KALLELSE. Datum Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 OSBY KOMMUN KALLELSE Datum S da 1(1) Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott Tid: torsdag den 3 mars 2016 klockan 08:30 Plats: sammanträdesrum 1, kommunhuset Ärende 1. Upprop och protokollets justering 2. Godkännande av dagordning 3. Information 4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 5. Stimulansmedel för kunskapssatsning för baspersonal i äldre- och funktionshindersomsorgen 6. Maxtaxa äldreomsorg Äldresatsningen Intern kontroll Intern kontroll Budgetuppföljning 2016 Johnny Kvarnhammar Ordförande Marit Löfberg Sekreterare

2

3 OSBY KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(15) Upprop och protokollets justering Ledamöter som är närvarande vid dagens sammanträde: Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott utser Eskil Martinsson (SD) att tillsammans med ordförande Johnny Kvarnhammar (S) justera dagens protokoll. Ordförande Johnny Kvarnhammar (S) informerar om att dagens protokoll justeras onsdagen den 9 mars 2016, klockan 08:30 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

4

5 OSBY KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4(15) Godkännande av dagordning Dagordningen godkänns. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

6

7 OSBY KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5(15) Information Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

8

9 OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL 6(15) Sammanträdesdatum Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna DnrVON/2016: Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag till vård- och omsorgsnämnden Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) träder ikraft den 31 mars Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskriften omfattar tillämpningsområde, målgrupp, definitioner, systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka kunskaper chefer ska ha samt skyldigheten att sätta mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskriften beskriver följande tre områden som särskilt ska beaktas i det förebyggande arbetet: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling När det gäller arbetsbelastning ska arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagaren inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassa till kraven i arbetet. Vidare ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås, på vilket sätt arbetet ska utföras, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid tidsbrist och vem de ska vända sig till för att få hjälp och stöd. I de allmänna råden ges exempel på stödåtgärder vid starkt psykiskt påfrestande arbete. Arbetstidens förläggning kan leda till ohälsa och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka dessa risker. I de allmänna råden ges exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker t ex arbete nattetid, delade arbetspass, långa arbetspass och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntning att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetstiden ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarens hälsa. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

10 OSBY KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(15) Slutligen ska arbetsgivaren klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivare ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna" daterad den 4 februari 2016 från verksamhetsområdeschefen Helena Ståhl. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Beslutet skickas till Verksamhetsområdet vård och omsorg Verksamhetsområdeschefen Helena Ståhl Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

11 ,T\nT-\\T TJÄNSTESKRIVELSE sida ()SHY < > Da,um 1 2 ^.,, 7,., KOMMUN Vård och Omsorg Helena Ståhl helena.stahl@osby.se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Dnr VON/2016: Vård och Omsorg förslag till Vård och omsorgsnämnden Vårs och omsorgsnämnden beslutar lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) träder ikraft den 31 mars Syftet med förskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskriften omfattar tillämpningsområde, målgrupp, definitioner, systematiskt arbetsmiljöarbete, vilka kunskaper chefer ska ha samt skyldigheten att sätta mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskriften beskriver följande tre områden som särskilt ska beaktas i det förebyggande arbetet: arbetsbelastning, arbetstid, kränkande särbehandling När det gäller arbetsbelastning ska arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagaren inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassa till kraven i arbetet. Vidare ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås, på vilket sätt arbetet ska utföras, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid tidsbrist och vem de ska vända sig till för att få hjälp och stöd. 1 de allmänna råden ges exempel på stödåtgärder vid starkt psykiskt påfrestande arbete. Arbetstidens förläggning kan leda till ohälsa och arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka dessa risker. I de allmänna råden ges exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker t ex arbete nattetid, delade arbetspass, långa arbetspass och långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntning att vara ständigt nåbar. Besköksadress Västra Storgatan 35 Telefon Hemsidawww.osby.se PlusGirot116 Postadress Vård och Omsorg vx Organisationsnr B3 80Osby Fax Bankgiro 281- E-post 6809 kommun@osby.se

12 Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetstiden ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarens hälsa. Slutligen ska arbetsgivaren klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivare ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Beslutsunderlag Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Helena Ståhl Verksamhetsområdeschef

13 ARBETSMI LJÖ VERKET Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsm i I jöverkets f örf attni ngssaml i ng

14 Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen föreskrifterna

15 ISBN ISSN ARBETSMILJÖVERKET Stockholm, Telefon: E-post: BESTÄLLNINGSADRESS Arbetsmüjöverket Stockholm Telefon I Arbetsmiljöverkets förfartnmgssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en arman juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar. Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma. När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allniänna råd. Utgivare: Anna Middelman Eländers Sverige AB,

16 AFS 2015:4 Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö Syfte 5 Tillämpningsområde 5 Till vem föreskrifterna riktar sig 5 Definitioner 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete 7 Kunskaper 7 Mål 7 Arbetsbelastning 8 Arbetstid 10 Kränkande särbehandling 11 3

17 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö; dentoktobe^ms beslutade den 22 september Arbetsmiljöverket föreskriver följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd. Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Tillämpningsområde 2 Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Allmänna råd: Begreppen arbetstagare och arbetsgivare har samma innebörd i dessa föreskrifter som i arbetsmiljölagen (1977:1160), med de undantag som anges i 3 dessa föreskrifter. Till vem föreskrifterna riktar sig 3 Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter. Allmänna råd: I 1 kap. 3 arbetsmiljölagen likställs bland annat de som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt med arbetstagare vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. arbetsmiljölagen. Genom denna paragraf undantas dessa från att omfattas av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. 5

18 AFS 2015:4 Definitioner 4 I dessa föreskrifter har följande ord denna betydelse. Handlingar som riktas mot en eller flera arbets- tagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Krav i arbetet Kränkande särbehandling Ohälsosam arbetsbelastning Organisatorisk arbetsmiljö Resurser för arbetet De delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur. När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga. Villkor och förutsättningar för arbetet som inklu- derar 1. ledning och styrning, 2. kommunikation, 3. delaktighet, handlingsutrymme, 4. fördelning av arbetsuppgifter och 5. krav, resurser och ansvar. Det i arbetet som bidrar till att 1. uppnå mål för arbetet, eller 2. hantera krav i arbetet. Resurser kan vara: arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning. 6

19 AFS 2015:4 Social arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Systematiskt arbetsmiljöarbete 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna. I 6 nedan finns det särskilda krav på kunskaper och i 7-8 finns det krav på mål. I 9-14 regleras särskilda organisatoriska och sociala faktorer som omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kunskaper 6 Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Allmänna råd: Ett sätt för arbetsgivaren att tillföra kunskaper är att ge utbildning, gärna för chefer, arbetsledare och skyddsombud tillsammans. Det underlättar för chefer och arbetsledare när även skyddsombuden har motsvarande kunskaper. Utbildning kan ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området. Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare. Mål 7 Utöver det som gäller enligt 6 och 9-14 i dessa föreskrifter ska arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem. 7

20 AFS 2015:4 Allmänna råd: Arbetsgivaren bör ha en tydlig strategi för arbetet med att uppnå målen. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete mot målen är att de är förankrade i den högsta ledningen och i övriga delar av organisationen. Målen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. En arbetsmiljöpolicy ska finnas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Målen bör ta sin grund i och vara förenliga med denna. 8 Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Arbetsbelastning 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Allmänna råd: Tilldelning av arbetsuppgifter innebär krav i form av en viss arbetsmängd och svårighetsgrad som behöver vägas upp med resurser. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning vid tilldelningen. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras. Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på höga krav och bristande resurser. Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning uppmärksammas och obalanser rättas till. Det är viktigt att arbetsgivaren inom ramen för sitt arbetsmiljöarbete undersöker och åtgärdar risker kopplade till arbetsbelastning. Arbetsgivaren behöver motverka att arbetsbelastning leder till sjuk- 8

21 AFS 2015:4 domar och olyckor. Det är väsentligt att identifiera orsakerna bakom arbetsbelastriingen för att åtgärderna ska ha effekt. Frågor som rör åtgärder kan även behöva hanteras på en annan nivå eller i en annan del av organisationen. Utöver den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan fysiska, kognitiva och ergonomiska förhållanden bidra till arbetsbelastningen. 10 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1-5. Allmänna råd: Genom att fortlöpande gå igenom punkterna 1-5 blir det möjligt att förebygga onödiga krav och belastningar på arbetstagarna. Det kan vara lämpligt att kommunicera punkterna gemensamt till arbetstagare som delar ansvar och arbetsuppgifter för att på så vis underlätta samarbete. Arbetsgivaren bör skapa möjligheter för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklarheter som rör punkterna. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller att kommunicera. I arbeten där stöd och hjälp från kollegor inte går att ordna bör arbetsgivaren se till att chefer, arbetsledare eller annan utsedd person är tillgängliga för hjälp och stöd. 11 Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälca hos arbetstagarna. 9

22 AFS 2015:4 Allmänna råd: Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt psykiskt påfrestande arbete, utöver de som framgår av råden till 9, är 1. regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert inom området, 2. särskilda informations- och utbildningsinsatser, 3. hjälp och stöd från andra arbetstagare, och 4. rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på särskilt påfrestande arbetsförhållanden. Vilka åtgärder som bör väljas beror på vilka förhållanden som gör arbetet starkt psykiskt påfrestande. Arbetstid 12 Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Allmänna råd: Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker för ohälsa är 1. skiftarbete, 2. arbete nattetid, 3. delade arbetspass, 4. stor omfattning av övertidsarbete, 5. långa arbetspass, och 6. långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning. Arbetsgivaren bör även ta hänsyn till att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. I arbetstidslagen (1982:673) anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetstidslagen anger därmed de yttersta gränserna för arbets- 10

23 AFS 2015:4 tiden men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Kränkande särbehandling 13 Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Allmänna råd: Klargörandet kan lämpligen göras skriftligen i en policy. Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Det är därför viktigt att de uppfyller kunskapskraven i 6. Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling. Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar. 14 Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå 1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, 2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. Allmänna råd: Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till en chef när berörda inte på egen hand lyckats reda upp situationen. Om arbetstagaren inte kan vända sig till sin närmaste chef kan arbetstagaren vända sig till en högre chef. Arbetstagare kan dessutom vända sig till skyddsombud. Det kan finnas behov av att ingripa snabbt och göra en bedömning av situationen för att förhindra att den förvärras och se till att punkt 3 är ombesörjd. Arbetsgivaren kan ge företagshälsovård eller annan sakkunnig uppdraget att ge stöd och hjälp. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, 11

24 AFS 2015:4 ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Ett undermåligt utredningsförfarande när det gäller kränkande särbehandling kan vara skadligt både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt. Den som genomför en utredning bör därför ha tillräcklig kompetens, möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende. Arbetsmiljölagstiftningens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall och reglerar inte frågor om kompensation och skuld. En arbetstagarorganisation eller juridiskt ombud kan ge juridisk hjälp. 1. Denna författning träder i kraft den 31 mars Genom denna författning upphävs a) Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, b) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:18) om omvårdnadsarbete i enskilt hem, och c) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet. ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Middelman 12

25

26 OSBY KOMMUN Värd och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(15) Stimulansmedel för kunskapssatsning för baspersonal i äldre- och funktionshindersomsorgen Dnr VON/2016: Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag till vård- och omsorgsnämnden Verksamhetsområdeschefen får i uppdrag att rekvirera statsbidrag för kunskapssatsningen i äldre- och funktionshinderområdet. Sammanfattning av ärendet Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2016 fördela stimulansmedel till verksamheter inom äldre-och funktionshinderområdet i kommunerna. Stimulansmedlen får användas för kompetenshöj ande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal samt handläggare som arbetar med myndighetsutövning inom området. Socialstyrelsen rekommenderar att stimulansmedlen används för kurser som utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre och allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2011:12) och SOSFS 2014:2). Utöver dessa kurser rekommenderar även Socialstyrelsen kompetenshöj ande insatser inom hemsjukvård, palliativ vård och rättighetsfrågor. För handläggare rekommenderas kompetensutveckling inom myndighetsutövning ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnets rättigheter samt stöd och handledning för erfarna handläggare. Kommunerna får dock avvika från rekommendationerna förutsatt att man motiverar avvikelserna i samband med redovisning av medlen. Medlen ska användas under 2016 och ej använda medel ska återbetalas. Osby kommun har möjlighet att rekvirera kr. Kommunen avgör själv hur medlen ska disponeras mellan äldre-och funktionshinderområdet. Eftersom kompetensutveckling inom äldreområdet kan tillgodoses genom prestationsersättningar avser verksamhetsområdet att främst prioritera funktionshinderområdet i satsningen. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

27 V OSBY v<rvy KOMMUN Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida 9(15) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Stimulansmedel för kunskapssatsning för baspersonal i äldre- och funktionshinderomsorgen" daterad den 9 februari 2016 från verksamhetsområdeschef Helena Ståhl. "Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2016 för kunskapssatsning i äldre-och funktionshinderområdet", daterad den 3 februari 2016 från Socialstyrelsen. Bilagal "Förteckning över rekommenderade kurser m.m." daterad den 3 februari 2016 från Socialstyrelsen. "Rekvisition av stimulansmedel för kunskapssatsning för baspersonal i äldre- och funktionshindersomsorgen kommuner 2016", daterad den 3 februari 2016 från Socialstyrelsen. Beslutet skickas till Verksamhetsområdet vård och omsorg Verksamhetsområdeschefen Helena Ståhl Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

28 Värd och Omsorg Helena Ståhl f\ n r \ \ r TJANSTESKRIVELSE s,da OSBY Datum 1 < 2 >, / ^,. I T T T T T KOMMUN helena.stahl@osby.se Stimulansmedel för kunskapssatsning för baspersonal i äldreoch funktionshindersomsorgen Dnr VON/2016: Vård och Omsorg förslag till Vård och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämnden beslutar att ge verksamhetsområdeschefen i uppdrag att rekvirera statsbidrag för kunskapssatsning i äldre-och funktionshinderområdet. Sammanfattning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2016 fördela stimulansmedel till verksamheter inom äldre-och funktionshinderområdet i kommunerna. Stimulansmedlen får användas för kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal samt handläggare som arbetar med myndighetsutövning inom området. Socialstyrelsen rekommenderar att stimulansmedlen används för kurser som utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre och allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2011:12) och SOSFS 2014:2). Utöver dessa kurser rekommenderar även Socialstyrelsen kompetenshöjande insatser inom hemsjukvård, palliativ vård och rättighetsfrågor. För handläggare rekommenderas kompetensutveckling inom myndighetsutövning ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnets rättigheter samt stöd och handledning för erfarna handläggare. Kommunerna får dock avvika från rekommendationerna förutsatt att man motiverar avvikelserna i samband med redovisning av medlen. Medlen ska användas under 2016 och ej använda medel ska återbetalas. Osby kommun har möjlighet att rekvirera kr. Kommunen avgör själv hur medlen ska disponeras mellan äldre-och funktionshinderområdet. Eftersom kompetensutveckling inom äldreområdet kan tillgodoses genom prestationsersättningar avser verksamhetsområdet att främst prioritera funktionshinderområdet i satsningen. Besköksadress Västra Storgatan 35 Telefon Hemsidawww.osby.se PlusGiro1116 Postadress Vård och Omsorg vx Organisationsnr Osby Fax Bankgiro 281- E-post 6809 kommun@osby.se

29 Sida 2(2) Beslutsunderlag Socialstyrelsens anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2016 för kunskapssatsning i äldre-och funktionshinderområdet daterad Socialstyrelsens bilagal förteckning över rekommenderade kurser m.m Helena Ståhl Verksamhetsområdeschef Beslutet skickas till

30 JöL Socialstyrelsen Dnr /2015 Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2016 för kunskapssatsning i äldre- och funktionshindersområdet Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2016 fördela stimulansmedel till kommuner för att ge verksamheter inom äldre- och funktionshindersområdet bättre förutsättningar att öka kunskapenia genom olika kompetensutvecklingsinsatser. Kunskapssatsningen ska bland annat komplettera bemanningssatsningen inom äldreomsorgen samt pågående utbildningar inom LSS-området. Bidragets storlek Stimulansmedlen som ska fördelas efter rekvisition är totalt 178 miljoner kronor. Vilka kan ta del av medlen? Varje kommun får, i egenskap av huvudman för sin verksamhet och enskilda utförare som bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunen, rekvirera medel. Kommunerna ansvarar för att, inom det verksamhetsområde där kommunen avser använda stimulansmedlen, informera de enskilda utförare som bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunen och verksamheter som drivs av kommunen om möjligheten att ta del av stimulansmedlen. Kommunerna får utifrån de egna behoven och förutsättningarna avgöra hur medlen ska disponeras mellan äldre- och funktionshindersområdet. Vad kan ni använda medlen till? Stimulansmedlen får användas för kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal inom äldre- och funktionshindersområdet (inkl. LSS och hemsjukvård) samt handläggare inom äldre- och funktionshindersområdet som arbetar med myndighetsutövning. Med baspersonal avser regeringen kvinnor och män som arbetar direkt med målgruppen, eller inom verksamheter direkt riktade till målgrupperna. Med baspersonal avses inte administrativ personal eller ledningspersonal vars arbete främst riktar sig till annan personal. När kan ni använda medlen? Socialstyrelsen betalar ut medlen under år 2016 och de kan användas till och med den 31 december Villkor för statsbidraget Villkoren för att använda stimulansmedlen bygger på regeringens beslut om satsningen den 17 december 2015 och den 28 januari 2016 (S2015/08191/FST). Av bilaga 1 till dessa anvisningar framgår vilka kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser som Socialstyrelsen rekommenderar inom ramen för kunskapssatsningen. Rekommendationerna utgår från Socialstyrelsens allmänna SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

31 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(3) råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg hos äldre, och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Utöver kurserna som motsvarar de allmänna råden rekommenderar Socialstyrelsen för baspersonal kompetenshöjande- och kompetensutvecklande insatser inom hemsjukvård, palliativ vård och rättighetsfrågor. För handläggare rekommenderar Socialstyrelsen kompetensutveckling inom myndighetsutövning ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, kompetensutveckling avseende FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning respektive barnets rättigheter, samt stöd och handledning för oerfarna handläggare. De kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatserna kan exempelvis bestå av traditionell undervisning, handledd distansundervisning, validering av kunskaper eller kunskapsseminarier. Notera att kommunerna - inom ramen för regeringens syfte med kunskapssatsningen - får avvika från Socialstyrens rekommendationer om kompetens förutsatt att avvikelserna motiveras i samband med redovisningen av medlen. Statsbidrag för särskilda kompetenssatsningar förutsätter vanligtvis att utbildningsplatser ska upphandlas eller köpas som uppdragsutbildning, dvs. statsbidraget ska inte användas om en person har en ordinarie utbildningsplats för vilken utbildningsanordnaren redan får statsbidrag. Det handlar om att två statsbidrag inte bör finansiera samma ändamål, sk. dubbelfinansiering. Utbildningsplatser eller motsvarande tjänster inom ramen för denna kunskapssatsning bör därför upphandlas eller köpas som uppdragsutbildning. Vid uppdragsutbildning är det oftast utbildningsanordnaren som avgör behörighetskraven. Hur får ni del av medlen? Varje kommun får, i egenskap av huvudman för sin verksamhet och enskilda utforare som bedriver kommunal verksamhet på uppdrag av kommunen, rekvirera medel genom den blankett som Socialstyrelsen tillhandahåller. I bilagan till regeringens beslut den 28 januari 2016 anges hur mycket pengar som varje kommun maximalt kan rekvirera för Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 15 mars 2016 och medlen utbetalas vanligtvis inom 15 arbetsdagar. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Socialstyrelsen rekommenderar att varje kommun skapar ett separat konto för stimulansmedlen för att enkelt kunna spåra alla transaktioner och underlätta redovisningen. Kommunerna föreslås vid behov träffa överenskommelser med enskilda utförare om hanteringen och redovisningen av stimulansmedlen. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? Varje kommun ska senast den 25 januari 2017 redovisa till Socialstyrelsen hur 2016 års stimulansmedel har använts enligt ett frågefomuilär som Socialstyrel-

32 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(3) sen avser att tillhandahålla i oktober Redovisningen kan exempelvis komma att omfatta vilka slags insatser som har genomförts, hur många som har deltagit i insatser, fördelningen mellan insatser inom äldre- respektive funktionshindersområdet och fördelningen mellan insatser för baspersonal respektive handläggare. Eventuella avvikelser från Socialstyrelsens rekommendationer om kompetens ska motiveras vid redovisningen. Varje kommun behöver utse en kontaktperson för stimulansmedlen och underrätta Socialstyrelsen om kontaktuppgifterna ändras under satsningens gång. Om ni inte har använt hela beloppet under perioden 1 januari 31 december 2016 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med villkoren. Återbetalningen ska ske senast den 30 september Socialstyrelsen hämtar in kontakt- och faktureringsuppgifter på rekvisitionsblanketten. Mer information Bevaka uppdateringar om stimulansmedlen på soc ial styrelsen.se/statsbidrag. Vid frågor om stimulansmedlen, kontakta utredaren Åsa Pettersson, tel eller e-post asa.pettersson@socialstyrelsen.se Referenser Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg hos äldre Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning.

33 Dnr /201 Regler och behörighet Åsa Pettersson Bilaga 1. Förteckning över rekommenderade kurser m.m. För baspersonal För baspersonal rekommenderar Socialstyrelsen att stimulansmedlen inom regeringens kunskapssatsning för baspersonal i äldre- och funktionshindersomsorgen används för följande kurser m.m.: Kurser i Värd- och omsorgsprogrammet Äldreomsorg Funktionshinders- (gymnasiepoäng) omsorg Hälsopedagogik (100) X X Medicin 1 (150) X X Etik och människans livsvillkor 1100) X X Psykiatri 1 (100) X X Psykologi 1 (50) X X Samhällskunskap la2 (50) X X Kursen iörutsätier att deltagaren hor studerat Samhällskunskap lal, 50 poäng, som ingår i de gymnasiegemensamma ämnena. Det går att göra undantag vid uppdragsutbildningar. Specialpedagogik 1 (100) X X Svenska 2 (100) eller Svenska som andraspråk 2 X X (100) Kursen Svenska 2 föa/tsäffer att deltagaren har studerat Svenska I, 100 poäng, som ingår i de gymnasiegemensamma ämnena. Det går att göra undantag vid uppdragsutbildningar. Vård- och omsorgsarbete 1 (200) X X Vård- och omsorgsarbete 2 (150) X X Vård och omsorg vid demenssjukdom (100) X X Äldres hälsa och livskvalitet (200) Friskvård och hälsa (100) Socialpedagogik 1 (100) Specialpedagogik 2 (100) Psykiatri 2 (200) Samhällsbaserad psykiatri (100) Hemsjukvård (100) X x Palliativ vård (100) X X X X X X X X SOCIALSTYRELSEN Slockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialsfyrelsen.se

34 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(2) Kurser I Barn- och frilidsprogrammer (gymnasiepoäng) Hälsopedagogik (100) Naturkunskap lo2 (50) Kommunikation (100) Lärande och utveckling (100) Människors miljöer (100) Pedagogiskt ledarskap (100) Samhällskunskap la2 (50) Kursen förutsätter att deltagaren har studerat Samhällskunskap tal, SO poäng, som ingår i de gymnasiegemensamma ämnena. Det går att göra undantag vid uppdragsutbildningar. Svenska 2 (100) eller Svenska som andraspråk 2 (100) Kursen Svenska 2 förutsätter att deltagaren har studerat Svenska 1, 100 poäng, som ingår i de gymnasiegemensamma ämnena. Det går att göra undanlag vid uppdragsutbildningar. 5ocialt arbete (200) Sociologi (100) Grundläggande vård och omsorg (100) Entreprenörskap (100) Specialpedagogik 1 (100) Specialpedagogik 2 (100) Funktionshindersomsorg X X X X X X X X X X X X X X Övrigt Introduktion till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Introduktion till FN:s konvention om barnets rättisheter. För handläggare För handläggare som arbetar med myndighetsutövning rekommenderar Socialstyrelsen att stimulansmedlen används till följande ändamål: Kompetensutveckling avseende myndighetsutövning ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Kompetensutveckling avseende FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kompetensutveckling avseende FN:s konvention om barnets rättigheter. Stöd och handledning för oerfarna handläggare.

35 Socialstyrelsen Dnr /2015 Rekvisition av stimulansmedel for kunskapssatsning för baspersonal i äldreoch funktionshindersomsorgen kommuner 2016 Endast en rekvisition per kommun ska lämnas. Den ifyllda och underskrivna blanketten ska ha kommit in i original senast den 15 mars 2016 till: Socialstyrelsen, Stockholm. Ref: mfalk Betalningsmottagare Osby kommun Organisationsnummer Adress Postnummer Ort Belopp Osby UZ\ Markera med ett kryss om kommunen vill rekvirera det belopp som framgår av bilaga 1 till regeringens beslut nr II:6 (S2015/08191 /FST (delvis)) Ange i kronor önskat belopp om kommunen i stället vill rekvirera ett lägre belopp än ovan: kr Bidraget utbetalas till (välj ett av två alternativ) Betalningsreferens (max 10 tecken) Uppgifter för ev. fakturering av återbetalning Kontaktperson för uppföljning av bidragets användning (ev. ändringar ska löpande meddelas till Socialstyrelsen) Befattning kontaktperson Plusgiro nr: Bankgiro nr: Fakturaadress: Box 114, Osby Referens-id för ev. återbetalning 2016: 1524 Helena Ståhl Verksamhetsområdeschef SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

36 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 Telefon kontaktperson E-post kontaktperson Underskrift av behörig företrädare för kommunen Namnförtydligande och befattning Helena Stähl, verksamhetsområdeschef Till Socialstyrelsens ekonomienhet: Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anslagsposten 1 Insatser för höjd kompetens.

37

38 ^/OSBY / V KOMMUN Sammanträdesdatum SAMMANTRADESPROTOKOLL Sida 10(15) Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott Maxtaxa äldreomsorg 2016 Dnr VON/2016: Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag till vård- och omsorgsnämnden Den maximala avgiften i äldreomsorgen från och med höjs till kronor/månad. Sammanfattning av ärendet Den 1 juli 2016 träder en förändring i Socialtjänstlagen 8 kap 5 i kraft. Den innebär att maxtaxan för äldreomsorgen per månad höjs, från 0,48 gånger prisbasbeloppet dividerat med 12 till 0,5392 gånger prisbasbeloppet dividerat med 12. Samtidigt som detta sker minskar staten sina anslag till kommunerna i systemet för Kommunalekonomisk utjämning med en summa som beräknas motsvara de ökade intäkterna. Nuvarande lagstiftning innebär att avgiften 2016 är maximerad till kronor/månad. Det är fritt för kommuner att ta ut alternativt avstå från en högre avgift upp till det nya taket kronor/månad. Från verksamhetsområdet vård och omsorg menar man att det med tanke på det minskade statsbidraget är rimligt att göra en justering av taxan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Maxtaxa äldreomsorg 2016" daterad den 3 februari 2016 från verksamhetsområdeschefen Helena Ståhl och ekonomicontroller Kenneth Lindhe. "Utdrag ur regeringens promemoria samt ur Socialtjänstlagen". Beslutet skickas till Verksamhetsområdet vård och omsorg Ekonomicontroller Kenneth Lindhe Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

39 Sida /~\ n r \ \ r TJÄNSTESKRIVELSE ( ) S K Y < > D a l u m 1 2 ^ f r; rf. fm. T '/ KOMMUN Vård och omsorg Kenneth Lindhe kenneth.lindhe@osby.se Maxtaxa äldreomsorg 2016 Dnr VON/2016: Vård och omsorg förslag till Vård och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämnden beslutar - att den maximala avgiften i äldreomsorgen från och med höjs till ler/månad. Sammanfattning Den 1 juli 2016 träder en förändring i Socialtjänstlagen 8 kap 5 i kraft. Den innebär att maxtaxan för äldreomsorgen per månad höjs, från 0,48 gånger prisbasbeloppet dividerat med 12 till 0,5392 gånger prisbasbeloppet dividerat med 12. Samtidigt som detta sker minskar staten sina anslag till kommunerna i systemet för Kommunalekonomisk utjämning med en summa som beräknas motsvara de ökade intäkterna. Nuvarande lagstiftning innebär att avgiften 2016 är maximerad till kr/månad. Det är fritt för kommuner att ta ut alternativt avstå från en högre avgift upp till det nya taket kr per månad. Från verksamheten menar vi att det med tanke på det minskade statsbidraget är rimligt att göra en justering av vår taxa. Beslutsunderlag Bifogat utdrag ur regeringens promemoria samt ur Socialtjänstlagen Helena Ståhl Verksamhetsområdeschef Kenneth Lindne Ekonomicontroller Besköksadross Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsida Orgamsationsnr PlusGiro Bankgiro

40 Utdrag ur regeringens promemoria Ds 2015: Effekter för kommunernas avgiftsuttag De föreslagna ändringarna i 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) beräknas ge kommunerna möjlighet att tillämpa en högre högsta avgift för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Därigenom kan kommunerna öka sina intäkter med 148 miljoner kronor per år. Förutom avgifter för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård tar kommunerna också ut hyra för bostad i särskilt boende samt avgifter för mat eller andra nyttigheter och tjänster. Sådana avgifter omfattas inte av bestämmelserna i 8 kap. 5 socialtjänstlagen. I viss mån fungerar kommunernas uttag av olika slags avgifter som kommunicerande kärl. Kommunerna är i allmänhet väl medvetna om hur deras uttag av avgifter påverkar enskilda personers privatekonomi. Därför väljer många kommuner att i enskilda fall fastställa ett högre minimibelopp på grund av merkostnader t.ex. för fårdiglagad mat eller minska avgiften för mat på särskilt boende 5 Konsekvenser Ds 2015:23 16 för att enskilda personer med små ekonomiska marginaler inte ska behöva avstå från hjälp eller andra normala utgifter. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt kommunernas avgiftssystem och vilka effekter de har bl.a. för enskildas ekonomi. Socialstyrelsens kartläggning visar att skillnaderna mellan olika kommuner i hur mycket de äldre får betala är betydande. Det höjda taket för avgifter medför att graden av avgiftsfinansiering för hela äldreomsorgen ökar något. Det höjda taket kan också leda till en något minskad efterfrågan på hemtjänst. Genom förslaget får kommunerna möjlighet att höja den högsta avgiften för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård med 220 kronor per månad. Från och med 2016 antas kommunerna kunna öka sina intäkter med 148 miljoner kronor per år. Utdrag ur Socialtjänstlagen 8 kap 5 /Upphör att gälla 0: / Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. Lag (2010:250). 5 '/Träder i kraft 1: / Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Lag (2015:967).

41

42 OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(15) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott Äldresatsningen 2016 Dnr VON/2016: Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskotts förslag till vård- och omsorgsnämnden Följande fördelning av bemanningssatsningen 2016 godkänns Rönnebacken 2,14 årsarbetare dagtid, Lindhem 1,18 årsarbetare dagtid, Nattorganisationen Lindhem/Rönnebacken 1,95 årsarbetare, Bergfast 0,44 årsarbetare dagtid, Soldalen 0,97 årsarbetare dagtid, Oförutsedda bemanningsbehov 0,29 årsarbetare, Förstärkning av anhörigstödet 0,20 årsarbetare samt enligt tidigare beslut i vård- och omsorgsnämnden förstärkning av rehaborganisationen med 1,5 årsarbetare uppdra åt verksamhetsområdeschefen att återrapportera till vård- och omsorgsnämnden löpande samt redovisa en delrapport av effekterna av satsningen 29 september 2016 Sammanfattning av ärendet Riksdagen har beviljat medel för bemanningssatsning för Osby kommun har fått möjlighet att rekvirera tkr för Stimulansmedlen är avsedda för att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsens villkor för att använda statsbidraget är indelade i ska-krav och bör-krav. Ska-kraven är obligatoriska medan bör-kraven är rekommendationer. Verksamhetsområdet föreslår att stimulansbidraget för 2016 april - december används till ökad bemanning inom SABO, rehaborganisationen samt anhörigstöd. Den totala förstärkningen blir 12,11 årsarbetare under perioden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Äldresatsningen 2016" daterad den 18 februari 2016 från verksamhetsområdeschef Helena Ståhl och ekonomicontroller Kenneth Lindhe. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

43 V OSBY V KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum S da 12(15) Arbetsmaterial fördelning "Äldresatsning 2016". "Vårdtyngdsmätning vård och omsorgsboende Osby kommun ", daterad 17 februari 2016 från utvecklingsstrateg Andriette Näslund. Vårdtyngdsmätning 2016 Lindhem, Bergfast, Rönnebacken, Soldalen. Anvisningar för rekvisition av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2016, daterad den 21 januari 2016 från Socialstyrelsen. Beslutet skickas till Verksamhetsområdet vård och omsorg Enhetschefer äldreomsorgen Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

44 TJANSTESKRI VELSE Datum (3) Vård och omsorg Kenneth Lindhe Äldresatsningen 2016 Dnr VON/ \jouidip\b' a t r OHI- Vård och omsorg förslag till Vård och omsorgsnämnden godkänna följande fördelning av bemanningssatsningen 2016: -Rönnebacken 2,14 åarb dagtid, -Lindhem 1,18 åarb dagtid, - Nattorganisationen Lindhem/Rönnebacken 1,95 åarb -Bergfast 0,44 åarb dagtid, -Soldalen 0,97 åarb dagtid, -Oförutsedda bemanningsbehov 0,29 åarb, -Förstärkning av anhörigstödet 0,20 årsarbetare samt -enligt tidigare beslut i VoN förstärkning av rehaborganisationen med 1,5 åarb - uppdra åt verksamhetschef att återrapportera till nämnden löpande samt redovisa en delrapport av effekterna av satsningen 29 september 2016 Sammanfattning Riksdagen har beviljat medel för bemanningssatsning för Osby kommun har fatt möjlighet att rekvirera tkr för Stimulansmedlen är avsedda för att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsens villkor för att använda statsbidraget är indelade i ska-krav och bör-krav. Ska-kraven är obligatoriska medan börkraven är rekommendationer. Verksamhetsområdet föreslår att stimulansbidraget för 2016 april - december används till ökad bemanning inom SABO, rehaborganisationen samt anhörigstöd. Den totala förstärkningen blir 12,11 årsarbetare under perioden. Besköksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby Telefon Hemsidawww.osby.se PlusGiro1116 vx Organisationsnr Fax Bankgiro 281- E-post 6809 kommun@osby.se

45 2(3) Beslutsunderlag Vårdtyngdsmätning Vård och omsorg daterad Fördelning av medel för äldresatsningen 2016 daterad Anvisningar för rekvisition av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2016 Ärende Riksdagen har beviljat medel för bemanningssatsning för Osby kommun har fått möjlighet att rekvirera tkr för Stimulansmedlen är avsedda för att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre Den ökade bemanningen ska skapa mer utrymme för omvårdnadspersonal att tillbringa tid med den enskilde, skapa bättre kontinuitet, men ska också gc större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla verksamheten vilket är i linje med regeringens intentioner med satsningen. Stor vikt ska läggas på att utveckla arbetet med omvårdnadsplaner och BPSD-arbete för att förbättra det personcentrerade arbetssättet. Genom en ökad bemanning inom rehaborganisationen möjliggörs att arbeta mer förebyggande och att arbeta med funktions- och ADLbedömningar enligt riktlinjer för god demensvård. Målet är att den ökade bemanningen ska verkställas t ex genom att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till befintlig personal och anställning av i första hand utbildad personal. En utvärdering av äldresatsningen under v v visar på positiva effekter på: Förbättrad måltidsmiljö» Socialt innehåll e Egentidsinsatser Arbetsmiljö i form av mindre stress och högre arbetstillfredsställelse Mer utevistelse och promenader o Fryggare boende eftersom det finns mer närvarande och synlig personal Lugnare klimat Verksamhetsområdet har gjort en vårdtyngdsmätning i dec 2015-jan 2016 som ligger till grund för förslaget hur äldresatsningen 2016 ska fördelas. Hänsyn har också tagits till nuvarande personaltäthet utifrån likhetsprincipen. På gruppboende för demenssjuka eftersträvas således en personaltäthet på 0,71-0,72 åarb för att kunna arbeta personcentrerat och strukturerat med vårdplaner. På vård-och omsorgsboende eftersträvas cn personaltäthet på 0,68 åarb. Med äldresatsningen uppnås detta förutom på Lindhems vård och omsorgsboende där omvårdnadsmätningen visar att vårdtyngden är lägre än på övriga vård-och omsorgsboende. Förslaget innebär att bemanningen förstärks i varierad grad på samtliga särskilda boenden.