Polisens budgetunderlag

Transkript

1 Polisens budgetunderlag Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Februari 2012

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Dnr: EA /12 Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen Upplaga:

3 Polisen budgetunderlag Rikspolisstyrelsen överlämnar härmed Polisens budgetunderlag för perioden Rikspolisstyrelsens styrelse har varit beslutande av detta dokument. Därvid har deltagit rikspolischefen Bengt Svenson och ledamöterna Anders Danielsson, Inger Davidson, Maria Ferm, Roger Haddad, Krister Hammarbergh, Johan Linander samt Susanne Eberstein. Personalföreträdarna Lena Nitz och Karin Svenning har varit närvarande. I den slutliga handläggningen har deltagit rikspolischefen, överdirektör Maria Bredberg Pettersson, avdelningscheferna Jan Andersson, Elisabeth Bjar, Anders Hagquist, Eva-Lotta Hedin, Ulrika Herbst, Lars Lindahl, Karl Wallin och Ola Öhlund, chefsstrateg Anders Hall samt controller Leif Hagberg och controller Sten Hedberg, föredragande. RIKSPOLISSTYRELSEN Bengt Svenson Rikspolischef Leif Hagberg Controller POLISENS BUDGETUNDERLAG

4 Kopia* Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Finansdepartementet Näringsdepartementet Riksdagens utredningstjänst Rikspolisstyrelsens styrelse Samtliga polisstyrelseordföranden Samtliga polismyndigheter Säkerhetspolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Domstolsverket Åklagarmyndigheten Kriminalvården Ekobrottsmyndigheten Brottsförebyggande rådet Statskontoret Statens pensionsverk Migrationsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kustbevakningen Tullverket Ekonomistyrningsverket Riksrevisionen Arbetsgivarverket Vägverket Luftfartsverket Arbetstagarorganisationerna * Kopia lämnas genom elektronisk överföring (e-post som en pdf-fil) och i ett pappersexemplar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 4 POLISENS BUDGETUNDERLAG

5 INNEHÅLL 1 Hemställan Sammanfattning Bedömning av utgångsläget och utvecklingen under perioden Pågående utvecklingsarbete inom Polisen Polisens ekonomi Tillkommande behov för Polisen Bilagor POLISENS BUDGETUNDERLAG

6 1 Hemställan Rikspolisstyrelsen hemställer att regeringen föreslår riksdagen att fastställa anslag utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1:1 Polisorganisationen, anslagspost 1, för 2013 till miljoner kronor, för 2014 till miljoner kronor och för 2015 till miljoner kronor i enlighet med vad som anförs i detta budgetunderlag, föreslår riksdagen att fastställa att medel som täcker Polisens kostnader för avgifter till internationella sammanslutningar anvisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, anslagspost 3, föreslår riksdagen att fastställa att medel som täcker Polisens kostnader för utlandsverksamhet anvisas under: utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslagspost 2 och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 8:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 12, fastställer en låneram som uppgår till miljoner kronor för åren 2013, 2014 och 2015, fastställer att anslagskrediten för respektive år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tillställs Polisen, får uppgå till 3 procent samt fastställer att krediten på räntekontot för respektive år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tillställs Polisen, får uppgå till den nivå som normalt gäller för statliga myndigheter (idag ca 10 procent), tillåter Rikspolisstyrelsen att från de särskilt avsatta RIF-medlen få avropa belopp motsvarande den beräknade årskostnaden 40 miljoner kronor årligen under perioden POLISENS BUDGETUNDERLAG

7 2 Sammanfattning Polisen har ett gott utgångsläge inför den kommande treårsperioden. Polisen uppfyllde under år 2010 regeringens mål att ha poliser anställda. Det ökade antalet poliser ger Polisen goda förutsättningar att öka den polisiära synligheten och närvaron i hela landet. En synligare och mer närvarande polisverksamhet ger goda förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat de kommande åren. Polisens bokslut för år 2011 visar att Polisen har en ekonomi i balans. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisen utifrån framräknad anslagsnivå kommer att ha ett ackumulerat underskott som ryms inom en anslagskredit på 3 procent vid utgången av den period som detta budgetunderlag omfattar. Bedömningarna bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget utifrån nu känd preliminär pris- och löneomräkning. Rikspolisstyrelsen bedömer vidare att det finns behov av ekonomiskt tillskott för att genomföra nödvändiga satsningar. Detta utvecklas närmare i kapitel 6. Rikspolisstyrelsen bedömer att annan kompetens än den rent polisiära även framdeles kommer att vara en förutsättning för att förbättra verksamhetens kvalitet och resultat långsiktigt. Rikspolisstyrelsen ser därför behov för de kommande åren att ytterligare öka antalet anställda med specialistkompetens, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. Satsningen på breddad och fördjupad kompetens ryms inte inom beslutade och anvisade ramar. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 300 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Rikspolisstyrelsen planerar att de kommande åren tillskjuta omfattande medel till itutvecklingsverksamheten. Rikspolisstyrelsen avser att delvis finansiera satsningen inom tillgänglig ram genom att ta i anspråk beräknat anslagssparande under perioden, men satsningen kräver resurstillskott för att kunna genomföras fullt ut. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 100 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Rikspolisstyrelsen bedömer att Nationella insatsstyrkan (NI), för att vara en ändamålsenlig insatsstyrka, bör ha en större dimensionering än i dag. NI är även i behov av en ny utbildningsplats. Rikspolisstyrelsen bedömer att årskostnaden för en utökning av NI inklusive en ny utbildningsplats uppgår till cirka 30 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Rikspolisstyrelsen har fattat beslut om att bereda ett inköp av ytterligare en polishelikopter. Den beräknade årskostnaden för helikoptern är cirka 11 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté (Polisorganisationskommittén) med uppgift att analysera om Polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat. En eventuell organisationsförändring innebär en möjlighet för Polisen att få en organisationsstruktur som skapar bättre förutsättningar för Polisen att utföra sitt uppdrag. Ett sådant förändringsarbete kommer dock att kräva ett resurstillskott av engångskaraktär. Storleken av det icke nivåhöjande resurstillskottet kan uppskattas först sedan organisationen har fått sin slutliga utformning och efter en noggrann konsekvensanalys. Rikspolisstyrelsen avser att återkomma i frågan. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisens kostnad för utvecklingssatsningar relaterat till Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) uppgår till 40 mnkr per år för åren Rikspolisstyrelsen hemställer om att från de särskilt avsatta RIF-medlen få avropa belopp motsvarande den beräknade årskostnaden. POLISENS BUDGETUNDERLAG

8 3 Bedömning av utgångsläget och utvecklingen under perioden Polisen har ett gott utgångsläge inför den kommande treårsperioden. Polisen uppfyllde under år 2010 regeringens mål att ha poliser anställda. Det ökade antalet poliser ger Polisen goda förutsättningar att öka den polisiära synligheten och närvaron i hela landet. En synligare och mer närvarande polisverksamhet ger goda förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat de kommande åren. Polisens bokslut för år 2011 visar att Polisen har en ekonomi i balans. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisen utifrån framräknad anslagsnivå kommer att ha ett ackumulerat underskott som ryms inom en anslagskredit på 3 procent vid utgången av den period som detta budgetunderlag omfattar. Bedömningarna bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget utifrån nu känd preliminär pris- och löneomräkning. Rikspolisstyrelsen bedömer vidare att det finns behov av ekonomiskt tillskott för att genomföra nödvändiga satsningar. Polisens verksamhet påverkas av omvärldsförändringar. Polisen gör därför i samarbete med Åklagarmyndigheten, Domstolsväsendet och Kriminalvården gemensamma prognoser i syfte att förbättra möjligheterna att bedöma rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer. Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att stödja arbetet. Samarbetet vilar på ett uppdrag i myndigheternas respektive regleringsbrev för år Prognoser för åren lämnas till regeringen i anslutning till detta budgetunderlag (POA /11). För Polisens del bedömer myndigheterna gemensamt att antalet inkomna brottmålsärenden kommer att fortsätta öka från år 2011 till år 2015, vilket är en ökning med cirka 3 procent. Inflödet prognosticeras öka för bl.a. brottskategorierna våldsbrott, sexualbrott, rån, bedrägeribrott, skadegörelse, rattfylleri och narkotikabrott. Inflödet bedöms minska för brottskategorierna tillgreppsbrott och trafikbrott. Utöver vad som är känt är det sannolikt att det finns en betydande dold brottslighet som sker med hjälp av exempelvis Internet och som i dag inte rapporteras, anmäls eller på annat sätt upptäcks. Antalet ärenden redovisade till åklagare prognosticeras öka från år 2011 till år 2015 vilket är en ökning med cirka 7 procent. För utflödet prognosticeras en ökande trend för samtliga brottskategorier Prognosen vilar huvudsakligen på en statistisk trendframskrivning. Ett antal faktorer som bedömts kunna påverka ärendeflödet har därtill identifierats och analyserats. Antalet övriga ärenden, där passärenden utgör en stor andel, har ökat med drygt 40 procent de senaste två åren. Ökningen hänger bl.a. samman med att pass numer byts ut vart femte år. Ökningen av antalet poliser de senaste åren förväntas ge en större polisiär synlighet. Hur den större polisiära synligheten påverkar utvecklingen av antalet anmälda brott är svårt att bedöma. Ökad synlighet vid brottsfrekventa tidpunkter och på brottsutsatta platser kan ha en dämpande effekt på bl.a. våld i offentlig miljö, men kan också medföra ett större inflöde av ärenden. Införandet av Polisens nya utredningsstöd (PUST) skapar förutsättningar för utveckling av gemensamma, kvalitativa och rationella utredningsmetoder. Regeringsuppdraget om att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet kommer att riktas mot personer som står för en förhållandevis stor andel av brottsligheten. Målet med åtgärderna ska vara att lagföra eller på annat sätt förhindra de livsstilskriminella att fortsätta sin brottsliga verksamhet, vilket på sikt bör kunna påverka ärendeinflödet till Polisen i positiv riktning. 8 POLISENS BUDGETUNDERLAG

9 Prognoserna av verksamhetens omfattning och ekonomi är myndighetens bästa möjliga bedömning om framtiden, givet de omständigheter som nu råder respektive sådana framtida omständigheter som går att överblicka och bedöma. I den utsträckning framtiden bär med sig i dag okända händelser, omständigheter eller beslut kommer prognoserna inte att överensstämma med det faktiska utfallet. POLISENS BUDGETUNDERLAG

10 4 Pågående utvecklingsarbete inom Polisen I fokus för Polisens arbete de kommande åren är att nå ett förbättrat verksamhetsresultat. Målen för Polisens verksamhet kan sammanfattas med att färre brott ska begås, fler brott ska klaras upp, människor ska känna sig trygga, Polisen ska bli synligare och förtroendet för Polisen ska vårdas och stärkas. Några av de åtgärder som vidtas för att uppnå målen beskrivs i det följande. Polisens underrättelsemodell och Polisens nationella utredningskoncept utgör grunden Polisens underrättelsemodell (PUM) tillämpas sedan några år för ledning och styrning av den operativa polisverksamheten för att den ska bedrivas så effektivt som möjligt. Modellen beskriver hur den operativa polisverksamheten ska genomföras baserat på kunskap och underrättelser. Orsakerna till brott, ordningsstörningar och otrygghet ska analyseras och med utgångspunkt i dessa analyser ska brottsbekämpande åtgärder planeras och vidtas. Polisen arbetar nu med att implementera modellen fullt ut. Det problemorienterade och underrättelseledda arbetssättet vidareutvecklas, så att det svarar mot kraven på dokumentation av gjorda insatser och ambitionen till kontinuerligt lärande genom omhändertagande av erfarenheter. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) har tagits fram för att utveckla Polisens brottsutredande verksamhet. Målet är att nå ökad lagföring och brottsreduktion, främst beträffande mängdbrott. Viktiga delar av konceptet är att rätt åtgärder genomförs i rätt ordning av rätt kompetens i nära anslutning till händelsen, att den kriminaltekniska verksamheten görs mer tillgänglig och håller hög kvalitet samt att utredningarna leds av förundersökningsledare med rätt kompetens. Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid handläggning av mängdbrott Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de offer som drabbas. Tillsammans med Åklagarmyndigheten och Domstolsverket planerar och vidtar Polisen därför flera åtgärder för att säkerställa effektivare utredningar av mängdbrott. Inriktningen av åtgärderna redovisades till regeringen den 27 maj 2010 (Ju2009/3950/Å). Införandet av ett nytt nationellt utredningsstöd inom polisen har förbättrat möjligheterna till en ökad samordning av utredningsverksamheten. Viktiga delar av arbetet är att öka samordningen, korta handläggningstiderna och skapa bättre förutsättningar för uppföljning och utvärdering av mängdbrottshanteringen. I utvecklingsarbetet ingår att verka för ökad användning av förenklat utredningsförfarande och att vidta åtgärder för att säkerställa rätt kompetens, nödvändiga beslutsbefogenheter och professionellt ansvarstagande i varje del av den brottsutredande verksamheten. En nationell resurs har tillskapats gemensamt av polismyndigheterna som ska kunna förstärka arbetet mot mängdbrottslighet inom geografiska områden där polisnärvaron är begränsad. Resursens huvuduppgift är att bedriva polisiär brottsbekämpning, främst mot mängdbrott och ordningsstörningar samt genom trygghetsskapande insatser. Insatser mot mängdbrott av seriekaraktär omfattas också av resursens uppdrag. Då mängd- och seriebrott ofta genomförs i flera polismyndigheter är det viktigt att Polisen stärker arbetet mellan de 21 polismyndigheterna. En utmaning ligger i att tillräckligt snabbt kunna utbyta information, såväl nationellt som internationellt, och att samordna brottsutredningarna. Mot bakgrund av detta togs en nationell överenskommelse fram under hösten 2011 som syftade till att bl.a. underlätta samordningen av brottsutredningar. Överenskommelsen godkändes och undertecknades av samtliga länspolismästare. 10 POLISENS BUDGETUNDERLAG

11 Livsstilskriminella De livsstilskriminella står för ett stort antal mängdbrott som ofta är kopplade till drogmissbruk. De begår inte sällan brott i form av stölder och inbrott. Brotten drabbar människor i vardagen och är både kränkande och på annat sätt störande för brottsoffret. Regeringen har uppdragit till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Rikspolisstyrelsen har beslutat om direktiv för uppdragets genomförande. Som en del av uppdraget kommer en vägledning att tas fram för hur polismyndigheterna ska identifiera och arbeta mot livsstilskriminella, vilket syftar till att skapa framgångsrika nationella arbetsmetoder. Uppdraget kommer vidare att innehålla planering, genomförande och uppföljning av en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. Satsningen planeras att pågå under två år. I uppdraget ingår också kontinuerlig uppföljning av resultat samt en avslutande utvärdering. Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet drabbar människor och företagsverksamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Av den anledningen arbetar Polisen tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet med att åstadkomma en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Ett samverkansråd mellan nio myndigheter har inrättats som årligen tar fram en gemensam nationell inriktning för arbetet. För det operativa arbetet finns ett operativt råd, regionala underrättelsecentra samt särskilda aktionsgrupper. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten har också inneburit en närmare samverkan med myndigheter i andra länder och ett mer aktivt deltagande i det internationella arbetet. Därutöver har insatserna mot den grova organiserade brottsligheten ytterligare skärpts genom inrättandet av en särskild myndighetsgemensam specialistfunktion med uppgift att spåra, säkra, återföra och förverka vinster av brott. Den myndighetsgemensamma samverkan har hittills gett goda resultat. Under år 2011 har samarbetet vidareutvecklats. Numera medverkar också Försäkringskassan i Samverkansrådet och Operativa rådet. Tidiga insatser mot ungdomars brottslighet För att motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil krävs tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet. I det arbetet är samverkan med landets kommuner av avgörande betydelse. Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att initiera s.k. sociala insatsgrupper som är en lokal samarbetsform, där åtgärder för unga i risksituationer kan koordineras på individnivå. Den pågående pilotverksamheten bedrivs i tolv stadsdelar respektive kommuner i landet. Insatsgruppernas verksamhet bygger på tidiga, tydliga, samordnade insatser och reaktioner från samhällets sida i syfte att minska risken för att unga väljer en kriminell livsstil. Inom ramen för projektet ska bl.a. en riskbedömningsmanual tas fram, vilken avses användas för att identifiera unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Brottsutredningar där ungdomar förekommer som misstänkta eller som brottsoffer ska genomföras så snabbt som möjligt och lagstadgade frister ska hållas. För att klara den målsättningen har Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten gemensamt gjort en framställan till regeringen om en förändring i förundersökningsledarskapet avseende unga lagöverträdare. Syftet med den föreslagna förändringen är att effektivisera ungdomsutredningarna genom att poliser blir förundersökningsledare i ökad omfattning. Såvitt Rikspolisstyrelsen erfar kommer den begärda förändringen att genomföras den 1 mars För att ytterligare höja kompetensen hos ungdomsutredarna och kvaliteten på utredningarna tillhandahåller Rikspolisstyrelsen en nationell utbildning för ungdomsbrottsutredare. POLISENS BUDGETUNDERLAG

12 Brott i nära relationer Polisen arbetar för att fler brott i nära relationer ska klaras upp och för att förbättra bemötandet av brottsoffer. Bland annat kompetensutvecklas personal i yttre tjänst för att få bättre kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas på en brottsplats, hur bevis säkras och hur brottsoffer, vittnen och misstänkt gärningsman ska bemötas för att öka möjligheterna att klara upp brottet. Polisen fortsätter att utveckla personsäkerhetsarbetet, bl.a. för att skydda personer som utsätts för brott i nära relationer och sådan upprepad brottslighet. En viktig fråga i det sammanhanget är att säkerställa att det finns strukturerade metoder för att bedöma hot och risker för brottsoffer vid alla typer av hot och att metoderna används enhetligt inom Polisen. Arbete med målsäganden och brottsoffer En nationell brottsofferundersökning som genomfördes år 2009 visade på behovet av förbättrad information till målsäganden och brottsoffer. Med anledning av resultatet av brottsofferundersökningen har Polisen tagit fram en handbok och riktlinjer i ämnet. Därtill har en översyn genomförts av den skriftliga information som skickas till målsäganden och brottsoffer. Det övergripande målet för aktiviteterna är att öka andelen nöjda målsäganden och brottsoffer i den uppföljande nationella brottsofferundersökning som kommer att ske under år För att höja kompetensen inom Polisen på bl.a. detta område har en ny utbildning tagits fram. Utbildningen riktar sig till de lokala brottsoffersamordnarna som därmed ska säkerställa att målsäganden och brottsoffer får tillgång till relevant information. I syfte att förbättra skyddet för personer som utsätts för upprepade hot, våld eller trakasserier genomfördes under hösten år 2011 en lagändring avseende kontaktförbud och möjligheterna att använda elektronisk övervakning. Med anledning av lagändringen pågår ett arbete inom Polisen att införskaffa teknisk utrustning, etablera nödvändig organisation, genomföra utbildning, sprida information och ta fram nödvändiga föreskrifter. Polisens trafiksäkerhetsarbete Polisen fortsätter att utveckla sitt arbete för en säkrare trafik där färre personer skadas eller omkommer. Polisens ansvarsområde inom trafiksäkerhetsarbetet är främst hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning och andra insatser som ska leda till ökad säkerhet i trafiken. Alla poliser i yttre tjänst ska tillsammans med bl.a. bilinspektörer vara delaktiga i trafiksäkerhetsarbetet. Med fler poliser ges bättre förutsättningar att genomföra det synliga och närvarande arbetssätt som ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete kräver. Som med allt annat polisarbete ska Polisens trafiksäkerhetsarbete bedrivas planlagt och underrättelselett. I en uppdaterad trafiksäkerhetsstrategi som utkommer under år 2012 förtydligas vikten av att Polisens arbete i trafikmiljön inte bara ses som trafiksäkerhetsarbete, utan också som ett viktigt medel i bekämpningen av annan brottslighet, såsom t.ex. mängd- och seriebrottslighet. Modernisering av Polisens serviceverksamhet och ärendehantering Polisens verksamhet inom tillståndsgivning, delgivning, handräckning och allmänna förvaltningsuppgifter samt service utgör en stor och betydelsefull kontaktyta gentemot allmänheten. Arbetet med att modernisera hanteringen av dessa ärenden har påbörjats. Målet är att Polisen ska uppnå ett digitalt arbetsätt med enhetlig, rättssäker och effektiv ärendehantering. Ärendehanteringen ska även ta tillvara på en modern e-förvaltnings möjligheter för e- tjänster, betalningslösningar och möjlighet för allmänheten att följa sina ärenden. 12 POLISENS BUDGETUNDERLAG

13 Utvecklingen av Polisens service innebär att allmänheten snabbare och enklare kan komma i kontakt med Polisen på många olika sätt. Svarstiderna i Polisens kontaktcenter (PKC) ska kortas och kvaliteten i hanteringen av inkommande ärenden och på den service som i övrigt ges ska öka. Mot denna bakgrund pågår en utveckling mot en integrerad telefoniverksamhet med en nationell växel samt ett tydligare huvudmannaskap för Polisens kontaktcenter och system. Polisens betalningsprocesser och den ekonomiska redovisningen i samband med dessa är ett ytterligare område där det bedöms finnas utrymme för förbättrad och modern service till allmänheten och effektiviseringsvinster för Polisen. Ett arbete har därför inletts med att skapa en enhetlig process för inbetalningar på nationell nivå med arbetsrutiner som stöds av tjänster och system. Utveckling av de it-baserade verksamhetsstöden Polisens arbete med att förnya och modernisera verksamhetsstödet fortskrider enligt plan. Utvecklingsbehoven är stora inom den polisiära kärnverksamheten och dess operativa stödverksamhet. Betydande insatser behöver också göras inom gemensamma stödverksamheter, såsom kompetensförsörjning, utbildning och inköp. Under år 2011 har första etappen av ett nytt it-baserat verksamhetsstöd för avrapportering och utredning (PUST) påbörjats inom Polisen. Utredningsstödet har gett förutsättningar för att fler poliser kan vara delaktiga i den brottsutredande verksamheten samt att Polisen kan vara mer synlig och tillgänglig. Vidare har genomströmningstiden för ärenden hos både Polisen och andra aktörer i rättskedjan kortats. Poliser kan ute på plats skriva in uppgifter, göra registerslagningar, hämta information från olika system och utbyta information med andra myndigheter i rättskedjan. Det nya utredningsstödet utvecklas och sprids i etapper. I ett första skede omfattas utredningar av snatteri, brott mot knivlagen, olovlig körning, rattfylleri och narkotikabrott. Under år 2011 har övriga trafikbrott och alkoholbrott lagts till och Polisens nya utredningsstöd sprids till alla polismyndigheter. Fullt utbyggt ska utredningsstödet omfatta alla brott och helt ersätta nuvarande system för avrapportering och utredning. Under år 2012 överförs utredningsstödet till en gemensam teknisk plattform för ärendehantering inom Polisen. Plattformen utgör en av grundpelarna för moderniseringen av Polisens informationsteknologi och möjliggör både en ökad leverans av stöd till verksamheten och på sikt en lägre kostnad för drift och förvaltning. Vidare kommer utredningsstödet fram till år 2014 kontinuerligt tillföras ny funktionalitet för att ytterligare effektivisera Polisens utredningsverksamhet Polisen deltar aktivt i arbetet med att utveckla informationsutbytet i rättskedjan. Under år 2012 lanseras den första etappen av det arbetet. Information kommer att kunna utbytas elektroniskt från anmälan om misstänkt brott till verkställd dom. En utökad funktionalitet kommer att tillföras för att ytterligare effektivisera rättskedjans informationsförsörjning. Under perioden inför Polisen etappvis förbättrade stöd för strategisk verksamhetsuppföljning och operativ planering och styrning. Detta för att informationsteknologin ska stödja den resultatkultur som etableras inom Polisen. Utöver en förbättrad ärendehantering för såväl vapen-, delgivningshantering som förvaltningsärenden, så kommer Polisen att öka interaktionen med medborgare, myndigheter och företag genom både e-tjänster och sociala medier. Detta arbete intensifieras under år 2012 i syfte att öka tillgängligheten och synligheten samt stärka förtroendet för Polisen. Kompetensförsörjning i ett nationellt perspektiv Polismyndigheterna har till uppgift att ta fram planer för sin kompetensförsörjning. Arbetet med att bedöma den verksamhetskritiska kompetensen utgår från en verksamhetsanalys. POLISENS BUDGETUNDERLAG

14 Syftet är att prioritera det viktigaste i kompetensarbetet och säkerställa att det också tas om hand. Ansvaret för arbetet ligger hos den strategiska ledningen. Polisen fortsätter sin satsning på att utveckla chefs- och ledarskapet i organisationen. Chefsutveckling genomförs för befintliga chefer för att bl.a. utveckla deras förmåga att använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning. Chefsförsörjningsprogram bedrivs för att öka antalet kompetenta sökande till lediga chefsfunktioner. Rikspolisstyrelsen har under år 2011 haft ett regeringsuppdrag att identifiera och beskriva de kompetenser som krävs på kort och lång sikt för att det brottsbekämpande arbetet ska hålla hög kvalitet. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en grundläggande kompetensprofil för polisassistenter. En sådan kompetensprofil ska vara avgörande för dels antagningen till polisutbildningen, dels anställningen som polisassistent, dels för den fortsatta kompetensplaneringen. Under år 2012 införs nya regler som innebär att polisaspiranter genom central placering anställs vid Rikspolisstyrelsen, men placeras vid polismyndighet. De studerande som påbörjar termin tre på polisprogrammet i januari 2012 med planerad aspirantstart i januari 2013 är de första som kommer omfattas av de nya reglerna. Syftet är bl.a. att minska administrationen och underlätta poliselevernas arbete med att söka placering samt att förtydliga att aspirantterminen är en del av polisutbildningen. Verksamheten har ofta svårt att avvara medarbetare som ska genomgå utbildningar. Utbildningar innebär inte sällan flera veckors frånvaro, men att utveckla kompetens är nödvändigt och många gånger avgörande för att erhålla behörighet inom diverse områden. Det finns därför ett stort behov av att genomföra kompetensutveckling med alternativa metoder och arbetssätt. Lärandet kan åstadkommas direkt i arbetet genom handledning, självstudier, praktik, interaktiv grupputveckling. För att leda förändringen inom kompetensutvecklingsområdet har ett kompetensutvecklingsråd inrättats vid Rikspolisstyrelsen under år Ändamålsenliga organisationer och ledningsstrukturer Regeringen uppdrog i november år 2009 åt Rikspolisstyrelsen att effektivisera polisverksamheten (Ju2009/9595/PO). I september 2011 slutredovisade Rikspolisstyrelsen regeringsuppdraget (STA /09). Av redovisningen framgår de åtgärder som polismyndigheterna vidtagit i syfte att utveckla mer ändamålsenliga organisationer och ledningsstrukturer för att effektivisera sin verksamhet. Åtgärderna hade sin utgångspunkt i såväl förslag från Rikspolisstyrelsen, som egeninitierat arbete vid myndigheterna. Rikspolisstyrelsen kommer enligt vad som sägs i regleringsbrevet för budgetåret 2012 avseende Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen (Ju2011/561/PO m.fl.) att följa upp myndigheternas fortsatta arbete. Utveckling av verksamhetsstyrningen Vid Rikspolisstyrelsen bedrivs ett arbete för att utveckla formerna för Polisens långsiktiga verksamhetsstyrning. Arbetet syftar till att skapa goda förutsättningar att utifrån antagna framtida krav lägga fast en långsiktig och gemensam inriktning av verksamheten. Som ett led i detta pågår ett arbete med att ta fram en målbild för polisen år POLISENS BUDGETUNDERLAG

15 Utvecklad utvärderings- och tillsynsverksamhet inom Polisen För att utveckla och effektivisera polisverksamheten behöver Polisen bli bättre på utvärderingar. Rikspolisstyrelsen ska också använda tillsyn tydligare och mer aktivt som en del av styrningen av polisverksamheten. Mot den bakgrunden har en funktion för utvärderingsverksamhet etablerats vid Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen har därmed en egen kapacitet att beställa och genomföra utvärderingar och kvalificerade uppföljningar. Till utvärderingsfunktionen finns ett råd knutet som har till främsta uppgift att stå som garant för att utvärderingsverksamheten håller hög kvalitet och är verksamhetsrelevant. Resultat från utvärderingar, kvalificerade uppföljningar och annan för polisverksamheten relevant information kommer att förmedlas i en rapportserie. Beträffande tillsynsverksamheten utarbetas för närvarande rutiner för genomförande av tillsynsåtgärder, redovisning av tillsynsuppdrag och återkoppling till polismyndigheterna. Fördjupat internationellt polissamarbete Inom ramen för framförallt EU-samarbetet, men också det nordiska polissamarbetet, kan betydande förändringar av det gränsöverskridande operativa samarbetet förutses under perioden Detta gäller t.ex. samarbetet inom ramen för Prümrådsbeslutet genom gemensamma patruller, andra gemensamma insatser samt bistånd vid större evenemang, katastrofer och allvarliga olyckor. Andra exempel är bistånd från annan medlemsstats särskilda insatsgrupper för att hantera krissituationer. Till detta kommer nordisk samtjänstgöring, vilket innebär att stöd kan begäras från annat nordiskt land för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt förebygga brott. Genomförandet av dessa åtgärder innebär förbättrade möjligheter att fördjupa och effektivisera polissamarbetet inom EU och Norden och därmed förstärka Polisens brottsbekämpande förmåga. Det kommer också att ställa allt högre krav Polisens internationella kapacitet. Utgångspunkten är att nationellt och internationellt polissamarbete är två delar av en helhet som alltmer sällan går att särskilja. Det internationella perspektivet ska beaktas i alla delar av Polisens arbete, vilket innebär ett ökat utnyttjande av de möjligheter som ges inom ramen för exempelvis Europol. Polisen måste därför utveckla sin förmåga att verka i internationella sammanhang. Språkkunskaper och förståelse för det internationella samarbetets möjligheter globalt, inom ramen för EU samt Norden är nödvändiga kompetenser. POLISENS BUDGETUNDERLAG

16 5 Polisens ekonomi Det ekonomiska läget för Polisen De ekonomiska tillskotten och det besparingsarbete som bedrivits av polismyndigheterna m.fl. har lett fram till att Polisen vid utgången av år 2011 redovisar ett anslagssparande om 426 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisen utifrån framräknad anslagsnivå kommer att ha ett ackumulerat underskott som ryms inom en anslagskredit på 3 procent vid utgången av den period som detta budgetunderlag omfattar. Bedömningarna bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget utifrån nu känd preliminär pris- och löneomräkning. Rikspolisstyrelsen bedömer vidare att det finns behov av ekonomiskt tillskott för att genomföra nödvändiga satsningar, vilket behandlas närmare i kapitel 6. Utfall för år 2011 och prognoser för perioden redovisas i bilaga 1. Pris- och löneomräkningen kommenteras vidare nedan. Åtgärder för ökad kostnadseffektivitet inom Polisen Polismyndigheterna har under flera år arbetat aktivt med att få en kostnadseffektiv verksamhet. Det polismyndigheterna främst arbetat med är att bl.a. minska övertid samt driftoch lokalkostnader. Effekterna av de gjorda besparingarna har konstaterats vara bestående. Även förvaltningsmyndigheten Rikspolisstyrelsen har genomfört besparingar. Rikspolisstyrelsen har under perioden bedrivit ett aktivt effektiviserings- och omställningsarbete för att utveckla och förbättra leveransförmågan i verksamheten. Ett åtagande om effektiviseringar har haft betydande påverkan på Rikspolisstyrelsens resursfördelning under perioden. År 2010 kunde konstateras att åtagandet infriats samtidigt som antalet poliser ökat vid polismyndigheterna med cirka under motsvarande period. De medel som Polisen frigjort genom besparings- och effektiviseringsåtgärder används för utvecklingsarbetet inom Polisen. Utvecklingsarbetet syftar i första hand till att effektivisera verksamheten ytterligare och sänka Polisens kostnader framgent. Faktorer som försvårar Polisens ekonomiska planering För att kunna planera och genomföra verksamheten med god framförhållning och tillförlitlighet samt på ett kostnadseffektivt sätt krävs långsiktighet bl.a. i form av treåriga budgetramar. Rikspolisstyrelsen vill fästa regeringens uppmärksamhet på några faktorer som försvårar budget- och planeringsarbetet inom Polisen. Rikspolisstyrelsen anser, i likhet med tidigare år, att processen för pris- och löneomräkning av anslaget skapar osäkerhet kring hur stor den faktiska anslagstilldelningen till Polisen blir efter år Processen innebär att regeringen först aviserar en preliminär pris- och löneomräkning i den ekonomiska vårpropositionen två år före budgetåret och sedan en slutlig faktisk pris- och löneomräkning i den ekonomiska vårpropositionen ett år före budgetåret. Erfarenhetsmässigt har den faktiska pris- och löneomräkningen blivit betydligt lägre än vad som tidigare aviserats, vilket försvårat den ekonomiska planeringen. Den metod för pris- och löneomräkning som används inom staten för att räkna upp myndigheternas anslag motsvarar inte de ökade kostnader myndigheterna har. Systemet med prisoch löneomräkning förutsätter att effektiviseringar löpande genomförs. För Polisens del kan effektiviseringar inte genomföras genom att minska antalet poliser, då regeringen beslutat att dessa ska uppgå till Inte heller är det inom Polisen önskvärt att effektivisera 16 POLISENS BUDGETUNDERLAG

17 verksamheten genom att minska antalet anställda med annan kompetens än polisiär. Rikspolisstyrelsen bedömer nämligen att annan kompetens än den rent polisiära är ett nödvändigt komplement för att genom mångfald av kompetenser förbättra verksamhetens resultat och kvalitet. Antalet anställda med annan kompetens än polisiär behöver öka kommande år dels för att kvaliteten i verksamheten ska kunna utvecklas långsiktigt, dels för att den polisiära kompetensen ska kunna nyttjas så effektivt som möjligt. Polisens kostnader för RAKEL har sedan starten ökat kraftigt. För år 2012 beräknas Polisen faktureras 156 miljoner kronor för systemet. Därutöver tillkommer indragningen av Polisens anslag om 30 miljoner kronor. Ovanstående avser Polisens andel av infrastrukturkostnaderna för RAKEL. Till detta kommer Polisens interna kostnader i form av terminaler, utbildning, förvaltning etc. Även dessa kostnader har ökat då systemet fullt ut spridits inom Polisen. Enbart den årliga avskrivningskostnaden uppgår till cirka 30 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen är av uppfattningen att RAKEL-kostnaderna redan i dag uppgår till belopp som hindrar satsningar på annan nödvändig utvecklingsverksamhet inom Polisen. Polisens kostnader för RAKEL får inte öka ytterligare. Den osäkerhet som råder om kostnadsutvecklingen för RAKEL-avgiften i framtiden försvårar dessutom Polisens budgetarbete. Den finansieringsmodell som tillämpas bidrar till ytterligare osäkerhet om kostnadsutvecklingen eftersom underfinansiering till följd av uteblivna intäkter från kommunal och privat sektor nu måste hanteras av de anslutna myndigheterna. Polisen, som största användare av RAKEL, påverkas i störst utsträckning av denna underfinansiering. Eventuellt förändrade förutsättningar De bedömningar som Rikspolisstyrelsen gör i detta budgetunderlag utgår från polisväsendets nuvarande organisation och uppgifter. Förändringar av Polisens organisation eller uppgifter kan komma att påverka Polisens medelsbehov. Nedan redovisas områden där förändrade förutsättningar förväntas. Den parlamentariska kommitté med uppgift att analysera i vilken utsträckning Polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet m.m. (dir. 2010:75) ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars De förändringar som kommittén förväntas föreslå innebär att ekonomiska tillskott kommer att behövas. Se vidare om detta i kapitel 6. I betänkandet Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39) föreslås att dagens grundutbildning av poliser ska ersättas med en högskoleutbildning och att Polisen ska ha ett ansvar för att genomföra de praktiska delarna av utbildningen. I det fall regeringen beslutar om förändringar av grundutbildningen förutsätter Rikspolisstyrelsen att myndigheten får återkomma med en konsekvens- och kostnadsbeskrivning. Rikspolisstyrelsen har tidigare framfört att den i betänkandet föreslagna modellen kommer att kräva omfattande utbildningsinsatser vid polismyndigheterna i samband med nyanställningar, då studenterna kommer att sakna vissa grundläggande taktiska och tekniska färdigheter som den nuvarande grundutbildningen ger. Anslagsanvändningen I bilaga 1 lämnas en prognos över anslagsanvändningen t.o.m. år 2015 för anslaget 1:1 ap. 1 Polisorganisationen. Prognosen utgår från den anslagstilldelning som är beslutad för år 2012, samt beräknad för åren i budgetpropositionen för år 2012 (prop. 2011/12:1). De tillkommande satsningar inom Polisen som beskrivs i kapitel 6 har inte tagits med i prognosen. POLISENS BUDGETUNDERLAG

18 Anslagsförändringar i BP för år 2012 Miljoner kronor År Total anslagsförändring Varav resursförstärkningar Varav överföringar m.m. Varav komp. Pris- och löneomräkning PLO i % , , , ,79 Totalt Beloppen i tabellen ovan avser förändring mot föregående års slutliga anslagstilldelning. I det beslut riksdagen har fattat avseende budgeten för år 2012 ingår belopp som inte är till Polisens disposition, bl.a. medel för att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning. Dessa ingår inte i den prognos Polisen lämnar i samband med budgetunderlaget. Huvudsakligt användningsområde för de resursförstärkningar som ges till Polisen under perioden är enligt budgetpropositionen för år 2012 att vidareutveckla verksamheten samt komplettera verksamheten med nödvändig kompetens. Lånefinansieringen I bilaga 2 redovisas behovet av lån i Riksgäldskontoret avseende investeringar i anläggningstillgångar t.o.m. år För år 2012 har regeringen beslutat en låneram som uppgår till miljoner kronor. Storleken på behovet av låneram för de kommande åren är beroende av bl.a. i vilken omfattning leasing bedöms vara fördelaktigare än finansiering genom lån i Riksgäldskontoret samt vad som enligt regelverket ska ingå i låneramen. För de kommande åren hemställer Rikspolisstyrelsen om en låneram som uppgår till miljoner kronor för åren 2013, 2014 och 2015 under förutsättning att låneramen enbart avser faktiska lån hos Riksgäldskontoret. Avgifter och andra ersättningar I bilaga 3 lämnas en redovisning av avgifter och andra ersättningar som utgår från den struktur som regeringen angett i regleringsbrevet för år De prognostiserade siffrorna avseende år 2012 är desamma som framgår av regleringsbrevet. 18 POLISENS BUDGETUNDERLAG

19 6 Tillkommande behov för Polisen Breddad och fördjupad kompetens Sammansättningen av kompetenser ska utgå från Polisens uppdrag. Polisen behöver därför medarbetare med olika kunskapsbakgrund för att klara uppdraget. Rikspolisstyrelsens bedömning är att behovet av olika kompetenser ökar. Erfarenheterna som gjorts av att använda kompletterande kompetenser till den polisiära i bl.a. utredningsverksamheten är goda, både avseende utredningar av mängdbrott och utredningar av annan brottslighet. Polismyndigheterna har mot bakgrund av ovanstående med start under år 2011 givits extra resurser för att rekrytera annan kompetens än den rent polisiära. Denna möjlighet kommer även att finnas under år Syftet är att komplettera den polisiära verksamheten med kompetens inom ekonomi, teknik, beteendevetenskap, forensisk vetenskap samt analys för att ytterligare säkerställa kvaliteten i verksamheten. Rikspolisstyrelsen kommer även framgent att identifiera och omhänderta de behov av specialistkompetens som är nödvändiga för att möjliggöra verksamhetens fortsatta utveckling. Rikspolisstyrelsen bedömer att annan kompetens än den rent polisiära även framdeles kommer att vara en förutsättning för att förbättra verksamhetens kvalitet och resultat långsiktigt. Rikspolisstyrelsen ser därför behov för de kommande åren att ytterligare öka antalet anställda med specialistkompetens inom bland annat nedanstående områden, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. Teknikutvecklingen påverkar verksamhet, struktur och kultur samt skapar ständigt nya förutsättningar för kriminell verksamhet, nya brott och nya hotbilder. Exempelvis har Internet kommit att bli en viktig arena för brottslighet. Polisens arbete på Internet har flera perspektiv som kräver expertkompetens för att utvecklas. Det handlar dels om att utreda med hjälp att information på Internet, dels Polisens synlighet i brottsförebyggande syfte. Internationellt arbete blir allt vanligare i takt med att brottsligheten blir mer gränsöverskridande. Att arbeta över nationsgränserna kräver samverkan mellan Polisen och andra aktörer inom olika områden, vilket kräver erfarenhet och kunskap för sådana situationer. Det internationella området ställer krav på såväl utveckling av kompetensen hos nuvarande medarbetare, som rekrytering av ny kompetens. Polisen kommer därför under perioden att behöva rekrytera personer med specialistkunskaper inom varierande områden. Rikspolisstyrelsen bedömer att en satsning på breddad och fördjupad kompetens inte ryms inom beslutade och anvisade ramar. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 300 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Utveckling av Polisens it-baserade verksamhetsstöd för bättre verksamhetsresultat Informationsteknologin är ett av de viktigaste verktygen för att effektivisera Polisen. De kommande fyra åren behöver utvecklingsarbetet intensifieras ytterligare och betydande investeringar kommer att genomföras. Detta för att bättre verksamhetsresultat inom Polisen förutsätter nya och effektivare it-stöd. I Polisens it-satsning, som inleddes år 2010, är stöd som ökar Polisens förmåga att utreda, analysera, planera och följa upp brott av central betydelse. Att oavsett tid och plats ha tillgång till samlad och säker information är avgörande för ett bättre verksamhetsresultat. Detta oaktat om informationen finns inom Polisen, nationellt i brottmålsprocessen eller hos internationella samverkansparter. Med anledning av det är moderniseringsbehovet angeläget för Polisens stödverksamhet. Målsättningen är att frigöra resurser för att öka utvecklingstakten genom att samtidigt sänka kostnaderna för drift och förvaltning. POLISENS BUDGETUNDERLAG

20 Åren 2010 och 2011 har en av fyra tekniska plattformar avvecklats, en modernare arbetsplats färdigställts för införande och gemensam plattform för ärendehantering valts. Sammantaget medför detta minskade kostnader, stabilare stöd och framförallt nödvändiga förutsättningar för att utveckla nya stöd effektivare. Förutsättningar för leverans av stöd för bättre verksamhetsresultat har skapats. Emellertid behöver kompetensen inom polisorganisationen vad gäller införande och mottagande av nya it-stöd höjas, för att nya arbetssätt ska kunna komma till stånd och få effekt i organisationen. Under de kommande fyra åren fortsätter utvecklingsverksamheten att expandera med flera nya stöd byggda på ny teknik. Vidare fortsätter fokuseringen på kostnadseffektivisering inom drift och förvaltning. Utökade nationella stöd för utredning, informationsutbyte i rättskedjan, analys och beslut, planering och uppföljning, vapen-, ordningsvakts- och delgivningshantering, internationellt utbyte av domar, fingeravtryck, fordonsuppgifter och DNA, utökad samverkan, elektroniska inbetalningar, rekrytering m.m. kommer att effektivisera Polisen. Rikspolisstyrelsen planerar att de kommande åren tillskjuta omfattande medel till utvecklingsverksamheten. Rikspolisstyrelsen avser att delvis finansiera satsningen inom tillgänglig ram genom att ta i anspråk beräknat anslagssparande under perioden, men bedömer att satsningen också kräver resurstillskott för att kunna genomföras fullt ut. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 100 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Behov av utökning av Nationella insatsstyrkan och ny utbildningsplats Terrorism syftar till att skapa fruktan och kaos i samhället. Polisens uppgift är att förhindra att terrorhandlingar utförs. Rikspolisstyrelsen ska enligt myndighetens instruktion organisera och bemanna en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet. Nationella insatsstyrkan (NI) bildades år NI håller med europeiska mått en mycket hög kvalitet avseende förmågor, utrustning, logistik och ledning. NI är också en efterfrågad samverkanspart inom det europeiska ATLAS-samarbetet. Den nu gällande dimensioneringen innebär att insatsstyrkan ska bestå av 50 poliser samt en chef och en ställföreträdande chef. I dagsläget är antalet operatörer vid insatsstyrkan endast 44. En av de slutsatser som dragits av genomförda terrorangrepp i Stockholm, Norge, Madrid, London, Bombay m.fl. är nödvändigheten av att besitta förmågan att med kompetent polis och rätt taktik snabbt kunna ingripa på flera olika geografiska platser samtidigt i syfte att slå ut gärningsmän och reducera skadeutfall. För att denna förmåga ska finnas krävs en numerär som medger att styrkan kan delas upp i flera slagkraftiga grupper. Rikspolisstyrelsens bedömning är att NI, för att vara en ändamålsenlig insatsstyrka, bör dimensioneras till totalt 97 medarbetare, varav 76 ska vara operatörer. Denna numerär skulle möjliggöra ingripanden på flera geografiska platser samtidigt och en väsentligt längre uthållighet än i dag. För att insatsstyrkan ska klara sin huvuduppgift att bekämpa terroraktioner är det viktigt att den har möjlighet till kontinuerlig utbildning och träning i nära anslutning till sin lokalisering i Stockholmsområdet. I dagsläget har styrkan inte tillgång till en sådan utbildningsplats. Utbildningen och den reguljära träningen genomförs i stället vid många olika platser runt om i landet som inte är utformade för ändamålet och därför inte helt funktionella. Det är dessutom ett sätt att hantera träningen som är både kostsamt och tidskrävande. Vid en utökning av insatsstyrkan blir det än mer angeläget att få tillgång till en för styrkan egen utbildningsplats i närområdet. 20 POLISENS BUDGETUNDERLAG

21 Rikspolisstyrelsen bedömer att årskostnaden för en utökning av NI inklusive en ny utbildningsplats uppgår till cirka 30 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Polisflyget Rikspolisstyrelsen har fattat beslut om att bereda ett inköp av ytterligare en polishelikopter. Anskaffningen innebär en ökad tillförlitlighet och en större geografisk täckning för polisflyget. En polishelikopter av typ EC 135 P2+ kostar cirka 50 miljoner kronor utrustad och konfigurerad för polisflygets verksamhet. Utöver investeringskostnaden tillkommer omkring 800 timmars flygtid. Rikspolisstyrelsen bedömer att årskostnaden för helikoptern uppgår till cirka 11 miljoner kronor. Vidare har ökade driftkostnader och en ambitionshöjning inom polisflyget medfört ökade kostnader. Detta tillsammans gör att Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden för polishelikoptern. Polisorganisationskommittén Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté (Polisorganisationskommittén) med uppgift att analysera om Polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat. Om kommittén finner att organisationen utgör ett hinder ska ett fullständigt förslag till helt eller delvis ny organisation lämnas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars Såvitt känt är om Polisorganisationskommitténs arbete har den i sin analys kommit till slutsatsen att den nuvarande organisationen utgör hinder för de krav som regeringen ställer på Polisens verksamhet. De identifierade hindren kan inte åtgärdas inom den nuvarande organisationen utan förutsätter en organisationsförändring. En organisationsförändring innebär en möjlighet för Polisen att få en organisationsstruktur som skapar bättre förutsättningar för Polisen att utföra sitt uppdrag. Ett sådant förändringsarbete kommer dock att kräva ett resurstillskott av engångskaraktär. Storleken av det icke nivåhöjande resurstillskottet kan uppskattas först sedan organisationen har fått sin slutliga utformning och efter en noggrann konsekvensanalys. Rikspolisstyrelsen avser att återkomma i frågan. Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) Utifrån den programplan och den omfattning som Justitiedepartementet presenterat avseende RIF etapp 2, kommer Polisen att bedriva ett omfattande utvecklingsarbete relaterat till RIF under åren Utvecklingsarbetet berör såväl den polisiära verksamheten som de IT-stöd som polisen tillämpar. Inom de utvecklingsområden som presenteras finns frågeställningar som ej är belysta rörande kostnader för det arbete som ska bedrivas. Frågeställningarna gäller bl.a. hantering av det resultat som planerade utredningsuppdrag ska leverera senast december 2013, hur kostnader fördelas mellan myndigheter för utveckling av gemensamma IT-stöd samt licens- och infrastrukturkostnader relaterat till t.ex. hantering av digital bevisning. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisens utvecklingssatsningar relaterat till RIF uppgår till 40 mnkr per år för åren Rikspolisstyrelsen hemställer om att från de särskilt avsatta RIF-medlen få avropa belopp motsvarande den beräknade årskostnaden. POLISENS BUDGETUNDERLAG