Gillar nya jobbet » STEFAN INGVES I BASEL» DAGS ATT TA FRAM SEDLARNA UR MADRASSEN MARTIN FLODÉN OCH CECILIA SKINGSLEY

Transkript

1 FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ RIKSBANKEN ÅRGÅNG 94 NR » tips för bättre möten» STEFAN INGVES I BASEL» DAGS ATT TA FRAM SEDLARNA UR MADRASSEN MARTIN FLODÉN OCH CECILIA SKINGSLEY Gillar nya jobbet blågul seger sidan 10

2 BANCOPOSTEN foto: jennifer nemie Vi vann! Jag föddes i början av 1970-talet, närmare bestämt i januari var även året då en av Riksbankens nya direktionsledamöter Martin Flodén föddes. Hans första tid på Riksbanken sammanfattar han som kul. Cecilia Skingsley är direktionens andra nya ledamot och även hon trivs med sitt nya jobb. Möt de nya ledamöterna på sidorna 6 7. I början av 1970-talet gjorde Jörgen A lexandersson sin första arbetsdag på Riksbanken, på kontoret i Göteborg. Under sin drygt 40-åriga karriär på Riksbanken har han hunnit med en hel del. Bland annat att besöka andra centralbanker. Han uppmanar alla som får chansen att utbyta erfarenheter med våra kollegor i centralbanksvärlden. Jörgen berättar om sin tid på Riksbanken på sidan 12. e nya vice riksbankscheferna Martin Flodén D och Cecilia Skingsley trivs på Riksbanken Man kan även krossa sina kollegor i centralbanksvärlden i bordtennis. Riks banken vann guld när de nordiska centralbanksmästerskapen i bordtennis arrange rades i Stockholm den september. Eftersom jag är uppväxt i en riktig pingis familj och även har spelat en del själv kändes det ganska självklart att tacka ja till att vara med och spela. Och jag håller med Jörgen om att det är väldigt berikande att utbyta erfarenheter med andra centralbankskollegor, som antingen jobbar på ungefär samma sätt som vi eller på ett helt annat sätt. Se vilka som var med och tog hem guldet på sidan 10. lotta allvin jannergren, redaktör 2 BANCOPOSTEN Aktuellt: Ny värdepappersportfölj gav samarbete över gränserna 4 Dags att bli av med gamla sedlar 5 Porträttet: Cecilia Skingsley och Martin Flodén 6 7 Omvärld: Stefan Ingves: På plats i Basel 8 Arbetsmiljö: Så här möts vi bättre 9 Plocksidan: Sverige bäst så in i Norden! 10 Språkfrågan: Ett lyft för alla texter 10 Efter jobbet: Surströmmingens sanna vänner 11 Min dag: Anna-Lena Lindström Priem En annan sida: Jörgen Alexandersson: Många minnen från Riksbanken 12 Ansvarig utgivare: Ann-Leena Mikiver. Adress: Bancoposten, Sveriges riksbank, Stockholm, Chefredaktör: Lotta Allvin Jannergren, tel , Redaktion: Lotta Allvin Jannergren, Emma Andréasson och Åsa Söder Nilsson, Riksbanken, Susanne Glennegård och Sara Bidö, Intellecta Corporate. Redaktionsråd: Informationssekretariatet, Tommy Persson, Jan Schüllerqvist, Ida Hilander, Helena Runnquist, Carina Selander och Linda Palmqvist. Omslagsfoto: Jennifer Nemie. Produktion: Tryck: Ineko ISSN: Riksbankens avdelningar: ADM administrativa avdelningen AFS avdelningen för finansiell stabilitet APP avdelningen för penningpolitik IR internrevisions avdelningen ITA IT-avdelningen KAP avdelningen för kapitalförvaltning STA stabsavdelningen foto: Lotta Allvin Jannergren Trevlig läsning! INNEHÅLL Foto: emma andréasson Möten tar mer energi än vad de ger. Det tycker 30 procent av Riksbankens medarbetare. Vi vill också ha färre och kortare möten. Riksbanken samarbetar sedan i våras med mötesevangelisten Micke Darmell från gr8 meetings i ett projekt som syftar till att förbättra bankens möteskultur. Jag tror att många känner att man även har för lite tid att praktiskt genomföra det arbete som bestäms på själva mötet. Då gäller det att prioritera och att kanske välja bort vissa möten om man har den möjligheten vill säga. Själv väljer jag just nu att förtränga att hösten är här och att den fantastiska sommaren man aldrig trodde skulle ta slut är till ända. Sidorna 6 7

3 AKTUELLT Specialprägling på 1-kronan foto: Kungahuset.se hallå där Heidi Elmér, tidigare enhetschef på APP du arbetar nu som chefekonom på Skandia och ingår även sedan en tid tillbaka i Dagens industris skuggdirektion. foto: pressbild skandia bank & försäkring I början av september över lämnade riksbanks fullmäktiges ordförande Johan Gernandt det s pecialpräglade myntet till Kungen på slottet. I år firar Sveriges kung, Carl XVI Gustaf, 40- årsjubileum som statschef. Riksbanken uppmärksammar detta genom en specialprägling på bak sidan av de 1-kronor som ges ut under Riksbanksfullmäktige har som motiv valt ett förslag av formgivaren Ernst Nordin. Motivet, som visar kung Carl XVI Gustafs valspråk För Sverige i tiden samt texten Sveriges konung i 40 år, kommer att finnas på 1-kronans baksida. Framsidan (kungabilden) är oförändrad. Alla 1-kronor som ges ut 2013 får den här speciella präglingen. Mynten kommer ut tidigast under november 2013 eftersom utgivningen av bruksmynt styrs av efterfrågan i samhället. Därför kan det dröja innan mynten kommer ut i cirkulation. Lotta Allvin Jannergren Så här ser baksidan på de specialpräglade mynten ut. tre av oss V ad är dina tips för bättre möten på Riksbanken? Robert Wiklund, kundansvarig, ITA Arrangören bör bara bjuda in dem som absolut måste vara med och vara tydlig med syfte och vad som förväntas av respektive deltagare. Deltagaren bör komma förberedd i tid och visa övriga deltagare respekt till exempel genom att låta bli att besvara telefonsamtal under mötet. Johanna Fager Wettergren, enhetschef, AFS Att alla som håller möten prioriterar hårt i termer av mötets längd och antal deltagare. Och att syftet och målen med mötet kommuniceras tydligt. Jag tror också att vi kan bli bättre på feedback till varandra efter möten. Urban Örtberg, senior handläggare, STA Att man går dit med ambitionen att bidra och för att utrycka sin åsikt. Därför bör varje möte ha ett tydligt syfte så att alla förstår varför de är där. Sedan gör det ju inget om man kommer i tid, att mötet fokuserar på den eller de frågor man ska hantera samt att alla ges utrymme att bidra. Vilka sitter i skugg direk tionen? Den består av sex ekonomer och har funnits sedan Sammansättningen ser lite olika ut men just nu ingår Cecilia Heidi Elmér Hermansson, seniorekonom på Swedbank, Klas Eklund, seniorekonom på SEB, Ebba Lindsö, ordförande för sjätte AP-fonden, Jens Henriksson, vd för Folksam, Harry Flam, professor i internationell ekonomi och jag själv. Vad gör ni? En vecka före Riksbankens ränte besked träffas vi för att diskutera konjunkturläget och inflationsutsikterna. Utifrån detta fattar vi ett penningpolitiskt beslut om hur vi tycker att direktionen bör agera. Varför tror du att just du blev tillfrågad? Jag fick frågan och tackade ja av bara farten. Processen är inte så formell, men DI vill gärna ha en blandning av olika erfarenheter och kompetenser. Hur har du det annars på Skandia? Jag lämnade Riksbanken för lite drygt ett år sedan. I grund och botten fortsätter jag att jobba med analys och bevakning av makroekonomi i allmänhet och finansiella marknader i synnerhet. Den stora skillnaden är att jag nu jobbar mycket mer självständigt och mer utåtriktat genom att vara ute och träffa och diskutera med kunder eller delta i olika typer av seminarier. Det är utmanande och jag har en stor frihet och flexibilitet. Men visst kan jag ibland sakna den enorma resursapparat som finns på Riksbanken. Lotta Allvin Jannergren BANCOPOSTEN

4 AKTUELLT Ny värdepappersportfölj gav samarbete över gränserna Direktionen beslutade i maj 2012, mot bakgrund av erfarenheterna från den senaste finansiella krisen, att Riksbanken skulle upprätta en värdepappersportfölj om 10 miljarder svenska kronor. Medarbetare från många olika delar av banken har på olika sätt deltagit i arbetet. Nu är port följen uppbyggd och består av svenska statsobligationer med löptider från 2 till 10 år. foto: Lotta Allvin Jannergren FAKTA/RIKSBANKENS VÄRDEPAPPERS PORTFÖLJ I SVENSKA KRONOR Syftar till att säkerställa att Riksbanken har den infrastruktur och operativ kompetens som är nödvändig för att med kort varsel kunna vidta extraordinära åtgärder. Förvaltas av enheten för marknadsanalys och operationer på APP. Portföljen består av svenska statsobligationer med löptider från 2 10 år till ett sammanlagt värde om cirka 10 miljarder kronor. Laya Amini, KAP och Fredrik Wallin, APP är två av bankens medarbetare som har samarbetat kring den nya värdepappersportföljen. D en senaste finansiella krisen, , visade att Riksbankens penningpolitiska styrsystem fungerade väl. Men det visade sig också att Riksbanken saknade konkreta verktyg för att med kort varsel kunna vidta extraordinära åtgärder som till exempel köp av obligationer. För att säkra att Riksbanken har den infrastruktur och kompetens som är nödvändig i framtiden startades projektet Operativt mandat 2010, berättar Fredrik Wallin, som arbetar på enheten för marknadsanalys och operationer på APP. Inledningsvis handlade projektet om att utreda vilka möjligheter som fanns att, inom befintliga regler och styrsystem, utforma verktyg, för att till exempel kunna köpa svenska statsobligationer med kort varsel. Dessutom gjordes en stor kartläggning av marknaden för att Riksbanken inte 4 BANCOPOSTEN Det har varit både inspirerande och utmanande att vara med i det här arbetet. Fredrik wallin skulle komma att sända ut några penningpolitiska signaler. Från och med hösten 2012 började handlargruppen på APP att köpa in statsobligationer. Därefter har värdepappersportföljen successivt byggts upp och uppgår nu till ett värde av 10 miljarder svenska kronor. Nu är det dags att börja förvalta portföljen. Det är handlargruppen på APP, med mig som ansvarig, som kommer att förvalta portföljen. I det förberedande arbetet har dock medarbetare från i princip hela ban- ken varit med, framför allt från KAP, ADM och STA. AFS har också varit med som rådgivare. Samarbetet har varit väldigt lyckat, berättar Fredrik. Fredriks ansvar har varit att praktiskt förbereda alla berörda enheter i banken och man har genomfört många olika slags tester i de befintliga systemen. Vi har bland annat gjort omfattande Front to back tester, vilket innebär att vi har genomfört en affär hos oss på Front Office (handlargruppen) och sedan följt affären genom hela systemet, det vill säga från Front Office på APP Middle Office på KAP Back Office på KAP ekonomienheten på ADM. Genom att värdepappersportföljen nu finns på plats har Riksbanken förbättrat sin krisberedskap. De system, avtal och kunskaper som behövs finns på plats och banken står bättre rustad om något snabbt måste göras som syftar till att främja den finansiella stabiliteten eller som bidrar till att penningpolitiken får avsedd effekt. Det har varit både inspirerande och utmanande att vara med i det här arbetet. Kul med något nytt, tror jag att många tycker, och jag skulle nog vilja påstå att det har varit en bra förberedelse för hela banken, säger Fredrik. lotta allvin jannergren

5 foto: Lotta Allvin Jannergren AKTUELLT FAKTA/RIKSBANKENS KAMPANJ KOLLA PENGARNA Den 20 september fick samtliga 4,5 miljoner svenska hushåll en broschyr. Alla bankens medarbetare har också fått broschyren i sitt postfack tillsammans med ett klistermärke. En film har spelats in som går att se på riksbank.se. Filmen kommer också under hösten att visas på Anslagstavlan i SVT och på några av bankernas egna tv-kanaler. Christina Wejshammar, chef på enheten för kontantförsörjning på ADM, har koll på vad man gör med gamla sedlar. Dags att bli av med gamla sedlar Har du gamla 50- och 1000-lappar gömda i madrassen? I så fall är det hög tid att ta fram dem nu. Den 31 december i år är sista dagen du kan använda de äldre versionerna av sedlarna, de som saknar folieband. A nledningen till att man drar in sedlarna redan nu är att R iks banken vill minska antalet sedlar och sedelversioner inför det stora sedel- och myntutbytet som startar Det enklaste sättet att göra sig av med sedlarna är att använda dem när man handlar eller att sätta in pengarna på ett bankkonto. Men att byta sedlarna mot nya kan däremot vara svårare. Därför är det bra att i god tid kontakta sin bank för att ta reda på hur man enklast gör, om man inte vill handla för pengarna. Många banker har slutat att hantera kontanter över disk. Men samtidigt har de lovat oss att de ska bidra till ett smidigt utbyte och ta emot sedlar från sina egna kunder, säger Christina Wejshammar, chef på enheten för kontantförsörjning. Butiker behöver inte heller ta emot kon- tanter om de tydligt informerar sina kunder om det. Det kan bli problem både med växel och med säkerheten om de har stora summor i butiken. Det är ytterligare ett skäl till att göra sig av med sedlarna i god tid eftersom det finns en risk att butikerna mot slutet av året inte vill ta emot sedlar, och det gäller framför allt 1000-kronorssedlar. Dessutom kan det bli problematiskt för butikerna om alla väntar till december. att så snart som möjligt göra sig av med sedlarna. Jag har redan handlat för de 50-kronorssedlar som jag hade hemma, säger hon. Sedlarna blir dock inte värdelösa efter den 31 december. Det finns ytterligare lite tid att bli av med dem. Fram till och med den 28 februari 2014 christina uppmanar alla kan man sätta in pengarna på ett bankkonto. Och därefter går det bra att skicka in sedlarna till Riksbanken. Vi löser in ogiltiga sedlar oavsett hur gamla de är. Men en viss penningtvättskoll görs och man måste förklara varifrån pengarna kommer. Dessutom tar vi ut en avgift på 100 kronor, säger Christina. Fortfarande finns det ungefär åtta iljoner 1000-kronorssedlar och knappt m fyra miljoner 50-kronorssedlar kvar där ute någonstans. Frågan är var finns de? Det är en väldigt intressant fråga som jag har fått många gånger, säger Christina och ler. Riksbanken vet hur många sedlar vi har tryckt, men exakt var de finns kan vi inte ha koll på. Förmodligen hittar man en hel del i form av besparingar i madrasser och i bankfack. Susanne Meyer Söderlind BANCOPOSTEN

6 PORTRÄTTET: CECILIA SKINGSLEY OCH MARTIN FLODÉN Möt de två nya ledamöterna foto: jennifer nemie Mer skratt än jag trodde Det var självklart att tacka ja, säger Cecilia Skingsley om hur hon reagerade när hon i våras fick frågan om hon ville bli ny ledamot i direktionen. Sedan dess har den bild hon tidigare hade av Riksbanken förändrats och hon uppskattar att det finns utrymme för ett och annat skratt. O m man står utanför och tittar in i banken är mycket av det man ser de viktiga presskonferenserna och analytiker träffarna. Det är lätt att tro att allt inom Riksbankens verksamhet är av lika allvarlig karaktär. Men det finns absolut humor och jag trivs bra med att jobba här, säger Cecilia. Cecilia har tidigare jobbat med Stefan Ingves. Det var när han var generaldirektör för Bankstödsnämnden, som bildades 1993 för att bistå regeringen i att hantera effekterna av finanskrisen som pågick Jag var då pressekreterare på Finansdepartementet och vi jobbade kring hur statens bankstödsåtgärder skulle konstrueras och kommuniceras i medierna, säger Cecilia. baka. Att under den här tiden försöka bygga något nytt var ett kontinuerligt eldprov, säger Cecilia. Cecilia är uppväxt i Stora Mossen i Bromma med mamma, pappa, en storebror och en storasyster. Intresset för samhällsfrågor väcktes redan som barn. Hon funderade mycket över världen och varför den såg ut som den gjorde. Jag minns kampanjen runt kärnkraftsomröstningen 1980, då var jag elva år. Jag läste tidningsartiklar sida upp och sida ner och försökte förstå vad det var frågan om, säger Cecilia. slag ligger henne varmt om hjärtat. Som liten fick hon följa med sina föräldrar på åtskilliga teaterföreställningar allt från radikala Fria Proteatern till flådiga institutionsteatrar. Hon går mycket på bio och Under den senaste finansiella är bekymrad över att de gamla krisen arbetade hon på Swedbank. anrika biograferna försvinner en Dit kom hon 2007 för att starta en efter en. analysgrupp rekryterade folk, Jag är positiv till förändringar byggde prognosprocesser och men inte när det gäller biografer. gjorde analyser till kunderna. Biosalongen är faktiskt en av mina Det var dramatiska år jag favoritplatser och om det fanns en var med om Swedbanks resa näsräddningsfond för biografer skulle tan ända fram till klippkanten jag gå med i den, säger Cecilia. Lotta Allvin Jannergren 2008 och sedan hela resan till6 BANCOPOSTEN Kultur av olika cecilia skingsley Ålder: 45 år. Familj: Man och två barn, en pojke på 13 år och en flicka på 11 år. Bor: Hus i Saltsjöbaden. Karriär i urval: Analyschef för ränte- och valutamarknaden samt chefekonom på Swedbank, Finans redaktör och nyhetsreporter på Dagens industri, makroanalytiker på ABN Amro Bank, pressekreterare hos Carl Bildt, pressekreterare hos Bo Lundgren. Gör jag lediga stunder: Trädgården på sommaren och skidåkning på vintern. Läser böcker och lyssnar på talböcker. Mediterar ibland. Tycker om: Familjen och vänner. Tycker inte om: Statusfixerade människor.

7 i Riksbankens direktion Jag ser fram emot att gå till jobbet varje dag Det var snabba bud som gällde när Martin Flodén blev tillfrågad. Fullmäktige ville ha besked snarast och den 43-årige småbarnspappan fick en dags betänketid för att hinna stämma av med familjen. En vecka senare flyttade han in i Barbro Wickman-Paraks gamla kontor på våning 9 i riksbankshuset. M artin har förklarat för femårige sonen där hemma att pappa jobbar med pengar på Riksbanken. När sonen i sin tur pratar om pappas jobb kallar han dock den nya arbetsplatsen för Riskbanken i stället för Riksbanken. Innan Martin tackade ja ville han försäkra sig om att arbetet inte skulle innebära alltför mycket resor för att kunna kombinera karriären med dagislämningar och lekparksbesök. När jag inte jobbar vill jag prioritera familjen. Med småbarn handlar mycket om att få vardagen att flyta på, säger han. den första tiden på Riksbanken som kul. Jag ser fram emot att gå till jobbet varje dag. Det har varit en väldigt lärorik tid. Mest nytt är det som handlar om finansiell stabilitet. Penningpolitiska frågor har jag jobbat desto mer med. Hittills har Martin varit med och fattat två reporäntebeslut. Båda gångerna har han reserverat sig mot majoritetens beslut. Även om jag är ny i direktionen vore det konstigt om jag inte skulle säga vad jag tycker, säger han. I sitt första tal som han höll den 24 september fick han möjlighet att mer ingående utveckla och förklara Martin sammanfattar bakgrunden till reservationerna. Martin kommer från den akademiska världen och arbetade senast som professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Han tycker om att undervisa men än så länge är det inget han saknar. Då saknar jag bloggandet mer, säger han. med och startade upp Ekonomistas bloggen där nationalekonomer skriver om samhället, politiken och vetenskapen. Jag kände att jag hade saker att säga i den allmänna debatten och att blogga blev ett sätt att föra en dialog med många personer om sådant som jag annars bara diskuterade med kollegorna. I rollen som direktionsledamot är det dock inte längre lämpligt att jag bloggar i den kanalen. Ett annat intresse som numera får stå tillbaka är bridgen, kortspelet som Martin började spela redan i 15-årsåldern. Jag är medlem i en klubb och tävlingsspelar. Mitt lag tävlar regelbundet men min medverkan är ganska oregelbunden. Förutom att bridge är socialt lockas professorn i nationalekonomi av kortspelets intressanta dimensioner, strategier och problemlösningar var Martin Emma Andréasson martin flodén Ålder. 43 år. Familj: Fru samt en son på 5 år och en dotter på 2 år. Bor: Hus i Sollentuna. Karriär i urval: Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, forskare och docent vid Handelshögskolan i Stockholm, ledamot i Finanspolitiska rådet, ledamot i Riksgäldens styrelse. Gör jag lediga stunder: Umgås med familjen, joggar och spelar bridge. Tycker om: När jobbet ger mig utmaningar och variation. Tycker inte om: När folk försöker främja ett särintresse och driva igenom frågor med falska argument. BANCOPOSTEN

8 OMVÄRLD: STEFAN INGVES På plats i Basel Sedan juni 2011 är Stefan Ingves ordförande för Baselkommittén som utvecklar gemensamma regler och principer för tillsyn av banker i hela världen. I slutet av september möttes kommittén i Basel. Här berättar Stefan själv om sitt arbete i Baselkommittén. I Baselkommittén ingår medlemmar från 27 länder. Sverige representeras av Riksbanken genom Kerstin af Jochnick och av Finansinspektionen genom Uldis Cerps. Även representanter från IMF, ECB, EU-kommissionen samt Europeiska banktillsynsmyndigheten deltar vid mötena. Som ordförande ansvarar jag för att se till att kommittén gör framsteg och fattar beslut i frågorna den tar sig an. Det ingår också att synliggöra kommitténs arbete utanför den egna kretsen av medlemmar: för allmän heten och politiker för de delar av världen som inte är representerade i kommittén. Detta sker genom ett stort antal tal, intervjuer eller andra framträdanden. Uppdraget skiljer sig från de flesta andra internationella uppdrag jag har eftersom jag inte i första hand representerar Sverige och Riksbanken, utan kommitténs gemensamma intresse. 8 BANCOPOSTEN Förberedelserna inför nästa möte börjar direkt när det föregående slutar. För min egen del innebär det bland annat kontinuerlig drillning i sakfrågorna och täta kontakter med sekretariatet i Basel. Veckorna före mötet trappas arbetet upp med beredningar kring förhandlingsläget samt, när viktiga beslut ska fattas, ofta samtal och diskussioner med enskilda. Själva mötet har mer eller mindre samma struktur varje gång. Ungefär en kvart innan start börjar deltagarna samlas utanför mötesrummet. Man hälsar och dricker kaffe innan alla tar plats. Jag hälsar alla välkomna och säger något om agendan och målsättningen. För varje punkt presenterar den ansvariga arbetsgruppens ordförande förslaget och f rågorna som ska diskuteras. Jag ger sedan ordet i tur och ordning till de som rest sin skylt. På septembermötets agenda fanns 14 punkter. Ett viktigt beslut denna gång var att publicera ett förslag på nya regler för hur kapitalkrav beräknas för exponeringar som uppstår när bankerna handlar med finansiella instrument (handelslagret). Efter knappt två timmars diskussion e nades vi om en kompromiss och kunde därmed besluta att publicera kommitténs förslag till regler. Förslaget publiceras då för konsultation, som det heter, vilket innebär att Baselkommittén söker kommentarer på förslaget från intressenter utanför kommittén, främst bank- och finanssektorn. På andra punkter var kommittén ännu inte mogen att fatta beslut och där får vi återkomma vid nästa möte som äger rum i december. omvärld Stefan Ingves foto: Johanna Eklund Kommittén sammanträder normalt fyra gånger om året, under två dagar. Eftersom kommitténs beslut inte är juridiskt bindande måste det finnas konsensus för att besluten ska vara riktigt meningsfulla. R isken är annars att länder inte står fast vid att införa de regler som beslutas, vilket vore olyckligt eftersom själva målet är gemensamma regler. Ofta är det tydligt vartåt majoriteten lutar och genom att ge något till minoriteten, som att ändra en definition eller en siffra, går det ofta att få igenom en kompromiss. Ibland kan det vara svårare att enas. Jag kan då föreslå en kompromiss där alla får något av sina krav tillgodosedda samtidigt som en undergrupp får uppgiften att utveckla förslaget till nästa möte. Detta kräver i sin tur att jag har god kunskap i såväl sakfrågan som var de olika länderna står: vilka delar av ett förslag som de kan kompromissa om och vad som är deras red lines, alltså sådant de aldrig kommer att ge med sig om.

9 ARBETSMILJÖ foto: Linda Palmqvist Vid en chefsträff i september fick Riksbankens chefer diskutera spelregler för bättre möten. Så här möts vi bättre 30 procent av Riksbankens medarbetare tycker att möten tar mer energi än vad de ger. 50 procent tycker att de saknar tydliga mål. Men det är egentligen inte så mycket som krävs för att få till effektiva möten. D et senaste året har personalchef Maria Wahl ofta fått höra från medarbetare och chefer att vi borde få till stånd effektivare möten på Riksbanken. Man beklagar sig över fullspäckade kalendrar och dålig mötesdisciplin. Det man vill uppnå är färre och kortare möten där bara de som verkligen behöver träffas är med. I våras startade personalenheten därför ett projekt som syftar till att förbättra bankens möteskultur. Cheferna fick delta i ett seminarium på temat effektiva möten, och i juni fick medarbetarna svara på en enkät om vad man tycker om möteskulturen i banken. Resultatet presenterades vid en chefsträff och på Banconätet i september. 5 råd visar till exempel att många upplever att det är oklart vad som förväntas och att det kan dyka upp frågor som man inte är förberedd på. Det är heller inte tydligt vad mötet syftar till om man ska fatta Undersökningen beslut, få information eller d iskutera strategier. Det måste finnas ett tydligt syfte, då blir det också lättare att avgöra vem som ska vara med, säger Maria. Ansvaret för ett bra möte ligger både hos den som leder och de som deltar. Det är alltför vanligt att folk kollar mejlen och även svarar i telefonen och det gör att deltagarna t appar energi och fokus. Men det finns stor potential att förbättra möteskulturen med ganska enkla verktyg. Det kan handla om att införa några spelregler som till exempel att det ska råda mobilförbud, att alla ska visa respekt för mötestider och att det ska finnas ett tydligt syfte. En annan enkel åtgärd är att avsluta fem minuter innan den egentliga sluttiden så att de som ska direkt till nästa möte hinner utan att stressa. i september fick cheferna diskutera vilka spelregler Riksbanken bör införa. Nu fortsätter diskussionerna på avdelningarna och enheterna. Under våren 2014 ska enkäten följas upp. Personalenheten kommer också att erbjuda en utbildning i hur man leder effektiva möten. Vi behöver ju möten för att träffas, samarbeta, tänka ut strategier, fatta beslut och sprida information. Med mer effektiva möten kan vi få mer tid över till reflektion och att diskutera viktiga frågor, något som många saknar i dag, säger Maria. På chefsträffen Emma Andréasson Maria Wahl. till dig som leder mötet till dig som är med på mötet 1. Avsätt tid i kalendern för att planera. 2. Ange ett tydligt syfte och mål. Skriv det i inbjudan samt läs upp det i början av mötet. 3. Variera möblering, mötesmetod, plats etcetera. 4. Skapa delaktighet och välkomna alla genom att titta deltagarna i ögonen när mötet börjar. 5. Avsluta med att reflektera: Vad gjorde vi bra? Vad kunde vi gjort bättre? Hur gör vi det bättre nästa gång? 1. Avsluta det du håller på med i god tid så du kan fokusera på det du ska prestera. 2. Fundera innan vad du kan bidra med. 3. Ta inte med din telefon. 4. Reflektera över din egen insats. 5. Avsätt tid i kalendern för eventuella uppgifter du fått. Källa: Mötesevangelisten Micke Darmell från gr8 meetings som Riksbanken samarbetar med i projektet för effektivare möten. BANCOPOSTEN

10 PLOCK SPRÅKFRÅGAN Ett lyft för alla texter Sveriges lagupp ställning: Per Sidén, Mats Levander, Anders Bjällskog, Ingvar Strid, Lotta Allvin Jannergren, Matias Quiroz och Emma Söderqvist. Sverige bäst så in i Norden! vann guld när de nordiska centralbanks mäster skapen i bordtennis arrangerades av Riksbanken den sep tember. Det svenska laget 07:00 Sverige storspelade hela turneringen och slog Norge med 9 1 i matcher i finalen. I spelet om tredjeplatsen vann Finland över Danmark. Albanska är helt olikt svenskan. Det är visserligen också ett indo europeiskt språk men har inga närmare släktingar bland de språk som talas i Europa idag. Det är få ord man känner igen eller kan gissa betydelsen av. Att det ändå finns likheter med svenskan lärde jag mig när jag och Cecilia Roos-Isaksson i september besökte Albaniens centralbank för att tala om klarspråk och kommunikation. De har lika lätt att skapa långa ord och samma tendens att komplicera meningarna. Men albanskan kunde jag förstås inte hjälpa dem särskilt mycket med Däremot kunde vi ge dem råd om hur man skapar överblick i texterna och framhäver huvudbudskapen. Textmässigt verkar de ligga minst tio år efter oss och behöver nu göra något som snabbt kan ge texterna ett lyft. Annars finns risken att de tappar sugen inför allt som finns att göra, både när det gäller kommunikation och klarspråk. Vi har talat oss varma om sammanfattningar, ingresser och innehållsrika rubriker och gett dem rådet att börja med att lägga krutet där. Vi har också med stolthet visat hur det ser ut i våra rapporter och tal. Förhoppningsvis har de blivit inspirerade att pröva. Marianne Sterner är språk konsult på Riksbanken. Om du har frågor om s pråket i banken mejla till: marianne.sterner@riksbank.se MIN DAG: ANNA-LENA LINDSTRÖM PRIEM, BIBLIOTEKARIE, STA Har jobbat på Riksbanken sedan mars :00 Yrke: Bibliote karie. Det glömmer jag aldrig: Första gången jag fick se våning 13. Alla växterna, ljuset, utsikten och poolen. 09:00 07:00 07:45 08:00 09:00 10:30 Bråttompromenad med mina hundar Sarastro, Niimi, Fritjof och Trollis. Cyklar till Riksbanken. Postplock, cirkulationslistor och tidskrifter. Biblioteksvisning för Anna Engquist, nyanställd på KAP. Söker bokreferenser som svar på en fråga till Riksbanken. 10 BANCOPOSTEN

11 MEDARBETARE: EFTER JOBBET Surströmmingens sanna vänner foto: jeremy bryant Varje år i samband med surström mingspremiären samlas ett gäng riksbankare på restaurang Tenn stopet för att avnjuta årets första surströmming med tillbehör. I nitiativtagare till den trevliga traditionen är Fredrik Leufstadius, senior ekonom på ADM. Jag har ätit surströmming på Tennstopet under flera år i olika konstellationer. Men med tiden blev entusiasterna färre och färre. Då kom jag på tanken att försöka få med arbetskamrater och kollegor på Riksbanken istället. Snabbt fann jag Urban Bendtz som stark förkämpe och entusiast. Tillsammans spred vi ryktet på banken och bjöd in till måltiden. Sakteligen har flera nybörjare kommit med och intresset har varit stort, berättar Fredrik. Tennstopet, som ligger i korsningen Odengatan/Dalagatan, är surströmmingspremiären årets absoluta högtidsdag. Vanligtvis äger tillställningen rum den tredje torsdagen i augusti och det gäller att vara ute i god tid om man vill vara säker på att få ett bord. Det är sådant tryck på platserna och eftersom vi helst vill sitta utomhus bokar På restaurang Vi gillar surströmming: Henrik Gardholm, ekonomichef, ADM, Urban Bendtz, funktionsansvarig, ADM, Fredrik Leufstadius, senior e konom, ADM, Marianne Olsson, avdelningschef, ADM, Hans Lindén, projektledare, ADM. jag alltid ett bord redan när vi lämnar lokalen efter måltiden, berättar Fredrik. Från eftermiddag till sena kvällen serveras fisken med den egenartade doften till cirka sjuhundra gäster. Om det finns flera surströmmings- älskare på banken är de mycket välkomna att höra av sig till mig, så kan vi försöka få till ett ännu större bord till nästa år, torsdagen den 21 augusti klockan 20.00, avslutar Fredrik. Lotta Allvin Jannergren 19:00 Steker pannkakor. 19:30 13:00 13:00 15:00 16:00 18:00 19:30 Möte med informationssekretariatet. Ordnar med fjärrlån, återlämning och lånar ut böcker. Några fakturor och tidskriftsförnyelser. Hundpromenad till Humlegården. Går upp till staffliet. Skissar och målar mest hela kvällen. BANCOPOSTEN

12 EN ANNAN SIDA foto: lotta allvin jannergren Många minnen från Riksbanken I början av 1970-talet gjorde jag min första arbetsdag i Riksbanken. På kontoret i Göteborg. Dagen till ära var jag nyklippt. Jag kom för sent och de första kommentarerna från direktören var Alexandersson bör nog skaffa sig en klocka som visar rätt tid och dessutom gå och klippa sig. På det här stället blir jag inte gammal tänkte jag när jag gick hem efter första arbetsdagen. Det är över 40 år sedan. För den oinvigde kan jag berätta att Riksbanken, utöver huvudkontoret, har haft över 20 kontor i Sverige. I princip ett i varje län. Kontorens uppgifter fram till mitten av 1980-talet var mycket mer än kontanthantering. Bland annat lån till allmänheten och förvaltning av olika typer av investeringskonton. Kontorens verksamhet var egentligen ganska lik en affärsbanks. Kreditprövningen av blivande låntagare var noggrann och säkerheterna väl tilltagna. Lån för mer än 80 procent av säkerheten förekom knappast och amortering var i det närmaste obligatorisk. Kreditförlusterna var obefintliga eller mycket små. Att gå från mer än 20 kontor med sammanlagt cirka 500 anställda till snart bara ett i Broby har inneburit många omorganisationer. På 1980-talet var det riksdagen som i detalj bestämde vad Riksbanken skulle göra och var kontoren skulle vara placerade. En självständig riksbank fanns inte på kartan. Omorganisationer tar tid och kraft för alla inblandade. Även för chefer. Att tala om för duktiga Anna att hon inte längre behövs är jobbigt. Det roliga är när Anna, efter ett tag, ringer och berättar att den spark hon fick från Riksbanken egentligen blev en kick till något bra. Jag har arbetat på nio av Riksbankens kontor (inklusive huvudkontoret). Under kortare eller längre tid. Alla de övriga kontoren har jag besökt i samband med revisioner, utbildningar och konferenser. Sedan mitten av 1980-talet har jag, i olika chefspositioner, mest jobbat med frågor rörande kontanthantering. Antingen i Riksbanken eller i dess bolag. När jag tänker efter så har det nog också blivit ett par hundra utvecklings- och lönesamtal. Andra centralbanker har jag också varit på. Oftast för att diskutera med eller delge kollegerna erfarenheter från Riksbankens horisont. Utbytet med andra centralbanker är intressant. Ett råd till er som får chansen: Ta den, ni kommer inte att ångra er. Från mina år i Riksbanken har jag många minnen. En del tråkiga men de allra flesta trevliga. Rubrikerna för texter i mina kommande memoarer är klara. Här några: rån i direktsändning, försvunnen värdetransport och telefonkonferens sex timmar efter millennieskifte. Jag var chef för kontoret i Mölndal när det invigdes Snart lägger vi ner det. Det kommer nog att kännas lite underligt. Att både ha invigt och lagt ner. Numera kan jag passa tiden, jag har ju förärats en klocka för nit och redlighet i rikets tjänst. Om några månader går jag nog hem för gott. Vad jag ska göra sedan? Kanske låta håret växa. Namn: Jörgen Alexandersson. Arbetat på Riksbanken: Sedan början av 1970-talet. Ålder: 61 år. Bor: Frillesås, Halland. Familj: Fru, barn, barnbarn. Intressen: Många. Det gör mig glad: Soluppgång. Motto: Njut av livet.