Arv innebär att man skapar en ny klass (subklass) utifrån en redan existerande klass (superklass, basklass).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arv innebär att man skapar en ny klass (subklass) utifrån en redan existerande klass (superklass, basklass)."

Transkript

1 3 Arv och gränssnitt 3.1 Vad innebär arv? Ett objektorienterat språk bygger på att programmeraren ges möjligheten att modellera verkligheten med hjälp av objekt. Objekt låter sig definieras i form av klasser. Liksom i de flesta objektorienterade språk så tillåter även Java att klasser definieras utifrån andra klasser. Det är detta som är arv. Arv innebär att man skapar en ny klass (subklass) utifrån en redan existerande klass (superklass, basklass). I en objektorienterad terminologi kan vi därför påstå att bilar, motorcyklar, traktorer, grävskopor och bulldozer är olika typer av motorfordon. Motorfordon utgör således en superklass till de andra fordonen vilka i sin tur är subklasser till motorfordon. Varje subklass ärver superklassens egenskaper (fält) och beteende (metoder). Normalt lägger man dock till nya egenskaper (nya fält) och utökar beteendet (nya metoder). För att dra en parallell till exemplet ovan så har en grävskopa bl a en metod för att kunna gräva, detta utgör då ett utökat beteende i förhållande till superklassen motorfordon som inte har detta beteende. Subklasser kan också omdefiniera superklassens egenskaper och beteende, detta är en viktig mekanism vid arv. För att återgå till exemplet så har alla motorfordon ett inbyggt beteende - att kunna köra framåt. När du som användare av en motorcykel vill köra framåt vrider du på styrets gashandtag med handen, vill du åstadkomma samma effekt med en bil trycker du på gaspedalen med foten. I detta ligger en viktig skillnad. För att kunna använda beteendet att köra framåt hos olika typer (subklasser) av motorfordon framåt så krävs att detta beteende implementeras på olika sätt för olika subklasser av motorfordon. Subklasser tillhandahåller specialiserade beteenden med utgångspunkt i de gemensamma element som ges av superklassen. Ett bra sätt för att avgöra om ett arv är lämpligt eller inte är att sätta samman påståendet: "Subklassen är en/ett superklass ". Om påståendet är jakande så är arvet sannolikt motiverat annars inte. Ett undantag skulle givetvis kunna uppträda om man idkat dålig namnsättning på klasserna. Arv bidrar bl a till att skapa en relation (är en/ett) mellan klasserna. att kunna återanvända kod (klasser). Detta är speciellt påtagligt i Java då språket innehåller massor med fördefinierade klasser och gränssnitt. (Javas API) modularisering genom att strukturera program i generell och specialiserad kod. att det blir lättare att underhålla mjukvaran. att det blir lättare att vidareutveckla mjukvaran.

2 3.2 Syntax vid arv I Java kan man endast ärva från en superklass (enkelt arv). Dock kan man samtidigt ärva ett godtyckligt antal s.k. gränssnitt (interface). Arv av en superklass indikeras med nyckelordet extends och arv av gränssnitt indikeras med nyckelordet implements. [public] [abstract final] class <ClassName> [extends SuperClass] [implements InterfaceList] { [Constructors] // initialiseringsmetod(er) [Fields] // Fält [Methods] // och metoder }// i godtycklig ordning Nyckelorden abstract och final betyder att klassen inte kan instansieras och att den inte kan ärvas respektive. Mer information om abstrakta klasser finns i avsnittet Abstrakta klasser. Om man inte anger något arv (dvs. extends saknas) så kommer ändå klassen som deklareras att ärva automatiskt från klassen Object, vilken är en fördefinierad klass i Java som innehåller en del generella metoder som alla klasser skall ha. 3.3 Generella åtkomstregler Vad gäller kontroll av åtkomst så finns public, protected, private och default = "åtkomst inom paketet att tillgå. För att använda sig av default-åtkomst så utelämnar man åtkomstmodifieraren. Konstruktorer, fält och metoder kan använda sig av alla accessdeklarationer medan klasser endast kan använda sig av public och default. default ( paket åtkomst ): Åtkomsten som man får om man inte anger någon åtkomstmodifierare ger full tillgänglighet inom eget paket men ingen åtkomst utanför. public: Klasser, interface och medlemmar som är publika är åtkomliga överallt förutsatt att paketet där de deklareras har importeras. Dock är publika medlemmar som ligger i en klass som endast har default-åtkomst normalt inte åtkomliga utanför det paketet där de är deklarerade. private: Medlemmar som är privata är endast åtkomliga inom den egna klassen. protected: Medlemmar som har skyddad åtkomst är fullt tillgängliga inom eget paket.

3 3.4 Åtkomstregler vid arv Klasser måste vara publika för att kunna ärvas av klasser i andra paket. Har klassen default-åtkomst så kan den bara ärvas inom eget paket. I en subklass ärvs alla medlemmar av superklassen med de restriktioner som åtkomstmodifierarna i superklassen sätter. Medlemmar som är public nedärvs som public. Samma sak gäller även för de medlemmar som är protected. Det som är intressant med medlemmar som har åtkomstmodifieraren protected är att dessa nedärvs även av subklasser som tillhör ett annat paket. M a o medlemmar med skyddad åtkomst (protected) i en publik klass vilken ärvs av klasser i andra paket nedärvs inom dessa subklasser. Vid arv så frångås alltså åtkomstmodifieraren protected sin generella restriktion att gälla endast inom det egna paketet. Vill man att en medlem av en klass endast skall kunna ärvas inom det egna paketet använder man default-åtkomst. Medlemmar som är private är inte åtkomliga ens för subklasser. Ett ord om private-medlemmar som inte ärvs. I litteraturen anges ofta att de medlemmar som är private inte nedärvs. Detta är en sanning med modifikation. En superklass är alltid en delmängd av en subklass, detta betyder att subklassen faktiskt består av hela superklassen (inklusive de medlemmar som är private) med eventuellt utökade egenskaper och beteenden. Det enda som åtkomstmodifieraren private egentligen åstadkommer är an accessrestriktion. 3.5 Konstruktorer vid arv Konstruktorer ärvs inte. Om ett objekt instansieras utifrån en subklass så kommer denna att anropa superklassens konstruktor, om superklassen i sin tur är en subklass till en annan klass så kommer denna att anropa dess konstruktor o s v. Eftersom en arvshierarki kan vara hur djup som helst så kommer den konstruktor som ingår i den "överst liggande" superklassen att exekvera först. Konstruktorn för den klass man instansierar ett objekt utav kommer att exekvera sist. Om man inte deklarerar någon konstruktor explicit så skapas en defaultkonstruktor som endast anropar en defaultkonstruktor i superklassen. En defaultkonstruktor innehåller endast satsen: super(); Om en superklass har en explicit deklarerad konstruktor som skiljer sig från defaultkonstruktorn, så måste denna också explicit anropas med en super-sats i subklassens konstruktor. Om superklassen har flera konstruktorer så måste åtminstone en av dem anropas explicit såvida inte en av dem är defaultkonstruktorn. Denna kan då anropas automatiskt av subklassen.

4 Om en konstruktor initialiserar en variabel så överrider det eventuell initialisering i variabeldeklarationen. 3.6 Utökning och modifiering av beteende I Java finns det tre viktiga begrepp som har att göra med hur man kan utöka och modifiera en klass. Dessa begrepp är gömma (hide) omdefiniera (redefine) även kallat överrida (override) överlagra (overload) Man kan gömma fält och klassmetoder. Att gömma fält innebär att man i subklassen deklarerar fält med samma namn som finns i superklassen. Då har man gömt superklassens fält. Att gömma en klassmetod innebär att man i subklassen deklarerar en klassmetod med samma returtyp, namn och parametrar som i superklassen, men med en annan implementation. Fält och klassmetoder kan endast gömmas, de kan inte omdefinieras eller tas bort. Man kan omdefiniera instansmetoder. Att omdefiniera en instansmetod innebär att man i subklassen deklarerar en instansmetod med samma returtyp, namn och parametrar som i superklassen, men med en annan implementering. Man kan överlagra metoder. Att överlagra metoder (klassmetoder och instansmetoder) innebär att man deklarerar ytterligare metoder med samma namn som en befintlig metod, men med andra parametrar och annan implementering. Överlagring kan göras både av ärvda metoder (rekommenderas ej!) och egna metoder. 3.7 Gömmande av fält och klassmetoder Det som kännetecknar gömmande är att det som gömts fortfarande finns kvar i den meningen att åtkomst fortfarande är möjlig enligt deklarerade åtkomst regler. För att komma åt en instansvariabel som gömts kan man använda en referensvariabel av superklassens typ eller göra en explicit typecast. Detta gäller även för klassvariabler och klassmetoder, dock kan dessa givetvis också accessas direkt utan att något objekt existerar. Antag att vi har en gömd instansvariabel storlek, en gömd klassvariabel maxstorlek och en gömd klassmetod AndraMaxStorlek() som ursprungligen deklarerats i klassen Bild, men som gömts av subklassen Foto. Vi befinner oss i en tredje klass som har åtkomst till klasserna Bild och Foto och vi har en referensvariabel aktuelltfoto av klasstypen Foto som refererar till ett objekt av klassen Foto. Då kan vi komma åt de gömda sakerna på följande sätt:

5 Anrop av det nya: Anrop av det gömda: Bild aktuellbild = (Bild)aktuelltFoto; int s = aktuelltfoto.storlek; int s = aktuellbild.storlek; int ms = Foto.maxStorlek int ms = Bild.maxStorlek; Foto.andraMaxStorlek(); Bild.andraMaxStorlek(); Regler vid gömning Fält: Fält som gömmer behöver inte ha samma typ som det gömda fältet. En instansvariabel kan gömma en klassvariabel och tvärtom. Gömmande av fält bör undvikas eftersom det lätt leder till svårbegripliga program där man lätt blandar ihop olika variabler med samma namn. Oftast går det inte att motivera gömmande av fält, detta brukar oftast tyda på att den som gjort det tror att gömmandet omdefinierar superklassens fält vilket det inte gör. Metoder: En klassmetod kan ej gömma en instansmetod, ej heller kan en instansmetod gömma en klassmetod eftersom detta skulle innebära att man försöker omdefiniera en klassmetod vilket inte är tillåtet. Returtyp och argument måste vara samma för den metod som gömmer som för originalet och undantag som kastas måste överensstämma. Accessen till den gömmande medlemmen måste vara större än eller lika med accessen till originalet. 3.8 Omdefinition av instansmetoder Det som kännetecknar omdefinition är att den omdefinierade metoden (gamla metoden) inte finns kvar i den meningen att den är oåtkomlig från utsidan av klassen. Den gamla metoden är dock fortfarande åtkomlig inom klassen. Detta för att möjliggöra att den omdefinierande metoden (nya metoden) ska kunna använda den gamla metodens implementation om den vill. Anrop till den gamla metoden sker med hjälp av super: super.gammalmetod(); Det är viktigt att betydelsen av en metod bibehålls vid omdefinition. I annat fall får man svårhanterliga program Regler vid omdefinition Endast instansmetoder kan omdefinieras. En instansmetod kan inte omdefiniera en klassmetod.

6 Omdefinierade metoder måste ha samma signatur (dvs. samma namn och parametrar) och samma returtyp som originalet i superklassen. Dessutom måste exakt samma undantag deklareras i throws-satsen. Utifrån kommer man alltid att anropa de omdefinierade metoderna på ett objekt oavsett om man sätter referenstypen till subklassen eller superklassen. Konstruktorn ärvs inte och kan således inte omdefinieras. Metoder som är final kan inte omdefinieras. Metoder som är private kan aldrig omdefinieras. Accessrättigheterna för det som omdefinieras/göms måste vara lika eller större än för det som göms. 3.9 Överlagring av metoder Överlagring och omdefiniering sker var för sig i Java. Detta är en skillnad mellan Java och C++. Överlagrade metoder måste ha samma namn och måste ha olika parametrar samt kan ha olika returtyp. Throws-satserna kan vara olika, dvs. olika undantag kan kastas. Vid ett anrop till överlagrade metoder så bestäms vilken metod man ska ta genom att titta på metodernas signatur (dvs. namn och parametrar). Returtypen kan som sagt vara olika mellan de överlagrade metoderna. Överlagrade metoder som ärvs kan omdefinieras var och en för sig. De metoder som inte omdefinieras ärvs som de är. Ärvda metoder bör dock överhuvudtaget inte överlagras eftersom det leder till svårläst kod. Omdefinierade metoder kan överlagras, men detta bör undvikas Objektreferenser i samband med arv Fall 1: konvertering av objektreferenser uppåt i arvshierarkin. Om man har en objektreferens till ett objekt av en subklass, så kan denna objektreferens användas i alla sammanhang där en referens till någon av klassens superklasser kan användas. Det sker en implicit typkonvertering (cast) i detta fall då man går uppåt i arvshierarkin. Fall 2: konvertering av objektreferenser nedåt i arvshierarkin. En motsatt situation är om man har en referensvariabel som är typad för en superklass, men som innehåller ett referensvärde till en subklass, och man vill tilldela detta referensvärde till en annan referensvariabel som är typad för subklassen. I detta fall måste man göra en explicit cast, och då bör man först testa med instanceof-operatorn för att försäkra sig om att cast:en är möjlig att göra.

7 Sådana explicita casts nedåt i arvshierarkin enligt fall 2 bör man försöka undvika. Ofta leder dessa typkonverteringar till att man lyckas generera ett ClassCastException, detta är också ett fel som uppstår under exekvering, varför risken finns att man kraschar sitt program. Situationer där man kan frestas till detta går ofta att lösa med polymorfism om man från början tänker på det Polymorfism Polymorfism är en hörnsten i objektorienterad programmering. Det betyder många former. I Java har alla metoder automatiskt stöd för polymorfism och det krävs inte något speciellt nyckelord för att beskriva att en metod skall ha möjligheten att vara polymorf. Den stora fördelen med polymorfism är att programmeraren inte behöver bry sig om att kontrollera typer, systemet sköter detta. Polymorfism kan realiseras på olika sätt för olika programmeringsspråk och kan därför ges olika innebörder rent praktiskt. I Java har polymorfism implementerats med s.k. dynamisk bindning, det som är dynamiskt är typbestämmandet av ett objekt. Typen för ett objekt kan alltså avgöras under exekvering. Vad är nu detta bra för? Detta är bra p g a att "rätt" metod kan anropas "automatiskt". I Java utnyttjas polymorfism vid arv (liksom i de flesta objektorienterade språk). Rectangle void draw(); double area(); ColourRectangle void draw(); Color getcolor(); ImageRectangle void draw(); void rotate(); VideoRectangle void play(); void stop(); I figuren ovan ses en arvshierarki där vi har tre subklasser av superklassen Rectangle. Polymorfism bygger på att vi i subklasserna omdefinierar metoder som ärvs av

8 superklassen. Som ses av figuren ovan så omdefinierar två av subklasserna superklassens draw() - metod. Fördelen med detta är att jag kan skapa en referensvariabel till superklassen Rectangle och tilldela denna ett objekt av en subklass. Rectangle cr = new ColorRectangle( ); cr.draw(); Trots att cr är deklarerad som en referensvariabel till superklassen Rectangle så kommer anropet till dess draw() - metod att innebära ett anrop till den draw() - metod som finns implementerad i klassen ColorRectangle. Detta p g a att objektet som tilldelats referensvariabeln cr typbestämms vid exekvering. public void handlerectangle (Rectangle r) { r.draw(); } Metoden handlerectangle demonstrerar ytterligare nyttan med polymorfism då denna kan anropas med alla objekt av typen Rectangle eller subklasser härav som argument. Om metoden anropas med en subklass som ej har omdefinierat metoden draw() så kommer superklassens metod att anropas. Obs! Endast metoder som deklarerats i superklassen kan anropas på detta sätt: r.rotate(); går inte! 3.12 Abstrakta klasser och metoder En önskvärd egenskap att ha hos en generell basklass är att kunna definiera metoder som saknar implementation. Antag att vi har en basklass Figur, vi vet att vi vill ha en metod rita(), men det är meningslöst att försöka implementera denna då vi inte vet vad för sorts figur som skall ritas. Om vi däremot gör en subklass Kvadrat till Figur så kan vi ge metoden rita() en implementation eftersom vi vet exakt hur en kvadrat skall ritas. Genom att inte ge någon implementation av metoden rita() i klassen Figur vill vi tvinga alla subklasser att implementera denna. De metoder som saknar implementation och bara innehåller namn, returtyp och parametrar deklareras som abstrakta.

9 En klass som innehåller en eller flera abstrakta metoder måste deklareras som abstrakt. Klasser och metoder deklareras som abstrakta med hjälp av nyckelordet abstract. En abstrakt klass kan inte instansieras (eftersom den helt eller delvis saknar exekverbar kod), det förutsätts att den ärvs och att subklassen implementerar de metoder som är abstrakta. Att deklarera en abstrakt metod är ett sätt att tvinga en subklass att tillhandahålla en implementation av metoden. Om subklassen inte tillhandahåller en implementation av alla abstrakta metoder i superklassen så måste även subklassen deklareras som abstrakt. En klass kan deklareras som abstrakt även om full implementering finns av alla metoder, men en sådan klass går trots detta inte att instansiera. En abstrakt klass kan lämpligen användas när man vill ha en generell basklass, och det inte är möjligt att ge en generell implementation av alla samtliga metoder. (Om samtliga metoder måste göras abstrakta så är det sannolikt bättre att använda gränssnitt.) 3.13 Gränssnitt (Interface) Gränssnitt kan endast innehålla abstrakta metoder och konstanter. Gränssnitt tillämpas typiskt på så sätt att man definierar ett gränssnitt för varje typisk egenskap som man vill ge en klass, t.ex. Cloneable, Drawable, Storeable,. Gränssnittet definierar signatur och returtyp för alla metoder som behövs för egenskapen ifråga, men ingen implementering. En klass som vill ha en sådan egenskap måste då implementera motsvarande gränssnitt. Java tillåter att ett godtyckligt antal gränssnitt implementeras i en klass (multipelt arv av gränssnitt), så att man kan ge en klass många olika egenskaper. En klass kan alltså samtidigt ärva högst en klass men ett godtyckligt antal gränssnitt. En klass som implementerar ett gränssnitt måste implementera samtliga metoder i gränssnittet. En referensvariabel vars typ är en gränssnittstyp kan användas för att referera till alla objekt som implementerar gränssnittstypen ifråga. Ett gränssnitt kan ärva ett eller flera gränssnitt, så att man kan bygga upp gränssnitt hierarkiskt.

10 3.14 Gränssnittsdeklaration [public] interface <InterfaceName> [extends SuperInterfaceList] { //Konstantdeklarationer <Typ> <Konstantnamn>=<värde>[,<Konstantnamn>=<värde>]; } //Deklaration av abstrakta metoder <ReturTyp> <Metodnamn> ( [Formella parametrar] ) [throws Exceptionklasser]; Nyckelordet extends anger arv. Ett obegränsat antal superinterface kan ärvas. Klasser kan inte ärvas av gränssnitt. Alla medlemmar (konstanter och metoder) i ett interface har implicit åtkomsten public, och är åtkomliga i vilket paket som helst förutsatt att interfacet har åtkomsten public. Alla konstanter är implicit public, static och final. Dessa modifierare ska alltså inte anges. Alla metoder är implicit public och abstract. Dessa modifierare ska heller inte anges Skillnader mellan arv och gränssnitt När man ärver en klass ärver man både en specifikation och en implementation, såvida inte klassen är helt abstrakt. När man implementerar ett gränssnitt så ärver man endast en specifikation. Varför kan man inte använda en helt abstrakt klass lika väl som ett gränssnitt? Arv bör användas då ett verksamhetsmässigt släktskap mellan klasser råder. Om ett sådant finns så är det osannolikt att en generell basklass inte kan tillhandahålla någon implementation alls. Gränssnitt används för generella, ofta tekniska egenskaper som många orelaterade klasser ska kunna stödja, ett gränssnitt kan jämföras med ett protokoll. Ett gränssnitt påtvingar inte en klass ett släktskap. Exempel på gränssnitt är Storeable, Drawable, Sendable, Observable etc. Om många klasser använder ett visst gränssnitt och implementationen i klasserna är någorlunda lika så måste detta gränssnitts implementation upprepas i alla klasser. Detta är inte i enlighet med objektorienteringens filosofi, att skapa återanvändbar kod. Lösningen är att koden för att implementera gränssnittet läggs i en egen klass, och alla andra klasser som behöver detta gränssnitt skapar ett objekt av denna klass. När en metod i gränssnittet anropas så vidarebefordras

11 denna begäran till implementationsobjektet som då hanterar anropet. Denna teknik kallas delegering. Rent praktiskt så är gränssnitt också ett sätt att ge en klass fler utökade egenskaper och beteenden än vad som kan ges med ett enkelt arv. Ytterligare en skillnad som är viktig är att arvshierarkin för ett gränssnitt och arvshierarkin för en klass är oberoende. Klasser som implementerar samma gränssnitt kan men behöver inte ha ett släktskap. Detta är en viktig skillnad i jämförelse med multipelt arv, vilket påtvingar ett släktskap Inre klasser Det är tillåtet i Java att deklarera klasser (s.k. inre klasser) inuti klasser. De inre klasserna ligger alltså inbäddade i en annan klass och har ingen egen fil. Sådana inre klasser är bara åtkomliga inuti den klass de ligger i. Där kan den inre klassen instansieras. En inre klass kan implementera gränssnitt och ärva andra klasser på samma sätt som vanliga klasser. Inre klasser ska användas endast till tydligt avgränsade uppgifter som endast berör den klass de ligger i. Exempel på sådana uppgifter är implementering av gränssnitt eller händelselyssnare. En inre klass kan definieras direkt efter new-satsen där den instansieras. Detta kallas "inline" definition. Klasser som behöver användas på många ställen i en applikation ska inte vara inre klasser.

"Är en"-relation. "Har en"-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde

Är en-relation. Har en-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde Föreläsning 7 "Har en"-relation Arv "Har en" "Är en" Superklassen Object Överskuggning Fordonsexempel Seminarium 2 Relevanta uppgifter Uppgift 31 I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde följande

Läs mer

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel Objekt Instansvariabler Instansmetoder Klassvariabler Klassmetoder Inkapsling Föreläsning 6 Vad är ett objekt? Ett objekt har egenskaper, som kallas för objektets attribut Egenskaperna beskriver tillsammans

Läs mer

Klasshierarkier - repetition

Klasshierarkier - repetition Klasshierarkier - repetition Klasser kan byggas på redan denierade klasser, egna och/eller färdigskrivna, genom: I att klassobjekt används som attribut (instansvariabler): har-relation. Exempel: traksystemet

Läs mer

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Klasser En klass är en mall för hur man ska beskriva på något. Antag att vi har en klass, Bil. Den klassen innehåller en lista på

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Arv. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 42

Programmering i C++ EDA623 Arv. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 42 Programmering i C++ EDA623 Arv EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 42 Arv Innehåll Härledda klasser Konstruktorer och destruktorer vid arv Tillgänglighet Polymorfism och dynamisk bindning Abstrakta klasser

Läs mer

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language

Läs mer

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a.

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a. Översikt UML Sekvensdiagram (dynamic structure) Informationsflöde genom programmet Användningsfall (use cases) Aktörers interaktion med systemet Paketdiagram Beroenden mellan paket abstrakta klasser Multipel

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling. EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33

Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling. EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33 Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33 Objektorienterad programutveckling Innehåll Grundläggande begrepp Relationer mellan objekt Grafisk representation

Läs mer

2I1049 Föreläsning 8. Grafiska gränssnitt i Java. AWT-komponenter. Grafiska gränssnitt, Java interface och händelsehantering

2I1049 Föreläsning 8. Grafiska gränssnitt i Java. AWT-komponenter. Grafiska gränssnitt, Java interface och händelsehantering 2I1049 Föreläsning 8 Grafiska gränssnitt, Java interface och händelsehantering 1 KTH-MI Peter Mozelius Grafiska gränssnitt i Java Efterfrågan på program med grafiskt gränssnitt har ökat avsevärt de senaste

Läs mer

Objekt-orienterad programmering. Klassbegreppet och C++ UML. UMLs fördelar

Objekt-orienterad programmering. Klassbegreppet och C++ UML. UMLs fördelar Klassbegreppet och C++ OOP UML Klasser och objekt i C++ Uppdelning i filer Attribut och metoder Inkappsling - åtkomst Klassattribut - objektattribut Objekt-orienterad programmering Att använda ett objektorienterat

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

Tentamen för TTIT71 Programmering 2007-01-10 kl. 08-12 Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet. Uppgift 1. (2 p)

Tentamen för TTIT71 Programmering 2007-01-10 kl. 08-12 Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet. Uppgift 1. (2 p) Tentamen för TTIT71 Programmering 2007-01-10 kl. 08-12 Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet Antal uppgifter: 6 Max: 32 poäng Betyg: 3:a 16 poäng, 4:a 24 poäng, 5:a 28 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras

Läs mer

Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen.

Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen. TT Kapitel 3. Husdjur & Fisk Javaklasser Translation by Leif Lourié Java program består av klasser som beskriver saker (objekt) som finns på riktigt. Även om det finns många olika sätt att skriva program

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Objektorienterad programmering (OOP) Föreläsning 15 & 16. Klasser för olika slags fordon. Klasser och objekt

Objektorienterad programmering (OOP) Föreläsning 15 & 16. Klasser för olika slags fordon. Klasser och objekt Föreläsning 15 & 16 ARV Objektorienterad programmering (OOP) Idé: vi ser ett program som en modell av verkligheten Ursprung: Simula-67, Norsk regnesentral, 1960-talet Smalltalk-80: Xerox PARC, 1970-talet

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Lösningsförslag övning 2.

Lösningsförslag övning 2. Objektorienterad programmering, Z1 Lösningsförslag övning 2. Uppgift 1. public class SIUnits { public static double yardspermeter = 1.093613; public static double poundperkilo = 2.204623; public static

Läs mer

Java: kort introduktion. Trådar. Något om mutex, Dekkers algoritm och monitorer. Javas ("inbyggda monitor") synchronized.

Java: kort introduktion. Trådar. Något om mutex, Dekkers algoritm och monitorer. Javas (inbyggda monitor) synchronized. 2EMHNWRULHQWHUDG5HDOWLGVSURJUDPPHULQJ Java: kort introduktion. Trådar. Något om mutex, Dekkers algoritm och monitorer. Javas ("inbyggda monitor") synchronized. previous next Java Java är konstruerat på

Läs mer

Introduktion. Lagom är bäst. OO eller ej? TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 7 Objektorienterad design, tips och råd

Introduktion. Lagom är bäst. OO eller ej? TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 7 Objektorienterad design, tips och råd Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 7 Objektorienterad design, tips och råd Vi har diskuterat vilka möjligheter till OO som erbjuds i C++. Vilka vill vi använda och varför? Allt har användningsområden

Läs mer

TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2

TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2 TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2 Pelle Evensen, Daniel Wetterbro 5 november 2009 Sammanfattning Denna vecka ska vi titta på abstrakta klasser kontra interface,

Läs mer

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel Programmeringsteknik för Bio1 och I1 Övning 2 Kort repetition Övningsgrupp 3 (Sal E33) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1310/

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Nedan skapar vi klassen Person innehållande datamedlemmar för förnamn, efternamn, ålder, längd och vikt:

Nedan skapar vi klassen Person innehållande datamedlemmar för förnamn, efternamn, ålder, längd och vikt: 8. Objektorientering Skälet till att C++ är ett av de mest använda programspråken är att det är objektorienterat. Detta bygger vidare på begreppet struct (ursprungligen från språket C som inte är objektorienterat),

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010824 TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET Datum : 010824 Tid : 9-15 Hjälpmedel : Inga Antal uppgifter : 7 Totalpoäng : 40 (halva poängtalet krävs normalt

Läs mer

PROV. 10 Uppräknade datatyper

PROV. 10 Uppräknade datatyper 10 10.1 10.2 Definition 10.3 Användning och regler 10.4 switch-satsen 10.5 Iteration över samtliga värden 10.6 Instansvariabler och instanstjänster 10.7 Värdespecifika implementationer 10.1 Hur ser vi

Läs mer

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan. Bankkonto - övning Övningar att göra efter lärardemostration. Filen bankkonto.zip innehåller ett projekt med klassen Bankkonto. Zippa upp denna fil och öppna projektet i BlueJ och skriv vidare på klassen

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 6. Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska metoder

Objektorienterad programmering Föreläsning 6. Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska metoder Objektorienterad programmering Föreläsning 6 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska

Läs mer

Ingenjörsfirman Stéen 2001-12-13 Java Sida 1 av 1

Ingenjörsfirman Stéen 2001-12-13 Java Sida 1 av 1 Java Sida 1 av 1 Java Mål och Syfte Målet med denna kurs i Java är att du direkt efteråt ska kunna börja utveckla dina första Javaapplikationer. Kursen ger dig många konkreta exempel på hur detta effektiva

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

PROV. 12 Egenskaper (provavsnitt)

PROV. 12 Egenskaper (provavsnitt) 12 Egenskaper (provavsnitt) 12.1 Egenskaper 12.2 Deklaration av egenskaper 12.3 Åtkomsttjänster för egenskaper 12.4 Åtkomsttjänster med genererade instansvariabler 12.5 Åtkomsttjänster med egna instansvariabelnamn

Läs mer

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye DD2310 Javaprogrammering för Pythonprogrammerare Johan Boye James Gosling pappa till Java Hej.java public class Hej { public static void main( String[] args ) { System.out.println( "Hej" ); Java basics

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Övningsuppgift. Bankkonton. Steg 2. Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402

Övningsuppgift. Bankkonton. Steg 2. Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402 Övningsuppgift Bankkonton Steg 2 Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402 Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering

Läs mer

Föreläsning 16 Arv. Jan Lönnberg 3.11.2011. T-106.1212 Grundkurs i programmering

Föreläsning 16 Arv. Jan Lönnberg 3.11.2011. T-106.1212 Grundkurs i programmering Föreläsning 16 Arv Grundkurs i programmering Jan Lönnberg Institutionen för datateknik -universitetets högskola för teknikvetenskaper 3.11.2011 Varför? I ett studieregister har vi både studenter och lärare.

Läs mer

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas.

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. .0.0 DIAGNOSTISKT PROV Tid Klockan 09.00-2.00 Hjälpmedel Inga Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. Rättning Tentamen omfattar 6 poäng Denna tentamen

Läs mer

Föreläsning 3. Arvsmekanismen. Typer och subtyper. Abstraction & Information Hiding. Nested Objects. Separation of concerns. Delegating responsibility

Föreläsning 3. Arvsmekanismen. Typer och subtyper. Abstraction & Information Hiding. Nested Objects. Separation of concerns. Delegating responsibility Föreläsning 3 Encapsulation UML Arvsmekanismen Composition Variabler och typer Typer och subtyper Distribution of Responsibility Message Passing Grundbegreppen i objektorienterad design Inheritance Encapsulation

Läs mer

TENTAMEN I PROGRAMMERING. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng

TENTAMEN I PROGRAMMERING. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng TENTAMEN I PROGRAMMERING Ansvarig: Jan Skansholm, tel 7721012 Betygsgränser: Hjälpmedel: Sammanlagt maximalt 60 poäng. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng Skansholm,

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Föreläsning 12. Föreläsning 12. Rörliga figurer Klassen Timer Undantag Något om applets. Rörliga appletsfigurer Klassen Timer Undantag

Föreläsning 12. Föreläsning 12. Rörliga figurer Klassen Timer Undantag Något om applets. Rörliga appletsfigurer Klassen Timer Undantag Föreläsning 12 Föreläsning 12 Rörliga figurer Klassen Timer Undantag Något om applets Rörliga appletsfigurer Klassen Timer Undantag Något om applets Klassen javax.swing.timer I Swing finns en klass Timer

Läs mer

Laboration 13, Arrayer och objekt

Laboration 13, Arrayer och objekt Laboration 13, Arrayer och objekt Avsikten med denna laboration är att du ska träna på att använda arrayer. Skapa paketet laboration13 i ditt laborationsprojekt innan du fortsätter med laborationen. Uppgift

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26

Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Programmering i C++ EDA623 Mer om klasser EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 26 Mer om klasser Innehåll Konstanta objekt Statiska medlemmar Pekaren this Vänner (friends) Överlagring av operatorer EDA623

Läs mer

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Ämne Sida Program Hur ska man lära sig programmering med Java? 11 Kapitel 1 Introduktion till programmering 13 1.1 Vad är programmering? 14 1.2 Vad är en algoritm? 16 1.3 Olika sätt

Läs mer

Föreläsnings 11 - GUI, Händelsestyrda program, MVC

Föreläsnings 11 - GUI, Händelsestyrda program, MVC Föreläsnings 11 - GUI, Händelsestyrda program, MVC Josef Svenningsson Tisdag 20/11 Boken Denna föreläsning går igenom följande sektioner i boken: 10.1 och 10.2 11.1 Notera att kapitel 11 inte finns i boken

Läs mer

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle Laboration 9 Avsikten med denna laboration är att du ska jobba vidare med klasser. Uppgifterna går ut på att skriva metoder och att skriva konstruktorer. Laborationen bygger vidare på laboration 8. Skapa

Läs mer

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000

Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000 Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000 Svara på minst sex frågor. Om du svarar på alla sju frågorna faller den fråga bort som ger minst antal poäng. Maximalt 70 poäng. Det krävs 35 poäng

Läs mer

Föreläsning 3: Händelsestyrda program och användargränssnitt

Föreläsning 3: Händelsestyrda program och användargränssnitt (2 september 2015 F3.1 ) Föreläsning 3: Händelsestyrda program och användargränssnitt Idag Från sekventiella till händelsestyrda program Lyssnare Kontroller Layout för ordning av kontroller (2 september

Läs mer

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser.

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. I dessa uppgifter kommer du att lära dig om hur man definierar egna objekt genom att skriva klasser. Detta är grunden för att förstå objekt orienterad

Läs mer

Laboration A Objektsamlingar

Laboration A Objektsamlingar Laboration A Objektsamlingar Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda ett par objektsamlingar. Uppgift 1 Titta genom föreläsningsunderlaget DA129AFAHT07.pdf och testkör exemplen (se

Läs mer

Jetshop AB WEBSERVICE-API 1.2 ANVÄNDARMANUAL. Version 1.2 2011-10-12

Jetshop AB WEBSERVICE-API 1.2 ANVÄNDARMANUAL. Version 1.2 2011-10-12 Jetshop AB WEBSERVICE-API 1.2 ANVÄNDARMANUAL Version 1.2 2011-10-12 1. Förord I det här dokumentet ges en generell beskrivning av det Webservice-API som är utvecklat av Jetshop AB, och är avsett för dig

Läs mer

Laboration 2. returnerar true om det är omöjligt för roboten att göra move() utan att. exekveringsfel erhålls, annars returnera false.

Laboration 2. returnerar true om det är omöjligt för roboten att göra move() utan att. exekveringsfel erhålls, annars returnera false. Laboration 2. I denna laboration skall ni programmera en robot som modelleras av den givna klassen Robot. En robot vistas i en enkel värld, som modelleras av klassen RobotWorld. Världen består av ett rutmönster

Läs mer

Funktioner. Programmering. Egendefinierade funktioner i Java. En Java-funktions anatomi. hh.se/db2004. Statiska metoder. Funktioner. resultatvärde.

Funktioner. Programmering. Egendefinierade funktioner i Java. En Java-funktions anatomi. hh.se/db2004. Statiska metoder. Funktioner. resultatvärde. Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 7: Funktioner Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Funktioner Statiska metoder 1 Kan ta 0 eller flera argument. 2 Kan producera

Läs mer

F8 Webbteknologier 1. Dynamiska webbsidor

F8 Webbteknologier 1. Dynamiska webbsidor Dynamiska webbsidor F8 Webbteknologier 1 EDA095 Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet HTML är statisk. En sida får sitt utseende bestämt när en webbdesigner skapar den. Ofta vill man ha mera

Läs mer

Objektorientering/1.2. 3 Klasser

Objektorientering/1.2. 3 Klasser 3 Klasser 3.1 Att hantera många objekt 3.2 Klasser 3.3 Krav för att bilda en klass 3.4 Får två objekt vara helt identiska? 3.5 Måste vi använda klasser i objektorientering? 3.6 En klassbeskrivning 3.7

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1)

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1) Föreläsning 10 STRING OCH STRINGBUILDER; VARIABLERS SYNLIGHET Att deklarera och att använda variabler När vi deklarerar en variabel, t ex int x; inför vi en ny variabel med ett namn och en typ. När namnet

Läs mer

Kurskod D0010E Datum 2012-05-15 Skrivtid 5tim

Kurskod D0010E Datum 2012-05-15 Skrivtid 5tim LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Tentamen i Objektorienterad programmering och design Totala antalet uppgifter: 5 Lärare: Håkan Jonsson, 491000, 073-820 1700 Resultatet o entliggörs senast: 2012-05-29. Tillåtna

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson

Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 1 2 - Block, räckvidd Dagens föreläsning Programmering i Lisp - Bindning av variabler (avs 14.6) fria variabler statisk/lexikalisk och dynamisk bindning - Felhantering (kap 17) icke-normala återhopp catch

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Institutionen för datavetenskap HT 2015

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Institutionen för datavetenskap HT 2015 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Institutionen för datavetenskap HT 2015 Testning med JUnit 1 Inledning JUnit är ett ramverk för enhetstestning av Javakod. Det är utvecklat

Läs mer

FactoryCast HMI. Premium & Quantum PLC. Applets 2004-10-28

FactoryCast HMI. Premium & Quantum PLC. Applets 2004-10-28 FactoryCast HMI Premium & Quantum PLC Applets 2004-10-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM DETTA DOKUMENT...3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR...3 3 PROJEKT I J++...4 3.1 LÄSA PLC-VARIABLER...4 3.1.1 Gränssnittet...4 3.1.2 Upprätta

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-0-2 Skrivtid: 09.00 14.00 Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Elena Fersman besöker tentan vid två tillfällen: cirka kl. 10.30 samt cirka

Läs mer

2. Palindrom. Exempel: 1,2,3,2,1 är ett palindrom, och även 0, men inte 1,2,3,1,2,3.

2. Palindrom. Exempel: 1,2,3,2,1 är ett palindrom, och även 0, men inte 1,2,3,1,2,3. LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Tentamen i Objektorienterad programmering och design Totala antalet uppgifter: 5 Lärare: Håkan Jonsson, 491000, 073-820 1700 Resultatet offentliggörs senast: 2011-04-02. Tillåtna

Läs mer

Institutionen för datavetenskap HT 1 2007/2008. Testning med JUnit

Institutionen för datavetenskap HT 1 2007/2008. Testning med JUnit LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDA690 Algoritmer och datastrukturer Institutionen för datavetenskap HT 1 2007/2008 Enhetstestning Testning med JUnit När man implementerat en klass måste man, innan den kan användas,

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING

OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING Det som skiljer objektorienterad programmering, OOP, från den traditionella, imperativa programmeringsstilen, är världssynen. Inom den imperativa traditionen - och

Läs mer

Tor Sterner-Johansson Thomas Johansson Daniel Henriksson

Tor Sterner-Johansson Thomas Johansson Daniel Henriksson Lab 4: Anti Tower Defence Oskar Mothander Alan Mendez Larsson dit06omr dit06mln Lärare: Handledare: Johan Eliasson Johan Granberg Tor Sterner-Johansson Thomas Johansson Daniel Henriksson Innehåll 1. Problemspecifikation...

Läs mer

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Översikt Formalia Vad är objektorienterad programmering 729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Definieria klasser Skapa och använda objekt Annika Silvervarg Ciltab, IDA, Linköpings universitet

Läs mer

Labbinstruktioner för Java/Swing

Labbinstruktioner för Java/Swing Labbinstruktioner för Java/Swing Grafik- och interaktionsprogrammering 2008 Martin Berglund Allmänt Dessa instruktioner är på intet sett den enda möjliga lösningen på labben, tvärtom finns

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Fortsättningskurs i programmering F 5. GUI händelsehantering - undantagshantering Hugo Quisbert 20130205 AWT. Paket för hantering av grafik

Fortsättningskurs i programmering F 5. GUI händelsehantering - undantagshantering Hugo Quisbert 20130205 AWT. Paket för hantering av grafik Fortsättningskurs i programmering F 5 GUI händelsehantering - undantagshantering Hugo Quisbert 20130205 1 Abstract Window Toolkit Paket för hantering av grafik dvs skapa grafisk användargränssnitt java.awt

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer

Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer Föreläsning 4 Metodanrop switch-slingor Rekursiva metoder Repetition av de första föreläsningarna Inför seminariet Nästa föreläsning Metodanrop - primitiva typer Vid metodanrop kopieras värdet av en variabel

Läs mer

Swing. MER Java Foundation Classes (JFC) Hur lära sig? Vad är farorna. LayoutManagers. Exempel på några av komponenterna

Swing. MER Java Foundation Classes (JFC) Hur lära sig? Vad är farorna. LayoutManagers. Exempel på några av komponenterna MER Java Foundation Classes (JFC) Swing Swing Många klasser Vettigt att lära sig dem utantill - Tror inte det -... men det kan vara bra att ha en liten överblick över vad som finns - Idag (och med fortsättning

Läs mer

Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-08-19 TDA550 DAG: 15-08-19 TID: 8:30 12:30

Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-08-19 TDA550 DAG: 15-08-19 TID: 8:30 12:30 Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-08-19 TDA550 Tentamen för TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, fk DAG: 15-08-19 TID: 8:30 12:30 Ansvarig: Christer Carlsson, ankn 1038

Läs mer

användargränssnitt i.net

användargränssnitt i.net Titel: #Solen.fh7 Skapad av: FreeHand 7.0 Förhandsgranska: Den här EPS-bilden sparades inte med en inkluderad förhandlsgranskning. Beskrivning: Den här EPS-bilden kan skrivas ut på en PostScript-skrivare,

Läs mer

+Överskådlighet Normalt sätt blir ett program skrivet i det procedurella paradigmet överskådligt. Modifikationer på delproblem kan ske med lätthet.

+Överskådlighet Normalt sätt blir ett program skrivet i det procedurella paradigmet överskådligt. Modifikationer på delproblem kan ske med lätthet. Uppgift 1 Ett programmeringsparadigm är i grund och botten ett sätt att arbeta, ett sätt att möta problem. Det finns flera olika paradigm där varje paradigm har sina egna styrkor och svagheter. Det som

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

E13 "Behind the Wild"

E13 Behind the Wild E13 "Behind the Wild" Föreläsning 13, HT2014 Det vi missat och lite till Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E13 Behind the Wild Dagens agenda Cookies Web storage Context/ändra context Augmentation

Läs mer

ADO.NET Murach Kapitel 17-20

ADO.NET Murach Kapitel 17-20 Databaser och C# ADO.NET Murach Kapitel 17-20 2013-01-30 1 Winstrand Development Databas ADO.NET Är en del av.net ramverket och tillhandahåller delar för att kommunicera med olika datakällor. Dessa kan

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för ekonomi och informatik. Visual Basic 6 för komponenter

MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för ekonomi och informatik. Visual Basic 6 för komponenter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Visual Basic 6 för komponenter EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling, oktober 2003 Om detta sammanfattning Avsikten med denna sammanfattning är att ge en något djupare kunskap

Läs mer

Introduktion till UMLs klassdiagram

Introduktion till UMLs klassdiagram 1(28) Introduktion till UMLs 1 Inledning...3 2 Klassdiagram Introduktion till klasser och objekt...4 2.1 Olika typer av klasser...5 2.1.1 Abstrakta klasser...5 2.1.2 Gränssnitt (eng. Interface)...5 2.1.3

Läs mer

Laboration 3: Musikbibliotek

Laboration 3: Musikbibliotek Laboration 3: Musikbibliotek Objektorienterad programmering, Z1 Syfte I denna laboration ska ni definiera ett litet bibliotek för att generera musik som kan avlyssnas med vanliga musikprogram. Tiden medger

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Daniel Petersson (Labassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Daniel Petersson (Labassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

Programmering 1 med ActionScript 3.0 100 poa ng

Programmering 1 med ActionScript 3.0 100 poa ng Programmering 1 med ActionScript 3.0 100 poa ng Innehåll Kort om kursen... 4 Del 1 - Om programmering i AS3... 5 Allmänt om programmering... 5 Många nya ord att lära sig... 5 Allmänna ord för AS3-program...

Läs mer

Upplägg. Introduktion. Examination. Mål. Konsekvenser. Java. Kursen heter konstruktion, ej design eller formgivning.

Upplägg. Introduktion. Examination. Mål. Konsekvenser. Java. Kursen heter konstruktion, ej design eller formgivning. Introduktion Upplägg Kursen heter konstruktion, ej design eller formgivning. det handlar främst om att lära sig att bygga gränssnitt som är sunda den är praktiskt orienterad; vetenskapliga teorier finns,

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Java

Föreläsningsanteckningar Java Lunds universitet DAT312 Datavetenskap vt 03 Föreläsningsanteckningar Java 0 Introduktion 0.1 Vem undervisar? Vem är jag? Leif Lönnblad, Lektor i Teoretisk Elementarpartikelfysik. Var är jag? Sölvegatan

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Java

Föreläsningsanteckningar Java Lunds universitet Institutionen för astronomi och teoretisk fysik FYTA11 HT2015 Innehåll Föreläsningsanteckningar Java 1 Att komma igång 3 2 Datorgrunder 6 3 Typer, variabler, uttryck och satser 11 4 Klasser,

Läs mer

(n 1)(n) 2 för n 1, dvs att tidskomplexiteten är kvadratisk i värsta fall. 0 + 1 + 2 +... + (n 1) =

(n 1)(n) 2 för n 1, dvs att tidskomplexiteten är kvadratisk i värsta fall. 0 + 1 + 2 +... + (n 1) = LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Tentamen i Objektorienterad design Totala antalet uppgifter: 6 Lärare: Håkan Jonsson, Tomas Johansson, 491700, 491465 Resultatet anslås senast 2006-05-20 i A-huset. Tillåtna

Läs mer

Vägledning till BlueJ

Vägledning till BlueJ Vägledning till BlueJ Version 1.0 för BlueJ Version 1.0 Michael Kölling School of Network Computing Monash University Översatt från engelska av Set Lonnert 1 Förord 4 1.1 Om BlueJ...4 1.2 Räckvidd och

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle Laboration 8 Avsikten med denna laboration är att du lära dig skapa objekt med hjälp av klasser. Detta är en introduktion till ett objektorienterat tankesätt. Med hjälp av detta tankesätt kan du så småningom

Läs mer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

725G61 - Laboration 8 Ett enkelt GUI. Sahand Sadjadee och Johan Falkenjack

725G61 - Laboration 8 Ett enkelt GUI. Sahand Sadjadee och Johan Falkenjack 725G61 - Laboration 8 Ett enkelt GUI Sahand Sadjadee och Johan Falkenjack December 20, 2013 1 Inledning I de tidigare labbarna har ni fått lära er grundläggande programmering och objektorientering samt

Läs mer

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser // En första version av BankKonto-klassen class BankKonto { private String namn; private long nr; private double saldo; private double ränta; // Klassen TestaBankKonto // Klassens uppgift är att skapa

Läs mer