Gravar utmed Åsbyvägen

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:161 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Gravar utmed Åsbyvägen Södermanland; Eskilstuna socken; Åsbymon 2:2; Eskilstuna 21:1 4 och objekt 5 Ingela Harrysson med bidrag av Susanne Östlund

2

3 UV RAPPORT 2012:161 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Gravar utmed Åsbyvägen Södermanland; Eskilstuna socken; Åsbymon 2:2; Eskilstuna 21:1 4 och objekt 5 Dnr Ingela Harrysson med bidrag av Susanne Östlund

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: Kontoret i Uppsala: Portalgatan UPPSALA Tel.: Fax: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:161 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /4045. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

5 Innehåll Inledning 6 Målsättning 6 Förutsättningar 6 Genomförande 7 Objekt 5 7 Eskilstuna 21:1 4 7 Resultat 8 Objekt 5 8 Eskilstuna 21:1 4 8 Utvärdering 8 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9 Bilagor 1. Schakttabell Tabell över grävenheter 10 Figurer 1. Platserna för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1: Förundersökningsområdena markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Översiktsplan över objekt 5. Både schakt från förundersökningen och från utredningen år 2011 är markerade. Skala 1: Schaktplan över Eskilstuna 21:1 4. Skala 1: Detaljplan över schakten vid Eskilstuna 21:1 och Eskilstuna 21:4. Skala 1:

6 Med anledning av planerad gång- och cykelväg längs med Åsbyvägens västra sida, har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt genomfört en arkeologisk förundersökning. Syftet med förundersökningen var att inom objekt 5 och Eskilstuna 21:1 4 klargöra fornlämningarnas omfattning och utbredning. Inom objekt 5 togs två schakt upp i anslutning till schakt där fornlämning konstaterats vid den arkeologiska utredningen år Då inget av arkeologiskt intresse framkom inom det för förundersökningen givna undersökningsområdet avbröts schaktandet och schakten dokumenterades för att därefter läggas igen. Inom fornlämningsområde 21:1 4 togs åtta schakt upp. Schakten fördelades jämt mellan landsvägen och de sedan tidigare kända fyra gravanläggningarna som består av: 21:1 Röse, 21:2 Hög, 21:3 Stensättning med block samt 21:4 flack stensättning. I schakt OS224 som låg direkt öster om gravanläggning Eskils tuna 21:4 påträffades del av gravanläggningens östra begränsning. Då gravanläggningen är relativt flack var dess totala utbredning innan påbörjad avbaning något svårbedömd men uppskattas i dagsläget efter avbaning till cirka 15 meter i diameter. Den del av anläggningen som framkom i schaktet bestod av en utjämnande småstenspackning alternativt ett bräm och innanför detta större stenar 0,4 0,5 meter i diameter vilka kan utgöra en yttre och inre kantkedja. Den planerade gång- och cykelvägen kommer sannolikt att tangera gravanläggning Eskilstuna 21:4 men inom området i övrigt berörs inga andra fornlämningar. Inledning Med anledning av planerad gång- och cykelväg längs med Åsbyvägens västra sida, har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, genomfört en arkeologisk förundersökning i maj Uppdragsgivare var Eskilstuna kommun. Då förundersökningsområdet ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården, Åsby-Stenby äng har undersökningen föregåtts av en kulturmiljöanalys inför detaljplaneläggning av två exploateringsområden, Flacksta och Stenby (Bondesson 2008). Vidare har en arkeologisk utredning utförts inför anläggandet av gång och cykelvägen (Bondesson 2012). Vid utredningen som genomfördes hösten 2011 påträffades en sedan tidigare okänd boplats, objekt 5. Åsbyvägen löper längs med Strömsholmsåsen i nord sydlig riktning och utmed dess östra kant finns ett av länets största gravfält Eskilstuna 49:1 (fig. 1 och 2). På västra kanten vid åskrönet, d.v.s. i sträckningen för den planerade gång- och cykelbanan finns fyra stycken sedan tidigare kända gravanläggningar; Eskilstuna 21:1 4. Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningarna Eskilstuna 21:1 4 samt utbredning och omfattning för objekt 5, inom en cirka tio meter bred korridor längs med Åsbyvägen. Målsättning Syftet och målsättningen med den arkeologiska förundersökningen av objekt 5 var att klargöra, utifrån den arkeologiska utredningen resultat, fornlämningens omfattning och karaktär inom en tio meter bred korridor väster om Åsbyvägen. Vid fornlämning 21:1 4 avsågs att inom en cirka 110 meter lång och cirka tio meter bred korridor klargöra fornlämningarnas begränsning, samt undersöka om ytterligare anläggningar eller gravar fanns inom undersökningsområdet. I de fall enstaka lämningar påträffades ämnades dessa att undersökas och dokumenteras samt, om möjligt, dateras inom ramen för förundersökningen. Förutsättningar Trakten kring Eskilstuna är mycket rik på fornlämningar och Eskilstuna 21:1 4 ligger på krönet av Strömsholmsåsen längs med Åsbyvägens västra sida, cirka 50 m ö.h (Damell & Ericsson 2000). Längs den östra sidan om åsen breder ett av Södermanlands största gravfält Eskilstuna 49:1, med cirka 500 kända gravanläggningar, ut sig. Gravfältets miljö (arkitektur) är mycket imponerande och tar sin början på krönet av åsen där ett röse vilar omgivet av stensättningar med och utan mittblock. Mittblocksstensättningar kan i Rekarnebygden sägas inta en särställning då de helt dominerar de äldre delarna på flera gravfält 6 Gravar utmed Åsbyvägen

7 i trakten (Feldt 2005). Längre österut där åsen flackar ut mot åkermarken skiftar gravfältet helt uttryck och övergår, även om stensättningar förekommer här, till ett mer renodlat höggravfält. Bland högarna är det mycket tydligt att blocket tappat sin funktion som bärande konstruktionselement i begravningsritualen, vilket kan antyda en förändring av gravarnas symboliska innebörd (Nordberg 2008:257f ). De två gravfältsdelarna ger också två helt olika intryck med den förmodade äldre delen i mycket blockrik terräng på höjden och den yngre i ett mer öppet läge, av vad som idag är åkerlandskap. Fornlämning Eskilstuna 49:1 och 21:1 4 separeras av landsvägen Åsbyvägen, men hör sannolikt till samma gravkomplex då gravarna på båda sidor om vägen vilar på ett jämt avstånd från varandra. Den västra sidan av gravplatsen d.v.s. den del som motsvaras av 21:1 4, ligger något mer höglänt än den del som ligger öster om landsvägen och stupar i väster ned mot borsöknadalgången För bättre överblick av Eskilstuna 21:4 och Eskiltuna 49:1 se kartering från år 1928 och De kända gravanläggningarna inom Eskilstuna 21 består av ett röse (21:1), en hög (21:2), en stensättning med mittblock (21:3) samt en flack stensättning (21:4). Genomförande Objekt 5 Fältarbetet inleddes med att schakten från den arkeologiska utredningen lokaliserades. Därefter togs nya schakt till en yta av 33 m 2 upp i anslutning till det tidigare upptagna utredningsschaktet där anläggningar av förhistoriskt karaktär påträffats i schakt 8 (fig. 3). Schakten rensades för hand, dokumenterads och mättes in med total station. Efter detta lades schakten igen. Eskilstuna 21:1 4 Fältarbetet inleddes med kartering av kända fornlämningar samt dagens befintliga släntkant längs med Åsbyvägen. För att säkerställa fornlämningarnas utbredning togs med maskin åtta sökschakt till en yta av 260 m 2 upp mellan slänten och de synliga fornlämningarna (bilaga 1). Schakten var av varierande längd och bredd och anpassades utifrån vegetation då inga träd fick fällas (fig. 4). Eftersom t.ex. större block kan indikera gravläggningar placerades schakten således i möjligaste mån i anslutning till utmärkande topografiska element. Sökschakten grävdes skiktvis ned till anläggningsnivå alternativt till den orörda undergrunden. I schakt OS 224 grävdes tre fria grävenheter (G514, G672, G676; bilaga 2) för att undersöka statusen på den steniga nivån som låg utanför grav 21:4 yttre begränsning (fig. 4 och 5). Grävenheterna gav inget resultat av arkeologiskt intresse men bidrog till en ökad förståelse av ytorna mellan gravarna. Samtliga schakt rensades för hand, dokumenterades och mättes in med totalstation. Efter detta lades schakten igen. Gravar utmed Åsbyvägen 7

8 Resultat Objekt 5 I de två schakt (bilaga 1) som togs upp i anslutning till utredningsschaktet med boplatsanläggningar påträffades inget ytterligare av arkeologiskt intresse, varvid schakten lades igen. Undergrunden bestod av morän. Eskilstuna 21:1 4 De sammanlagt åtta schakten (bilaga 1) fördelades inom den cirka 110 meter långa och cirka tio meter breda korridor som utgjorde undersökningsområdet. I sju av de åtta schakten framkom inget av arkeologiskt intresse. I schakt 224 visade det sig att gravanläggning 304 (21:4) hade en större begränsning än vad som tidigare varit känt och uppskattas i dagsläget till cirka 15 meter i diameter (fig. 5). Den östra begränsningen bestod av en utjämnande småstenspackning som var så pass flack att den inte gick att uppfatta ovan torven. Innanför småstenspackningen fanns en yttre och eventuellt en inre kantkedja bestående av 0,4 0,5 meter i d stora stenar. Även den skada som omnämns i FMIS längs med anläggningens södra sida kunde iakttas och dokumenteras (fig. 5). Undergrunden i samtliga schakt bestod av åsmaterial, d.v.s. sand och enstaka stenar. Utvärdering Fornlämningarna inom 21:1 4 och objekt 5 har avgränsats inom det område som är aktuellt för gång och cykelvägen. Vid undersökning av objekt 5 påträffades inget ytterligare av arkeologiskt intresse inom den korridor som utgör cykelbanans arbetsområde. Då merparten av schakten från den arkeologiska utredningen låg inom arbetsområdet för förundersökningen gjordes bedömningen efter samtal med länsstyrelsen att fler schakt inte krävdes för fastställande av fornlämningens utbredning. Snarare bekräftas resultatet från den arkeologiska utredningen att boplatsen istället sträcker sig längre västerut. Inom fornlämning 21:1 4 visade det sig att utbredningen av gravanläggning 21:4 var något större än vad som tidigare var känt. Detta innebär att anläggningens östra kant kan komma att tangeras vid uppförandet av gång- och cykelbanan vilket sannolikt medför att ytterligare skador tillfogas anläggningen. Trots att merparten av schakten från fornlämning 21:1 4 var tomma utifrån arkeologiskt intresse är det ändå viktigt att påpeka att resultatet trots detta bidrar till en ökad förståelse av platsens naturliga och mänskligt påverkade topografi. Det är mycket möjligt att tänka sig att de stenigare partierna kring t.ex. gravanläggning 21:4 varit blottade under gravens brukningstid och bidragit till att ge anläggningen ett mer manifest intryck utan att ytorna för den skull kan betraktas som en regelrätt arkeologisk anläggning. Även de friliggande blocken ingår i och bör betraktas som en del av gravfältsmil- 8 Gravar utmed Åsbyvägen

9 jön. De fyra gravanläggningarna inom Eskilstuna 21:1 4 ska förmodligen uppfattas som den västra begränsningen av gravfältet Eskilstuna 49:1 och inte som ett eget isolat. De gravanläggningar som finns på andra sidan av Åsbyvägen, i öster, är av ungefär samma karaktär och placerade på ett likartat sätt i förhållande till varandra. Slutligen konstateras att området är välbesökt av boende i trakten då det på den östra sidan av Åsbyvägen sidan finns promenadstigar inom Eskilstuna 49:1 samt att antalet cyklister längs med Åsbyvägen är relativt stort. Referenser Bondesson, W Hur två exploateringsområden påverkar riksintresseområdet Åsby-Stenby äng. Kulturmiljöanalys. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2008:15. Stockholm Ny gång- och cykelväg i Mesta. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012:56. Stockholm. Damell, D. & Ericsson, C Eskilstuna historia, forntiden och medeltiden. Örebro. Feldt, B Synliga och osynliga gränser: förändringar i grav ritualen under yngre bronsålder förromersk järnålder i Södermanland. Stockholm. Nordberg, A Döden är ett kosmiskt drama. Religiös symbolik i gravarkitekturen på gravfältet i Sylta. I: Hem till Jarlabanke: Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid. Red. Michael Olausson. Historiska Media. Lund. Kartering utförd av K.A Gustavsson och E. Bellander i juni Kompletterad av G-A Hellman Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2012:48. Undersökningstid: 2 8 maj Projektgrupp: Ingela Harrysson och Susanne Östlund. Underkonsulter: Trimtec, Foria och Ramirent. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 293 kvadratmeter. Läge: Digitala Fastighetskartan, blad 10G 6h. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 26 digitala foton med Unr 5256_1 26. Fynd: Inga fynd. Gravar utmed Åsbyvägen 9

10 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell ID Beskrivning 200 Objekt 5. L-format schakt, 0,1 0,2 m djupt. Torv ca 0,1m tjock bestående av mossa, ljung och lingonris. Därunder åsmaterial bestående av grusig sandig morän rödbrun till färgen. Enstaka stenar 0,1 0,15 m i d. Södra delen av schaktet anslöt mot ett större block invid vilket en handfull stenar (0,1 0,15 m i d) ansamlats. I schaktet påträffades inget av arkeologiskt intresse. 220 Objekt 5. Schakt i NO SV riktning. Torv ca 0,1 m tjock. Därunder åsmaterial, grusig morän med inslag av sand och enstaka stenar ca 0,1 0,15 m i d. I schaktet framkom inget av arkeologiskt intresse. 224 Schakt i N S rikting 0,1 0,2 m djupt. Torv därunder åsmaterial, sand med sparsam frekvens av sten, främst rundat materila ca 0,1 0,15 m i d. I schaktets västra kant framkom gravanläggning 304 västra begränsning, se sparat beskrivning av 304. Då schaktet i för hållan de till övriga schakt var betydligt steningare togs även 3 grävenheter upp för att kontrollera att inget öannat av arkeologiskt intresse fanns där. se separat beskrivning av enheterna G514, 672, L-format schakt 0,1 0,15 m djupt. Torv bestående av gräs, ljung och lingonris. Åsmaterial bestående av grusig morän med inslag av sand, grovkornig. Naturligt rundade stenar ca 0,1 0,2 m stora. I schaktet påträffades fyra koncentrationer/förtätningar med stenar varav två av dessa undersöktes. Båda med negativt arkeologiskt resultat. 248 Oregelbundet format schakt 0,1 0,2 m djupt. Torv bestående av mossa och ris ca 0,1 m tjock. Därunder åsmaterial bestående av sand och enstaka stenar. I norra delen av schaktet två koncentrationer med sten; varav den ena invid större markfast sten (foto 34) och den andra föreföll bestå av skärvig sten men som vid undersökning visade sig bestå av en större sten som krossats av maskinen vid avbaning. Inget av arkeologiskt intresse på träffades. 273 V-format schakt öster om hög 21:2, 0,1 0,2 m djupt. Torv på åsmaterial bestående av sand och enstaka stenar. I väster ansluter schaktet till ett större block där det påträffades en koncentration med stenar på blockets nordsida (Bild 58). Undersökning av stenkoncentration invid blocket gav inget resultat av arkeologiskt intresse. 285 Schakt i Ö V riktning, ca 0,15 m djupt. Torv och därunder åsmaterial, sand och grus med enstaka större stenar 0,1 0,15 m i d. Inget av arkeologiskt intresse fram kom i schaktet. 290 Schakt i N S riktning 0,2 0,5 m djupt, beläget ca 3,5 från stensättning m block 21:3. Grästorv och därunder vägbanksmaterial i ca 0,2 m som följdes av undergrund i form av orörd morän. Inget av arkeologiskt intresse framkom i schaktet. 336 Schakt i N S riktning, 0,1 0,2 m djupt. Torv och därunder sand med enstaka rundade stenar ca 0,1 m i d. Inget av arkeologiskt intresse framkom. 344 L-format schakt, ca 0,1 0,35 m djupt. Grästorv och därunder sand med frekvent inslag av småsten, moränlikt material. Norra delen av schaktet något djupare, ca 0,35 m djupt. Bilaga 2. Tabell över grävenheter ID Undersökningsmetod Tjocklek, m Area, m 2 Beskrivning 514 Skärslev 0,1 0,15 3,15 Grävenhet i anslutning till A304 (21:4). Frekvent med stenar i samma storlek som i A304. Bedöms dock utgöra en del av den naturliga topografin. Stenar ca 0,1 0,2 m i d i sand främst rundat material, något kantigare i den norra delen av grävenheten. 672 Skärslev 0,1 0,15 1,42 Grävenhet i anslutning till A304 (21:4). Frekvent med stenar i 0,1 0,15 mid som låg i rödbrun grovkorning sand. Bedöms utgöra del av den naturliga undergrunden. Stenarna låg mestadels i ett skikt men i den NV delen fanns tendens till två skikt 676 Skärslev 0,1 0,15 1,24 Grävenhet i anslutning till A304 och i schakt 224.Frekvent med sten i sand, åsmaterial. Stenmaterialet var enhetligt ca 0,1 0,15 mid, främst rundat och låg så att en plan överyta skapades. Inget påträffades av arkeologiskt intresse utan nivån bedöms som tillhöra den orörda markytan. 10 Gravar utmed Åsbyvägen

11 Figur 1. Platserna för förundersökningen markerad på utdrag ur Terrängkartan 604 Eskilstuna. Skala 1: Gravar utmed Åsbyvägen 11

12 Objekt 5 Eskilstuna 49:1 Eskilstuna 21:1 4 Figur 2. Förundersökningsområdena markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10G 6h. Skala 1: Förundersökningsområde Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS 12 Gravar utmed Åsbyvägen

13 S13 S12 X Y S11 S10 Fornlämning enligt utredning Kommunens underlagskarta Förundersökningsschakt Utredningsschakt år 2011 S9 Figur 3. Översiktsplan över objekt 5. Både schakt från förundersökningen och från utredningen år 2011 är markerade. Skala 1:600. X Y S344 S m S336 Gravar utmed Åsbyvägen 13

14 X Y S224 Eskilstuna 21:4 Eskilstuna 21:1 S237 S200 Förundersökningsområde Kommunens underlagskarta Schakt Grävenhet Grav Sten Slänt Störning S220 Figur 4. Schaktplan över Eskilstuna 21:1 4. Skala 1:500. S248 Eskilstuna 21:2 S273 Y X Eskilstuna 21:3 S285 S m 14 Gravar utmed Åsbyvägen

15 S224 G514 Eskilstuna 21:4 X G672 Y G676 Eskilstuna 21:1 S237 X Y Förundersökningsområde Kommunens underlagskarta Schakt Grävenhet Grav Sten Slänt Störning Figur 5. Detaljplan över schakten vid Eskilstuna 21:1 och Eskilstuna 21:4. Skala 1: m S200 Gravar utmed Åsbyvägen 15