SE HUR SNABBT DU KAN HJÄLPA TILL

Transkript

1 Augusti 2016

2 SE HUR SNABBT DU KAN HJÄLPA TILL Sprid LoveNepal i sociala medier Gilla, kommentera och dela. 5 sekunder Följ oss på våra sociala medier: Skriv ett eget inlägg Använd våra hashtags; #stödlovenepal #lovenepalaction Bli fadder Ge en gåva eller bli fadder på 4minuter Skriv ett blogginlägg Beställ ett LoveNepal paket Foldrar, pins, böcker mm Skapa ett event Konserter, dansföreställningar, träningspass, idrottslopp, loppis, föredrag med mera. Ring på dörrar, stå med bössor eller samla din skola för att informera. Få inspiration på lovenepal.se 30 minuter Skapa, Marknadsför, Sälj Har du en produkt eller en idé till en produkt. Du kan låta en del av den gå till flickorna i Nepal. Baka bullar, gör smycken, ljus och mycket mer.

3 Kära vän! Hoppas att du haft en härlig sommar. Nu har höstterminen dragit igång med full kraft och vi som arbetar på LoveNepal ser fram emot många spännande utmaningar. När detta brev skrivs befinner vi oss i Indien där vi på en plats startat upp ett hem och på en annan plats startat upp en skola för 300 barn. Skolan ligger i ett distrikt där majoriteten av människorna arbetar på teplantagen. Sedan ett år tillbaka har fjorton teplantager lagts ner och ca 150 tusen människor har därför mist sina jobb. Den lilla inkomst som de tidigare haft är nu helt borta. Nöden och behoven är därför enorma. Många dör av svält i sina enkla hus. I allt detta ser hallikarna sin stora chans och erbjuder familjerna olika jobb för deras döttrar. De kommer med mat och presenter till föräld- " rarna, som inte förstår att de är hallikar, och på grund av sin desperation orkar de inte motstå hallikarnas erbjudande. Handeln med barn har exploderat i dessa områden och man uppskattar att det under det senaste året har försvunnit drygt 5000 barn. Föräldrarna blir lurade och barnen säljs vidare till olika bordeller. Det är svårt att förklara denna totala ondska, och det är en kamp emot klockan att försöka rädda så många unga människoliv som möjligt. man uppskattar att det under det senaste året har försvunnit drygt 5000 barn även en gång i veckan dela ut ett större matpaket till deras familjer. Vid dessa tillfällen kommer det också att hållas undervisning om hallikarnas verksamhet i områdena. Det har varit en febril aktivitet de senaste två månaderna med att få hela skolbyggnaden renoverad. Det har målats och det har byggts. Det har köps in skolbänkar, skolböcker och skoluniformer. Vi har också köpt in en stor skolbuss så att de tryggt kan komma till skolan varje dag. Ett rum i skolan kommer även att vara en hälsoklinik, där barnen kommer att få vaccinationer, vitaminer och annan hjälp. Mitt i all denna nöd var glädjen och tacksamheten stor hos föräldrarna, över att deras barn nu får möjligheten att gå i skolan. Vi jobbar för fullt med att inreda några rum till eftersom efterfrågan att få ha sina barn i skolan är så stor, och vi hoppas att kunna erbjuda ytterliga 100 barn möjligheten att gå i skolan. Vi gör hela detta projekt tillsammans med en organisation i Indien, som har ett stort förtroende i området. Vårt första steg var att starta en skola som motverkar att föräldrarna säljer sina barn till sexhandeln. Barnen får nu en utbildning och nyttig mat varje dag. Vi kommer Vi vill från hela våra hjärtan säga ett stort tack för er fantastiska generositet och delaktighet. Era gåvor och böner är med och förvandlar liv på ett mycket konkret sätt. Ibland får jag frågan om det verkligen är någon ide att hjälpa när nöden är så stor, och mitt svar är alltid; JA! Häromdagen stod en pappa och grät av tacksamhet för att hans barn nu fick en möjlighet att gå i skolan. För honom betydde det allt, och det är det som är vårt mål; Att hjälpa en människa till. Tack än en gång för din insats! All kärlek! Mikael & Ing-Marie LoveNepal Telefonnr Orgnr Bankgiro Swish: E-post: info@lovenepal.se Hemsida: facebook.com/savebadi

4

5 Överst till vänster: En liten skola i en fattig indisk djungelby, som LoveNepal nu går in och stödjer. Vi kommer under hösten bygga ut skolan för att kunna ta emot fler. Överst till höger: En av de nya eleverna. Med sin mamma på invigningen av den nya skolan. En skola som förutom utbildning även är med och ger nytt hopp och framtidstro. Nederst till vänster: Teambild med våra samarbetspartners i Indien. De nya projekten sker tillsammans med en norsk och indisk organisation. Nederst till höger: Elev från skolan i djungelbyn. I denna by såldes en flicka för endast 165 kronor för en tid sedan. Nederst i mitten: Utflykt med barnen på det nystartade hemmet.

6 Rektor för de orörbara Lalima är den unga rektorn som inte ville jobba på skola och absolut inte med att lära ut saker. Hon ville festa och ha kul. Men en tragedi i familjen satte stopp för hennes framtidsplaner och blev starten på något hon aldrig anat. Jag har träffat Lalima flera gånger tidigare. Hon är i min ålder (runt 30) och är rektor för en av de mest framgångsrika skolorna i Kathmandu sen fem år tillbaka. Hon har alltid nära till skratt och det är lätt att prata med henne. Vi träffas på hennes kontor under en hektisk vecka i Nepal. På väggarna hänger det flera plaketter med utmärkelser som skolan vunnit. Ett stort skrivbord tar upp en stor del av kontoret och bakom det sitter Lalima och ler. Hon hälsar oss välkomna och bjuder oss att sitta medan chai te bärs in. Mycket mjölk, mycket socker och lite, lite vatten. Precis som det ska vara. Hur såg din uppväxt ut Lalima? Jag växte upp i en högkastig familj där jag var mittenbarnet. Jag har en äldre och en yngre syster. Mina föräldrar har alltid stöttat och hjälpt oss, även om de ibland kan vara väldigt konservativa. Jag fick gå på en fin privatskola och inget saknades. Jag studerade vidare på college, business studies och management. Hade du planer på att bli lärare eller rektor? Aldrig! Det var det sista jag ville göra. Jag ville bara studera klart på college och vara ute och festa med mina vänner. Jag tog inte livet seriöst och jag hade verkligen tänkt att lärare kommer jag aldrig bli. Det kan bli vilket yrke som helst, men inte lärare. Vad var det som hände som ändrade allt så drastiskt? Under collegetiden fick jag besked om att min far fått väldiga bröstsmärtor, inte långt därefter dog han i en hjärtattack. Detta var ett hårt slag för mig och hela min familj. Något år tidigare hade min äldre syster gift sig och hon fanns inte längre i närheten. Mannen var i vår familj överhuvudet. Han jobbade och han drog in pengarna. Vi förlorade allt vårt hopp och fick stora ekonomiska svårigheter. Jag ville inte sluta studera, det var mitt hopp till en bra framtid, men jag behövde också vara familjens överhuvud nu. Jag sökte flera jobb och fick jobb som lärare. Det var en mycket svår tid då jag fick jobba heltid och samtidigt studera. Min mor stöttade mig men kunde inte göra så mycket. Hon försökte få olika jobb, men familjen var helt beroende av mig. Efter några svåra år började jag inse att jag både gillade och var duktig på att lära ut saker. Det hade startat som ett sätt att överleva och nu började jag älska det. Hur är det att arbeta med badifolket och andra lågkastiga? Du är ju själv högkast, visste du om deras situation? I och med att min far var hindu och praktiserade det fullt ut så existerade det tänket i min familj. Jag brukade till en början inte märka av det, men detta ligger så djupt i vår kultur och

7 tradition. Jag hade vänner som var lågkastiga och ibland bjöd jag hem dem när jag yngre. Min far blev då väldigt upprörd och de var tvungna att genast lämna. Han förklarade aldrig varför det väckte så starka känslor hos honom. Han var alltid snäll och god mot mig och mina systrar. Men som jag sa, kastsystemet är så djupt rotat i vårt folk. Högkastiga ska inte umgås eller vara i närheten av lågkastiga. När jag började som rektor på den här skolan visste jag fortfarande inte så mycket mer om lågkastiga i Nepal och deras situation. Det var inte det att jag inte brydde mig, jag hade aldrig bara förstått. Första året fick jag och alla lärare åka till badibyarna för att förstå var barnen vi arbetade med kom ifrån. Det började verkligen förändra mitt synsätt, jag började se allt med nya ögon. Innan hade jag inte brytt mig så mycket men det blev ett uppvaknande för mig. Alla är vi lika mycket värda men vi kan inte behandla alla på samma sätt. Jag lärde mig att se dem som individer. De har ofta mycket tuffa historier och vi måste lära oss att se dem, både deras historia och potential. Hur är de i skolan? De äldre flickorna är nästan alltid väldigt ambitiösa. De har erfarenhet och vet vad de behöver lära sig, men jag kan inte säga att alla är sådana. De är ju individer och väldigt olika, fast överlag kämpar de väldigt mycket. De har inte samma förutsättningar som många andra på skolan, som fått lära sig sen 6-7 års ålder. De kan komma till oss i 12-årsåldern och ska lära sig ett nytt språk och även sitt eget språk. Hur ser skolan ut? Är det endast badi och lågkastiga eller andra också? I skolan går barn från både kristna och hinduistiska familjer. Lågkast och högkast. Men vi behandlar alla lika och lär barnen att behandla varandra lika oavsett kasttillhörighet. För alla nya har vi en informationsdel där vi berättar om skolans olika elever och att vi måste respektera alla. Till exempel kallar vi inte badiflickorna för badi. Det har i många fall blivit ett skällsord och orsakar mycket smärta. Alla känner dock inte så, vissa bär namnet badi med stolthet. Är utbildning en väg ut ur kastsystemet? Absolut! När barnen växer upp och lämnar skolan kommer de inte ha samma fördomar som tidigare generationer haft. Vi vill förändra tankesättet och än så länge har vi bara fått positiva gensvar från familjer och regeringen. Jag saknar att undervisa ibland men jag tror verkligen att jag gör nytta där jag är nu. Jag dricker upp mitt te och tackar Lalima för vår pratstund. Hon är mycket upptagen och det ringer titt som tätt när vi pratar. Hon har mycket ansvar, men hon sköter det med en briljans som är väldigt olikt hur det är i andra Nepalesiska skolor. Det finns ett tänkesätt som inte begränsar skolan och dess elever. Allt går att åstadkomma och man är inte låst till gamla traditioner. Hon blir ivrig när hon pratar om sina elever, hur de kommer starta en ny rörelse i Nepal, där ditt efternamn inte bestämmer vad du har för möjligheter i livet.

8 Vi stödjer LoveNepal Kontakta om du vill bli företagspartner. Tempo Vrångö/ Måsen Livs CHESTBOX AB STAGE & STUDIO