Skiljedomarhandbok. Tekniska kommittén

Transkript

1 Skiljedomarhandbok Innehåll Vem passar som skiljedomare?... 2 Olika tävlingstyper... 3 Tävlingsinbjudan... 4 Tidsschema... 6 Förberedelser... 9 Fastställande av startordning Guide för domarmöte före tävling Tävlingsstart Resultat Protester/korrigering av resultat Straffavgifter och andra tävlingsbestraffningar Prisutdelning Guide för domarmöte efter tävling Skiljedomarrapport Vår förhoppning är att denna skiljedomarhandbok ska fungera som ett stöd och hjälpa dig i din roll som skiljedomare. Nästan alla tävlingar genomförs under tidspress kombinerat med nervositet från åkare, tränare, publik och inte minst bland tekniska funktionärer. Hur lång erfarenhet du än har som skiljedomare, kan alltid något inträffa under en tävling som du inte varit med om tidigare. Det är i sådana situationer som det kan kännas skönt med en handbok. Vad finns här? Handboken kan användas som ett uppslagsverk vid tävlingar (ej stjärntävlingar) där man snabbt och överskådligt kan hitta hänvisningar till regelverk, guidelines och lathundar. Blanketter såsom rapporter, intyg och arrangörsanvisningar hittar du inte i skiljedomarhandboken, dessa publiceras på Naturligtvis skall du alltid ha Svenska Konståkningsförbundets tävlings- och uppvisningsregler för respektive kategori, singel, par, isdans och synkro och även ISU Special Regulations and Technical Rules, till hands, men vi vet ju alla att det ibland kan vara svårt att hitta rätt paragraf när man som bäst behöver den. I detta material hänvisar vi ofta till paragraferna i den svenska regelboken så att du vid behov kan leta fram dem. När hänvisningarna är till ISU:s Regulations markeras det särskilt med ett R framför. Om du hittar felaktigheter i materialet eller har frågor, kontakta Tekniska kommittén via tek@skatesweden.se 1

2 Vem passar som skiljedomare? Den skiljedomare som är uttagen av kommittén till en förbundstävling är en väl erfaren domare som oftast innehar domarpanelens högsta licens. Hänsyn måste emellertid tas till att även andra domare måste ges möjlighet att arbeta som skiljedomare för att möjliggöra meritering för högre licens. Skiljedomare på A- tävlingar och klubbtävlingar tillsätts av tävlingsarrangören och ska vara en domare med lägst Regional tävlingsskiljedomare för klubbtävling och lägst licens Nationell tävlingsdomare för A-tävling. Som skiljedomare skall du kunna svara på frågor som rör tävlingen och måste därför kunna alla regler. Du skall själv avgöra alla tvister och protester, utöver att leda domarpanelen. Förutom att det ibland kan bli nödvändigt att göra någon domarkollega uppmärksam på någon paragraf i de svenska reglerna eller i Regulations, såsom bristande kunskap eller opassande uppförande, ska du ha kurage att i din skiljedomarrapport efter tävlingen objektivt kommentera dina domarkollegers bedömning och uppträdande under tävlingen, samt föreslå eventuella åtgärder som en rekommendation till TEK. Vid domarmöten har du den tekniska kontrollanten (TC) vid din sida. Läs noga igenom Skiljedomarens ansvar och befogenheter ( 305, R 430, 431, 433/920, 921, 923) som beskriver vad du som skiljedomare ansvarar för och befogar över under tävlingen. Lycka till med dina skiljedomaruppdrag! 2

3 Olika tävlingstyper Beroende på typ av tävling, gäller olika tävlingskategorier, tekniska regler och vilka tekniska funktionärer som har behörighet att döma. I 109 förklaras de olika tävlingstyperna: 1. Internationella tävlingar 2. Interclubtävlingar 3. Nationella tävlingar De nationella tävlingarna delas upp beroende på grenar och tävlingstyper: 1. För singel, par och isdans: a) Förbundstävlingar Deltävlingar och final i Elitserie/Morgondagarserie SM/JSM/USM/RM SKF-trofén b) A-tävlingar A-tävlingar riktar sig till de A-åkare som inte tävlar i Elitserien/ Morgondagarserien DM är A-tävling c) Klubbtävlingar Klubbtävlingar riktar sig till A- och B-åkare 2. För synkro: a) Förbundstävlingar SM/JSM/USM/RM Kvaltävlingar b) Klubbtävlingar 3. För samtliga grenar: a) Stjärntävlingar b) Showtävlingar c) Slingatävlingar Var noga med att läsa igenom vad som gäller för respektive tävlingstyp. För åldersindelning gäller 114 och för klassindelning gäller 115. För en närmare förklaring kring de olika tävlingstyperna, läs 200, där tävlingssystemet beskrivs för interclubtävlingar och samtliga nationella tävlingar. Läs även igenom arrangörsanvisningar för respektive tävlingstyp så att du som skiljedomare är väl förberedd innan tävling. Dessa finns på förbundets hemsida under Tävling/För arrangörer. 3

4 Tävlingsinbjudan Du som skiljedomare ska godkänna tävlingsinbjudan innan den publiceras. På förbundstävlingar ska även tävlingsansvarig på kansliet godkänna inbjudan innan den publiceras. Enligt 201 ska inbjudan till tävling publiceras på arrangörens hemsida och länkas till aktuell tävling i IndTA senast trettio 30 dagar före den första tävlingsdagen. I samband med detta skall tävlingen öppnas för anmälan. Information om att inbjudan publicerats ska skickas med e-post till inbjudna föreningar. Mall för hur tävlingsinbjudan skall se ut finns att hämta på förbundets hemsida, Vad som ska finnas med i tävlingsinbjudan står i Utskick till de tekniska funktionärerna Föreningen ska tillsammans med tävlingsinbjudan skicka ut ett TF-brev och ett svarsbrev till de tekniska funktionärer som ska döma tävlingen. På förbundstävlingar ska tävlingsansvarig på kansliet godkänna dessa brev tillsammans med dig som skiljedomare, innan arrangören skickar ut dessa. På A-tävlingar och klubbtävlingar är det endast skiljedomarens ansvar att godkänna breven innan utskick. Anmälan Anmälan till tävlingen ska ske i IndTA av medlemsförening enligt 202. Sista anmälan är den 19:e dagen före första tävlingsdagen. Läs noga i 202 om vad som gäller för efteranmälan och avanmälan, 203 och 204. Preliminärt schema På förbundstävlingar, interclubtävlingar och A-tävlingar ska förbundet godkänna tidsschemat. På övriga tävlingar ska du som skiljedomare godkänna tidsschemat innan det skickas ut med information till deltagande föreningar. Arrangören får från kansliet en första version av tidsschemat och skickar sedan detta till skiljedomaren. Arrangören och skiljedomaren ansvarar för alla ändringar som därefter behöver göras. Arrangören får även en deltagarlista av kansliet. Kansliet lägger in reserverna i deltagarlistan samt bestämmer rangordning för senare intag av reserver. Rangordningen ska följas av arrangören. Håll kontakt med tävlingsledaren som arrangören har utsett för att kontrollera att antalet åkare inte överstiger maximalt antal tillåtna bedömningar per tävlingsdag, och att antalet deltagare i varje klass inte blir för många, se 205. Kontrollera reglerna för hur reserver ska plockas in om någon stryks. 4

5 Information till deltagande föreningar Arrangören ska senast tio (10) dagar innan före första tävlingsdagen skicka ut information till deltagande föreningar, domarpanel och teknisk panel. Det ska vara deltagarförteckning och tidsschema. Synkrotävlingar På samtliga tävlingar skall lagen beredas träningstid på samma is som tävlingen skall ske. Detta skall framgå av inbjudan. Se även flik 5 för info om träning under tävling. Teknisk delegat Vid tävlingar på hög nivå som t.ex. Elitseriefinalen och alla SM-tävlingar finns en teknisk delegat från förbundet. Den tekniska delegaten är ett stöd till skiljedomaren både före och under tävlingen. 5

6 Tidsschema Läs igenom dokumentet Vägledning för hantering av tidsscheman, som är anvisningar för hur tidsscheman ska hanteras vid tävling, och som vänder sig till både arrangörer och skiljedomare. Enligt 206 finns det följande begränsningar för tidsschemat: Tävlingen får inte börja före klockan och den måste avslutas innan klockan Start- och sluttider skall anpassas så att eventuella resebehov för deltagare och tekniska funktionärer kan uppfyllas. Kortprogram och friåkning kan genomföras under samma dag förutsatt att det lämnas ett uppehåll på minst fyra (4) timmar efter avslutat kortprogram. Kontrollera att en riktig lunchpaus för domarna finns inlagd under båda dagarna. För singel Spolning bör göras efter två (2) grupper à sex (6) åkare. När yngre åkare åker går det också att köra tre (3) uppvärmningsgrupper på samma is. Observera att miniorer och ungdomar kan åka sju (7) stycken åkare i en uppvärmningsgrupp på förbundstävlingar och åtta (8) stycken på A-tävlingar och klubbtävlingar. Planera helst schemat så att klasser med två till tre uppvärmningsgrupper ligger utan spolning mitt i klassen. För synkro Spolning sker efter vart sjätte lag för samtliga kategorier i kortprogrammet, och för friåkningen ska spolning ske efter vart femte lag för junior och senior, för övriga klasser, vart sjätte. Observera att speciell hänsyn måste tas till eventuella dubblettåkare. Vid få anmälda i varje klass ska uppvärmningsgrupperna delas klassvis: ungdom i en grupp, junior i en grupp, och så vidare. Låt varje gruppering tävla för sig, enligt följande exempel: En tävling har tre debutantlag, fem ungdomslag och två juniorlag. Då skall spolning ske efter de tre debutantlagen samt efter de fem ungdomslagen, därefter följer juniorerna. Vid beräkning av tidsschema kan följande tidsnycklar användas. Allmänt: Lägg gärna 20 minuter på första spolningen på första tävlingsdagen. Det är oftast då tekniska problem uppstår och det kan behövas några extra minuter ifall man ligger efter i tidsschemat. 6

7 För singel: Efter spolning, som tar cirka 10 minuter, måste isen torka. Räkna 15 min för spolning under tävling. Räkna med tio 10 min under träningspass. För tävling med utrustning (med video replay och domardatorer) Uppvärmning sex (6) minuter + en (1) minut innan första åkaren är klar att starta. Kortprogram: Programtid minuter/åkare Friåkning: Programtid + 3 minuter/åkare Se till att lägga till någon minut mellan grupperna (avrunda uppåt). Träning vid tävling För singel och par Vid SM-tävlingar bör åkarna få möjlighet att träna både kort- och friprogram minst en gång under tävlingen. Träningsmöjlighet bör ges varje dag. Träningsschema fastställs och läggs ut på nätet i förväg. Lämpliga träningsgrupper under första träningsdagen görs, exempelvis juniorer, seniorer, klubbvis, distriktsvis eller dylikt. De åkare som börjar tävla samma eftermiddag börjar även sin träning på förmiddagen. Viktigt är att alla tävlande inom samma klass ska ha lika lång träningstid. Träningar efter lottning sker i startordning. Programträning: Cirka 35 min (beroende på antal åkare i träningsgruppen samt längd på program) per träningspass. Ej fler åkare i grupperna än att alla kan åka sina program med 4 6 min uppvärmning. Om det är kort om tid kan två träningspass à 35 min köras utan spolning mellan. Vid några tävlingar kan det vara svårt att få tiden att räcka till för att alla ska hinna träna med program. Om några klasser har en uttagning under tävlingen bör de prioriteras för programträning. Övriga klasser kan ha en kortare vanlig träning utan programåkning. 7

8 För synkro Spolning sker efter vart sjätte lag för samtliga kategorier i kortprogrammet. För friåkningen ska spolning ske efter vart femte lag för junior och senior, för övriga klasser, vart sjätte. Efter spolning tar det cirka tio minuter, för isen att torka. Räkna med 15 minuters spolpaus för hela tävlingen. Synkro frestar på isen mer än övrig konståkning, så någon spolpaus måste under dagen sättas till 20 minuter. Vid tävling för seniorer och juniorer måste arrangören bereda varje deltagande lag träning tio (10) minuter för kortprogram och tolv (12) minuter för friåkningsprogram, på den is där tävlingen skall hållas. Träning inför friåkningen ska ske efter del av tävling med kortprogram. Samma musikanläggning som kommer att användas vid tävlingen, måste användas vid denna träning. Lagets programmusik för respektive program ska spelas två (2) gånger utan avbrott. Ingen annan musik än programmusik får spelas under träningen. Anmärkning: För övriga klasser ska tid för träning vara tolv (12) minuter. Vid mindre tävlingar kan kortare träningstider accepteras för samtliga kategorier. Skiljedomaren beslutar då om tid för träning. Vid tävlingar för seniorer och juniorer där kortprogram och friåkning åks på samma dag ska träningen vara 20 minuter. Kortprogram och friåkning: Varje lag tillåts minst trettio (30) sekunders uppvärmning (utan sin egen musik) omedelbart före sitt framförande och tillåts gå på isen så snart föregående lag har lämnat isen och isen har kontrollerats. Assistenten till skiljedomaren bestämmer när laget kan gå ut. Från att laget annonseras av speakern har de 30 sekunder på sig att inta startposition och ge tecken för start av musik, efter att 30 sekunder har gått startas musiken oavsett om laget är på sin plats. Lagen kan utnyttja max trettio (30) sekunder för att lämna isen. Tid per lag inkluderat bedömningstid: Kort program Friåkning Debutanter/Masters/Mix - 6 min Ungdom - 6 min Junior 7 min 8 min Senior 7 min 8 min 8

9 Förberedelser Inför tävlingen är det en del förberedelser för skiljedomaren att tänka på. Läs igenom dokumentet Info för skiljedomare och TC vid A- och klubbtävlingar för att vara säker på de speciella situationer som gäller för just A-tävlingar och klubbtävlingar. Förberedelser hemma innan tävling: Läs igenom aktuella regler, guidelines och utskick så att du är väl förberedd för olika frågor och situationer som kan uppstå under tävling. Meddela arrangören den lottade domarordningen. Detta gäller endast vid A- och klubbtävlingar. Vid förbundstävlingar sköts detta av förbundet. Domarpanelen och den tekniska panelen får enligt 204 publiceras tidigast två dagar före första tävlingsdagen. Kontrollera deltagarlistan så att den stämmer med antal deltagare, reserver med mera. Kontrollera tidsschemat så att det stämmer enligt reglerna. Kontakta arrangören för att stämma av att det finns minst två tidtagarur. Det ena ska tidtagaren ha och det andra ska speakern ha. Du ska även ha ett eget tidtagarur för att kunna ta tiden ifall det blir avbrott i en åkares program. Om du inte har något eget tidtagarur, fråga arrangören om det finns ett extra. Ta med en visselpipa. Kontrollera att rätt dataprogram med den senaste versionen används vid tävlingen. Fastställande av startordning är skiljedomarens ansvar enligt 207. Läs noga igenom vad som gäller för den tävling som du ska till. Om provdomare finns med på tävlingen, läs igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare. 9

10 Förberedelser på plats i ishallen innan tävlingsstart: Fastställande av startordning får ske tidigast klockan dagen före första tävlingsdagen, 207. Funktionen finns inbyggd i ISUCalc-FS-programmet och i ClubComp-programmet. Fastställande av startordning sker lämpligen vid ett informationsmöte där deltagare, tränare och lagledare kan ställa frågor och där arrangören och skiljedomaren kan kommunicera eventuella förändringar i schemat eller annat viktigt. Vid detta möte kan det vara lämpligt att passa på att prata med speaker, musikansvarig och tävlingsansvarig. Om fastställande av startordning sker med lottbrickor, tänk på att lottpåsen inte får vara genomskinlig och att lottbrickorna ska vara i korrekt antal. Det ska heller inte gå att kunna känna på brickorna vilka nummer de har. Arrangören ska se till att det finns ett rum för domarpanelen och ett rum för tekniska panelen med bord för möte och utrymme för kläder och väskor. Se till att arrangören har ställt i ordning ordentliga bord och stolar för domarna. Smala konferensbord samt höj- och sänkbara skrivbordsstolar är utmärkta. Kontrollera att domarpapper finns i god tid före kortprogram och friåkning, med deltagarnas namn i startordning. Om fastställande av startordning sker fredag är det lämpligt att detta görs i ordning fredagskväll. Glöm inte eventuella provdomare som också behöver domarpapper. Kontrollera var speakern och musikansvariga sitter under tävlingen och på vilket sätt du får kontakt med dessa om något krånglar. Undvik helst kontakt via mobiltelefoner. Se till att speakern är uppdaterad på sin uppgift. Speakerinstruktioner finns till alla tävlingar och ska följas. Dessa finns på förbundets hemsida. Kontrollera att det finns medicinskt utbildade personer både under träningspass och under tävlingspass i ishallen. Be teknisk support, alternativt teknisk ansvarig, att skriva ut Calculation Setup Verification for Referee (ISU Calc-FS) eller Head Page (ClubComp) och kontrollera alla faktorer för respektive klass. Be arrangören att skriva ut reseräkningar för alla tekniska funktionärer på tävlingen. 10

11 Förbered inledande domarmöte. Se Guide för domarmöte före tävling. 11

12 Fastställande av startordning Fastställande av startordning för första tävlingssegmentet och poängdomarnas ordning är skiljedomarens ansvar. Enligt 207 får fastställande av startordning ske tidigast klockan dagen före den första tävlingsdagen och ska genomföras på tid och plats som ger möjlighet för deltagarna att närvara. För stjärntävlingar gäller att fastställande av startordning får ske tidigast klockan två dagar före den första tävlingsdagen och senast klockan dagen före den första tävlingsdagen. Läs noga igenom 207 för att genomföra fastställandet av startordningen enligt reglerna. Det gäller olika förfarande beroende på tävlingstyp. Vid förbundstävling och interclubtävling ska fastställandet utföras av skiljedomare och teknisk kontrollant i samband med ett informationsmöte. Vid A-tävling ska fastställandet utföras av skiljedomare eller teknisk kontrollant i samband med ett informationsmöte. Vid klubbtävling är skiljedomaren ytterst ansvarig för fastställandet, men uppgiften får delegeras av skiljedomaren till annan lämplig person. Vid stjärntävling är arrangören ytterst ansvarig för fastställandet. Startlistan ska publiceras omgående efter fastställande av startordningen. Förberedelser innan fastställandet av startordning I de fall testkrav fordras för deltagande vid tävlingen måste skiljedomaren kontrollera att åkarna uppfyller kraven. Vid tävlingar på lägre nivå kan du be arrangören om hjälp, men det är skiljedomarens ansvar om det har gjorts någon miss. Du måste även kontrollera att åkarnas ålder stämmer för tävlingen. Du skall dessutom kontrollera att anmälningarna gjorts i rätt tid samt att anmälningsavgifterna är betalda. Här är det nödvändigt att arrangören som tar emot anmälningarna och anmälningsavgifterna håller dig informerad. Det är arrangören som ska kräva in dubbla avgifter om efteranmälan görs. Vid tävlingar på lägre nivå brukar en hel del specialregler förekomma. Det är tillåtet så länge det inte strider mot förbundets fastställda tävlingsregler. Var emellertid särskilt noga med att kontrollera åkarnas behörighet att få delta i tävlingen vid sådana tillfällen. Åkarnas tävlingslicens skall alltid kontrolleras. Du skall även kontrollera att domarna och tekniska panelen är behöriga. Vid tävlingar som förbundet ansvarar för har Tekniska kommittén gjort uttagningar av domarna och tekniska panelen, men vid A-tävlingar och klubbtävlingar är det viktigt att 12

13 kontrollera att reglerna följs. Observera att det alltid skall finnas en ansvarig skiljedomare i en domarpanel oavsett om denna är dömande eller icke-dömande. Informationsmöte Detta är en guide för hur ett informationsmöte innan tävling går till där fastställande av startordning görs av skiljedomare. 1. Domarpanelen annonseras. Poängdomarnas ordning har fastställts tidigare av skiljedomaren och ska presenteras. 2. Förrätta upprop av tävlingsdeltagarna efter deltagarlistan Se till att deltagarlista upprättats enligt dina önskemål, i bokstavsordning eller föreningsvis. Vid SM/JSM, USM skall det göras i bokstavsordning. Vid internationella tävlingar placeras åkarna landsvis, med länderna i bokstavsordning. Kontrollera att alla åkare finns representerade. Om oklarhet råder beträffande någon åkare är det lämpligt att undersöka detta före själva lottningen. Om så inte har kunnat ske och anmälningsavgift samt allt i övrigt är i sin ordning ska åkaren få ett startnummer som vanligt. Eventuella strykningar från startlistan på grund av plötslig sjukdom eller att en åkare inte infinner sig till start, påverkar inte den gjorda startordningen eller gruppindelningen av åkarna/lagen. Det som lottas vid fastställande av startordningen gäller ända fram till det att tävlingsmomentet är avslutat. 3a. Fastställande av startordning via slumpgenerator. Elitserietävling, SKF-Trofén, A-, Klubb-, Stjärn- och Showtävling se 207 I ISUCalc-FS-programmet och i ClubComp-programmet finns det en funktion som skapar fastställandet av startordningen via en slumpgenerator. Denna ska användas vid de tävlingstyper som enligt reglerna ska fastställa startordningen på det sättet, se b. Fastställande av startordning via lottning med lottbrickor Interclubtävlingar, alla tävlingar för synkro, SM-tävlingar för par och isdans, se 207 Om fastställandet av startordningen ska ske med lottbrickor ska du kontrollera att samtliga lottbrickor finns och att man inte kan känna på brickorna vilka nummer de har. Lottpåsen får förstås ej vara genomskinlig. Det är lämpligt att låta den åkare som står först på deltagarlistan få dra det första numret. Om numret till exempel är sju (7) räknar man fram till det sjunde namnet på deltagarlistan och börjar därefter med att låta denna åkare välja den första lotten (glöm inte att lägga tillbaka sjuan innan du fortsätter). Står listan i ordning efter länder eller föreningar/distrikt, räknas varje land/förening/distrikt som en enhet när turordningen för startordning dras. Observera att endast tävlande, hens 13

14 föreningsrepresentant eller representant för arrangören har rätt att dra startnummer ( 207). 4. Fastställ startordning När startordningen är fastställd läser skiljedomaren upp startlistan. Detta behöver ej göras om startordningen samtidigt visas för de närvarande via projektor. Se till att gruppindelningen stämmer, och observera att miniorer och ungdomar får vara sju (7) åkare i uppvärmningsgrupperna på förbundstävlingar och åtta (8) åkare på A- tävlingar och klubbtävlingar, annars gäller sex (6) åkare. Ett exempel på hur förändringar kan ske i grupperna är där 15 åkare är anmälda och uppvärmningsgrupperna är beräknade till tre (3) grupper med fem (5) åkare i varje, men en åkare lämnar återbud och det blir 14 åkare som då kan beräknas till uppvärmningsgrupper om två (2) grupper med sju (7) åkare. Detta är inget som programmet fixar automatiskt vid utskrifter så var uppmärksam om ändring behövs. Denna ändring kan dock inte göras efter lottning. 5. Övriga meddelanden Meddela exakt tid när första uppvärmningen börjar. Meddela gruppindelning och när spolningar sker. Påminn att startordning för friåkningen sker i omvänd ordning från resultatet i kortprogrammet (gäller vid samtliga nationella tävlingar, ej interclubtävlingar, se 207). Meddela även vad som gäller om tidsschemat inte håller, om man blir för tidig eller blir försenad. Läs dokumentet Vägledning för hantering av tidsscheman som är anvisningar för hur tidsscheman ska hanteras vid tävling. Övriga frågor. 6. Önska alla åkare lycka till! 14

15 Guide för domarmöte före tävling Skiljedomaren är ordförande för det inledande domarmötet som alltid hålls före tävlingen. Detta är en guide tillsammans med en agenda som skiljedomaren ska följa. Om det finns provdomare vid tävlingen, läs igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare och förbered noga inför detta. 1. Planering a) Skiljedomaren leder mötet med domarpanelen och tekniska kontrollanten leder mötet med den tekniska panelen b) Domarmöte för respektive panel skall hållas i god tid innan tävlingsstart c) Domarmötet skall fungera som en snabbkurs av regler och bedömningar, nyheter i reglerna för säsongen, aktuella Communications d) Sträva efter att ha en positiv och konstruktiv attityd under hela mötet. e) Det är viktigt att skapa en dialog med domarna och var noga med att inkludera alla så att man känner sig som en i gänget f) Planera mötet så att det alltid finns tid för frågor g) Skiljedomaren skall följa nedanstående agenda vid varje domarmöte 2. Inledning och praktisk information a) Hälsa alla tekniska funktionärer välkomna och presentera er gärna för varandra. b) Tidsschema c) Fika och matpauser d) Transporter e) Reseräkning 3. Domares skyldigheter a) 305 b) Diskretion c) Opartiskhet d) Domares position och rykte e) Ansvar gentemot åkare f) Dokument som är tillåtna vid domarborden h) Code of Ethics och SKFs policy-dokument 15

16 Tekniska regler a) Föreskrivna element för respektive klass, kontrollera noga vilka regler som gäller för aktuell tävling, kontrollera gentemot inbjudan b) GOE, diskutera Guideline för GOE c) Bedömning vid tillagda element, fel element, med mera d) Fall e) Avbrott f) Avdrag för klädsel, lyft med mera g) Gå igenom nyheter för säsongen så att alla känner sig uppdaterade 1. Program Komponenter a) Genomgång av de olika komponenterna b) Guideline för komponenter, diskutera gärna poänggraden och skillnader mellan ex 3 = svag och 5 = medel c) Uppmuntra domarna att göra skillnad mellan de olika programkomponenterna d) Efterlys god anteckningsteknik e) Avbrott i programmet f) Gå igenom vilka komponenter som bedöms för respektive klass 2. Teknisk utrustning a) Informera vilken teknisk utrustning som används b) Gå igenom de olika förkortningar och tecken som kan visas på skärmen 3. Frågor, kommentarer och svar a) Ge domarna tillfälle att ställa frågor b) Försök att få med alla domarna i diskussionen Önska alla domare lycka till! 16

17 Tävlingsstart Innan tävlingen börjar ska du som skiljedomare kontrollera isen så att den är i god ordning. Se till att alla tekniska funktionärer är på plats vid isen fem till tio minuter innan tävlingen startar. Om det finns provdomare eller auskulterande TS/TC är det viktigt att dessa känner sig bekväma och vet var de ska sitta. Läs igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare och Riktlinjer för TC med auskulterande TS eller TC för mer info. Uppvärmningsperioden Den första uppvärmningsgruppen kallas ut på isen för sex (6) minuters uppvärmning enligt tidsschemat. Var noga med att både du och/eller tidtagaren och speakern tar tiden! Om någon åkare missar att komma i tid till uppvärmningen är det åkarens eget fel. Åkaren har alltså inte rätt till någon extra uppvärmningstid. När åkarna är presenterade presenterar speakern hela panelen med de tekniska funktionärerna. När en (1) minut återstår av uppvärmningstiden skall detta meddelas åkarna av speakern. När uppvärmningstiden är slut kan du blåsa i pipan och se till att samtliga åkare genast lämnar isen. Om det uppstår ett avbrott i tävlingen beroende på oförutsedda händelser på mer än tio (10) minuter skall åkarna få en andra uppvärmning på sex (6) minuter. Var noga med att tidtagaren tar tid vi eventuella avbrott. Läs även nedan under rubriken Avbrott i programmet. Kallelse till start Samtliga åkare måste infinna sig på startplatsen på isen inom 30 sekunder från att de ropas upp, annars tillämpar skiljedomaren ett avdrag på ett (1) poäng som dras från den slutliga poängen. Om en åkare inte infinner sig på startplatsen inom en (1) minut anses åkaren ha avbrutit tävlingen. Det är skiljedomaren som ansvarar för att kontrollera tiden som åkarna har att inta startposition samt besluta om eventuellt avdrag eller ha avbrutit tävlingen (R 350). Programlängd Tiden räknas i alla program från det ögonblick åkaren/paret börjar röra sig eller åka till dess att åkaren/paret står still efter programmet (R 502). För programlängd se årets aktuella tekniska regler för respektive klass. 17

18 Tidtagaren ska vid halvtid, både i kortprogram och i friåkning, meddela skiljedomaren när halvtid inträffar så att skiljedomaren kan notera detta och kontrollera så att halvtid markeras rätt i protokollet. Kortprogram och friåkning: det är tillåtet att avsluta programmet med tio (10) sekunder plus/minus den föreskrivna programtiden. a. Om ett föreskrivet element påbörjas efter programtidens slut räknas det som uteslutet och får inget värde. b. Om åkaren inte avslutar sitt program inom föreskriven tid skall skiljedomaren göra ett avdrag med -1,0 poäng för varje påbörjad femsekunders-period som är för mycket. Likaså om programtiden är för kort. Tidtagaren informerar skiljedomaren om tiden. c. Om programlängden saknar 30 sekunder eller mer ges inga poäng. Avdrag I dokumentet Who is responsible och Info till skiljedomare och TC vid A- och klubbtävlingar finns det lathundar för vem som gör vilket avdrag vid tävling. Skiljedomaren gör avdrag enligt R 353: Felaktig programlängd (se ovan) -1,0 för varje påbörjad femsekundersperiod som saknas eller går över. Avbrott i programmet: o för junior B, ungdom A, ungdom B, minior A och B (protokollförs under Time violation) -0,5 poäng för sek avbrott, -1,0 poäng för sek avbrott, -1,5 poäng för sek avbrott. o för övriga klasser (protokollförs under Time violation) -1,0 för sek avbrott, -2,0 för sek avbrott, -3,0 för sek avbrott Delar av kläder och/eller dekorationer faller på isen -1,0. Kallelse vid start, -1,0 efter 30 sek (se specifikt ovan). Avdrag som görs av skiljedomare och domarpanelen tillsammans i majoritetsbeslut enligt R 430, R 353: Avdrag gällande kläder och accessoarer: Skiljedomaren tillsammans med domarpanelen beslutar om avdrag gällande kläder och accessoarer; avdrag med 1,0 poäng sker genom ett majoritetsbeslut av skiljedomare och domarpanelen tillsammans, där inget avdrag görs om voteringen slutar oavgjort. 18

19 R 501: Kläderna får inte ge ett för naket intryck, utan ska spegla sporten. Herrar måste ha byxor, tights är inte tillåtet. Accessoarer eller andra lösa tillbehör är inte tillåtet. Alltför teatralisk klädsel är inte tillåtet, kläderna får dock spegla musikens karaktär. Dekorationer på tävlingskläderna måste vara ordentligt fastsydda så att de inte lossnar. Kläder som inte uppfyller kraven eller som inte är enligt föreskrifterna (ovan) måste få avdrag -1,0 enligt R 430, R 353 (se ovan). Avbrott i programmet/ny start (R 515) 1. Ett avbrott definieras som tidsperioden som startar omedelbart när åkaren slutar utföra programmet eller beordras att göra det av skiljedomaren (det som sker först) och slutar när åkaren fortsätter programmet. Skiljedomaren fattar beslut om punkten för avbrottet och meddelar åkaren, domarna och den tekniska kontrollanten. Åkaren ska fortsätta programmet enligt punkt 2, 3, 4 och 5 nedan. Tekniska panelen beslutar om avbrottet inträffade i ingången till eller under ett element. Om så är fallet ska tekniska kontrollanten informera skiljedomaren. 2. Musikproblem Om musikens tempo eller kvalitet är felaktig får åkaren starta om från början av programmet, förutsatt att åkaren informerar skiljedomaren inom tjugo (20) sekunder efter starten. Om detta sker senare än tjugo (20) sekunder från starten, ska åkaren fortsätta programmet från punkten för avbrottet eller, om avbrottet inträffade i ingången till eller under ett element, från punkten omedelbart före detta element. Om det av någon anledning blir ett avbrott eller stopp i musiken måste programmet omedelbart avbrytas antingen av åkaren eller av skiljedomaren. När problemet är löst ska åkaren fortsätta från punkten för avbrottet eller, om avbrottet inträffade i ingången till ett element, från punkten omedelbart före detta element. Inget avdrag ges för avbrott på grund av musikproblem. 3. Problem som inte är relaterade till åkaren och/eller åkarens utrustning Om problem uppstår som inte är relaterat till åkaren eller åkarens utrustning, t ex ljus, is, föremål som kastas in på isen eller dylikt, måste programmet omedelbart avbrytas antingen av åkaren eller av skiljedomaren. När problemet är löst ska åkaren fortsätta från punkten för avbrottet eller, om avbrottet inträffade i ingången till eller under ett element, från punkten omedelbart före detta element. I detta fall ska elementet inte identifieras av den tekniska panelen. Om avbrottet är längre än tio (10) minuter ska en ny uppvärmning genomföras enligt Rule 514, paragraf 2. Efter den nya uppvärmningen ska åkaren fortsätta från punkten för avbrottet eller, om avbrottet inträffade i 19

20 ingången till eller under ett element, från punkten omedelbart före detta element. Inget avdrag ges för avbrott på grund av problem som inte är relaterade till åkaren eller åkarens utrustning. 4. Problem relaterade till åkaren och/eller åkarens utrustning Om problem uppstår som är relaterat till åkaren eller åkarens utrustning (t ex skada, hälsoproblem, näsblod, lösa skosnören, skada på kläder eller skridskor), måste programmet omedelbart avbrytas antingen av åkaren eller av skiljedomaren. Vad som sedan sker beror på avbrottets längd: a. Upp till fyrtio (40) sekunder - Om problemet kan åtgärdas utan dröjsmål behöver åkaren inte kontakta skiljedomaren och musiken fortsätter spela. Om åkaren återupptar programmet ska skiljedomaren göra avdrag för avbrott enligt Regel 353, paragraf 1.n] beroende på avbrottets längd. Om åkaren inte återupptar programmet inom fyrtio (40) sekunder stängs musiken av och åkaren har avbrutit tävlingen. b. Upp till tre (3) minuter - Om problemet inte kan åtgärdas utan dröjsmål och åkaren kontaktar skiljedomaren inom fyrtio (40) sekunder, ger skiljedomaren åkaren ytterligare tre (3) minuter för att återuppta programmet. Skiljedomaren stoppar då musiken. Den extra tidsperioden börjar när skiljedomaren beslutar att ge den extra perioden. Samtidigt signalerar skiljedomaren att musiken ska stoppas. Om åkaren återupptar åkningen inom den extra tidsperioden gör skiljedomaren ett avdrag enligt Regel 353, punkt 1 n. När problemet är löst ska åkaren fortsätta från punkten för avbrottet eller, om avbrottet inträffade i ingången till eller under ett element, från en punkt omedelbart efter detta element, som ska identifieras av tekniska panelen. Om åkaren inte kontaktar skiljedomaren inom fyrtio (40) sekunder från att hen avbrutit åkningen eller beordrats att göra det av skiljedomaren (det som sker först), eller inte återupptar programmet inom den extra tre (3)-minuters-perioden anses åkaren ha avbrutit tävlingen. Endast ett återupptagande per program är möjligt, efter avbrott på grund av problem relaterade till åkaren och/eller åkarens utrustning. Vid ett andra avbrott på grund av ett sådant problem har åkaren avbrutit tävlingen. 5. Om skiljedomaren anser att medicinsk tillsyn behövs, måste programmet omedelbart avbrytas. Det medicinska protokollet ska följas (ISU Com 2049 eller senare uppdatering). Skiljedomaren konsulterar tävlingssjukvårdare och beslutar sedan om åkaren tillåts fortsätta tävlingen. Om skiljedomaren inte tillåter åkaren att fortsätta programmet inom tre (3) minuter efter att åkningen 20

21 avbröts, har åkaren avbrutit tävlingen. Om skiljedomaren tillåter åkaren att fortsätta programmet, gäller Rule 515, paragraf 3. När problemet är åtgärdat ska åkaren fortsätta från punkten för avbrottet eller, om avbrottet inträffade i ingången till eller under ett element, från punkten omedelbart efter detta element, som ska identifieras av tekniska panelen. 6. Problem uppstår efter att åkaren kallats till start men innan startpositionen intagits Om ett problem relaterat till en åkare eller åkarens utrustning uppstår från det att åkaren presenterats tills att åkaren intagit startposition, och sextio (60) sekunder (Rule 350, punkt 2) inte är tillräckligt för att åtgärda problemet ska skiljedomaren tillåta åkaren upp till tre (3) ytterligare minuter. Skiljedomaren gör då avdrag med 5.0 poäng enligt Rule 353, paragraf 1 n). 7. Problem uppstår innan åkaren kallats till start Om ett problem relaterat till en åkare eller åkarens utrustning uppstår från att åkaren stigit på isen tills åkaren kallas till start och tiden innan programmet ska starta inte är tillräcklig för att åtgärda problemet ska skiljedomaren tillåta åkaren upp till tre (3) ytterligare minuter innan kallelse till start. Skiljedomaren gör avdrag med 5.0 poäng enligt Rule 353, paragraf 1 n). 8. Problem uppstår under uppvärmningen Om ett problem relaterat till en åkare eller åkarens utrustning uppstår under uppvärmningen för den åkare som startar först i uppvärmningsgruppen och tiden innan programmet ska starta inte är tillräcklig för att åtgärda problemet ska skiljedomaren tillåta upp till tre (3) ytterligare minuter innan åkaren kallas till start. 9. Om åkaren inte fullföljer programmet ges inga poäng och åkaren har avbrutit tävlingen. Tävlingen fortsätter med nästa uppvärmningsgrupp När första uppvärmningsgruppen har åkt kallas nästa grupp till sex (6) minuters uppvärmning. Samtliga domare stannar kvar på sina platser och får inte prata med varandra. Se till att speakern tar tiden för uppvärmningen. Om spolning skall ske mellan grupperna kan poängdomarna gå till domarrummet och får inte heller nu diskutera tävlingen. När spolningen är klar kontrollerar du isen. Säg till poängdomarna att inta sina platser och kalla nästa grupps åkare till uppvärmning i 6 minuter. När sista åkaren har åkt bör domarna sitta kvar på sina platser tills åkarens poäng lästs upp av speakern, påminn domarna om detta då det kan kännas skönt att resa på sig och skynda sig till pausrummet för att värma sig. Detta för att visa respekt för åkarna. 21

22 Resultat När samtliga åkare i tävlingen har genomfört sina program får du resultatet av sekretariatet. Du ska godkänna resultatet med din underskrift innan resultatet publiceras, detta gäller slutresultat. Protester/korrigering av resultat 1. Rättighet att lämna protester 122 Protester mot förmodade regelbrott kan göras endast enligt de begränsningar som anges i ISU General Regulations, Rule 123, p 1, 2, 3 och 4. Protester ska inlämnas skriftligt till skiljedomaren inom den stipulerade tiden. Samtidigt som protesten lämnas in ska 750 kr deponeras hos skiljedomaren. Om protesten är framgångsrik betalas avgiften tillbaka, annars ska skiljedomaren inom sju (7) dagar vidarebefordra beloppet till Förbundet. Skiljedomaren beslutar om samtliga protester. 2. Personer som har rätt att lämna protest Protester får lämnas endast: a) Av tävlande åkare (lagkaptener i Synkro), eller lagledare som anmälts/ackrediterats för berörd tävling b) Med godkännande av sådan/a åkare eller lagledare, av representant för tävlingsarrangören eller av officiell representant för det förbund eller den förening som anmält åkare. 3. Tidsgränser a) Protester angående en åkares behörighet att delta måste inlämnas innan tävlingen startar. b) Protester angående sammansättningen av domarpanel eller teknisk panel måste lämnas senast 1 timme efter annonsering. c) Övriga protester förutom i d) nedan måste inlämnas omedelbart, dock senast trettio (30) minuter efter tävlingens avslutande. d) Protester angående felaktig matematisk beräkning får inlämnas senast inom 24 timmar efter tävlingens avslutande. 4. Begränsningar I linje med allmänt accepterade internationella principer för idrott, enligt vilka så kallade "field of play decisions" inte är föremål för korrigering och/eller granskning, är den poäng som en deltagare uppnått i ett segment av en tävling slutgiltig när beslutet som fattats av de tekniska funktionärerna offentliggörs av den officiella tävlingsspeakern och/eller visas på tävlingens resultatskärm eller videoskärm. Följaktligen gäller följande restriktioner för protester: a) Inga protester angående skiljedomarens, domarnas eller tekniska panelens bedömningar av åkarens prestation är tillåtna. 22

23 b) Protester angående resultat tillåts endast vid felaktig matematisk beräkning. En felaktig identifiering av ett element eller svårighetsgrad är inte ett matematiskt fel, även om det resulterar i en lägre eller högre poäng. c) Skiljedomarens rätt att korrigera fel Som undantag till grundreglerna ovan, ska skiljedomaren korrigera felaktigheter även om ingen protest har lämnats in, om hen får kännedom om: i. Innan medaljceremonin påbörjas (eller innan den officiella publiceringen av resultatet om ingen medaljceremoni genomförs), att det inträffat en felaktig inmatning av dataoperatören, förutsatt att tekniska kontrollanten och båda tekniska specialisterna håller med om att det var ett inmatningsfel. ii. Inom 24 timmar efter medaljceremonin, att en felaktig matematisk beräkning inträffat, förutsatt att tekniska kontrollanten och båda tekniska specialisterna håller med om att det var en sådan felaktig beräkning. Om en sådan korrigering medför ändring av slutliga placeringar ska medaljer och/eller priser fördelas om i enlighet med det nya resultatet, d) Om en situation i punkt a) c) ovan uppstår, ska skiljedomaren avge en kort rapport som, om det handlar om en situation i c) i. eller ii., måste signeras av samtliga medlemmar i den tekniska panelen. 5. Skiljedomarens beslut a) Skiljedomaren ska besluta om protesten så snart som möjligt och lämna ett skriftligt beslut till den person som lämnade protesten. Kopia av protest och beslut ska skickas till Förbundet. b) Om en protest lämnats efter tidsgränsen eller inte är tillåten enligt reglerna ska skiljedomaren avslå protesten skriftligt med hänvisning till aktuell regel. c) Skiljedomarens beslut angående en protest är slutligt och kan inte överklagas, förutom med undantag av de fall som specificeras i 123. d) Skiljedomaren kan besluta att officiellt informera publiken om inkomna protester och i så fall även sitt beslut angående protesten. Sådan information ska om möjligt göras senast inom trettio (30) minuter efter att den aktuella tävlingen avslutats. 6. Överklagande a) Beslut angående en protest kan överklagas till förbundsstyrelsen endast när beslutet rör åkares amatörstatus, felaktig matematisk beräkning av resultat eller sammansättningen av domarpanel/teknisk panel och endast om ISU:s eller Förbundets regelverk i de frågorna har överträtts. 23

24 b) Överklagande av skiljedomarens beslut måste göras till förbundsstyrelsen senast inom trettio (30) dagar efter att beslutet meddelats av skiljedomaren. c) Överklaganden har ingen inhiberande effekt avseende beslutet. d) Överklagande får endast göras av de personer som har rätt att lämna en protest enligt punkt 2 i denna paragraf. Straffavgifter och andra tävlingsbestraffningar 125 Förutom annan tävlingsbestraffning som föreskrivs i dessa Tävlings- och uppvisningsregler, får den som bryter mot vad som föreskrivs ådömas en straffavgift med som mest kr. Beslut fattas av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens beslut får, inom fjorton (14) dagar från beslutets meddelande överklagas hos RIN. Utövare, tränare, ledare eller funktionär som uppträder olämpligt under eller i samband med tävling eller uppvisning, får av skiljedomaren avvisas från tävlingsplatsen, som i detta avseende definieras som området runt isrinken på samma nivå som isen. Den som avvisas får under resterande del av tävlingen eller uppvisningen endast vistas på arenans läktare utan rätt att agera i den funktion han annars haft. Skiljedomarens beslut får inte överklagas. Allvarligare förseelser kan också föranleda en anmälan till bestraffning enligt 14 kap. RF:s stadgar. 24

25 Prisutdelning Tävlingsledningen förbereder för prisutdelningen. Vid mästerskap, elitseriefinal och SKF-Trofén ska följande personer vara närvarande på isen: - Eventuell inbjuden prisutdelare, ex förbundsordförande, kommunrepresentant etc. - Tävlingsledaren - Tekniska kontrollanten - Skiljedomaren - Funktionär som hjälper prisutdelaren Kontrollera att speakern har en korrekt resultatlista. Elitserie- och A-tävling Prisutdelning sker endast för åkare som placeras 1 3. Samtliga deltagare erhåller minnesplakett eller motsvarande i Kiss & Cry efter avslutad friåkning. Placering 1 3 i varje klass ska erhålla ett större pris såsom pokal eller medalj. Det rekommenderas att prisutdelning sker så nära efter att klassen åkt färdigt som möjligt. Klubb- och stjärntävling I samband med stjärntävlingar och klubbtävlingar kan prisutdelning genomföras. Placering 1 3 kallas fram för att ta emot pris på prispall eller liknande. Övriga deltagare kallas fram i grupp, utan namnupprop, för att ta emot sina pris. På dessa tävlingar ska pallplaceringar inte erhålla medalj utan annat typ av pris. För stjärntävlingar utan resultat kallas samtliga deltagare i klassen fram i grupp utan namnupprop för att ta emot pris. Protokoll Slutresultaten skall anslås så fort de är signerade av skiljedomaren. Läs gärna igenom anvisningar för utskrifter (Lathund för utskrifter under tävling) som finns på förbundets hemsida under respektive tävlingstyp för arrangörer. Efter avslutad tävling ska arrangören sammanställa ett resultatprotokoll. Hjälpverktyg för detta har arrangören i ClubComp och StarComp. Resultatprotokollet skall innehålla: Sammanfattning per tävlingsklass (deltagare, faktorer, iskvalitet) Teknisk panel + domarpanel Slutresultat Resultat för kortprogrammet Detaljer för kortprogrammet per åkare/par/lag Resultat för friåkningen 25

26 Detaljer för friåkningen per åkare/par/lag Protokollet ska publiceras på arrangörens hemsida och information om att protokollet är publicerat ska skickas via e-post till deltagande föreningar och tekniska funktionärer. 26

27 Guide för domarmöte efter tävling Enligt reglerna är det skiljedomarens skyldighet att tillsammans med den tekniska kontrollanten (TC) hålla ett domarmöte, Round Table Discussion (RTD), direkt i anslutning till avslutad tävling ( 305). Mötet ska ha en tydlig struktur, genomföras i en konstruktiv anda och hållas så kortfattat som möjligt. Förbered detta möte noggrant och bestäm dig före mötet vilka av nedanstående delar du vill lägga tyngden på. Diskutera tillsammans med TC vilka diskussionsämnen som är aktuella att uppmärksamma utifrån tävlingen. Skiljedomaren leder diskussionen med stöd av TC. Inga andra funktionärer än domare, skiljedomare och TC ska närvara vid RTD. Planering Förbered dig inför detta möte genom att efter varje tävlingsdel gå igenom dina egna poäng (både GOE och PC). Studera Judges Details (GOE och PC). Identifiera problem och frågeställningar och gör anteckningar så att du vet vad du vill ta upp till diskussion. Förbered muntliga frågor/diskussionspunkter utifrån agendan nedan. Viktigt för dig som skiljedomare att tänka på: Kontrollera att du har alla papper i ordning inför mötet. Ha alla regler, guidelines och aktuella Communications tillgängliga vid eventuella frågor. Inled gärna med att berätta om hur mötets agenda ser ut, hur du tänkt lägga upp mötet. På så vis får alla en chans att sortera sina papper efter samma ordning som du. Se Agenda nedan som skiljedomare ska följa. Låt alla domare delta aktivt i diskussionerna. Uppmuntra till en rättfram och öppen dialog, men tänk på att gå in och bryta diskussioner som svävar ut för mycket. Ge domaren vägledning i sitt sätt att tänka om det behövs. Förlöjliga eller nedvärdera aldrig någon domare. En domare ska inte åka från mötet och känna sig mycket otillfredsställd och misslyckad. Stärk domare som gjort misstag genom uppmuntrande kommentarer. All kritik som framförs ska vara konstruktiv. Du har som skiljedomare ett stort ansvar gentemot domarna i panelen. Påminn gärna att domarmötet ska ses som ett tillfälle för reflektion och frågeställningar, ett utmärkt sätt att utbyta erfarenheter och kunskaper, där mer erfarna domare ska stötta och dela med sig med erfarenheter från tidigare tävlingar. Sträva efter att RTD blir konstruktivt, informativt och ett lärotillfälle. 27

28 Försäkra dig om att detta möte är konstruktivt och informativt genom att diskutera den allmänna standarden på åkarna, styrkor, svagheter och trender. Var uppmärksam på tiden, någon domare kanske måste åka hem, döma någon annan kategori eller delta i något annat domarmöte. Dela med dig av dina egna erfarenheter och kunskaper till domarna. Även på mindre tävlingar är det viktigt att samla domarna till ett domarmöte efter tävlingen. Det är mycket otillfredsställande att åka från en tävling utan att ha kunnat diskutera bedömningen efteråt. Om man skall lära sig och utvecklas som domare är detta oerhört viktigt. Detta är en skyldighet som en skiljedomare har! Om tävlingen hålls under tre dagar och en grupp har tävlat färdigt under andra dagen kan det vara lämpligt att ha domarmöte för denna grupp innan resten av tävlingen är färdig. Glöm inte att tacka domarna för ett gott arbete. De är förmodligen lika trötta som du själv. 28

29 Agenda för Round Table Discussion Om provdomare finns med vid tävlingen, glöm inte att inkludera dessa i RTD då mötet är ett mycket viktigt lärtillfälle där provdomare kan lyssna och ta in kunskap från mer erfarna domare. Tänk på att provdomare kan känna sig osäkra och nervösa inför RTD och ska därför inte tvingas att vara aktiva i diskussionen med egna åsikter. Efter mötet är det viktigt att ge provdomaren tid att själv reflektera över sin egen insats och bedömning av tävlingen. Läs gärna igenom Riktlinjer för skiljedomare med provdomare och glöm inte att du som skiljedomare har som ansvar att ge relevant återkoppling till provdomaren samt besked om provbedömningen är godkänd eller ej godkänd. 1. Inledning a) Välkomna domarna till mötet på ett personligt och avslappnat sätt för att skapa en trevlig atmosfär. b) Kommentera positivt om bedömningarna i helhet och tacka för allas insats under tävlingen. c) Påminn gärna att domarmötet ska ses som ett tillfälle för reflektion och frågeställningar, ett utmärkt sätt att utbyta erfarenheter och kunskaper, där mer erfarna domare ska stötta och dela med sig med erfarenheter från tidigare tävlingar. Strävan är att RTD blir konstruktivt, informativt och ett lärotillfälle. d) Berätta om hur mötets agenda ser ut, hur du tänkt lägga upp mötet. På så vis får alla en chans att sortera sina papper efter samma ordning som du. 2. Generella kommentarer a) Ge utrymme för generella kommentarer om bedömningen under aktuell tävling. Allmän standard på åkarna. b) TC ger generella kommenterar angående den tekniska bedömningen. 3. GOE a) Hitta exempel på element med för hög GOE. b) Ge exempel på element med för låg GOE. c) Hur har skalan använts i förhållande till åkarnas prestationer? d) Vid större tävlingar, ta gärna hjälp av inspelningar från tävlingen. e) Diskussion med TC med eventuella frågor från domarpanelen angående bedömning av element, eller eventuella påpekanden från TC angående domarpanelens bedömning av element. 4. Programkomponenter a) Välj ut exempel där skillnader i programkomponenter kan bidra till en intressant och lärande diskussion. 29