respektive kategori, singel, par, isdans och synkro och även ISU Special Regulations and Technical Rules, till hands, men vi vet ju alla att det ibland kan vara svårt att hitta rätt paragraf när man som bäst behöver den. I detta material hänvisar vi ofta till paragraferna i den svenska regelboken så att du vid behov kan leta fram dem. I de fall där hänvisning är till ISUs Regulations markeras det särskilt med ett R framför. Om du hittar felaktigheter i materialet eller har frågor, kontakta kommittén via tek@skatesweden.se Vi önskar dig lycka till med ditt uppdrag som skiljedomare! Tekniska Kommittén Sida 1 av 24

2 2. Vem passar som skiljedomare? Den skiljedomare som är uttagen av kommittén till en förbundstävling är en väl erfaren domare som oftast innehar domarpanelens högsta licens. Hänsyn måste emellertid tas till att även andra domare måste ges möjlighet att arbeta som skiljedomare för att möjliggöra meritering för högre licens. Skiljedomare på A- tävlingar och Klubbtävlingar tillsätts av tävlingsarrangören och ska vara en domare med lägst Regional tävlingsskiljedomare för Klubbtävling och lägst licens Nationell tävlingsdomare för A-tävling. Som skiljedomare skall du kunna svara på frågor som rör tävlingen och måste därför kunna alla regler. Du skall själv avgöra alla tvister och protester, utöver att leda domarpanelen. Skiljedomaren är ytterst ansvarig för allt som rör tävlingen! Förutom att det ibland kan bli nödvändigt att göra någon domarkollega uppmärksam på någon paragraf i de svenska reglerna eller i Regulations, såsom bristande kunskap eller opassande uppförande, ska du ha kurage att i din skiljedomarrapport efter tävlingen objektivt kommentera dina domarkollegers bedömning och uppträdande under tävlingen, samt föreslå eventuella åtgärder som en rekommendation till TEK. Vid domarmöten har du den Tekniska kontrollanten (TC) vid din sida. Läs noga igenom Skiljedomarens ansvar och befogenheter ( 305, R 430, 431, 433/920, 921, 923) som beskriver vad du som skiljedomare ansvarar för och befogar över under tävlingen. Lycka till med dina skiljedomaruppdrag! Sida 2 av 24

3 3. Olika tävlingstyper Beroende på vilken typ av tävling, gäller olika kategorier, tekniska regler och vilka tekniska funktionärer som har behörighet att döma. I 109 förklaras de olika tävlingstyperna: 1. Internationella tävlingar 2. Interclubtävlingar 3. Nationella tävlingar De Nationella tävlingarna delas upp beroende på grenar och tävlingstyper: 1. För singel, par och isdans: a) Förbundstävlingar (Elitserietävling, SKF Trofén, SM) b) A-tävlingar (Tävlingar för endast A-åkare, DM) c) Klubbtävlingar (Tävlingar för A- och B-åkare) 2. För synkro: a) Förbundstävlingar (Elittävlingar, SM) b) Klubbtävlingar 3. För samtliga grenar: a) Stjärntävlingar b) Showtävlingar Var noga med att läsa igenom vad som gäller för respektive tävlingstyp. För åldersindelning gäller 114 och för klassindelning gäller 115. För en närmare förklaring kring de olika tävlingstyperna läs 200 där tävlingssystemet beskrivs för Förbundstävling, Interclubtävling, A-tävling, Klubbtävling, Stjärntävling och Showtävling. Läs även igenom arrangörsanvisningar för respektive tävlingstyp så att du som skiljedomare är väl förberedd innan tävling. Dessa finns på förbundets hemsida under Tävling/För arrangörer. Sida 3 av 24

4 4. Tävlingsinbjudan Tävlingsinbjudan ska du som skiljedomare godkänna innan den publiceras. På förbundstävlingar ska även tävlingsansvarig på kansliet godkänna inbjudan innan den publiceras. Enligt 201 ska inbjudan till tävling publiceras på arrangörens hemsida och länkas till aktuell tävling i IndTA senast 30 dagar före första tävlingsdagen. I samband med detta skall tävlingen öppnas för anmälan. Information om att inbjudan publicerats ska skickas med e-post till inbjudna föreningar. Mall för hur tävlingsinbjudan skall se ut finns att hämta på förbundets hemsida, Vad som ska finnas med i tävlingsinbjudan står i Utskick till de tekniska funktionärerna Föreningen ska tillsammans med tävlingsinbjudan skicka ut ett TF-brev och ett svarsbrev till de tekniska funktionärer som ska döma tävlingen. På förbundstävlingar ska tävlingsansvarig på kansliet godkänna dessa brev tillsammans med dig som skiljedomare, innan arrangören skickar ut dessa. På A-tävlingar och Klubbtävlingar är det endast skiljedomarens ansvar att godkänna breven innan utskick. Anmälan Anmälan till tävlingen ska ske i IndTA av medlemsförening enligt 202. Sista anmälan är den 19:e dagen före första tävlingsdagen. Läs noga i 202 om vad som gäller för efteranmälan och avanmälan, 203 och 204. Preliminärt schema På förbundstävlingar, interclubtävlingar och A-tävlingar ska förbundet godkänna tidsschemat. På övriga tävlingar ska du som skiljedomare godkänna tidsschemat innan det skickas ut med information till deltagande föreningar. Arrangören får från kansliet en första version av tidsschemat och skickar sedan detta till skiljedomaren. Arrangören och skiljedomaren ansvarar för alla ändringar som därefter behöver göras. Arrangören får även en deltagarlista av kansliet. Kansliet lägger in reserverna i deltagarlistan samt bestämmer rangordning för senare intag av reserver. Rangordningen ska följas av arrangören. På så sätt kan kansliet se till att åkare från andra reservlistan får förtur till eventuella reservplatser och att de bara får 1 reservplats innan ordinarie reserver tas in. Håll kontakt med tävlingsledaren som arrangören har utsett för att kontrollera att antal åkare inte överstiger max antal bedömningar per tävlingsdag och att antalet deltagare i varje klass blir för många, se 205. Kontrollera reglerna för hur reserver ska plockas in om någon stryks. Sida 4 av 24

5 Information till deltagande föreningar Arrangören ska senast 10 dagar innan före första tävlingsdagen skicka ut information till deltagande föreningar, domarpanel och teknisk panel. Det ska vara deltagarförteckning och tidsschema. Synkrotävlingar På samtliga tävlingar skall lagen beredas träningstid på samma is som tävlingen skall ske. Detta skall framgå av inbjudan. Se även flik 5 för info om träning under tävling. Teknisk delegat Vid tävlingar på hög nivå som t.ex. Elitseriefinalen och alla SM-tävlingar finns en teknisk delegat från förbundet. Den tekniska delegaten är ett stöd till skiljedomaren både före och under tävlingen. Sida 5 av 24

6 5. Tidsschema Läs igenom dokumentet Vägledning för hantering av tidsscheman som är anvisningar för hur tidsscheman ska hanteras vid tävling och vänder sig till både arrangörer och skiljedomare. Enligt 206 finns det följande begränsningar för tidsschemat: Tävlingen får inte börja förrän klockan och måste avslutas innan kl Start- och sluttider skall anpassas så att eventuella resebehov för deltagare och tekniska funktionärer kan uppfyllas. Kort- och friåkning kan genomföras under samma dag förutsatt att det är ett uppehåll på minst 4 timmar efter avslutat kortprogram. Kontrollera att en riktig lunchpaus för domarna finns inlagd båda dagarna. För singel Spolning bör göras efter 2 grupper à 6 åkare. När yngre åkare åker går det också att köra 3 uppvärmningsgrupper på samma is. Observera att Miniorer och Ungdomar kan åka 7 st åkare i en uppvärmningsgrupp på Förbundstävlingar och 8 st på A-tävlingar och Klubbtävlingar. Planera helst schemat så att klasser med 2-3 uppvärmningsgrupper ligger utan spolning mitt i klassen. För synkro Spolning sker efter vart sjätte lag för samtliga kategorier i kortprogrammet, och för friåkningen ska spolning ske efter vart femte lag för junior och senior, för övriga klasser, vart sjätte. Observera att speciell hänsyn måste tas till eventuella dubblettåkare. Vid få anmälda i varje klass ska uppvärmningsgrupperna delas klassvis: ungdom i en grupp, junior i en grupp osv. Låt varje gruppering tävla för sig och dela inte lagen totalt med fyra. Exempel: 3 debutantlag, 5 ungdomslag och 2 juniorer. Då skall spolning ske efter de 3 debutantlagen samt efter 5 ungdomslag, därefter följer juniorerna. Vid beräkning av tidsschema kan följande tidsnycklar användas. Allmänt: Lägg gärna 20 minuter på första spolningen på första tävlingsdagen. Det är oftast då tekniska problem uppstår och det kan behövas några extra minuter ifall man ligger efter i tidsschemat. För singel: Efter spolning, som tar c:a 10 min, måste isen torka. Räkna 15 min för spolning under tävling. Räkna med 10 min under träningspass. Sida 6 av 24

7 För tävling med utrustning (med video replay och domardatorer) Uppvärmning 6 min + 1 min innan första åkaren är klar att starta. Kort program: Programtid min/åkare Friåkning: Programtid + 3 min/åkare Se till att lägga till någon minut mellan grupperna (avrunda uppåt). Träning vid tävling För singel och par Vid SM-tävlingar bör åkarna få möjlighet att träna både kort och friprogram minst en gång under tävlingen. Träningsmöjlighet bör ges varje dag. Träningsschema fastställs och läggs ut på nätet i förväg. Lämpliga träningsgrupper under första träningsdagen görs, t.ex. juniorer, seniorer, klubbvis, distriktsvis etc. De åkare som börjar tävla samma eftermiddag börjar även sin träning på förmiddagen. Viktigt är att alla tävlande inom samma klass ska ha lika lång träningstid. Träningar efter lottning sker i startordning. Programträning: Ca 35 min (beroende på antal åkare i träningsgruppen samt längd på program) per träningspass. Ej fler åkare i grupperna än att alla kan åka sina program med 4-6 min uppvärmning. Om det är kort om tid kan två träningspass à 35 min köras utan spolning mellan. Vid några tävlingar kan det vara svårt att få tiden att räcka till för att alla ska hinna träna med program. Om några klasser har en uttagning under tävlingen bör de prioriteras för programträning. Övriga klasser kan ha en kortare vanlig träning utan programåkning. För synkro Spolning sker efter vart sjätte lag för samtliga kategorier i kortprogrammet, och för friåkningen ska spolning ske efter vart femte lag för junior och senior, för övriga klasser, vart sjätte. Efter spolning tar det cirka 10 minuter, för isen måste vara torr. Räkna med 15 minuters spolpaus för hela tävlingen. Synkro frestar på isen mer än övrig konståkning, så någon spolpaus måste under dagen sättas till 20 minuter. Vid tävling för seniorer och juniorer måste arrangören bereda varje deltagande lag träning tio (10) minuter för kortprogram och tolv (12) minuter för friåkningsprogram, på den is där tävlingen skall hållas. Träning inför friåkningen ska ske efter del av tävling med kortprogram. Samma musikanläggning som kommer att användas vid tävlingen, måste användas vid denna träning. Sida 7 av 24

8 Lagets programmusik för respektive program ska spelas två (2) gånger utan avbrott. Under officiell träning måste lagen åka hela sitt program till musik, antingen i sin helhet, eller i delar. Ingen annan musik än programmusik får spelas under träningen. Undantag från regeln att åka programmet i sin helhet eller i två delar gäller för seniorer och juniorers friåkning om det är mindre än fyra (4) timmar mellan träning och tävling. Alla delar måste dock visas upp på träningen. Anmärkning: För övriga klasser ska tid för träning vara tolv (12) minuter. Vid mindre tävlingar kan kortare träningstider accepteras för samtliga kategorier. Skiljedomaren beslutar då om tid för träning. Vid tävlingar för Seniorer och Juniorer där kortprogram och friåkning åks på samma dag ska träningen vara 20 minuter och laget åker då båda sina program i valfri ordning, i sin helhet eller i två delar. Kortprogram och friåkning: Varje lag tillåts en (1) minuts uppvärmning omedelbart före sitt framförande. Ingen musik spelas under uppvärmningen. Laget måste gå ut på isen och stå redo vid sargkanten då poäng för föregående lag redovisas. Assistenten till skiljedomaren visar när laget kan gå ut. Tiden för uppvärmning räknas från det att laget annonseras av speakern. Lagen kan utnyttja max trettio (30) sekunder för att lämna isen. Spolning ska ske efter max sex (6) lag för kortprogram samt Ungdom och Masters, för Seniorer och Juniorer friåkning ska spolning ske efter max fem (5) lag. Tid per lag inkluderat bedömningstid: Kort program Friåkning Debutanter/Masters/Mix - 6 min Ungdom - 6 min Junior 7 min 8 min Senior 7 min 8 min Sida 8 av 24

9 6. Förberedelser Inför tävlingen är det en del förberedelser för skiljedomaren att tänka på. Läs igenom dokumentet Info för skiljedomare och TC vid A- och Klubbtävlingar för att vara säker på de speciella situationer som gäller för just A-tävlingar och Klubbtävlingar. Förberedelser hemma innan tävling: Ø Läs igenom aktuella regler, guidelines och utskick så att du är väl förberedd för olika frågor och situationer som kan uppstå under tävling. Ø Meddela arrangören den lottade domarordningen. Detta gäller endast vid A- och Klubbtävlingar. Vid förbundstävlingar sköts detta av förbundet. Domarpanelen och den tekniska panelen får enligt 204 publiceras tidigast två dagar före första tävlingsdagen. Ø Kontrollera deltagarlistan så att den stämmer med antal deltagare, reserver mm. Ø Kontrollera tidsschemat så att det stämmer enligt reglerna. Ø Kontakta arrangören för att stämma av att det finns minst två tidtagarur. Det ena ska tidtagaren ha och det andra ska speakern ha. Du ska även ha ett eget tidtagarur för att kunna ta tiden ifall det blir avbrott i en åkares program. Om du inte har något eget tidtagarur, fråga arrangören om de har ett extra. Ø Ta med en visselpipa. Ø Kontrollera att rätt dataprogram och senaste version används vid tävlingen. Ø Fastställande av startordning är skiljedomarens ansvar enligt 207. Läs noga igenom vad som gäller för den tävling som du ska till. Ø Om provdomare finns med på tävlingen, läs igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare. Förberedelser på plats i ishallen innan tävlingsstart: Ø Fastställande av startordning får ske tidigast kl dagen före första tävlingsdagen. Funktionen finns inbyggd i ISUCalc-FS-programmet och i ClubComp-programmet. Ø Fastställande av startordning sker lämpligen vid ett informationsmöte där deltagare, tränare och lagledare kan ställa frågor och där arrangören och Sida 9 av 24

10 skiljedomaren kan kommunicera eventuella förändringar i schemat eller annat viktigt. Vid detta möte kan det vara lämpligt att passa på att prata med speaker, musikansvarig och tävlingsansvarig. Ø Om fastställande av startordning sker med lottbrickor, tänk på att lottpåsen inte får vara genomskinlig och att lottbrickorna är rätt utförda och i rätt antal. Med rätt utförande menas att man inte skall kunna känna på brickorna vilket nummer det är. Ø Arrangören ska se till att det finns ett rum för domarpanelen och ett rum för tekniska panelen med bord för möte och utrymme för kläder, väskor mm. Ø Se till att arrangören har ställt i ordning ordentliga bord och stolar för domarna. Smala konferensbord samt höj- och sänkbara skrivbordsstolar är utmärkta. Ø Kontrollera att domarpapper finns i god tid för kortprogram och friåkning, med deltagarnas namn i startordning. Om fastställande av startordning sker fredag är det lämpligt att detta görs i ordning fredagskväll. Glöm inte eventuella provdomare som också behöver domarpapper. Ø Kontrollera var speakern och musikansvariga sitter under tävlingen och på vilket sätt du får kontakt med dessa om något krånglar (helst inte kontakt via mobiltelefoner). Ø Se till att speakern är uppdaterad på sin uppgift. Speakerinstruktioner finns till alla tävlingar och ska följas. Dessa finns på förbundets hemsida. Ø Kontrollera att det finns medicinskt utbildat folk både under träningspass och tävlingspass i ishallen. Ø Be teknisk support, alternativt teknisk ansvarig, att skriva ut Calculation Setup Verification for Referee (ISU Calc-FS) eller Head Page (ClubComp) och kontrollera alla faktorer för respektive klass. Skriv under och bifoga skiljedomarrapporten. Ø Be arrangören att skriva ut reseräkningar för alla tekniska funktionärer på tävlingen. Ø Förbered inledande domarmöte. Se Guide för domarmöte före tävling flik 8. Sida 10 av 24

11 7. Fastställande av startordning Fastställande av startordning för första tävlingssegmentet och poängdomarnas ordning är skiljedomarens ansvar. Enligt 207 får fastställande av startordning ske tidigast kl dagen före första tävlingsdag och ska genomföras på tid och plats som ger möjlighet för deltagarna att närvara. För Stjärntävlingar gäller att fastställande av startordning får ske tidigast kl två dagar före första tävlingsdagen och senast kl dagen före första tävlingsdagen. Läs noga igenom 207 för att genomföra fastställandet av startordningen enligt reglerna. Det gäller olika förfarande beroende på tävlingstyp. Ø Vid Förbundstävling och Interclubtävling ska fastställandet utföras av skiljedomare och teknisk kontrollant i samband med ett informationsmöte. Ø Vid A-tävling ska fastställandet utföras av skiljedomare eller teknisk kontrollant i samband med ett informationsmöte. Ø Vid Klubbtävling är skiljedomaren ytterst ansvarig för fastställandet, men uppgiften kan delegeras av skiljedomaren till lämplig person. Ø Vid Stjärntävling är arrangören ytterst ansvarig för fastställandet. Startlistan ska publiceras omgående efter fastställande av startordningen. Förberedelser innan fastställandet av startordning I de fall testkrav fordras för deltagande vid tävlingen måste skiljedomaren kontrollera att åkarna uppfyller kraven. Vid tävlingar på lägre nivå kan du be arrangören om hjälp, men det är skiljedomarens ansvar om det har gjorts någon miss. Du måste även kontrollera att åkarnas ålder stämmer för tävlingen. Du skall dessutom kontrollera att anmälningarna gjorts i rätt tid samt att anmälningsavgifterna är betalda. Här är det nödvändigt att arrangören som tar emot anmälningarna och anmälningsavgifterna håller dig informerad. Det är arrangören som ska kräva in dubbla avgifter om efteranmälan görs. Vid tävlingar på lägre nivå brukar en hel del specialregler förekomma. Det är tillåtet så länge det inte strider mot förbundets fastställda tävlingsregler. Var emellertid särskilt noga med att kontrollera åkarnas behörighet att få delta i tävlingen vid sådana tillfällen. Åkarnas tävlingslicens skall alltid kontrolleras. Du skall även kontrollera att domarna och tekniska panelen är behöriga. Vid tävlingar som förbundet ansvarar för har Tekniska kommittén gjort uttagningar av domarna och tekniska panelen, men vid A-tävlingar och Klubbtävlingar är det viktigt att Sida 11 av 24

12 kontrollera att reglerna följs. Observera att det alltid skall finnas en ansvarig skiljedomare i en domarpanel oavsett om denna är dömande eller icke-dömande. Informationsmöte Detta är en guide för hur ett informationsmöte innan tävling går till där fastställande av startordning görs av skiljedomare. 1. Domarpanelen annonseras. Poängdomarnas ordning har fastställts tidigare av skiljedomaren och ska presenteras. 2. Förrätta upprop av tävlingsdeltagarna efter deltagarlistan Se till att deltagarlista upprättats enligt dina önskemål; bokstavsordning, föreningsvis etc. SM/JSM, USM bokstavsordning. Internationella tävlingar - deltagarna sätts landsvis, länderna i bokstavsordning. Markera att alla finns representerade. Om oklarhet råder beträffande någon åkare är det lämpligt att kontrollera detta före själva lottningen. Om så inte har kunnat ske och anmälningsavgift mm. är i sin ordning ska åkaren få ett startnummer som vanligt. Eventuella strykningar från startlistan på grund av plötslig sjukdom eller att en åkare inte infinner sig till start, påverkar inte den gjorda startordningen eller gruppindelningen av åkarna/lagen. Det som lottas vid fastställande av startordningen gäller ända fram till det att tävlingsmomentet är avslutat. 3a. Fastställande av startordning via slumpgenerator. (Elitserietävling, SKF Trofén, A-tävling, Klubbtävling, se 207) I ISUCalc-FS-programmet och i ClubComp-programmet finns det en funktion som skapar fastställandet av startordningen via en slumpgenerator. Denna ska användas vid de tävlingstyper som enligt reglerna ska fastställa startordningen på det sättet. Se b. Fastställande av startordning via lottning med lottbrickor (Interclubtävlingar, alla tävlingar för synkro, SM-tävlingar för synkro, isdans, par mm se 207) Om fastställandet av startordningen ska ske med lottbrickor ska du kontrollera att samtliga lottbrickor finns och att de är rätt utförda dvs. att man inte kan känna på brickorna vilket nummer det är. Lottpåsen får förstås ej vara genomskinlig. Det är lämpligt att låta den åkare som står först på deltagarlistan få dra det första numret. Om t.ex. numret är 7 räknar man fram till det sjunde namnet på deltagarlistan och börjar därefter med att låta denna åkare välja den första lotten (glöm inte att lägga tillbaka sjuan före du fortsätter). Står listan i ordning efter länder eller föreningar/distrikt, räknas varje land/förening/distrikt som en enhet när turordningen för startordning dras. Observera att endast tävlande, deras föreningsrepresentant eller representant för arrangören har rätt att dra startnummer ( 207). Sida 12 av 24

13 4. Fastställ startordning När startordningen är fastställd läser skiljedomaren upp startlistan. Detta behöver ej göras om startordningen samtidigt visas för de närvarande via projektor. Se till att gruppindelningen stämmer, observera att miniorer och ungdomar får vara 7 åkare i uppvärmningsgrupperna på Förbundstävlingar och 8 åkare på A-tävlingar och Klubbtävlingar, annars gäller 6 st. Ett exempel på hur förändringar kan ske i grupperna är där 15 åkare är anmälda och uppvärmningsgrupperna är beräknade till 3x5, men en åkare lämnar återbud och det blir 14 åkare som då kan beräknas till uppvärmningsgrupper om 2x7 åkare. Detta är inget som programmet fixar automatiskt vid utskrifter så var uppmärksam om ändring behövs. Denna ändring kan dock inte göras efter lottning. 5. Övriga meddelanden Ø Meddela exakt tid när första uppvärmningen börjar. Ø Meddela gruppindelning och när spolningar sker. Ø Påminn att startordning för friåkningen sker i omvänd ordning från resultatet i kortprogrammet (gäller vid samtliga nationella tävlingar, ej interclubtävlingar se 207). Ø Meddela även vad som gäller om tidsschemat inte håller, om man blir för tidig eller blir försenad. Läs dokumentet Vägledning för hantering av tidsscheman som är anvisningar för hur tidsscheman ska hanteras vid tävling. Ø Övriga frågor. 6. Önska alla åkare lycka till! Sida 13 av 24

14 8. Guide för domarmöte före tävling Skiljedomaren är ordförande för det inledande domarmötet som alltid hålls före tävlingen. Detta är en guide tillsammans med en agenda som skiljedomaren ska följa. Om det finns provdomare vid tävlingen, läs igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare och förbered noga inför detta. 1. Planering a) Skiljedomaren leder mötet med domarpanelen och tekniska kontrollanten leder mötet med den tekniska panelen b) Domarmöte för respektive panel skall hållas i god tid innan tävlingsstart c) Domarmötet skall fungera som en snabbkurs av regler och bedömningar, nyheter i reglerna för säsongen, aktuella Communications. d) Sträva efter att ha en positiv och konstruktiv attityd under hela mötet e) Det är viktigt att skapa en dialog med domarna och var noga med att inkludera alla så att man känner sig som en i gänget f) Planera mötet så att det alltid finns tid för frågor g) Skiljedomaren skall följa nedanstående agenda vid varje domarmöte 2. Inledning och praktisk information a) Hälsa alla tekniska funktionärer välkomna och presentera er gärna för varandra b) Tidsschema c) Fika och matpauser d) Transporter e) Reseräkning 3. Domares skyldigheter a) Regel 305 b) Diskretion c) Opartiskhet d) Domares position och rykte e) Ansvar gentemot åkare f) Dokument som är tillåtna vid domarborden h) Code of Ethics Sida 14 av 24

15 4. Tekniska regler a) Föreskrivna element för respektive klass, kontrollera noga vilka regler som gäller för aktuell tävling, kontrollera gentemot inbjudan b) GOE, diskutera Guideline för GOE c) Bedömning vid tillagda element, fel element etc. d) Fall e) Avbrott f) Avdrag för klädsel, lyft etc. g) Gå igenom nyheter för säsongen så att alla känner sig uppdaterade 5. Program Komponenter a) Genomgång av de olika komponenterna b) Guideline för komponenter, diskutera gärna poänggraden och skillnader mellan ex 3=svag och 5=medel c) Uppmuntra domarna att göra skillnad mellan de olika programkomponenterna d) Efterlys god anteckningsteknik e) Avbrott i programmet f) Gå igenom vilka komponenter som bedöms för respektive klass 6. Teknisk utrustning a) Informera vilken teknisk utrustning som används b) Gå igenom de olika förkortningar och tecken som kan visas på skärmen 7. Frågor, kommentarer och svar a) Ge domarna tillfälle att ställa frågor b) Försök att få med alla domarna i diskussionen Önska alla domare lycka till! Sida 15 av 24

16 9. Tävlingsstart Innan tävlingen börjar ska du som skiljedomare kontrollera isen så att den är i god ordning. Se till att alla tekniska funktionärer är på plats vid isen 5-10 minuter innan tävlingen startar. Om det finns provdomare eller auskulterande TS/TC är det viktigt att dessa känner sig bekväma och vet var de ska sitta. Läs igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare och Riktlinjer för TC med auskulterande TS eller TC för mer info. Uppvärmningsperioden Den första uppvärmningsgruppen kallas ut på isen för 6 minuters uppvärmning enligt tidsschemat. Var noga med att både du och/eller tidtagaren och speakern tar tiden! Om någon åkare missar att komma i tid till uppvärmningen är det åkarens eget fel. Åkaren har alltså inte rätt till någon extra uppvärmningstid. När åkarna är presenterade presenterar speakern hela panelen med de tekniska funktionärerna. När 1 minut återstår av uppvärmningstiden skall detta meddelas åkarna av speakern. När uppvärmningstiden är slut kan du blåsa i pipan och se till att samtliga åkare genast lämnar isen. Om det uppstår ett avbrott i tävlingen beroende på oförutsedda händelser på mer än 10 minuter skall åkarna få en andra uppvärmning på 6 minuter. Var noga med att tidtagaren tar tid vi eventuella avbrott. Läs även nedan under rubriken Avbrott i programmet. Kallelse till start Samtliga åkare måste infinna sig på startplatsen på isen inom 30 sekunder från att de ropas upp annars tillämpar skiljedomaren ett avdrag på 1 poäng som dras från den slutliga poängen. Om en åkare inte infinner sig på startplatsen inom 1 minut anses åkaren ha avbrutit tävlingen. Det är skiljedomaren som ansvarar för att kontrollera tiden som åkarna har att inta startposition samt besluta om eventuellt avdrag eller ha avbrutit tävlingen. (R 350) Programlängd Tiden räknas i alla program från det ögonblick åkaren/paret börjar röra sig eller åka till dess att åkaren/paret står still efter programmet (R 502). För programlängd se årets aktuella Tävlingsregler för respektive klass. Sida 16 av 24

17 Sida 17 av 24 Tekniska kommittén 2016/08 Tidtagaren ska vid halvtid, både i kortprogram och i friåkning, meddela skiljedomaren när halvtid inträffar så att skiljedomaren kan notera detta och kontrollera så att halvtid markeras rätt i protokollet. Kortprogram och Friåkning: det är tillåtet att avsluta programmet med 10 sekunder plus/minus den föreskrivna programtiden. a. Om ett föreskrivet element påbörjas efter programtidens slut räknas det som uteslutet och får inget värde. b. Om åkaren inte avslutar sitt program inom föreskriven tid skall skiljedomaren göra ett avdrag med -1.0 för varje påbörjad 5 sekunders-period som är för mycket. Likaså om programtiden är för kort. Tidtagaren informerar skiljedomaren om tiden. c. Om programlängden är 30 sekunder eller mer för kort ges inga poäng. Avdrag I dokumentet Who is responsible och Info till skiljedomare och TC vid A- och Klubbtävlingar finns det lathundar för vem som gör vilket avdrag vid tävling. Skiljedomaren gör avdrag enligt R 353: Felaktig programlängd (se ovan) -1.0 för varje påbörjad 5 sekunders-period som saknas eller är för mycket. Avbrott i programmet: o för Junior B, Ungdom A, Ungdom B, Minior A och B (protokollförs under time violation) -0,5 poäng för sek avbrott, -1 poäng för sek avbrott, -1,5 poäng för sek avbrott o för övriga klasser (protokollförs under time violation) -1.0 för sek avbrott, -2.0 för sek avbrott, -3.0 för sek avbrott Delar av kläder och/eller dekorationer faller på isen -1.0 Kallelse vid start, -1.0 efter 30 sek (se specifikt ovan). Avdrag som görs av skiljedomare och domarpanelen tillsammans i majoritetsbeslut R 430, R 353: Avdrag gällande kläder och accessoarer: Skiljedomaren tillsammans med domarpanelen beslutar om avdrag gällande kläder och accessoarer; avdrag poäng sker genom ett majoritetsbeslut av skiljedomare och domarpanelen tillsammans, varav inget avdrag görs om voteringen är 50:50. R 500 2a, b: Kläderna får inte ge ett för naket intryck, utan ska spegla sporten. Herrar måste ha byxor, tights är inte tillåtet. Accessoarer eller andra lösa tillbehör är inte tillåtet. Alltför teatralisk klädsel är inte tillåtet, kläderna får dock spegla musikens karaktär. Dekorationer på tävlingskläderna måste vara ordentligt fastsydda så att de inte lossnar. Kläder som inte uppfyller kraven

18 eller som inte är enligt föreskrifterna (ovan) måste få avdrag -1.0 enligt R 430, R 353 (se ovan). Avbrott i programmet/ny start (R 515) 1. Om musikens tempo eller kvalitet är felaktig får åkaren starta sitt program från början, förutsatt att åkaren informerar skiljedomaren inom 30 sekunder efter starten. 2. Vid avbrott eller stopp i musiken eller om annat problem med ljus, is eller dylikt som inte är relaterat till åkaren eller hans/hennes utrustning måste åkaren/paret stanna på skiljedomarens ljudsignal. Åkaren/paret ska sedan fortsätta direkt från punkten för avbrottet om orsaken till stoppet kan åtgärdas direkt. Om problemet dock inte går att lösa direkt och avbrottet blir längre än tio (10) minuter, måste åkarna få en andra uppvärmning på 6 minuter (R 549). Var noga med att tidtagaren tar tid vi eventuella avbrott! 3. Om ett problem uppstår för åkaren eller med dess utrustning under programmet måste åkaren själv avgöra om: a. problemet kan åtgärdas relativ snabbt (inom 40 sekunder). I det fallet fortsätter musiken att spelas medan problemet åtgärdas. Åkaren fortsätter sitt program så fort som möjligt till musiken. Skiljedomaren gör 1 poängs avdrag från den 11:e sekunden. Om åkaren inte fortsätter sitt program inom 40 sekunder anses åkaren ha brutit tävlingen. b. problemet kan inte åtgärdas inom 40 sekunder. I det fallet kontaktar åkaren skiljedomaren inom 40 sekunder och ber om 3 minuter för att åtgärda problemet. Musiken stängs av och åkaren får fortsätta sitt program från den punkt som skiljedomaren beslutar. Skiljedomaren gör då ett avdrag om totalt 5 poäng. (För Junior B, Ungdom A och B, Minior A och B är avdraget 2,5 poäng). Om åkaren inte återupptar programmet inom 3 minuter anses åkaren ha avbrutit tävlingen. 4. Om en åkare/par som som ska starta först i uppvärmningsgruppen skadar sig eller annat problem relaterat till åkaren eller åkarens kläder/utrustning uppstår under uppvärmningen och tiden innan programmet ska starta inte är tillräckligt för att åtgärda problemet, ska skiljedomaren tillåta upp till tre (3) ytterligare minuter innan åkaren/paret kallas till start. Inget avdrag görs för detta. 5. Om en åkare skadar sig eller annat problem relaterat till åkaren eller åkarens kläder/utrustning uppstår från att han/hon stigit på isen tills kallelse till start och tiden innan programmet ska starta inte är tillräcklig för att åtgärda problemet, ska skiljedomaren tillåta upp till tre (3) ytterligare minuter innan åkaren/paret kallas till start. Avdrag enligt punkt 3b ovan görs. Sida 18 av 24

19 6. Om en åkare skadar sig eller annat problem relaterat till åkaren eller dennes utrustning uppstår från att han/hon kallats till start tills startpositionen intagits gäller Rule 350, punkt 2. Om 60 sekunder inte är tillräckligt för att åtgärda problemet ska skiljedomaren tillåta upp till tre (3) ytterligare minuter. Skiljedomaren gör då avdrag för hela avbrottet enligt punkt 3b) ovan. 7. Avseende problem relaterade till en åkare eller åkarens kläder/utrustning, tillåts endast en omstart per program. Vid ett andra stopp på grund av problem relaterat till åkaren eller åkarens kläder/utrustning, ska åkaren/paret anses ha avbrutit tävlingen. 8. Om åkaren/paret inte kan fullfölja programmet ges inga poäng och åkaren/paret anses ha avbrutit tävlingen. Tävlingen fortsätter med nästa uppvärmningsgrupp När första uppvärmningsgruppen har åkt kallas nästa grupp till 6 minuters uppvärmning. Samtliga domare stannar kvar på sina platser och får inte prata med varandra. Se till att speakern tar tiden för uppvärmningen. Om spolning skall ske mellan grupperna kan poängdomarna gå till domarrummet och får inte heller nu diskutera tävlingen. När spolningen är klar kontrollerar du isen. Säg till poängdomarna att inta sina platser och kalla nästa grupps åkare till uppvärmning i 6 minuter. När sista åkaren har åkt bör domarna sitta kvar på sina platser tills åkarens poäng lästs upp av speakern, påminn domarna om detta då det kan kännas skönt att resa på sig och skynda sig till pausrummet för att värma sig. Detta för att visa respekt för åkarna. Resultat När samtliga åkare i tävlingen har genomfört sina program får du resultatet av sekretariatet. Du ska godkänna resultatet med din underskrift innan resultatet publiceras. Detta gäller både kortprogramresultat, friåkningsresultat och slutresultat. Sida 19 av 24

20 10. Prisutdelning Tävlingsledningen förbereder för prisutdelningen. Vid mästerskap, elitseriefinal och SKF-Trofén ska följande personer vara närvarande på isen: - Eventuell inbjuden prisutdelare, ex förbundsordförande, kommunrepresentant etc. - Tävlingsledaren - Tekniska kontrollanten - Skiljedomaren - Funktionär som hjälper prisutdelaren Kontrollera att speakern har en korrekt resultatlista. Elitserie- och A-tävling Prisutdelning sker endast för åkare som placeras 1-3. Samtliga deltagare erhåller minnesplakett eller motsvarande i Kiss & Cry efter avslutad friåkning. Placering 1-3 i varje klass ska erhålla ett större pris såsom pokal eller medalj. Det rekommenderas att prisutdelning sker så nära efter att klassen åkt färdigt som möjligt. Klubb- och Stjärntävling Ingen prisutdelning genomförs på Klubb- och Stjärntävling. Samtliga deltagare erhåller minnesplakett eller motsvarande i Kiss & Cry efter avslutad friåkning. Protokoll Slutresultaten skall anslås så fort de är signerade av skiljedomaren. Läs gärna igenom anvisningar för utskrifter (Lathund för utskrifter under tävling) som finns på förbundets hemsida under respektive tävlingstyp för arrangörer. Efter avslutad tävling ska arrangören sammanställa ett resultatprotokoll. Hjälpverktyg för detta har arrangören i ClubComp och StarComp. Resultatprotokollet skall innehålla: Sammanfattning per tävlingsklass (deltagare, faktorer, iskvalitet) Teknisk panel + Domarpanel Slutresultat Resultat för kortprogrammet påskrivet av skiljedomaren Detaljer för kortprogrammet per åkare/par/lag Resultat för friåkningen påskrivet av skiljedomaren Detaljer för friåkningen per åkare/par/lag Protokollet ska publiceras på arrangörens hemsida och information om att protokollet är publicerat ska skickas via e-post till deltagande föreningar och tekniska funktionärer. Sida 20 av 24

21 11. Guide för domarmöte efter tävling Enligt reglerna är det skiljedomarens skyldighet att tillsammans med den tekniska kontrollanten (TC) hålla ett domarmöte, Round Table Discussion (RTD), direkt i anslutning till avslutad tävling ( 305). Mötet ska ha en tydlig struktur, genomföras i en konstruktiv anda och hållas så kortfattat som möjligt. Förbered detta möte noggrant och bestäm dig före mötet vilka av nedanstående delar du vill lägga tyngden på. Diskutera tillsammans med TC vilka diskussionsämnen som är aktuella att uppmärksamma utifrån tävlingen. Skiljedomaren leder diskussionen med stöd av TC. Inga andra funktionärer än domare, skiljedomare och TC ska närvara vid RTD. Planering Förbered dig inför detta möte genom att efter varje tävlingsdel gå igenom dina egna poäng (både GOE och PC). Studera Judges Details (GOE och PC). Identifiera problem och frågeställningar och gör anteckningar så att du vet vad du vill ta upp till diskussion. Förbered muntliga frågor/diskussionspunkter utifrån agendan nedan. Viktigt för dig som skiljedomare att tänka på: Kontrollera att du har alla papper i ordning inför mötet. Ha alla regler, guidelines och aktuella Communications tillgängliga vid eventuella frågor. Inled gärna med att berätta om hur mötets agenda ser ut, hur du tänkt lägga upp mötet. På så vis får alla en chans att sortera sina papper efter samma ordning som du. Se Agenda nedan som skiljedomare ska följa. Låt alla domare delta aktivt i diskussionerna. Uppmuntra till en rättfram och öppen dialog, men tänk på att gå in och bryta diskussioner som svävar ut för mycket. Ge domaren vägledning i sitt sätt att tänka om det behövs. Förlöjliga eller nedvärdera aldrig någon domare. En domare ska inte åka från mötet och känna sig mycket otillfredsställd och misslyckad. Stärk domare som gjort misstag genom uppmuntrande kommentarer. All kritik som framförs ska vara konstruktiv. Du har som skiljedomare ett stort ansvar gentemot domarna i panelen. Påminn gärna att domarmötet ska ses som ett tillfälle för reflektion och frågeställningar, ett utmärkt sätt att utbyta erfarenheter och kunskaper, där mer erfarna domare ska stötta och dela med sig med erfarenheter från tidigare tävlingar. Sträva efter att RTD blir konstruktivt, informativt och ett lärotillfälle. Sida 21 av 24

22 Försäkra dig om att detta möte är konstruktivt och informativt genom att diskutera den allmänna standarden på åkarna, styrkor, svagheter och trender. Var uppmärksam på tiden, någon domare kanske måste åka hem, döma någon annan kategori eller delta i något annat domarmöte. Dela med dig av dina egna erfarenheter och kunskaper till domarna. Även på mindre tävlingar är det viktigt att samla domarna till ett domarmöte efter tävlingen. Det är mycket otillfredsställande att åka från en tävling utan att ha kunnat diskutera bedömningen efteråt. Om man skall lära sig och utvecklas som domare är detta oerhört viktigt. Detta är en skyldighet som en skiljedomare har! Om tävlingen hålls under tre dagar och en grupp har tävlat färdigt under andra dagen kan det vara lämpligt att ha domarmöte för denna grupp innan resten av tävlingen är färdig. Glöm inte att tacka domarna för ett gott arbete. De är förmodligen lika trötta som du själv. Agenda för Round Table Discussion Om provdomare finns med vid tävlingen, glöm inte att inkludera dessa i RTD då mötet är ett mycket viktigt lärtillfälle där provdomare kan lyssna och ta in kunskap från mer erfarna domare. Tänk på att provdomare kan känna sig osäkra och nervösa inför RTD och ska därför inte tvingas att vara aktiva i diskussionen med egna åsikter. Efter mötet är det viktigt att ge provdomaren tid att själv reflektera över sin egen insats och bedömning av tävlingen. Läs gärna igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare och glöm inte att du som skiljedomare har som ansvar att ge relevant återkoppling till provdomaren samt besked om provbedömningen är godkänd eller ej godkänd. 1. Inledning a) Välkomna domarna till mötet på ett personligt och avslappnat sätt för att skapa en trevlig atmosfär. b) Kommentera positivt om bedömningarna i helhet och tacka för allas insats under tävlingen. c) Påminn gärna att domarmötet ska ses som ett tillfälle för reflektion och frågeställningar, ett utmärkt sätt att utbyta erfarenheter och kunskaper, där mer erfarna domare ska stötta och dela med sig med erfarenheter från tidigare tävlingar. Strävan är att RTD blir konstruktivt, informativt och ett lärotillfälle. Sida 22 av 24

23 d) Berätta om hur mötets agenda ser ut, hur du tänkt lägga upp mötet. På så vis får alla en chans att sortera sina papper efter samma ordning som du. 2. Generella kommentarer a) Ge utrymme för generella kommentarer om bedömningen under aktuell tävling. Allmän standard på åkarna. b) TC ger generella kommenterar angående den tekniska bedömningen. 3. GOE a) Hitta exempel på element med för hög GOE. b) Ge exempel på element med för låg GOE. c) Hur har skalan använts i förhållande till åkarnas prestationer? d) Vid större tävlingar, ta gärna hjälp av inspelningar från tävlingen. e) Diskussion med TC med eventuella frågor från domarpanelen angående bedömning av element, eller eventuella påpekanden från TC angående domarpanelens bedömning av element. 4. Programkomponenter a) Välj ut exempel där skillnader i programkomponenter kan bidra till en intressant och lärande diskussion. b) Diskutera exempel där en eller fler komponenter var tydligt starka eller svaga hos åkare. c) Diskutera om eventuella avbrott eller annat påverkat bedömningen. d) Hur har skalan använts i förhållande till åkarnas prestationer? Finns det skillnader i poängen? Är det korrekt eller felaktigt? e) Hur fungerar anteckningstekniken för de olika komponenterna? Här kan domarna ge och ta av varandras erfarenheter. 5. Summering av mötet (SKD och TC) a) Eventuella övriga frågor från domarpanelen. b) Generella reflektioner angående tävlingen, arrangör, boende, mat etc. 6. Avslutning a) Sammanfatta tävlingen kort. b) Tacka domarna för ett gott arbete! c) Erbjud utvärdering av domarna om så önskas, enskilt direkt efter avslutat möte eller upp till 3 veckor efter tävlingen. d) Avsluta mötet i positiv anda! Sida 23 av 24

24 12. Skiljedomarrapport I egenskap av skiljedomare är det din skyldighet att fylla i en skiljedomarrapport om tävlingen och skicka in den till Tekniska kommittén senast tre (3) veckor efter avslutad tävling. Det är en skyldighet mot åkarna, domarkollegerna och kommittén. I skiljedomarrapporten ska du intyga att domarpanelen har haft rätt sammansättning gällande licenser för olika tävlingar. Likadant gäller för rutan gällande Kontroll av Evaluation competition setup, att ditt kryss betyder att du har i enlighet med reglerna kontrollerat faktorerna för samtliga klasser och originalen med din underskrift finns sparad minst till slutet av säsongen. I skiljedomarrapporten skriver du in provdomarnas namn och förening, och kryssa i om resultatet är godkänt eller inte. Varje provdomare ska ha ett enskilt intyg från dig, använd dokumentet Provdomare vid tävling. Senast tre veckor efter avslutad tävling ska provdomaren få intyget av dig. Fyll i intyget på datorn och spara dokumentet som pdf, då kan du enkelt maila intyget till provdomaren. Det är mycket viktigt att provdomaren får sitt intyg i tid för att ha chansen att eventuellt få höjd licens. Det är provdomarens ansvar att skicka in sina intyg till Tekniska kommittén. Som skiljedomare har du de bästa möjligheterna att få en uppfattning om eventuella brister eller styrkor hos någon domare. Du kan förmodligen även att bilda dig en uppfattning om huruvida bristerna i någon domares bedömning beror på okunnighet, på partiskhet eller helt enkelt ett enstaka misstag. Denna information är mycket viktigt för oss i kommittén att få reda på. Rapporten har utformats så att du enkelt kan göra en utvärdering av varje domare med både kryssrutor och egna formuleringar. Skriv gärna också något om den tekniska kontrollanten och/eller om den tekniska panelens arbete. Har du dessutom andra synpunkter eller idéer till kommittén så skriv detta i rapporten. Det som skrivs i skiljedomarrapporter ser kommittén som konfidentiell information och delges inte vidare. Skiljedomarrapporten skickar du elektroniskt till: skiljedomarrapporter@hotmail.com eller på post till: Svenska Konståkningsförbundet, Idrottens Hus, STOCKHOLM. Blanketten finns att hämta på Sida 24 av 24