Polisens budgetunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens budgetunderlag 2014-2016"

Transkript

1 Polisens budgetunderlag Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Februari 2013

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Dnr: EA /13 Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen Upplaga:

3 Polisen budgetunderlag Rikspolisstyrelsen överlämnar härmed Polisens budgetunderlag för perioden Rikspolisstyrelsens styrelse har varit beslutande av detta dokument. Därvid har deltagit rikspolischefen Bengt Svenson och ledamöterna Anders Tornberg, Inger Davidson, Roger Haddad, Krister Hammarbergh, Johan Linander samt Elin Lundgren. Personalföreträdarna Lena Nitz och Karin Svenning har varit närvarande. I den slutliga handläggningen har deltagit rikspolischefen, överdirektör Maria Bredberg Pettersson, avdelningscheferna Jan Andersson, Elisabeth Bjar, Anders Hagquist, Anders Hall, Eva-Lotta Hedin, Doris Högne Rydheim, Lars Lindahl, Karl Wallin och Ola Öhlund, chefsstrateg Sandra Hultgren Stenström samt enhetschefen Britt Rehnberg, controller Leif Hagberg och controller Sten Hedberg, föredragande. RIKSPOLISSTYRELSEN Bengt Svenson Rikspolischef Leif Hagberg Controller

4 Kopia* Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Finansdepartementet Näringsdepartementet Riksdagens utredningstjänst Rikspolisstyrelsens styrelse Samtliga polisstyrelseordföranden Samtliga polismyndigheter Säkerhetspolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Domstolsverket Åklagarmyndigheten Kriminalvården Ekobrottsmyndigheten Brottsförebyggande rådet Statskontoret Statens pensionsverk Migrationsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kustbevakningen Tullverket Ekonomistyrningsverket Riksrevisionen Arbetsgivarverket Vägverket Luftfartsverket Arbetstagarorganisationerna * Kopia lämnas genom elektronisk överföring (e-post som en pdf-fil) och i ett pappersexemplar enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

5 Innehåll 1 Hemställan Sammanfattning Bedömning av utgångsläget och utvecklingen under perioden Pågående utvecklingsarbete inom Polisen Polisens ekonomi Tillkommande behov för Polisen Breddad och fördjupad kompetens Utveckling av Polisens it-baserade verksamhetsstöd för bättre verksamhetsresultat Beredskaps- och säkerhetshöjande åtgärder Behov av utökning av Nationella insatsstyrkan och ny utbildningsplats Polisflyget Kontinuerlig och avbrottsfri it-drift Polisens ekonomi Polisorganisationskommittén Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) Bilagor... 25

6 HEMSTÄLLAN 1 Hemställan Rikspolisstyrelsen hemställer att regeringen föreslår riksdagen att fastställa anslag utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1:1 Polisorganisationen, anslagspost 1, för 2014 till miljoner kronor, för 2015 till miljoner kronor och för 2016 till miljoner kronor i enlighet med vad som anförs i detta budgetunderlag, föreslår riksdagen att fastställa att medel som täcker Polisens kostnader för avgifter till internationella sammanslutningar anvisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, anslagspost 3, föreslår riksdagen att fastställa att medel som täcker Polisens kostnader för utlandsverksamhet anvisas under: utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslagspost 2 och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 3, fastställer en låneram som uppgår till miljoner kronor för åren 2014, 2015 och 2016, fastställer att anslagskrediten för respektive år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tillställs Polisen, får uppgå till 3 procent, fastställer att krediten på räntekontot för respektive år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tillställs Polisen, får uppgå till den nivå som normalt gäller för statliga myndigheter (idag ca 10 procent), tillåter Rikspolisstyrelsen att från de särskilt avsatta RIF-medlen få avropa belopp motsvarande den beräknade årskostnaden 50 miljoner kronor årligen under perioden samt föreslår riksdagen att utöver vad som ovan anges för anslag utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 1:1 Polisorganisationen, anslagspost 1, medel tillförs motsvarande kostnader för den organisationsförändring som beskrivs i avsnitt POLISENS BUDGETUNDERLAG

7 SAMMANFATTNING 2 Sammanfattning Polisens bokslut för år 2012 visar att Polisen har en ekonomi i balans. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisen utifrån framräknad anslagsnivå kommer att ha ett ackumulerat underskott motsvarande en anslagskredit på 3 procent vid utgången av år 2014, därefter kommer underskottet att överstiga 3 procent om medel inte tillförs i enlighet med vad som äskas i detta budgetunderlag. Bedömningarna bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget utifrån nu känd preliminär pris- och löneomräkning. Rikspolisstyrelsen bedömer att det finns behov av ekonomiskt tillskott för att bibehålla nuvarande verksamhet och för att genomföra nödvändiga satsningar. Detta utvecklas närmare i kapitel 6. Rikspolisstyrelsen uppfattning är att en utökning av annan kompetens än den rent polisiära kommer att vara en förutsättning för att förbättra verksamhetens kvalitet och resultat långsiktigt. Rikspolisstyrelsen ser därför behov för de kommande åren av att ytterligare öka antalet anställda med specialistkompetens, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. En satsning på ytterligare specialistkompetens ryms inte inom beslutade och anvisade ramar. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 300 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Det finns behov av att de kommande åren tillskjuta omfattande medel till itutvecklingsverksamheten. Rikspolisstyrelsen avser att delvis finansiera en sådan satsning inom tillgänglig ram, men satsningen kräver resurstillskott för att kunna genomföras fullt ut. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 100 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Rikspolisstyrelsen anser att en satsning behöver göras på beredskaps- och säkerhetshöjande åtgärder. I en sådan satsning ingår en utökning av Nationella insatsstyrkan (NI), att nuvarande sex helikoptrar ersätts och att en sjunde nyanskaffas till Polisflyget samt åtgärder för att få en kontinuerlig och avbrottsfri it-drift. Rikspolisstyrelsen bedömer att en satsning på beredskaps- och säkerhetshöjande åtgärder inte ryms inom beslutade och anvisade ramar. Totalt beräknas satsningen kosta 80 miljoner kronor för 2014, 160 miljoner kronor för 2015 samt 110 miljoner kronor för Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. Rikspolisstyrelsen är av uppfattningen att den metod för pris- och löneomräkningen som tillämpas inte ger tillräcklig kompensation för Polisens kostnadsutveckling och att detta tillsammans med ökade kostnader för kommunikationssystemet RAKEL medför att Polisens ekonomi under perioden bedöms redovisa underskott. Rikspolisstyrelsen hemställer om tillskott med 160 miljoner kronor år 2014, 430 miljoner kronor år 2015 samt 690 miljoner kronor år 2016 för att hantera dessa underskott. Riksdagen har den 18 december 2012 godkänt att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna m.fl. ombildas till en myndighet den 1 januari Syftet är att ge ledningen för myndigheten ett helhetsansvar för all polisverksamhet, med en tydlig kedja av ansvar från ledning ned till lokal nivå. En organisationsförändring innebär en möjlighet för Polisen att få en organisationsstruktur som skapar bättre förutsättningar för Polisen att utföra sitt uppdrag. Ett sådant förändringsarbete kommer dock att kräva ett resurstillskott av engångskaraktär. Storleken av det icke nivåhöjande resurstillskottet kan uppskattas först sedan organisationen börjat ta form. Rikspolisstyrelsen avser därför att återkomma i frågan. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisens utvecklingssatsningar relaterat till Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) uppgår till 50 miljoner kronor årligen under perioden 2014 till Rikspolisstyrelsen avser att från de särskilt avsatta RIF-medlen avropa belopp motsvarande den beräknade årskostnaden. POLISENS BUDGETUNDERLAG

8 BEDÖMNING AV UTGÅNGSLÄGET OCH UTVECKLINGEN UNDER PERIODEN 3 Bedömning av utgångsläget och utvecklingen under perioden Omvärldsanalys Förutsättningarna för Polisens arbete bestäms av en rad omvärldsfaktorer, varav utvecklingen inom bland annat områdena politik, ekonomi, samhälle och teknik är av betydelse. En omvärlds-analys har visat på nedanstående trender inom de nämnda områdena. Politisk utveckling Den globala politiska utvecklingen har lett till en ökad oro i världen, vilket bland annat gjort att den svenska säkerhetspolisen bedömt att hotbilden mot Sverige har ökat. Detta medför i sin tur att kraven på Polisens förmåga att förebygga och hantera kriser blivit större i såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Polissamarbetet inom EU utvecklas i en allt mer operativ riktning samtidigt som även polissamarbetet mellan de nordiska länderna fördjupas. Inom kriminalpolitiken läggs allt mer tonvikt vid trygghet och förtroende samt en effektivare brottsbekämpning. Service, kvalitet och innovationsförmåga kännetecknar den förvaltningspolitiska inriktningen samtidigt som kärnverksamheten sätts i fokus. Utvecklingen understryker vikten av att förbättra förmågan att arbeta gränsöverskridande. En uppdelning mellan nationellt och internationellt polisarbete svarar inte mot behovet att effektivt kunna bekämpa en allt mer gränsöverskridande brottslighet i samverkan med polismyndigheter i andra länder. En sådan uppdelning står också i kontrast mot det framväxande EU-samarbetet i fråga om brottsbekämpning. Effektivitetskraven inom offentlig sektor avspeglas också i kraven på polisverksamheten. Mot bakgrund av en förestående organisationsförändring kommer effektivitetskraven att utgöra en än större utmaning under de kommande åren det visar erfarenheten från andra myndigheter. Utifrån effektivitetskraven kan också förväntningarna öka på att Polisen ska utveckla förmågan att följa upp och analysera verksamheten från ett helhetsperspektiv. Ekonomisk utveckling Världsekonomin kännetecknas av osäkerhet och krisen i euroområdet skapar osäkerhet om EU:s framtid. Ihållande arbetslöshet och ett upplevt utanförskap kan öka risken för kriminalitet och negativa attityder till samhället, vilket i förlängningen kan försvåra Polisens arbete. Sociala eller kulturella gemenskaper, bostadsområden eller stadsdelar kan ligga till grund för alternativa identiteter och lojaliteter som möjliggör mobilisering mot företrädare för det samhälle från vilket man upplever sig isolerad. Samhällets utveckling Inflyttningen till städerna antas fortsätta öka. I ett urbaniserat samhälle kan den sociala kontrollen internaliseringen av gemensamma normer och sanktioner av beteenden försvagas. Territoriell segregation och sammanfallande skiljelinjer kan förstärka en sådan utveckling och leda till polarisering. Konsekvenserna är i vissa områden, främst i storstäderna, redan i dag märkbara och ställer Polisen inför särskilda utmaningar. Samtidigt ställs krav på en tillgänglig polis i hela landet, även i glesbygd. Teknisk utveckling Informationstekniken fortsätter att utvecklas och präglar allt fler områden både i samhället och i enskilda människors vardag. Kriminaltekniken genomgår en snabb och omfattande utveckling, till följd bland annat av dna-tekniken och digitaliseringen. Samtidigt som tekniken skapar möjligheter finns en baksida med ökad kriminalitet som följd. Nya tillvägagångssätt för brottsligheten på nya arenor ställer Polisen inför stora utmaningar. Exempel på detta är den kraftiga ökningen av antalet bedrägeribrott, framför allt kontokorts- och betalningsbedrägerier, de senaste fem åren. 8 POLISENS BUDGETUNDERLAG

9 BEDÖMNING AV UTGÅNGSLÄGET OCH UTVECKLINGEN UNDER PERIODEN Modernisering sker av den offentliga förvaltningen genom användandet av informationsteknik. E-förvaltningen skapar nya kanaler för förvaltningens kontakter med medborgarna, både vad gäller tjänster och myndighetsutövning. Men e-förvaltningen innebär också att förvaltningens effektivitet kan utvecklas, exempelvis genom möjligheter att samla information om ett ärende så att fler kan arbeta parallellt med det. För Polisens del kan förväntas att både statsmakterna och medborgarna kräver en fortsatt utveckling av e-tjänster och en möjlighet för medborgarna att följa hanteringen av det enskilda ärendet (ansökningar, anmälningar med mera). E-tjänster utgör en del av Polisens nationella it-strategi för åren Statsmakterna ställer därutöver krav på att Polisens it-stödsystem för verksamheten integreras med andra rättsvårdande myndigheters itstödsystem. Detta ingår också som en del i Polisens nationella it-strategi. Verksamhetsprognoser I syfte att förbättra möjligheterna att bedöma rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer gör Polisen i samarbete med Åklagarmyndigheten, Domstolsväsendet och Kriminalvården gemensamma prognoser. Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att stödja arbetet. Samarbetet vilar på ett uppdrag i myndigheternas respektive regleringsbrev för år Prognoser för åren lämnas till regeringen i anslutning till detta budgetunderlag (EA-190- A /2013). För Polisens del bedömer myndigheterna gemensamt att antalet inkomna brottmålsärenden kommer att fortsätta öka från år 2012 till år 2016, vilket är en ökning med cirka 3 procent. Inflödet prognosticeras öka för bl.a. brottskategorierna våldsbrott, sexualbrott, rån, bedrägeribrott, skadegörelse, rattfylleri och narkotikabrott. Inflödet bedöms minska för brottskategorierna tillgreppsbrott och trafikbrott. Utöver vad som är känt är det sannolikt att det finns en betydande dold brottslighet som sker med hjälp av exempelvis Internet och som i dag inte rapporteras, anmäls eller på annat sätt upptäcks. Antalet ärenden redovisade till åklagare prognosticeras öka från år 2012 till år 2016 vilket är en ökning med cirka 6 procent. För utflödet prognosticeras en ökande trend för samtliga brottskategorier utom trafikbrott som förväntas minska. Prognosen vilar huvudsakligen på en statistisk trendframskrivning. Ett antal faktorer som bedömts kunna påverka ärendeflödet har därtill identifierats och analyserats. Antalet övriga ärenden, där passärenden utgör en stor andel, uppgår till vid utgången av år Dessa ärenden har ökat med 26 procent de senaste två åren trots en kraftig nedgång i antalet delgivningsärenden. Ökningen hänger bl.a. samman med att pass numer byts ut vart femte år. Ökningen av antalet poliser de senaste åren förväntas ge en större polisiär synlighet. Hur den större polisiära synligheten påverkar utvecklingen av antalet anmälda brott är svårt att bedöma. Ökad synlighet vid brottsfrekventa tidpunkter och på brottsutsatta platser har ha en dämpande effekt på bl.a. våld i offentlig miljö. En ökad närvaro och polisiär aktivitet medför på andra områden ökat inflöde av ärenden, t.ex. narkotikaärenden och trafikärenden. Polisens bokslut för år 2012 visar på ett marginellt överskott. Rikspolisstyrelsen bedömer dock att Polisen utifrån framräknad anslagsnivå kommer att ha ett ackumulerat underskott motsvarande en anslagskredit på 3 procent vid utgången av år Bedömningarna bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget utifrån nu känd preliminär pris- och löneomräkning. Rikspolisstyrelsen bedömer att det finns behov av ekonomiskt tillskott för att ha en ekonomi i balans samt för att genomföra nödvändiga satsningar. Prognoserna av verksamhetens omfattning och ekonomi är myndighetens bästa möjliga bedömning om framtiden, givet de omständigheter som nu råder respektive sådana framtida omständigheter som går att överblicka och bedöma. I den utsträckning framtiden bär med sig i dag okända händelser, omständigheter eller beslut kommer prognoserna inte att överensstämma med det faktiska utfallet. POLISENS BUDGETUNDERLAG

10 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN 4 Pågående utvecklingsarbete inom Polisen I fokus för Polisens arbete de kommande åren är ett förbättrat verksamhetsresultat. Målen för Polisens verksamhet kan sammanfattas med att färre brott ska begås, fler brott ska klaras upp, människor ska känna sig trygga, Polisen ska bli synligare och förtroendet för Polisen ska vårdas och stärkas. Några av de åtgärder som vidtas för att uppnå målen beskrivs i det följande. Polisens underrättelsemodell utgör grunden Polisens underrättelsemodell (PUM) utgör ett stöd för ledning och styrning av den operativa polisverksamheten. PUM beskriver hur den operativa polisverksamheten ska genomföras baserat på kunskap och underrättelser. Orsakerna till brott, ordningsstörningar och otrygghet analyseras och med utgångspunkt i dessa analyser planeras och genomförs brottsbekämpande åtgärder. Det problemorienterade och underrättelseledda arbetssättet vidareutvecklas, så att det svarar mot kraven i verksamheten. Brottsförebyggande arbete Polisens brottsförebyggande arbete ska utvecklas och utgå från ett problemorienterat förhållningssätt, utifrån premisser som också gäller för PUM. Polisen ska öka sin förmåga att kartlägga och analysera brottsproblem, välja och utföra relevanta åtgärder samt följa upp arbetet. Polisen ska också förstärka samverkan med lokala aktörer i det brottsförebyggande arbetet, eftersom det är gemensamma ansträngningar från olika samhällsaktörer som sannolikt har störst möjlighet att påverka brottsligheten. I arbetet med att förstärka samverkan med lokala aktörer ska lämpliga verktyg användas, t.ex. så kallade samverkansöverenskommelser. Arbetsmetoderna som Polisen tillsammans med andra aktörer använder sig av väljs utifrån vad den lokala analysen av brottsproblemet visar. Åtgärder som kan vara aktuella att vidta är exempelvis gemensamt tillsynsarbete, Kronobergsmodellen 1, olika förändringar i den fysiska miljön och grannsamverkan. Utöver arbete tillsammans med andra aktörer agerar Polisen också på egen hand, exempelvis genom så kallat hot spot-arbete där en avgränsad plats övervakas regelbundet. Är det dessutom möjligt att pröva nya arbetsmetoder, så ger det ett gott bidrag till ett effektivare brottsförebyggande arbete. Ökad effektivitet och förbättrad samverkan vid bekämpning av mängdbrott Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de personer som drabbas. Tillsammans med Åklagarmyndigheten och i viss mån även Domstolsverket planerar och vidtar Polisen därför flera åtgärder för ökad effektivitet och rättssäkerhet avseende utredningar av mängdbrott. Inriktningen av åtgärderna har redovisats till regeringen den 27 maj 2010 (Ju2009/3950/Å) och i oktober 2011 (POA /11). Samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har fortsatt bland annat i enlighet med uppdragen i regleringsbrevet för år 2012 om att granska resultatet för verksamheten utredning och lagföring samt kvaliteten i den brottsutredande verksamheten. 1 Kronobergsmodellen är en arbetsmetod som effektivt minskar våldsbrottsligheten bland unga. Ungdomsbrottsligheten är starkt kopplad till alkohol och Kronobergsmodellen är inriktad på att förebygga ungdomars tillgång på alkohol genom flera relaterade åtgärder. 10 POLISENS BUDGETUNDERLAG

11 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN I utvecklingsarbetet ingår bl.a. att säkerställa kvaliteten i de inledande utredningsåtgärderna, en effektiv brottssamordning och att förundersökningsledare och lokala brottsplatsundersökare har rätt kompetens. Effektivisering av brottsutredningsarbetet sker bland annat inom ramen för den centrala och lokala samverkan i enlighet med den mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten träffade överenskommelsen. 2 Det polisiära förundersökningsledarskapet fortsätter att utvecklas för att möta de ökade krav som ställs i och med att polismyndighet från den 1 mars 2012 kan leda förundersökning i ärenden med misstänkta under 18 år och från den 1 januari 2013 har rätt att besluta om förundersökningsbegränsning. Kompetensutveckling sker bl.a. genom den praktik på åklagarkammare som ingår i den centrala förundersökningsledarutbildningen. Införandet av ett nytt utredningsstöd inom Polisen (Pust) kommer att förbättra kvaliteten i brottsutredningarna och öka möjligheterna till samordning av utredningsverksamheten. En nationell resurs har inrättats gemensamt av polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen med huvuduppgift att bedriva polisiär brottsbekämpning, främst mot mängdbrott av seriekaraktär och ordningsstörningar samt att vidta trygghetsskapande insatser. Den nationella resursen ska också tillfälligt kunna förstärka arbetet mot mängdbrottslighet inom utvalda geografiska områden då den ordinarie polisresursen är otillräcklig. Verksamheten leds av den nationella operativa ledningsgruppen som beslutar om insatser och till sitt förfogande har Mängd- och seriebrottsstyrkan, spaningsgrupper från storstadsmyndigheterna samt Rikskriminalpolisen. Polisens kriminalunderrättelsetjänst bidrar med att kartlägga seriebrottsligheten i landet. Eftersom mängd- och seriebrott ofta begås i flera län är det viktigt att stärka samarbetet mellan polismyndigheterna. En utmaning ligger i att tillräckligt snabbt kunna utbyta information, såväl nationellt som internationellt, och att samordna pågående brottsutredningar. Mot bakgrund av detta har en nationell överenskommelse tagits fram under hösten 2011 som syftar till att bl.a. underlätta samordningen av brottsutredningar. Överenskommelsen har godkänts och undertecknats av samtliga länspolismästare och samverkansområdena utbyter kontinuerligt information om seriebrottslighet som sammanställs av Rikskriminalpolisen. Polisen i det norra samverkansområdet har varit särskilt framgångsrik i att snabbt hantera underrättelser och distribuera dessa mellan polismyndigheterna. Underrättelserna har legat till grund för spaning och ingripanden mot kringresande seriebrottsligor. Framgångarna syns tydligt i statistiken över brottsutvecklingen i detta område. Inbrott i villor ligger på en betydligt lägre nivå i jämförelse med tidigare år. Under år 2013 kommer framgångsfaktorerna tillvaratas i en nationell insats över hela landet. För att öka polismyndigheternas möjligheter att göra fler och bättre brottsplatsundersökningar, som är mängdbrottsrelaterade, har Rikspolisstyrelsen tillsammans med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) tagit fram en ny nationell utbildning för lokala brottsplatsundersökare (Lokus) i syfte att skapa en enhetlig kriminalteknisk grundutbildning för brottsplatsundersökare. Polisens kontaktcenter (PKC) är en del i polisens strävan efter ökad tillgänglighet och är en viktig länk mellan Polisen och allmänheten. En stor del av brotten som anmäls till PKC är mängdbrott och det är därför av särskild vikt att all anmälningsupptagning betraktas och bedrivs som en del i Polismyndigheternas inledande brottsutredande verksamhet. PKC har ett stort ansvar att vidta relevanta och kvalitativa utredningsåtgärder då brott anmäls till Polisen. Polisen har tagit fram en nationell handlingsplan för bedrägerier som planeras att helt eller delvis implementeras i polisens verksamhet, vilket förväntas leda till förbättrade utredningsresultat för denna typ av brott mängdbrott. 2 Utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan, mars 2011 (POA /11). POLISENS BUDGETUNDERLAG

12 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN Livsstilskriminella Ett mindre antal livsstilskriminella står för ett stort antal mängdbrott, som ofta är kopplade till ett missbruk av narkotika eller alkohol. Missbruket föranleder ofta ordningsstörningar. De livsstilskriminella begår vanligen förmögenhetsbrott i form av stölder och inbrott i bostäder. Brotten drabbar många människor i vardagen och skapar tillsammans med ordningsstörningarna otrygghet i lokalsamhället. Regeringen har uppdragit åt Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Rikspolisstyrelsen har därför tillsammans med polismyndigheterna inlett en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. Arbetet bedrivs lokalt i enlighet med en nationell inriktning. Satsningen är föremål för kontinuerlig uppföljning och bedöms ha varit framgångsrik. Som en del av uppdraget har en vägledning tagits fram för hur polismyndigheterna ska identifiera och arbeta mot livsstilskriminella, vilket syftar till att sprida framgångsrika arbetsmetoder för nationell tillämpning. Satsningen kommer att pågå till och med den 31 december Uppdraget innefattar en avslutande utvärdering. Grova våldsbrott I Sverige inträffar varje år cirka 100 fall av dödligt våld. Dessa får ofta stor uppmärksamhet. Utöver vikten av att brotten klaras upp är det också viktigt att allmänheten uppfattar Polisens arbete som kompetent och effektivt. Detta bidrar till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. De senaste åren har en rad åtgärder vidtagits i syfte att förbättra handläggningen och öka uppklaringen av dessa mycket allvarliga brott. En nationell bedömandegrupp för grova våldsbrott har inrättats. Gruppen inträder vid alla fall av dödligt våld där det efter 30 dagar inte finns en skäligen misstänkt, i syfte att hitta nya infallsvinklar som kan driva utredningen framåt. Sedan förra året finns även en ny utbildning för spaningsledare vid grova våldsbrott. Dessutom har riksmordkommissionen förstärkts, så att den kan biträda vid två mordutredningar parallellt. Uppklaringen av dödligt våld ökar också sedan några år tillbaka. År 2010 beslöt Rikspolisstyrelsen att genomföra en granskning av samtliga ouppklarade och ännu inte preskriberade våldsbrott med dödlig utgång. Granskningen har letts av professor emeritus Leif GW Persson och redovisats i augusti 2012 i en rapport med totalt tjugo förslag på hur Polisen kan förbättra och utveckla arbetsmetoderna vid utredning av dödligt våld. Dessa förslag ligger till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete som bland annat omfattar en översyn av Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG) samt översyn av utbildningsbehovet inom detta område. Ett nationellt register över ouppklarade fall av dödligt våld ska tas fram i syfte att underlätta bedömningen och handläggningen av ny information i kalla fall. Detta bland annat som en direkt konsekvens av den slopade preskriptionen för dessa ärenden. Tidiga insatser mot ungdomars brottslighet För att motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil krävs tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet. I arbetet är samverkan med landets kommuner av avgörande betydelse. Pilotverksamhet med sociala insatsgrupper har bedrivits i tolv stadsdelar respektive kommuner i landet, där åtgärder för unga i risksituationer koordineras på individnivå. Insatsgruppernas verksamhet bygger på tidiga, tydliga, samordnade insatser och reaktioner från samhällets sida i syfte att minska risken för att unga väljer en kriminell livsstil. I den utsträckning kommuner väljer att inrätta ett arbete med sociala insatsgrupper ska Polisen bidra med relevanta polisiära åtgärder. Brottsutredningar där ungdomar förekommer som misstänkta eller som brottsoffer ska genomföras så snabbt som möjligt och lagstadgade frister ska hållas. För att klara den målsätt- 12 POLISENS BUDGETUNDERLAG

13 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN ningen gjorde Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten i maj 2011 (dnr. RA /11) en gemensam framställan till regeringen om en förändring i förundersökningsledarskapet avseende unga lagöverträdare. Syftet med den föreslagna förändringen är att effektivisera ungdomsutredningarna genom att poliser blir förundersökningsledare i ökad omfattning. Förändringen har genomförts den 1 mars 2012 och kommer att följas upp av Rikspolisstyrelsen. För att upprätthålla en hög kompetensen hos ungdomsutredarna och kvaliteten på utredningarna tillhandahåller Rikspolisstyrelsen en nationell utbildning för ungdomsbrottsutredare. Brott i nära relationer och hedersrelaterade brott I enlighet med regeringens intentioner arbetar Polisen för att fler brott i nära relationer ska anmälas och att fler gärningsmän ska lagföras. Bland annat kompetensutvecklas personal i yttre tjänst för att få bättre kunskap om vilka initiala utredningsåtgärder som ska vidtas på en brottsplats. Säkrande av bevis och vikten av ett korrekt bemötande av målsägande, vittnen och misstänkt gärningsman tas i dessa sammanhang upp som viktiga förutsättningar för att öka möjligheterna att klara upp dessa brott. Brott i nära relationer är ett område där det ständigt pågår utvecklingsarbete i samverkan med andra myndigheter och aktörer. Erfarenheter och spetskompetens delas via ett nätverk av kontaktpersoner inom svensk polis. Redan befintligt nationellt material inom området, t.ex. Handbok för brott i nära relation, ska regelbundet uppdateras och kompletteras i takt med utvecklingen inom området. Polisen arbetar med förberedelser för ett nationellt enhetligt arbetssätt vid utredningar av brott mot barn. Ett metodstöd kommer att utarbetas och införandeaktiviteter genomföras. Polisen driver egna projekt samt deltar i olika långsiktiga regeringsuppdrag gällande brott med hedersmotiv. Utveckling av en vägledning för hedersrelaterade brott, särskilt anpassat brottsofferstöd, samverkansprojekt och utbildning avseende initiala utredningsåtgärder är exempel på det utvecklingsarbete som pågår. Utöver detta är också ett Nationellt kompetensteam under inrättande inom Polisen. Denna resurs ska kunna bistå polismyndigheterna samt andra myndigheter och organisationer som arbetar med hedersrelaterad brottslighet. Arbete med målsäganden och brottsoffer En nationell brottsofferundersökning som genomförts år 2009 har visat på behovet av förbättrad information till målsäganden och brottsoffer. Med anledning av resultatet av brottsofferundersökningen har Polisen tagit fram en handbok och riktlinjer i ämnet. Därtill har en översyn genomförts av den skriftliga information som skickas till målsäganden och brottsoffer. Det övergripande målet för aktiviteterna är att öka andelen nöjda målsäganden och brottsoffer i den uppföljande nationella brottsofferundersökning som kommer att ske under år För att höja kompetensen inom Polisen på bl.a. detta område har en ny utbildning tagits fram. Utbildningen riktar sig till de lokala brottsoffersamordnarna som därmed ska säkerställa att målsäganden och brottsoffer får tillgång till relevant information. I syfte att förbättra skyddet för personer som utsätts för upprepade hot, våld eller trakasserier genomfördes under hösten år 2011 en lagändring avseende kontaktförbud och möjligheterna att använda elektronisk övervakning. Med anledning av lagändringen pågår ett arbete inom Polisen att införskaffa teknisk utrustning, etablera nödvändig organisation, genomföra utbildning, sprida information och ta fram nödvändiga föreskrifter. Polisen fortsätter att utveckla personsäkerhetsarbetet, för att skydda personer som utsätts för brott. En viktig fråga i det sammanhanget är att säkerställa att det finns strukturerade metoder för att bedöma hot och risker för brottsoffer vid alla typer av hot och att metoderna används enhetligt inom Polisen. POLISENS BUDGETUNDERLAG

14 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN It-relaterad brottslighet (Cyber Crime) Informationstekniken har kommit att ta ett allt större utrymme inom brottsligheten. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har konstaterat att den största delen av de bedrägeribrott som anmäls i Sverige numera är it-relaterade. Till detta kommer att bedrägeribrott inte längre är en lokal eller nationell företeelse utan är att betrakta som en gränsöverskridande brottslighet. Andra it-relaterade områden där den brottsliga aktiviteten ökar är angrepp mot kritisk infrastruktur genom t.ex. överbelastningsattacker samt handeln med narkotiska preparat och dopningsmedel. Internet används i ökande omfattning som kommunikationsmedel vid planering och genomförande av bl.a. grov organiserad brottslighet. Kraven från omvärlden blir samtidigt allt större på att svensk polis ska delta i samarbetet för bekämpningen av den internationella itrelaterade brottsligheten. Inrättandet av European Cybercrime Centre inom EU visar på att it-relaterad brottslighet internationellt tas på allt större allvar. Under år 2013 pågår ett arbete inom Polisen med att inventera ämnesområdet it-relaterad brottslighet. I arbetet ingår att beskriva framtida behov avseende kompetens, teknisk utrustning samt lämna förslag avseende åtgärdande av juridiska oklarheter. För att kunna uppfylla de krav EU ställer på Sverige beträffande it-relaterad brottslighet kommer det att behöva göras stora investeringar inom området framöver. Polisens trafiksäkerhetsarbete Polisen fortsätter att utveckla sitt arbete för en säkrare trafik där färre personer skadas eller omkommer. Polisens prioriterade områden inom trafiksäkerhetsarbetet är främst hastighetsoch nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning och kontroller av användandet av skyddsutrustning. Alla poliser i yttre tjänst ska tillsammans med bl.a. bilinspektörer vara delaktiga i trafiksäkerhetsarbetet. Med fler poliser ges bättre förutsättningar att genomföra det synliga och närvarande arbetssätt som ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete kräver. I likhet med allt annat polisarbete ska Polisens trafiksäkerhetsarbete bedrivas planlagt och underrättelselett. I polisens trafiksäkerhetsstrategi förtydligas vikten av att Polisens arbete i trafikmiljön inte bara ses som trafiksäkerhetsarbete, utan också som ett viktigt medel i bekämpningen av annan brottslighet, såsom t.ex. mängd- och seriebrottslighet. Modernisering av Polisens serviceverksamhet och ärendehantering Polisens verksamhet att besluta om tillstånd för demonstrationer, danstillställningar, vapen och pass, bidrar också den till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samhället samt en god service till allmänheten. Denna typ av ärenden har ökat med omkring 10 procent under åren Totalt uppgår antalet ärenden till cirka två miljoner. Denna typ av verksamhet och annan service utgör en stor och betydelsefull kontaktyta gentemot allmänheten. Det är därför av vikt att ärendetypen handläggs på ett enhetligt, effektivt och rättssäkert sätt. En omfattande it-utveckling har inletts för att modernisera handläggningen av dessa ärendetyper. Det övergripande målet med utvecklingen är att Polisen ska kunna verka som en sammanhållen myndighet och att handläggningen ska vara rakt igenom digital. Det innebär bl.a. att ärendena ska kunna initieras och följas via lättillgängliga e-tjänster. Utvecklingen kommer vidare att bidra till ett bättre metodstöd, en snabbare och mer enhetlig handläggning, effektivare användning av information, bättre uppföljning, ökad kvalitet 14 POLISENS BUDGETUNDERLAG

15 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN och bättre service till allmänheten. Den första införandeetappen är planerad till år 2013och innehåller ett nytt nationellt diarium och ett nytt vapenärendesystem. Utvecklingen av Polisens service innebär att allmänheten ska kunna komma i kontakt med Polisen snabbare och enklare. Som ett led i att uppnå detta pågår en utveckling mot en integrerad telefoniverksamhet med en nationell växel samt ett tydligare huvudmannaskap för Polisens kontaktcenter och de stödsystem som används. Polisens betalningsprocesser och den ekonomiska redovisningen i samband med dessa är ett ytterligare område där det bedöms finnas utrymme för förbättrad och modern service till allmänheten och effektiviseringsvinster för Polisen. Ett arbete pågår därför med att skapa en enhetlig process för inbetalningar på nationell nivå med arbetsrutiner som stöds av tjänster och system. Utveckling av de it-baserade verksamhetsstöden Polisens arbete med att förnya och modernisera verksamhetsstöden fortskrider. Utvecklingsbehoven är stora inom den polisiära kärnverksamheten och dess operativa stödverksamhet. Betydande insatser behöver också göras inom andra gemensamma stödverksamheter, såsom kompetensförsörjning, utbildning och inköp. Arbetet med att utveckla Polisens nya it-baserade verksamhetsstöd för avrapportering och utredning (Pust) har fortsatt under år Utredningsstödet ger förutsättningar för att fler poliser kan vara delaktiga i den brottsutredande verksamheten och att Polisen kan vara mer synlig och tillgänglig. Vidare har genomströmningstiden för ärenden hos både Polisen och andra aktörer i rättskedjan kortats. Poliser kan ute på plats skriva in uppgifter, göra registerslagningar, hämta information från olika system och utbyta information med andra myndigheter i rättskedjan. Det nya utredningsstödet utvecklas och sprids i etapper. I ett första skede omfattas utredningar av snatteri, brott mot knivlagen, olovlig körning, rattfylleri och narkotikabrott. I ett andra skede har brott mot trafikbrottslagen och alkoholbrott lagts till. Utredningsstödet ska vara fullt utbyggt år 2015 och då omfatta alla brott och helt ersätta nuvarande system för avrapportering och utredning. År 2014 ska samtliga delar som är tvingande för att uppfylla kraven i polisdatalagen (1998:622) vara på plats. I slutet av år 2012 har utredningsstödet överförts till en gemensam teknisk plattform för ärendehantering inom Polisen. Plattformen utgör en av grundpelarna för moderniseringen av Polisens informationsteknik och möjliggör både en ökad leverans av stöd till verksamheten och på sikt en lägre kostnad för drift och förvaltning. Vidare kommer utredningsstödet fram till år 2014 kontinuerligt tillföras ny funktionalitet för att ytterligare effektivisera Polisens utredningsverksamhet. Under år 2013 kommer införandet av Polisens nya it-arbetsplats att påbörjas, vilket är en förutsättning för ett mobilt arbetssätt. Under perioden inför Polisen etappvis förbättrade stöd för strategisk verksamhetsuppföljning och operativ planering och styrning. Detta för att informationstekniken ska stödja den resultatkultur som etableras inom Polisen. Utöver en förbättrad hantering av vapen-, delgivnings- och förvaltningsärenden kommer Polisen att öka interaktionen med medborgare, myndigheter och företag genom både e- tjänster och sociala medier. Detta arbete kommer att intensifieras under kommande år i syfte att öka tillgängligheten och synligheten samt stärka förtroendet för Polisen. Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) etapp 1och 2 Polisen deltar aktivt i RIF-arbetet med att utveckla utbytet av information i rättskedjan. Under år 2012 avslutades etapp 1 som innebär att information kan utbytas elektroniskt från anmälan om misstänkt brott till verkställd dom. Det förväntade resultatet av detta är ökad kvalitet och effektivitet i informationsutbytet mellan RIF-myndigheterna. Under perioden POLISENS BUDGETUNDERLAG

16 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN kommer genomförandet av etapp 2 att bidra till ytterligare utökad funktionalitet. Ett resultat av etapp 2 och det ytterligare utvidgade informationsutbytet i rättskedjan, är att utredningsstödet Pust kommer att användas även av Tullverket och Kustbevakningen. Kompetensförsörjning i ett nationellt perspektiv Arbetet med kompetensförsörjningsprocessen fortsätter, varvid kompetensplaneringen ska vara en viktig och integrerad del av Polismyndigheternas verksamhetsplanering och en förutsättning för att utveckla och styra Polisens verksamhet. Utifrån en verksamhetsanalys ska myndigheterna bedöma den verksamhetskritiska kompetensen som krävs för att lösa Polisens uppdrag. Polisens strategi för kompetensförsörjning pekar ut de områden där Polisen ska öka sin förmåga fram till år Ansvaret för arbetet ligger hos polismyndigheternas strategiska ledning. Rikspolisstyrelsen ska under år 2013, enligt regeringsbeslut , redovisa behovet av att personer med annan utbildning än polisutbildning ska få utföra polisiära arbetsuppgifter som omfattar sådana uppgifter som i dag enligt lag eller annan författning endast får utföras av polisman. Redovisningen ska innehålla beskrivning och analys av vilken typ av arbetsuppgifter som dessa personer lämpligen bör utföra, vilken kompetens som krävs och i vilken utsträckning det krävs polismans befogenhet. Polisen fortsätter satsningen på att utveckla chefs- och ledarskapet i organisationen. Chefsutveckling genomförs för befintliga chefer för att bl.a. förbättra deras förmåga att använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning. Chefsförsörjningsprogrammen syftar till att tidigt identifiera chefspotential för att öka antalet kompetenta sökande till lediga chefsfunktioner. Kompetensbaserat chefsurval vid rekrytering införs under år 2013 vid polismyndigheterna. Detta innebär att rekryteringarna genomförs utifrån en enhetlig och systematisk metodik som är kvalitetssäkrad och utgår från Polisens ledarkriterier. Polisens arbete för jämställdhetsintegrering och likabehandling fortsätter genom utveckling av synsätt och arbetssätt. Detta är en viktig del för att kvalitetssäkra både kompetensförsörjningen och Polisens verksamhet. Det är också en förutsättning för att vårda allmänhetens förtroende. Bland annat ska Polisen omsätta den kommande nationella strategin för likabehandling som levereras under år Genom strategin ska Polisens verksamhetsuppdrag tydligare sättas i relation till likabehandling och mänskliga rättigheter, med fokus på de områden där verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning bedöms vara särskilt behjälpt av kvalitetsaspekten likabehandling. Strategin föregås bland annat av en utvärdering av Polisens utveckling avseende likabehandling under åren Vidare fortskrider fram till år 2016 ett utvecklingsarbete avseende Polisens verksamhet kopplat till regeringens funktionshinderpolitik. Detta arbete omfattar exempelvis polisutbildningen och Polisens kontaktytor med allmänheten. En ny organisation för Polisen ställer stora krav på arbetsgivarpolitisk enhetlighet innefattande bl.a. anställningsvillkor, nationella kravprofiler för rekrytering och enhetlighet i definition i och tillämpning av begrepp som anställning, funktionstitlar och tjänstebenämningar. Andra viktiga delar av arbetet är en enhetlighet i löneprocess, arbetsmiljöarbete, samverkansstruktur samt personal- och lönestatistik. En effektivare polisverksamhet I regleringsbrevet för år 2012 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag att följa upp och redovisa polismyndigheternas fortsatta arbete med de åtgärder som tidigare har redovisats till regeringen inom ramen för uppdraget om en effektivare polisverksamhet. Uppföljningen visar på ett fortsatt arbete hos myndigheterna, när det gäller att utveckla organisationerna och ledningsstrukturerna, men även fortsatt utveckling av bl.a. arbetssätt och ledningskommunikation. Några myndigheter redovisar även påbörjade anpassningar i verksamheten inför 16 POLISENS BUDGETUNDERLAG

17 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE INOM POLISEN ombildningen av Polisen till en sammanhållen myndighet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 mars Utvecklad utvärderings- och tillsynsverksamhet inom Polisen För att utveckla och effektivisera verksamheten behöver Polisen bli bättre på att utvärdera densamma. Rikspolisstyrelsen ska också använda tillsyn tydligare och mer aktivt som en del av styrningen av polisverksamheten. Av den anledningen har en funktion för utvärderingsverksamhet etablerats vid Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen har därmed egen kapacitet att beställa och genomföra utvärderingar och kvalificerade uppföljningar. Till utvärderingsfunktionen finns ett råd knutet som har till främsta uppgift att stå som garant för att utvärderingsverksamheten håller hög och jämn kvalitet och är verksamhetsrelevant. Resultat från utvärderingar, kvalificerade uppföljningar och annan för polisverksamheten relevant information kommer att förmedlas i en rapportserie. Beträffande tillsynsverksamheten utarbetas för närvarande rutiner för genomförande av tillsynsåtgärder, redovisning av tillsynsuppdrag och återkoppling till polismyndigheterna. Fördjupat internationellt polissamarbete Inom ramen för framförallt EU-samarbetet, men också det nordiska polissamarbetet, kan betydande förändringar förutses under perioden Detta gäller exempelvis för Prümrådsbeslutet om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Prümrådsbeslutet rör bland annat utbyte av dna-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter. Genom Prümbeslutet kan Sverige lämna bistånd inom ramen för gemensamma insatser vid större evenemang, krissituationer, katastrofer och allvarliga olyckor. Till detta kommer nordisk samtjänstgöring, vilket innebär att stöd kan begäras från annat nordiskt land för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt förebygga brott. Ett annat exempel är EU:s informationssystem för viseringar, VIS. Genom ett EU-beslut öppnas en möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att i vissa fall kunna få tillgång till uppgifter i VIS i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott. Rikspolisstyrelsen kommer att vara central åtkomstpunkt för VIS. En betydande påverkan på det gränsöverskridande samarbetet utgörs även av SIS II som, efter driftsättning år 2013, blir det primära verktyget för efterlysningar av personer och objekt inom Schengenområdet. Aktivt deltagande på såväl strategisk som operativ nivå innebär förbättrade möjligheter att fördjupa och effektivisera polissamarbetet inom EU och Norden och därmed förstärka Polisens brottsbekämpande förmåga. Det kommer också att ställa allt högre krav Polisens internationella kapacitet. Utgångspunkten är att nationellt och internationellt polissamarbete är två delar av en helhet som alltmer sällan går att särskilja. Det internationella perspektivet ska beaktas i alla delar av Polisens arbete, vilket innebär ett ökat utnyttjande av de möjligheter som ges inom ramen för exempelvis Europol. Polisen måste därför utveckla sin förmåga att verka i internationella sammanhang. Språkkunskaper och förståelse för det internationella samarbetets möjligheter globalt, inom ramen för EU och Norden är nödvändiga kompetenser. POLISENS BUDGETUNDERLAG

18 POLISENS EKONOMI 5 Polisens ekonomi Det ekonomiska läget för Polisen Polisen redovisar vid utgången av år 2012 ett anslagssparande om 4 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen bedömer att Polisen utifrån framräknad anslagsnivå kommer att ha ett ackumulerat underskott motsvarande en anslagskredit på 3 procent vid utgången av år 2014, därefter överstiger underskottet 3 procent om inte medel tillförs i enlighet med vad som äskas i detta budgetunderlag. Behovet av anslagskredit är hänförligt till att uppräkningen av Polisens anslag inte motsvarar kostnadsökningarna (se avsnitt 6.4), ökade kostnader för kommunikationssystemet RAKEL (se avsnitt 6.4) samt kostnader för den kommande organisationsförändringen (se avsnitt 6.5). Bedömningarna bygger på nu beslutade och kända faktorer, bl.a. uppräkning av anslaget utifrån nu känd preliminär pris- och löneomräkning. Rikspolisstyrelsens uppfattning är att det finns behov av ekonomiskt tillskott för att bibehålla nuvarande verksamhet och för att genomföra nödvändiga satsningar, vilket behandlas närmare i kapitel 6. Utfall för år 2012 och prognoser för perioden redovisas i bilaga 1. Faktorer som försvårar Polisens ekonomiska planering För att kunna planera och genomföra verksamheten med god framförhållning och tillförlitlighet samt på ett kostnadseffektivt sätt krävs långsiktighet bl.a. i form av treåriga budgetramar. Rikspolisstyrelsen vill fästa regeringens uppmärksamhet på några faktorer som försvårar budget- och planeringsarbetet inom Polisen. Rikspolisstyrelsen anser, i likhet med tidigare år, att processen för pris- och löneomräkning av anslaget skapar osäkerhet kring hur stor den faktiska anslagstilldelningen till Polisen blir efter år Processen innebär att regeringen först aviserar en preliminär pris- och löneomräkning i den ekonomiska vårpropositionen två år före budgetåret och sedan en slutlig faktisk pris- och löneomräkning i den ekonomiska vårpropositionen ett år före budgetåret. Erfarenhetsmässigt har den faktiska pris- och löneomräkningen blivit betydligt lägre än vad som tidigare aviserats, vilket försvårat den ekonomiska planeringen. Anslagsanvändningen I bilaga 1 lämnas en prognos över anslagsanvändningen t.o.m. år 2016 för anslaget 1:1 ap. 1 Polisorganisationen. Prognosen utgår från den anslagstilldelning som är beslutad för år 2013, samt beräknad för åren i budgetpropositionen för år 2013 (prop. 2012/13:1). De tillkommande satsningar inom Polisen som beskrivs i kapitel 6 har inte tagits med i prognosen. 18 POLISENS BUDGETUNDERLAG

19 POLISENS EKONOMI Anslagsförändringar i BP för år 2013 Miljoner kronor År Total anslagsförändring Varav resursförstärkningar Varav överföringar m.m. Varav komp. Pris- och löneomräkning PLO i % , , , ,35 Totalt Beloppen i tabellen ovan avser förändring mot föregående års slutliga anslagstilldelning. I det beslut riksdagen har fattat avseende budgeten för år 2013 ingår belopp som inte är till Polisens disposition, bl.a. medel för att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning. Dessa ingår inte i den prognos Polisen lämnar i samband med budgetunderlaget. Huvudsakliga användningsområden för de resursförstärkningar som ges till Polisen under perioden är enligt budgetpropositionen för år 2013 att omvandla Polisen till en myndighet samt ökade insatser inom rättsväsendet, t.ex. tydliga och tidiga insatser mot ungas brottslighet och åtgärder för ökad effektivitet. Lånefinansieringen I bilaga 2 redovisas behovet av lån i Riksgäldskontoret avseende investeringar i anläggningstillgångar t.o.m. år För år 2013 har regeringen beslutat en låneram som uppgår till miljoner kronor. Storleken på behovet av låneram för de kommande åren är beroende av bl.a. i vilken omfattning leasing bedöms vara fördelaktigare än finansiering genom lån i Riksgäldskontoret samt vad som enligt regelverket ska ingå i låneramen. För de kommande åren hemställer Rikspolisstyrelsen om en låneram som uppgår till miljoner kronor för åren 2014, 2015 och 2016 under förutsättning att låneramen enbart avser faktiska lån hos Riksgäldskontoret. Avgifter och andra ersättningar I bilaga 3 lämnas en redovisning av avgifter och andra ersättningar som utgår från den struktur som regeringen angett i regleringsbrevet för år De prognostiserade siffrorna avseende år 2013 är desamma som framgår av regleringsbrevet. POLISENS BUDGETUNDERLAG

20 TILLKOMMANDE BEHOV FÖR POLISEN 6 Tillkommande behov för Polisen 6.1 Breddad och fördjupad kompetens Sammansättningen av kompetenser ska utgå från Polisens uppdrag. Polisen behöver medarbetare med olika kunskapsbakgrund för att klara uppdraget. Rikspolisstyrelsens bedömning är att behovet av olika kompetenser ökar. Erfarenheterna som gjorts av att använda kompletterande kompetenser till den polisiära i bl.a. utredningsverksamheten är goda, både avseende utredningar av mängdbrott och utredningar av annan brottslighet. Polismyndigheterna har därför från och med år 2011 tilldelats ytterligare resurser för att rekrytera annan kompetens än den rent polisiära. Syftet är att komplettera den polisiära verksamheten med bland annat kompetens inom ekonomi, teknik, beteendevetenskap, forensisk vetenskap samt analys för att ytterligare säkerställa kvaliteten i verksamheten. Rikspolisstyrelsen kommer även framgent att identifiera och omhänderta de behov av specialistkompetens som är nödvändiga för att möjliggöra verksamhetens fortsatta utveckling. Rikspolisstyrelsen bedömer att annan kompetens än den rent polisiära även framdeles kommer att vara en förutsättning för att förbättra verksamhetens kvalitet och resultat långsiktigt. Rikspolisstyrelsen ser därför behov för de kommande åren att ytterligare öka antalet anställda med specialistkompetens inom bland annat nedanstående områden, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. Teknikutvecklingen påverkar verksamhet, struktur och kultur samt skapar ständigt nya förutsättningar för kriminell verksamhet, nya typer av brott och nya hotbilder. Exempelvis har Internet kommit att bli en viktig arena för brottslighet. Polisens arbete på Internet har flera perspektiv som kräver expertkompetens för att utvecklas. Det handlar dels om att utreda med hjälp att information på Internet, dels Polisens synlighet i brottsförebyggande syfte. Internationellt arbete blir allt vanligare i takt med att brottsligheten blir mer gränsöverskridande. Att arbeta över nationsgränserna kräver samverkan mellan Polisen och andra aktörer inom olika områden, vilket kräver motsvarande erfarenhet och kunskap. Det internationella arbetet ställer krav på såväl utveckling av kompetensen hos nuvarande medarbetare, som rekrytering av ny kompetens. Polisen kommer därför under perioden att behöva rekrytera personer med specialistkunskaper inom varierande områden. Rikspolisstyrelsen bedömer att en satsning på breddad och fördjupad kompetens inte ryms inom beslutade och anvisade ramar. Tillkommande årskostnad för satsningen bedöms uppgå till 300 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen hemställer om ett ökat anslag motsvarande den beräknade årskostnaden. 6.2 Utveckling av Polisens it-baserade verksamhetsstöd för bättre verksamhetsresultat Informationstekniken är ett av de viktigaste verktygen för att förbättra Polisens verksamhetsresultat. Omfattande förändringar sker i samhället och allmänhetens och statsmaktens förväntningar på Polisen ställer ökade krav på följsamhet såväl nationellt som internationellt. De nationella kraven ökar i snabb takt bl.a. med ny polisdatalagstiftning med förbättrade förutsättningar för och ökade krav på IT-verksamheten vilken träder i full kraft 2015, regeringens nya e-förvaltningsstrategi med tydlighet på medborgartjänster och effektivisering inom statsförvaltningen. Förändringarna förutsätter ökad samverkan inom flera områden. Effektiviseringen av arbetet inom den nationella rättskedjan (RIF) och samordning inom brottmålsprocesserna (BMP) ges fortsatt hög prioritet. Polisen ska också vara en naturlig och synlig del av lokalsamhället, tillgänglig för medborgarna, vilket ställer krav på ökad närvaro bland annat i sociala medier. Effektivisering och följsamhet i den gemensamma brottsbekämpningen inom EU för att stärka medborgarnas rätt till trygghet och säkerhet är en viktig utgångspunkt. Den fria rörligheten inom EU gör att kraven på effektiv yttre gränskontroll skärps vilket skapat stort 20 POLISENS BUDGETUNDERLAG

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Polismyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Polismyndigheten Regeringsbeslut II:2 Justitiedepartementet 2014-12-22 Ju2014/7348/PO Ju2014/6645/PO Ju2014/6649/PO m.fl. Se bilaga 1 Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Polismyndigheten

Läs mer

Polismyndighetens budgetunderlag för åren 2015-2017

Polismyndighetens budgetunderlag för åren 2015-2017 Polismyndighetens budgetunderlag för åren 2015-2017 Innehållsförteckning 1 Förslag...4 2 Sammanfattning...6 3 Polismyndighetens inriktning samt förslag 2015-2017...8 3.1 Närmare medborgarna...8 3.2 Ombildning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen Grafisk profil styrande dokument En manual från Rikspolisstyrelsen avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för styrande dokument inom Polisen. Det kan vara strategier,

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Polisens årsredovisning 2012

Polisens årsredovisning 2012 Årsredovisning 212 Polisens årsredovisning 212 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6625/11 ISBN: 978-91-86791--1 Grafisk form och layout: Citat Foto: Robert Kindroth sid 22, Lars Hedelin övriga Tryck:

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Polisens årsredovisning 2014

Polisens årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Polisens årsredovisning 2014 Produktion: Polismyndigheten Dnr: A001.274/2014, Saknr: 902 ISBN: 978-91-86791-34-6 Grafisk form och layout: Citat Foto: Lars Hedelin, Polismyndigheten

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2013 Polismyndigheten i Örebro län Utgivare Polismyndigheten i Örebro län Datum 18 december 2012 Textbearbetning Jan Mill, Annelie Finnebäck Utvecklings- och planeringsenheten Grafisk layout

Läs mer

Polisens planeringsförutsättningar. 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012

Polisens planeringsförutsättningar. 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012 Polisens planeringsförutsättningar 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Grafisk form Rikspolisstyrelsen, PVS / Informationsenheten Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Polisens årsredovisning 2010

Polisens årsredovisning 2010 Polisens årsredovisning 2010 Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA - 902-7088/09 ISBN-13 978-91-89475-88-5 Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

Verksamhetsplan. Rikspolisstyrelsen år 2014

Verksamhetsplan. Rikspolisstyrelsen år 2014 Verksamhetsplan Rikspolisstyrelsen år 2014 3 Innehåll Inledning......................................... 4 Organisation och uppgiftsfördelning.................. 6 Verksamhetsstyrningen inom Rikspolisstyrelsen........

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2015-2017

Budgetunderlag för åren 2015-2017 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2015-2017 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2014:1562 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen

Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-drift och infrastrukturförvaltning, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013 Polisens planeringsförutsättningar 2013 2014 Rikspolisstyrelsen februari 2013 Följande avsnitt/bilagor har reviderats i större utsträckning sedan Polisens planeringsförutsättningar 2013-2015 (prel.) beslutades.

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Chef för leverans och support, IT-avdelningen

Chef för leverans och support, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för leverans och support, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen 1^ REGERINGEN Regeringsbeslut 2014-12-22 LOTTERIINSPEKTIONEN Ink. 2014-12-29 Dnt: Fi2014/4555 (delvis) Finansdepartementet Lotteriinspektionen Box 199 64523 Strängnäs Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Chef för arkitektur, IT-avdelningen

Chef för arkitektur, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för arkitektur, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2014-2016

Budgetunderlag för åren 2014-2016 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2014-2016 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2013:1106 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Chefer till gemensam HR

Chefer till gemensam HR Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till gemensam HR Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning Polisens digitala årsredovisning 2010 Polisens digitala årsredovisning 2010 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Polismyndigheten i Norrbotten

Verksamhetsplan 2014. Polismyndigheten i Norrbotten Verksamhetsplan 2014 Polismyndigheten i Norrbotten Utgivare: Polismyndigheten i Norrbotten, Box 50135, 973 24 Luleå Diarienummer: A266.465/2013 Foto: Roine Norström, Magnus Carlborg, Lars Hedelin, Elisabeth

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen

Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för it-säkerhet, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (7) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (7) Beteckning INLEDNING Under en följd av år har allmänna

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Polisens årsredovisning 2011

Polisens årsredovisning 2011 Årsredovisning 211 Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6475/1 ISBN: 13 978-91-89475-93-9 Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage: Robert Blombäck

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen

Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef lokalförsörjning vid ekonomiavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Presschef, Kommunikationsavdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Presschef, Kommunikationsavdelningen till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Upplaga Grafisk form Foto Polismyndigheten i Västmanlands län Box 9 721 03 Västerås Kommunikationsenheten Controllerenheten

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07 A191-1275/07 VERK SAM HETS PLAN 2008 1 1. Inledning En planering för goda resultat Polisstyrelsen har i Verksamhetsplan 2008 lagt fast viktiga mål för polisarbetet i Jönköpings län. Den är ett uppdrag

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Tillstånd och upplysning Agneta Westerberg Avdelningschef -. Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern (JK) har våren 2015 riktat allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen

Läs mer

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm Regeringsbeslut IV 4 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Polismyndighetens styrmodell

Polismyndighetens styrmodell 2014-12-19 Ju 2012:16/2014/147 Polismyndighetens styrmodell Ju 2012:16 Innehållsförteckning Polismyndighetens styrmodell styrfilosofi, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ...3 Bakgrund...3

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Hanteringen av mängdbrott

Hanteringen av mängdbrott RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott en kärnuppgift för polis och åklagare ISBN 978 91 786 218 2 RiR 2010:10 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Justitiedepartementet Datum: 2010-05-20

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Chef för Regionalt utvecklingscentrum

Chef för Regionalt utvecklingscentrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för Regionalt utvecklingscentrum till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens

Läs mer

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Kommittén 2013-10-24 Thomas Rolén kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, har av regeringen utsetts att leda genomförandekommitténs

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt

Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Polisområdeschef till Västmanland i region Mitt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer