EXAMENSARBETE. Hur långt sträcker sig religionsfriheten? En analys av Högsta Domstolens och Europadomstolens praxis. Matilda Naurin 2016

Transkript

1 EXAMENSARBETE Hur långt sträcker sig religionsfriheten? En analys av Högsta Domstolens och Europadomstolens praxis 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Förord Jag vill tacka min handledare Kjell Å. Modeér för all vägledning under processen av författandet av min uppsats. Jag vill även tacka vänner och familj för det stora stöd jag fått de senaste månaderna.

3 Sammanfattning Hur långt sträcker sig religionsfriheten? Kandidatuppsats HT 2015 Denna uppsats behandlar innebörden av religionsfriheten, hur den kan inskränkas och om detta sker på samma sätt i Sverige som inom EU. I uppsatsen redogörs för tolkningsprinciper som är vägledande för Europadomstolen när ett mål rörande religionsfriheten aktualiseras. Vidare har rättsfall ifrån Sveriges nationella instanser samt från Europadomstolen granskats för att sätta de rättsliga principerna i relation till faktiska fall och verkliga människor. Resultatet av analysen av Högsta Domstolens och Europadomstolens praxis indikerar att de svenska domstolarna enbart i undantagsfall går sin egen väg vid bedömningen av om religionsfriheten ska inskränkas men att resonemanget ändå utgår ifrån erkända principer, samt att hänsyn tas till avgöranden från Europadomstolen. Sammanfattningsvis tyder resultatet av uppsatsen på att EKMR har hög status hos de svenska domstolarna.

4 Förkortningar AD EEG EES EFTA EG EU Europadomstolen EKMR HD HFD Prop RF SFS SOU SvJT Arbetsdomstolen Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Free Trade Association Europeiska Gemenskaperna Europeiska Unionen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Europeiska konventionen 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen Proposition Regeringsformen Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning

5 1. INLEDNING SYFTE METOD AVGRÄNSNING RELIGIONSFRIHET HISTORISK UTVECKLING RELIGIONSFRIHETEN I SVERIGE EUROPEISKA UNIONEN Europarådet EU-kommissionen EUROPAKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Arrowsmith-principen INSKRÄNKNING AV RELIGIONSFRIHETEN Barnmorskemålet FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ART. 9 STÄLLNING I SVENSK RÄTT Sverige och Europakonventionen Handskakningsfallet Fallet pastor Green Jehovas vittnen nekas statsbidrag Kokkinakis mot Grekland Leyla Sahin mot Turkiet Lautsi mot Italien ANALYS KÄLLFÖRTECKNING... 25

6 1. Inledning Att få tillhöra en specifik religion och att få ge uttryck för denna är sedan lång tid tillbaka en fråga som bland annat besvaras av lagstiftning. I Sverige är kristendomen djupt rotad i människors vardag. Till och med vår kalender är kristen och ger inte mycket utrymme för andra religioners inträde. Denna situation, i kombination med att Sverige går mot ett multireligiöst samhälle, kan innebära att vi stöter på problem även i vår vardag. 1 I denna uppsats redogörs för typiska vardagssituationer där olika religioner möts av hinder och där domstolens vägledning har behövts för att finna en lösning. Det handlar t.ex. om situationer som en handskakning som vägras från motparten, förbud mot att få bära sjal på ett universitetsområde, eller vägran att utföra abort. I uppsatsen behandlas dessa och liknade fall som prövats i Sveriges domstolar eller av Europadomstolen. Förutom ett djupt rotat intresse för ämnet har jag fått inspiration till uppsatsen av Victoria Enkvist, doktor i konstitutionell rätt och lärare vid Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Victoria undersöker i sin avhandling religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångspunkt i grundlagen och Europakonventionen 2 och utreder olika rättsliga tolkningar rörande religionsfriheten. Inspirerad av detta undersöker jag i denna uppsats hur Sveriges domskäl och domslut förhåller sig till internationella resonemang och principer. Frågan om den absoluta religionsfriheten i förhållande till de inskränkningar som ganska ofta görs utgör en viktig del av denna uppsats Syfte Syftet med denna studie är att granska religionsfrihetens framväxt, innebörd och tillämpning både i Sverige och inom EU för att därigenom kunna analysera om och i så fall varför Sveriges domskäl skiljer sig från Europadomstolens. För att göra detta granskas såväl den svenska regeringsformen (RF) som Europakonventionen för mänskliga rättigheter (EKMR). I uppsatsen analyseras faktiska fall där religionsfriheten har inskränkts i syfte att klargöra vilken ställning denna frihet har, samt för att diskutera om fler inskränkningar kan bli aktuella med fler begränsningar, och om detta är förenligt med den svenska lagtexten. 1.3 Metod För att besvara frågorna i denna uppsats har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod där jag undersökt lagtext, rättspraxis, artiklar, lagkommentarer och juridisk doktrin. För att hitta allt material har jag behövt använda juridiska databaser såsom Zeteo och Karnov. Rättsfallen i uppsatsen har hämtats både ifrån Svenska domstolar och från Europadomstolen. 1.4 Avgränsning Då det finns ett stort antal rättsfall som rör religionsfriheten har jag valt att fokusera på fall som har lett fram till vägledande principer för tillämpningen i Europadomstolen. För att belysa rättsläget i Sverige har jag valt mål som både är aktuella i tiden och som har varit föremål för kritisk diskussion. 1 R. Fahlbeck, Bed och arbeta, bokens baksida

7 2. Religionsfrihet Hur långt sträcker sig religionsfriheten? Kandidatuppsats HT 2015 Begreppet religionsfrihet har en vid innebörd. Det betyder både frihet från religion och frihet till vilken religion som helst. Ämnet är omdebatterat och hur samhället ser på religionsfriheten har ändrats över tid, vilket även har påverkat regleringen på området Historisk utveckling Friheten att få utöva sin religion är något vi i Sverige idag ser som en självklarhet. Ser vi långt tillbaka i historien har vi dock inte varit lika öppna för främmande religioners inträde i vårt samhälle. Detta ville man noga förhindra genom 1 i 1634 års regeringsform där det tydligt fastslogs att den lutheranska läran var den enda rätta. 4 Det var först genom 1860 års förordning angående främmande trosbekännare och deras religionsövning som tanken kring att lämna svenska kyrkan började accepteras, dock var kravet att man istället övergick till ett annat kristet religionssamfund. 5 Religionsfrihet, såsom vi ser den i modern mening, tog sin början under 1700 talet. Då tillerkändes invandrare religionsfrihet, som dock var begränsad fram tills 1741 då alla invandrare gavs rätt till fri religionsutövning vilket utvecklades till att invandrare 1781 med annan kristen tro även fick grunda församlingar med egna präster och kyrkor. För Sveriges befolkning gällde nu följande: Ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda var och en vid en fri utövning av sin religion, så vitt han därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer 6 Detta innebar att svenskar skulle fortsätta att följa den kristna tron och sprida denna vidare till sina barn, men kravet på kyrkgång och nattvardsgång som tidigare hade gällt började nu försvinna. Det var främst det religionsfriheten innebar vid denna tid. Denna lag hade kommit fram i och med de livliga debatter som förts på det aktuella området i Sverige mellan 1800 talets slut och 1900 talets början. Det var vid denna tid vanligt förekommande med debatter kring religionsfriheten och vilken status den skulle ha och på så sätt hur starkt skydd den skulle åtnjuta om vi nu gick längre ifrån kyrkan. 7 I huvudsak var Sverige vid 1800 talets slut ett relativt öppet och liberalt samhälle, men denna typ av förändring mottogs av reaktioner då lagar som rör individers frihet alltid innebär en viss förändring för samtliga medborgare. 8 Ändring kom att ske vid tillkomsten av Religionsfrihetslagen 1951 där både den negativa och den positiva religionsfriheten fastställdes. 9 Den negativa religionsfriheten innebar skydd mot att inte behöva tillhöra något trossamfund. Man ville ge denna frihet ett minst lika starkt skydd som den positiva, att få tillhöra valfritt trossamfund. Detta växte starkt fram i och med reformeringen av religionsfrihetslagen till bildandet av den nya lagen om trossamfund år 3 J.Modée och H. Strandberg, Frihet och gränser, S. 9 4 I. Montgomery, Sveriges kyrkohistoria, S SOU 1997:41 S , 1809 års Regeringsform (GRF) 7 SOU 1997:41 S 70 8 P. Karlsson och I. Svanberg, Religionsfrihet i Sverige, S SOU 1997:41 S. 72 2

8 Redan när religionsfrihetslagen var gällande rätt poängterade man vikten av att ingen människa skall tvingas till en viss religion: Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan. 11 Religionsfrihetslagen beskrev inte enbart den negativa religionsfriheten utan också innebörden och begränsningen av religionsfriheten. Denna begränsning kunde tillämpas om handlingen stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse 12 Genom lagen om trossamfund 13 upphävdes dock religionsfrihetslagen. 14 Den nya lagen säger inte något explicit om religionsfriheten i sig utan hänvisar istället till Regeringsformens 2:a kapitel samt den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna Religionsfriheten i Sverige Idag finns religionsfriheten nedskriven i Regeringsformen 2 kap. 1. Lagrummet stadgar sex olika friheter som skall respekteras. Dessa är följande: 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Lagrummet ger en tydlig bild av vilka rättigheter som skall tillförsäkras samtliga medborgare. Lagrum tar upp både absoluta och relativa rättigheter vilket kommer redogöras för mer ingående senare. Förarbetena till Regeringsformen beskriver religionsfriheten som innebärande att alla medborgare har rätt till skydd från tvång att tillhöra ett trossamfund, samt möjlighet att fritt kunna ingå i valfritt trossamfund om personen i fråga önskar det. 16 Sammanfattningsvis omfattar religionsskyddet följande: Skydd mot att någon religion förbjuds eller diskrimineras. Skydd för envar, att ensam eller i grupp, få utöva sin tro Prop 1997/98: Religionsfrihetslagen (1951:680) 12 1 Religionsfrihetslagen (1951:680) 13 SFS 1998: SFS 1951: Prop 1997/98:116 s :90 s T. Bull och F. Sterzel, Regeringsformen en kommentar S. 72 3

9 Religionsfriheten kan vidare som huvudregel inte begränsas då den utgör en absolut rättighet. Detta framgår bland annat av att religionsfriheten inte är inkluderad bland de fri- och rättigheter som får begränsas med stöd av 2 kap. 20 RF. Även om religionsfriheten som huvudregel är absolut och därmed inte kan inskränkas genom annan lag så måste det kunna ske en begränsning ifall denna utövning skulle kunna störa samhällets lugn eller om religionen kan leda till förargelse. Vad lagstiftaren menar med detta är att själva uppfattningen av religion är av absolut karaktär men att utövning och manifestationer av religionen kan komma att bli begränsad precis som de övriga friheterna enligt RF:s andra kapitel. 18 Ovan nämnda lagrum förklarar alltså att några av våra rättigheter, som till huvudregeln skall följas och respekteras, ändå kan inskränkas. Dessa är alltså de relativa rättigheterna och får begränsas, men inte religionsfriheten då den är absolut R. Fahlbeck, Bed och arbeta, S : 20 RF och J. Nergelius, Svensk statsrätt, S

10 3. Europeiska Unionen Europarådet Det var 1949, i samband med efterdyningarna ifrån världskriget, som Europarådet bildades av 10 stater där Sverige var ett medlemsland. Europarådet hade vid sin start ett flertals syften som man skulle komma att arbeta med. Mest framträdande var samarbeten för att värna om demokratin, att respektera de mänskliga rättigheterna och säkerställa rättsstatens principer. Året därefter antogs Europakonventionen av Europarådet vilken idag tillämpas av Europadomstolen i Strasbourg. Europarådet har en rad olika arbetsområden men de flesta uppgifterna rör sig inom områden som politik, övervakning och juridik. Av dessa uppgifter är den viktigaste kontroll av medlemsländernas tillämpning av Europakonventionen. Under andra världskriget och efterkrigstiden hade ohyggliga övergrepp mot människor skett och man såg det som en angelägen uppgift att förhindra att detta skulle kunna ske igen. 20 Tanken med att säkerställa dessa friheter utgjorde en förhoppning ifrån Europarådets sida att därmed kunna finna fred, stabilitet och säkerhet inom hela i Europa. Det bör dock tilläggas att Europarådet inte faller inom ramen för EU:s institutioner. Idag består denna sammanslutning av 47 stater EU-kommissionen Fram tills 1999 ansvarade Kommissionen i första hand för samtliga ansökningar som rörde mänskliga rättigheter. Processen i korta drag gick till på följande sätt: samtliga inhemska rättsmedel skulle ha prövat frågan därefter gjorde Kommissionen en granskning av ärendet och fattade beslut ifall detta kunde utredas närmre eller om det skulle avisas. Slutligen skulle målet skjutas till Europadomstolen och där granska ifall någon rättighet kränkts. Om målet inte kom till Europadomstolen fanns en sista utväg i form av att Europarådets ministerkommitté slutligen skulle avgöra om konventionsbrott begåtts eller ej. Genom elfte tilläggsprotokollet ändrades denna process till att enbart ge Europadomstolen denna rättsprövningsprocedur. 22 Kommissionens arbetsuppgifter är främst att bevaka medlemsländernas möjlighet att följa direktiv och beslut för att på så sätt jobba mot EU:s gemensamma intressen. Det är även här man föreslår nya lagförslag och arbetar för att dessa utformas på ett korrekt sätt. Dessa nya lagförslag kan främst delas upp i kategorierna: förordningar, direktiv och beslut. 20 H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, S E. Fribergh, Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, S. 19 ff. 5

11 3.2 Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna Här kommer först ge en inledning till framväxten av europakonventionen och vad den innebär med särskilt fokus på artikel 9, religionsfrihet. Senare kommer beskrivas Sveriges händelseförlopp för att ge konventionen den ställning som den har idag. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen) har sin begynnelse efter andra världskriget. Samtliga stater som är med i konventionen har åtagit sig fullt ansvar att garantera dess medborgare att samtliga rättigheter och friheter från artiklarna följs. På detta sätt har medlemsländerna förpliktat sig att fullt ut följa denna rättighetskatalog och beroende på vilket rättssystem landet i fråga har kan denna process gå olika till. 23 För att säkerställa att dessa artiklar följs är främst staterna den som intar det första ansvaret men som garanti att enskilda tillförsäkras dessa fri- och rättigheter finns skyddsorganet kommissionen i Strasbourg. Alla ärenden måste först gå genom kommissionen för granskning och om kränkning skett skall detta redas ut av Europadomstolen. Domstolens uppgift är i huvudsak att pröva målen som inkommit och utreda om kränkning av någon rättighet har skett Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna artikel 9 Om du som medborgare i exempelvis Sverige har fått din fråga prövad av samtliga inhemska instanser men ändå anser att du blivit kränkt då du inte fått din religionsfrihet respekterad, finns det en möjlighet till prövning i denna sista instans för att se om svenska staten har kränk din religionsfrihet enligt artikel 9 på icke korrekta grunder. I enighet med den översatta versionen skall varje individ tillförsäkras sin religionsfrihet på följande sätt: 1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Det finns dock situationer då denna frihet kan komma att inskränkas. Det föreligger en sådan situation endast om: 2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. För att lättast förstå tolkningen av denna artikel bör en uppdelning av texten ske. Detta då det blir lättare att förstå helheten av religionsfriheten. Den första delen av lagrummet innefattar 23 Artikel 1, EKMR 24 E. Fribergh, Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, S. 17 6

12 både den positiva och negativa religionsfriheten. Det framgår att skyddet sträcker sig längre än till själva religionen då man även tillförsäkras skydd för att utöva religionen. 25 Mer preciserat kan religionsfriheten delas upp i tre olika beståndsdelar för att få klarhet i när utövningen sker innanför eller utanför skyddet som artikeln ger. Denna första del som kallas forum internum innefattar: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro... Denna del som utgör själva åsikten eller trosuppfattningen kan inte utsättas för några begränsningar då religionsfriheten utifrån denna del är absolut. Den följande delen innefattar utrymme för den eventuella begränsning som kan ske och kallas för forum externum. I artikeln appliceras denna del på följande sätt: Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som Detta innebär att manifestationer eller andra utövanden av en religionsuppfattning kan komma att inskränkas om vissa förutsättningar för denna inskränkning föreligger Arrowsmith-principen Den sista uppdelningen utgörs av Arrowsmith-principen som tar vid där skydden för åsikter och manifestationer tar slut. Denna princip introducerades genom rättsfallet med samma namn. Rättsfrågan som aktualiserades i detta fall var ifall en pacifist som utgav flygblad till brittiska soldater med följande text kunde få skydd enligt dennes religionsfrihet: We who are distributing this fact-sheet hope that, by one means or another, you will avoid taking part in the killings in Northern Ireland 26 Den inträffade situationen kan till viss del ses som pacifism men själva utdelandet av flygbladen är inte något som i sig uttrycker en religiös åsikt. Med denna tankegång yttrade kommissionen att åtgärden att dela ut dessa flygblad med det nedskrivna meddelandet, inte var skyddad enligt artikeln för religionsfrihet, även om de kan ses som uppmuntrande eller påverkade av den religiösa sfären. 27 I Arrowsmith kom kommissionen fram till att ett sambandsrekvisit krävs för att religionsutövning i form av manifestationer ska erhålla skydd från forum externum och därmed få skydd i enighet med artikel 9. För skydd enligt artikeln hävdar denna princip att det mellan den aktuella åsikten och den yttre handlingen måste vara intimate link, översatt till mycket nära samband i kombination med att handlingen i sig ger uttryck för åsikten och detta skall ske på ett vedertaget sätt. 28 Denna princip är numera vägledande för Europadomstolens bedömning om religionsfrihetens inskränkning R. Fahlbeck, Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, Juridisk tidsskrift nr /15 S Pat Arrowsmith v/the United Kingdom, mål 7050/75, beslut 12 oktober R. Fahlbeck, Bed och arbeta, S R. Fahlbeck, Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, Juridisk tidsskrift nr /15 S R. Fahlbeck, Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, Juridisk tidsskrift nr /15 S. 7 7

13 3.3.2 Inskränkning av religionsfriheten I vissa fall måste religionsfriheten begränsas om den stör det allmänna, om åtgärden är nedskriven i gällande lagtext, samt ses som nödvändig för det demokratiska samhället. Som framgår av artikelns andra stycke föreligger anledning till begränsning om dessa punkter är uppfyllda: Ha stöd i lag Vara nödvändiga Vara proportionerliga Vad man menar med att inskränkningen ska ha stöd i lag innebär att det måste finnas någon rättsregel som rättfärdigar begränsningen av religionsfriheten. Man ska helt enkelt känna till att en begränsning kan komma att ske om lagregel på det aktuella fallet finns. Ett tydligt exempel på när punkten är uppfylld är att arbetstagare har arbetsskyldighet enligt arbetsrättsliga principer. Det vill säga att arbetstagare som är anställda har en skyldighet att utföra arbete som kan anses fall under anställningens vedertagna uppgifter. 30 Mer om ett sådant fall kommer diskuteras nedan. Att inskränkningen ska vara nödvändig innefattar att medlemsländerna får göra en egen bedömning utifrån det faktiska fallet. Detta kallas margin of appreciation, på svenska bedömningsmarginal, och innebär att konventionsstaterna ges en fri bedömning i fall som rör konventionen och där hänsyn tas till saker som inhemska förhållanden eller rättsliga traditioner. Dock får inte denna frihet sträcka sig för långt så att konventionstexten inte längre tillämpas vilket säkerställs genom Europadomstolens kontroller. 31 Något som går hand i hand med ovan nämnda princip är den europeiska samsynen. Om denna samsyn är stark i en viss fråga medför det att det aktuella landet får en relativt snäv möjlighet till den nationella bedömningen. 32 Grunden för om begränsningen är att anse som nödvändig ska vägas samman med om den är proportionerlig i det aktuella fallet gentemot det skyddade intresset. Beroende på vilket fall frågan rör kan medlemsländernas frihet att enskilda bedöma detta bli olika stort. Staterna har getts denna frihet då man anser att de bäst kan tillämpa och ha vetskap om internationella förhållanden så som bevisföring, argumentation eller lagtolkning. Därmed finner inte Europadomstolen någon anledning att köra över de nationella domstolarna med överprövningar av de nationella målen utan detta görs bara när man tydligt ser att konventionen inte tillämpats korrekt. 33 (Det finns flertalet rättsfall från Europadomstolen där vägledande principer och uttalanden gjorts kring hur denna begränsning ska gå till, se avsnitt och framåt.) 30 K. Källström. J. Malmberg, anställningsförhållandet inledning till den individuella arbetsrätten, S. 65 & 217 f. 31 H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, S R. Fahlbeck, Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, Juridisk tidsskrift nr /15 S H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, S. 56 8

14 Barnmorskemålet Ett tydligt exempel på när detta förelåg ser vi i ett nu aktuellt rättsfall som har kommit att kallas för barnmorskemålet. Här aktualiserades rättsfrågan ifall den kärande (Ellinor) hade rätt att inte behöva utföra aborter på en barnmorskeklinik då denna handling tydligt gick emot hennes kristna tro. Bakgrunden till fallet var att den kärande Ellinor vid ett flertal olika tillfällen ansökt om anställning vid ett flertals olika sjukhus inom Jönköpings län. Hon hade tydligt redogjort på både anställningsintervjuer och via telefon att uppgifter som rör abort var något som hennes kristna tro starkt begränsade och därmed kunde dessa arbetsuppgifter inte utföras av henne. Ellinor har vid tingsrättens huvudförhandling yrkat att hennes religionsfrihet och samvetsfrihet har kränkts av region Jönköping då man uppställt ett villkor för att samtliga barnmorskor måste utföra aborter vilket går emot Ellinors religionsfrihet och hon har därmed blivit kränkt av detta villkor. Det har även uppstått situationer där Ellinor har drabbats av kränkande utlåtande riktade mot henne personligen pga. sin tro. Regionen försvarade sig med att situationen i sig är korrekt, Ellinor har sökt olika anställningar men inte fått någon av dessa. Beslutet grundar sig på en rad olika utomstående aspekter som måste redogöras för inför en eventuell anställning. För det första rör det sig om små sjukhus där samtlig personal måste kunna utföra samtliga uppgifter för att patientsäkerheten och schemat skall fungera. Regionen hävdar att den inskränkning av Ellinors religionsfrihet är laglig enligt EKMR och ska därmed ses som giltig. Man anser vidare från Regionens sida att Ellinors uttalanden och hennes synsätt kring aborter lätt kan likställas med som kommer ifrån folk som förklarat sig som abortmotståndare. Om man skulle anställa en person med dessa tankegångar skulle det riskera förtroendet för det aktuella sjukhuset och även att medarbetarna samt patienterna skulle kunna tänkas fara illa. Avslutningsvis tar Regionen upp vad som gäller angående barnmorskors arbetsskyldighet och redogör för att dessa regleringar finns i kollektivavtal, anställningsavtal samt branchpraxis för det aktuella arbetsområdet. Här framgår att allt arbete som kan ses som ett naturligt samband med anställningens verksamhet och inom den anställdes kvalifikationer utgör arbete som arbetstagaren är skyldig att utföra gentemot sin arbetsgivare, i detta fall Regionen. Med detta i beaktande kan det inte krävas att Regionen genomför så pass stora förändringar som Ellinors önskningar skulle medföra. Vidare hävdar vittnet Lisbeth Edvinsson, vårdenhetschef på Värnamo sjukhus att: Det går inte att arbeta med abortpatienter när man är abortmotståndare Utifrån vad som lagts fram vid huvudförhandling och vittnesförhör gör tingsrätten följande bedömning för sitt domskäl: Att anställningar har rekryterats och att Ellinor har ansökt om tjänsterna men inte fått dessa pga. sin kristna tro och därmed vägran till utförande av aborter är enligt båda parterna ostridigt. Däremot råder det oenighet kring om Ellinor har utsatts för indirekt diskriminering vid anställningsprocesserna till följd av hennes religionsfrihet. Om detta är fallet kräver lagtexten att det föreligger ett orsakssamband med den aktualiserade diskrimineringsgrunden. Här gör DO ett utlåtande, som tingsrätten instämmer i, som kort beskriver att de krav som Regionen uppställt gentemot alla sökande ses som motiverat för att säkerställa kvinnors rätt till abortvård och detta krav ses som lämpligt och relevant att ställa på en barnmorska. Kravet 9

15 på att kunna utföra aborter rör inte bara kristna människor eller människor som värdesätter sin religionsuppfattning utan är enligt tingsrätten mening detsamma för samtliga sökande. Med samtliga delar i beaktande är det uppställda kravet lämpligt och nödvändigt och att Ellinor därmed inte har diskriminerats på grund av sin religion. Domslutet blir därmed att Ellinors talan avslås samt att hon skall stå för Regions rättegångskostnader jämte ränta. 34 Domen har överklagats av Ellinor och väntar i skrivandet stund på prövningstillstånd i Göta hovrätt. Precis som redogjorts för tidigare (se avsnitt 3.3.2) får denna typ av begränsning ske då barnmorskan Ellinor, enligt lag och kollektivavtal var skyldig att utföra aborter då arbete med abort inte är något ovanligt förekommande på denna typ av verksamheter som gäller på en gynekologisk klinik. Dock ska man beakta att det enligt den kristna tron är just livets början som ses som det centrala och det medför att begränsningarna, som ovan redogjorts, även i detta fall ska bli proportionerliga. 35 Angående kravet att begränsningen ska ses som nödvändig kan tilläggas att Europadomstolens praxis ger medlemsländerna eget tolkningsutrymme även vid mål som detta, margin of appreciation. Det finns en bred samsyn bland de europeiska länderna att man kan vägra att medverka i abort om detta grundar sig i samvetesskäl. Detta medför att Sverige har en ytterst begränsad möjlighet till egen bedömning i detta barnmorskemål vilket även framställs tydligt av tingsrättens domslut och DO:s uttalande Förutsättningen för Art. 9 ställning i svensk rätt Om man ser till Europakonventionens rättsliga ställning brukar en uppdelning mellan medlemsländernas rättsystem göras. Det finns stater som har monistiska rättssystem och så finns det stater med dualistiska rättssystem. 36 Länder som går efter det först nämnda systemet anser att internationella avtal tillsammans med landets redan etablerade lagar utgör ett enhetligt rättssystem. Landet som har detta system behöver inte upprätta övergångsdokument utan övergången till konventionen sker per automatik. Konventionens genomslagskraft är att likställa med landets inhemska lagar och ses direkt som gällande rätt. Å andra sidan har vi det dualistiska synsättet som kräver fler åtgärder för att internationella konventioner ska bli gällande rätt. Sverige har detta system och skiljer alltså på gällande rätt i form av inhemska lagar och internationella konventioner och förordningar. Det finns främst två vägar att gå när det kommer till att införliva en internationell konvention till gällande svensk rätt. Vid transformation, som är den ena vägen, kommer huvudlandet att undersöka sin inhemska lagstiftning för att få reda på i vilken mån den går hand i hand med den aktuella konventionen. Om inget hinder uppstår i form av materiella eller språkliga bruk krävs ingen vidare åtgärd utan konventionen kan då införlivas i svensk rätt. Om språket eller inhemska lagregler skulle gå emot konventionens lydelser kommer det behövas nya författningar eller revideringar av den lagtext som visat sig oförenligt med konventionen. Den andra vägen att gå är att inkorporera konventionen. Med detta menas att man upprättar en lag som klargör att konventionen skall gälla som lag i det aktuella landet. Detta medför att hela 34 Barnmorskemålet Mål nr: T R. Fahlbeck, Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, Juridisk tidsskrift nr /15 S H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, S

16 lydelsen i konventionen på dess ursprungsspråk (i detta fall både engelska och franska) blir gällande i landet Sverige och Europakonventionen För att Europakonventionen skulle få den genomslagskraft som den nu har i Sverige krävdes en inkorporering av konventionen. Detta skedde dock inte under de första åren utan det första steget, innan en inkorporering sker, är i regel att landet ratificerar den vilket vi gjorde i Sverige Detta innebar att Sverige blev förpliktat att följa konventionen. I och med ratificeringen blev konventionen även juridiskt bindande för Sverige. Detta ledde till problem för rättsväsendet. Domstolarna visste inte vilken rang eller på vilket sätt konventionen skulle tillämpas. Detta ledde fram till principer som belyste konventionens eftersträvan men att den trots detta inte var direkt tillämplig. Även om man nu skulle riskera att gå emot lagregelns betydelse och lagstiftarens syfte så skulle detta ske för att döma i ljuset av konventionen. För rättsväsendet ledde detta till problematik och det kom en utredning kring hur inkorporering av konventionen bäst skulle ske. Denna utredning 38 kom med förslaget att tydligt markera konventionens ställning och säkerställa medborgarnas rättigheter, vilket skulle ske i och med en inkorporering. Med detta förslag 39 framlagt dröjde det inte särskilt lång tid fram tills att Lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 40 antogs och började gälla och att konventionen därmed inkorporerades med den svenska rätten Denna lag förde inte med sig så stora förändringar utan var istället mer förtydligande om Sveriges nuvarande hierarkiska ordning på våra rättsdokument. Dock kunde man se en dramatisk förändring i hur domstolarna, främst HD, resonerade kring att tillämpa den inhemska rätten då många domare fruktade att få sitt mål underkänt ifall det skulle gå till Europadomstolen. För att undvika detta har en rad domar ifrån HD gett europakonventionen en slags absolut ställning och resonerat utifrån denna till det yttersta. Ett tydligt exempel på detta är det välkända fallet med pastor Green 41 där domstolen hade ett mycket restriktivt resonemang kring den svenska straffbestämmelsen Hets mot folkgrupp då man istället gav rum för konventionens artiklar 9 och 10, Religion och Yttrandefrihet. Detta kommer belysas mer ingående i avsnitt En annan sak av betydelse är att det nu finns ett tillägg i Regeringsformen som adderades i samband med den nya lagens framkomst. Här tillade man nu en paragraf som infördes i samband med inkorporeringen av Europakonventionen för att markera konventionens betydelse. Den innebär att de rättstillämpande organen vid en eventuell normkonflikt inte får tillämpa en bestämmelse som kan leda till att konventionen åsidosätts eller tillämpas i strid mot denna. 42 Den historiska förändringen av konventionens rättsliga status har lett fram till att vi idag har konventionen på tre olika plan. Idag gäller konventionen: Som folkrättsligt förpliktande konvention 37 H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, S SOU 1993:40 Del B 39 Prop 1993/94 : SFS 1994: NJA 2005 S H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, S

17 Som del av EU- rätten Som inhemsk svensk lag Sammanfattningsvis kan följande uppdelning av Sveriges rättskällor ske: Europakonventionen och dess praxis 2. EU-fördragen 3. Svenska grundlagar, ex RF 4. Svenska allmänna lagar, ex Diskrimineringslagen 5. Svensk reglering av ex Arbetsmiljöverket Detta innebär att den status som konventionen har idag är att den är överordnad svensk lag, även grundlagen och därmed religionsfriheten i enighet med Regeringsformen och dess begränsningar som där räknas upp. Genom en statlig utredning fastställde man följande: För det fall konventionen ger ett starkare skydd än det som följer av regeringsformens frioch rättighetsskydd eller av allmänna rättsprinciper, skall konventionens bestämmelser tillämpas 44 Nedan kommer att följande rättsfall att behandlas: Handskakningsfallet, Fallet pastor Green och Jehovas Vittnen nekas bidrag som svenska fall och Kokkinakis mot Grekland, Leyla mot Turkiet och avslutningsvis Lautsi mot Italien som varit mål för prövning i Europadomstolen Handskakningsfallet Ett annat fall som fått stor medial uppmärksamhet är fallet som rör en muslimsk man som vägrade skaka hand med en kvinna som eventuellt kunde komma att bli dennes arbetsgivare. Bakgrunden till detta fall var att den kärande, Alen varit inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program hos arbetsförmedlingen. Denna utbildning innehöll ett praktiskt moment hos ett företag dit Alen bjöds in. När den kvinnliga representanten för företaget skulle välkomna och hälsa på Alen avböjde han hennes handslag med anledning av att han, på grund av sin religiösa tro, inte kan ta främmande kvinnor i hand. Med anledning av detta valde Arbetsförmedlingen att avbryta Alens program. Mot bakgrund av det inträffade yrkade Alen genom Diskrimineringsombudsmannen (DO) att arbetsförmedlingen har utsatt honom för direkt diskriminering då han, på grund av sin religiösa övertygelse, inte tagit kvinnan på företaget i hand och därmed förlorat en tänkbar praktikplats och eventuellt anställning. Enligt DO har man från arbetsförmedlingens sida handlat på ett sätt som drabbar Alen och detta på grund av att han är muslim. Arbetsförmedlingen svarade med att detta beslut om att fråntas möjligheten till fortsatt program skulle kunna drabba alla människor och inte enbart de med religiös övertygelse, därmed föreligger ingen diskriminering av Alen som grundar sig på att han är muslim. Man hävdade även att Alens beteende under hela besöket låg till grund för beslutet och inte bara incidenten med handskakningen. 43 R. Fahlbeck, Bed och arbeta, S SOU 1997:41 S

18 Domskälen som framkommit i tingsrätten instämde med vad DO redogjort för och rätten ansåg därmed att direkt diskriminering förelegat och att det då är upp till motparten (arbetsförmedlingen) att bevisa att det inträffade inte utgör någon diskriminering. Man kom fram till att anteckningar som gjorts inte tar upp någon annan aspekt kring varför Alen fråntagits praktikerbjudandet och det därmed måste ses som att Arbetsförmedlingen grundat sitt beslut på skäl som rör Alens religion. Diskriminering anses alltså föreligga och därmed blir domskälet att Arbetsförmedlingen ska utge skadestånd till Alen jämte ränta. 45 Målet har vunnit laga kraft och kan inte överklagas. Juristen Reinhold Fahlbeck har ifrågasatt domen. 46 Ett fall som rör religion å ena sidan å handskakning å den andra är inte i sig ett helt nytt fenomen men det har aldrig varit fråga om prövning i någon instans tidigare, varken i nationella domstolar eller i praxis från Europadomstolen. Trots detta verkar tingsrätten övertygad om att den rätta vägen att gå är att döma i enighet med att diskriminering av religionsfriheten har skett och att ersättning därmed skall utgå. Fahlbeck anser att domen är felaktig då denna typ av manifestation (handskakningen) inte omfattas av artikelns skydd. Enligt hans uppfattning kan denna vägran till handskakning möjligtvis vara något som är motiverat eller påverkat utifrån Alens tro men som därmed faller utanför skyddet. Vägran kan inte tänkas vara en del av religionen eller något som utgör ett mycket nära samband med religionen. Det är inte något religiöst att skaka hand utan det är ett sedvanligt hälsningssätt som ter sig olika i olika länder. Det som är vägledande för denna kritik är enligt honom Arrowsmith-principen vilket tydligt belyser att det inte föreligger något nära samband mellan religionen och handskakningen och att det därmed inte har skett någon diskriminering av Alens religionsfrihet vilket leder till att tingsrättens dom är felaktig i sin helhet. Följden av att denna handling inte skyddas av artikeln blir därmed att en särbehandling av Alen inte kan utgöra diskriminering som grundar sig på religiösa skäl. 47 Som avslutande reflektion ger Fahlbeck oss en kommentar och hänvisning till annat fall där man resonerade i form med att det aktuella bolaget skulle ha handlat på ett liknande sätt gentemot alla anställda som av någon annan anledning än etnisk tillhörighet och att det inträffade därmed inte rör sig om religionsdiskriminering. Detta utgör den korrekta slutsatsen. 48 Nedan kommer religionsfrihet belysas ifrån fall där den utövas i form av en predikan (pastor Green) och ett där trossamfundet Jehovas Vittnen nekats statsbidrag Fallet pastor Green Bakgrunden till fallet var att det under sommaren 2003 på Öland hölls en predikan för församlingen på Borgholm av pastor Green med temat Man och kvinna- Guds skapelseordning. Denna predikan var citerad ifrån bibeln och utfylld med pastor Greens egna 45 Handskakningsfallet Mål nr: T Se främst Bed och arbeta, S 89 f. 47 Svenska dagbladet Vägrat handslag faller inte under religionsfrihet, 24 februari R. Fahlbeck, Bed och arbeta, S

19 tolkningar och åsikter. Huvuddelen av predikan var kränkande mot homosexuella och åtal väcktes därmed mot pastor Green för brottet Hets mot folkgrupp. Vad som kommit fram av predikan är exempelvis följande: Genom att legalisera då partnerskap mellan män och män och mellan kvinna och kvinna, så kommer det att skapa katastrofer helt enkelt. Utan dess like. Vi ser följderna redan av det här. Vi ser det genom AIDS som sprider sig Bibeln tar upp här och undervisar om dessa abnormiteter. Och sexuella abnormiteter är en djup cancer-svulst på hela samhällskroppen. Herren vet att sexuellt förvridna människor kommer t.o.m. att våldta djuren. Tingsrätten tog upp en rad aspekter som måste föreligga för straff. För det första måste det för straffbarhet vara fråga om att budskapet har spridits vilket ansågs uppfyllt då predikan var i en offentlig lokal och pastor Green även hade bjudit in media vid de aktuella tillfällena. Att enbart diskutera och citera bibeltexter faller inte enligt tingsrättens bedömning inom det straffbara området. Dock har pastor Green inte enbart citerat dessa bibeltexter utan även utvecklat det till direkta påhopp riktade mot den aktuella gruppen homosexuella vilket enligt tingsrättens mening lett fram till en djup kränkning och även missaktning mot den aktuella gruppen. Mot bakgrund av dessa faktorer ska pastor Green dömas för hets mot folkgrupp då han uppsåtligt har uttalat stark missaktning mot homosexuella. Hovrätten börjar med att redogöra för skyddet enligt artikel 9 så som tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Domstolen förklarar även att religionsfriheten är absolut och inte kan inskränkas såvida det inte är nödvändigt med omkringliggande omständigheter. Hovrätten anser att uttalanden som sker i en predikosituation kan endast i undantagsfall bedömas som hets mot folkgrupp då hans uttalanden inte är långt ifrån vad som citerats ifrån bibeltexterna. Med detta i beaktande får pastor Greens syfte kring predikan ses som att påverka människor och upplysa om vad vår bibel säger om olika levnadssätt. Detta leder till att åtalet mot pastor Green ska ogillas. 49 När målet hade överklagats till HD diskuterade domstolen följande: För att straffas för det aktuella brottet måste det röra sig om kränkande eller hotfulla uttryck mot gruppen homosexuella. Om detta som nu skett, görs vid en predikosituation samt att man till största del endast citerar bibelns ord anser rätten att det faller utanför straffbarheten för brottet. Det måste vara möjligt att diskutera olika livsstilar och livsåskådningar Domstolen uttryckte att det vägledande för bedömningen skulle vara hur en åhörare till predikan har uppfattat den. Kritik riktades mot pastor Green i form av att han medvetet spridit dessa kränkande uttalanden även om det skedde vid en predikan vilket leder till att brottet fullt ut kan appliceras. Dock såg domstolen anledning att väga brottet gentemot pastor Greens religionsfrihet och därmed kanske ge brottet en mer restriktiv tolkning. HD fick därmed göra en bedömning utifrån EKMR:s bestämmelser för religionsfrihet (artikel 9) och yttrandefrihet 49 NJA 2005 S 805, se främst från sida

20 (artikel 10) och se om dessa ska ges större skydd än brottet slås fast, detta för att säkerställa att HD och därmed Sverige följer konventionen. Vad som nu skulle utredas var huruvida en inskränkning av pastor Greens predikan ses som nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Denna fråga kunde domstolen få en viss frihet, margin of appreciation, att avgöra självständigt. Domstolen belyste en rad olika fall som varit uppe i Europadomstolen för prövning och kom fram till att s.k. hate speech måste nödvändigtvis hindras eller bestraffas och vägledande vid denna bedömning ska vara omständigheterna såsom innehållet av det framhållna och även i vilken situation uttalandet här ägt rum. Med beaktande av Europadomstolens praxis kom HD fram till att denna predikan inte kan gå att likställa med ett s.k. hate speech då predikan inte kan anses ligga till grund för en uppmuntran till åhörarna att rättfärdiga något hat gentemot dessa. Även om vissa uttalanden är långtgående så skiljer det sig inte markant i fråga om vad som står i det citerade texterna. Under dessa omständigheter anser HD att en fällande dom vid prövning av Europadomstolen skulle utgöra en kränkning av europakonventionen. Med beaktande av dessa omständigheter ska åtalet mot pastor Green ogillas. 50 Fallet har fört med sig en mängd kritik och kommentarer. De flesta som yttrat sig om domen anser att det ska ses som korrekt och att det är ett tydligt exempel på en konventionstolkning och ett bevis på att hierarkin i form av EU rätt mot nationell rätt syns tydligt. 51 En som gett kommentarer kring ovanstående fall är professorn Inger Österdahl. 52 Vad hon framför i sin granskning, av domslut och domskäl som förekommit inom HD, är att det finns en rad aspekter kring predikosituationen som både talar för pastor Greens fördel och nackdel. Rörande fördelarna för pastor Green menar Österdahl att det faktum att det rör sig om ett så pass litet antal åhörare och att det som yttras är utdrag ur bibeltexten måste därmed ses som acceptabelt beteende då det annars skulle utgöra censur i form av bibelns eget innehåll. Vidare tar Österdahl upp svenska statens fördelar såsom den spridda bedömningsmarginalen som HD här besitter rörande frågor om yttrande och religionsfrihet. Det faktum att toleransen i stort har ökat rörande homosexuella som grupp är också något att beakta. Frågan angående målets eventuella utgång i Europadomstolen är enligt Österdahl en ren spekulation som inte har särskilt starkt stöd och detta av en rad anledningar. För det första är ingen utgång given eller ens i närheten bestämd på förhand. HD kan inte heller göra någon sanningsbedömning i ovanstående fall eftersom det aldrig varit fråga om prövning i liknande fall. Detta leder till att Europadomstolens praxis därmed inte kommer kunna leda fram till ett korrekt utfall i pastor Greens fall. Avslutningsvis redogör Österdahl några faktorer som borde lett fram till frigivning och några som borde fällt pastor Green. Något som talar för att målet pastor Green borde mynna ut i en friande dom är främst det starka skyddet som yttrande och religionsfriheten besitter. Dessa friheter ses som obligatoriska för ett demokratiskt och välfungerande samhälle och skulle framstå som avvikande om HD började straffbelägga människor som predikar. Vidare skulle en fällande dom riskera att göra pastor Green till en martyr, vilket skulle kunna väcka liv i internationell media och därmed kanske orsaka att andra antihomosexuella krafter växer fram. 50 NJA 2005 S R. Fahlbeck, Bed och arbeta, S SvJT 2006 S

21 Vad som istället talar för en fällande dom är främst, precis som HD har redogjort för, att predikan var kränkande mot gruppen homosexuella och att missaktning enligt den svenska lagtexten ansågs föreligga. Det finns även anledning att fälla pastor Green då domstolen bör göra sitt yttersta för att skydda homosexuella mot fortsatt diskriminering eller våldsgärningar som dessa verbala nedlåtanden kan befaras inspirera till. En annan som har gett utförliga kommentarer på HD:s domslut i fallet Green är f.d. justitierådet Hans Danelius. Han börjar med att redogöra för att den aktuella frågan inte finner svar i europeisk praxis då det aldrig varit uppe till prövning, trots detta anser han att HD:s resonemang i stort är korrekt utformat då man tagit stor vikt vid närstående frågor och gått efter hur Europadomstolen kan tänkas döma i dessa. Då Danelius satt i lagrådet var just ovan nämnda brott uppe för behandling. Förslaget som inkommit till lagrådet var att man skulle utvidga brottet hets mot folkgrupp så att det även innefattar uttryck för missaktning som grundar sig på sexuell läggning. Han erinrar även att han runt denna tid blev uppringd och fick en fråga ställd till sig kring om den som sprider bibelns budskap nu hade en större risk att bli straffad ifall denna utvidgning av brottet skulle komma att ske. Hans svar på frågan var att religionsfriheten skulle respekteras och kommer fortsätta ha den höga statusen så att och den eventuella lagändringen inte skulle riskera något kring denna. Danelius vill se situationer bildligt genom en vågskål med två skålar. I ena skålen hittar vi delar av predikan som framförts av pastor Green där några partier ses som osmakliga och stötande mot gruppen homosexuella. I den andra skålen hittar vi de kringliggande detaljerna runt det som uttalats, så som att det gjordes i en predikosituation och att eventuella reflektioner som gjorts har hänvisning ifrån bibeln som har varit pastor Greens religiösa övertygelse. I den andra vågskålen finns aspekter rörande att uttalandena gjordes i en predikan, alltså en hävdvunnen och fundamental form av religionsutövning, och att utgångspunkten för pastor Greens reflektioner var Bibeln, alltså kristendomens centrala skrift, som av pastor Green tolkades, såvitt man förstår, i enlighet med hans religiösa övertygelse. Det föreligger en vis likhet mellan fallet Green och målet Kokkinakis mot Grekland, som gällde rätten att sprida det kristna budskapet i Jehovas vittnens speciella tappning. I detta fall rörde det sig dock inte om nedlåtande omdömen gentemot särskilt folkgrupp men i detta fall missionerade man till främmande människor medan pastor Green hade en specifik målgrupp som troligtvis frivilligt hade gått till kyrkan för att lyssna på predikan. Vidare går Danelius in på hate speech och han anser att den bedömningen som HD gjort med proportionalitetsavvägning är att anse som rimlig och troligtvis utgör samma bedömning som om fallet skulle gått till Europadomstolen Jehovas vittnen nekas statsbidrag Detta fall rör rätten till statligt bidrag för ett trossamfund. 54 Det aktuella trossamfundet var här Jehovas vittnen och detta har nekats bidrag vid ett flertal tillfällen då Regeringen (kulturdepartementet och socialdepartementet) ansåg att trossamfundet inte uppfyllde de krav 53 SvJT 2006 S HFD 2013 ref

22 som ställdes för att erhålla statligt stöd. Besluten överklagades i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) där Jehovas vittnen yrkade följande: Trossamfundet förespråkar politisk neutralitet, man vill att makten ska sköta sig självt och privata personer inte ska lägga sig i detta. Målet inom församlingen är att ge medlemmarna moraliska värderingar som fungerar bra i det samhället de ska leva i. Det är inte sant att man förbjuder folk från att rösta i allmänna val. Att inte ge församlingen de ekonomiska medel som de har rätt till utgör en kränkning av religionsfriheten enligt 9 artikeln EKMR. Regeringen yrkade att de krav man uppställt inte utgjorde någon begränsning av den aktuella friheten utan att de sågs som nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Även om trossamfundet inte får bidrag inskränker inte det religionsfriheten då medlemmarna fortfarande kan tro, konvertera eller tillsammans hålla undervisning eller gudstjänst med andra. Som domskäl anförde HFD följande: Som huvudregel gäller att samtliga trossamfund har rätt till statligt bidrag. Undantaget föreligger endast om 3 i lagen om stöd för trossamfund inte är uppfylld. Denna paragraf förklarar att ett trossamfund måste arbeta för att upprätta vissa grundläggande värderingar prioriteras att följas av trossamfundet och dess medlemmar. I propositionen till den aktuella lagen 55 ges en förklaring till varför dessa krav ses som viktiga. Lagstiftaren menar här att tyngdpunkten för vårt aktuella bidragssystem är organisationsbidrag och att det inte rör sig om verksamhets- eller projektbidrag. Därmed faller det sig naturligt att formella krav ställs i samband med att man gör en individuell prövning för att utreda trossamfundets möjlighet att verka för att säkerställa samhällets värderingar. Dessa krav ska dock inte sträcka sig så långt så att vissa trossamfund, på grund av deras värderingar, nekas bidrag. Om man ser till hur praxis utformats inom detta område har Europadomstolen kommit fram till att det inte är en ovanlighet att vissa religioner kräver ett visst uppförandesätt för att följa denna tro fullt ut. Det kan vara saker som att medverka vid nattvard eller att regelbundet gå på gudstjänster. Statens utrymme att begränsa dessa anhängare är därmed en begränsning av religionsfriheten och ska ske med försiktighet och endast ifall tvingande skäl skulle föreligga. Exempel på detta är barnäktenskap eller polygami. Med beaktande av vad som kommit fram från Europadomstolens praxis anser HFD att Sveriges allmänna och lika rösträtt är en stark grundläggande värdering som vårt samhälle vilar på. Denna frihet är både positiv och negativ på så sätt att ingen kan tvinga dig till att delta i politiska val. Det är därmed en rätt och inte en skyldighet att rösta. Kravet som har ställts enligt 3 i aktuell lag kan inte anses vara till för att neka stöd åt ett trossamfund som ifrågasätter politiska val och uttrycker vädjan om att dess medlemmar inte ska delta vid dessa. Beslutet från regeringens sida att neka Jehovas vittnen ekonomiskt stöd saknar lagstöd och ska därmed upphävas. Beslutet ska återförvisas till regeringen för ny prövning Kokkinakis mot Grekland Nedanstående fall har varit vägledande för bedömningen rörande religionsfrihetens begränsningar. Detta då Europadomstolens resonemang har lett fram till bedömningsprinciper som aktualiseras i många fall av Europadomstolen än idag. Detta fall rörde sig, liksom fallet 55 Prop 1998/99:124 S 63 f. 17