Bilaga 1 Kartla ggning av ma lgruppens storlek och sammansa ttning

Transkript

1 Bilaga 1 Kartla ggning av ma lgruppens storlek och sammansa ttning Innehållsförteckning Unga i Botkyrka kommun som inte fullföljer gymnasiet... 2 Grundskolan slutbetyg årskurs 9 (läsåret 2013/2014)... 2 Genomströmning av gymnasieskolan (start läsår 2011/12)... 5 Unga som varken arbetar eller studerar... 6 Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd... 6 Unga i kommunens aktivitetsansvar som inte studerar eller arbetar (UEDB)... 6 Unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen... 8 Hemmasittare och unga utanför enligt UVAS rapportering... 9 Ungdomar med funktionsnedsättning Undersysselsatta unga Antal timanställda unga med Botkyrka kommun som arbetsgivare Målgruppens behov Jämställdhetsperspektiv Botkyrka kommun Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem... 14

2 Bilaga 1 innehåller en kartläggning av målgruppen unga år i Botkyrka kommun som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har i nära samarbete med Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem utfört kartläggningen under perioden september november Kartläggningens syfte är att skapa en gemensam bild av målgruppens storlek, sammansättning och behov. Informationen som presenteras i bilagan är insamlad från de källor som Delegationen för unga till arbete hänvisar till i manualen Att utarbeta en lokal överenskommelse. Så långt som det varit möjligt har statistiken uppdelats efter kön, ålder, funktionsnedsättning, födelseland och utbildningsnivå. Saknas sådana uppgifter anges det med kommentar. Unga i Botkyrka kommun som inte fullföljer gymnasiet För att skapa en bild av hur många unga i Botkyrka kommun som löper stor risk att bli långvarigt arbetslösa har statistik insamlats om uppnådda kunskapskrav i åk 9, behörighet till gymnasieskola och hur många som fullföljer gymnasieskolan under en period av 3 år. Det är bland annat den här gruppen av ungdomar som på sikt kan behöva stöd av Arbetsförmedlingen eller Botkyrka kommun då de riskerar att hamna utanför både arbetsmarknad och högre studier. Statistiken som följer är inhämtad från Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem (Siris). Grundskolan slutbetyg årskurs 9 (läsåret 2013/2014) 1 Antal elever totalt:* Andel(%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: % *Antal elever som har avslutat årskurs 9, d.v.s. elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg ingår. Flickor Antal flickor totalt: Andel elever: Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: % 71% Pojkar Antal pojkar totalt: Andel elever: Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: % 63 % 1 Vi har valt att använda statistik från läsåret 2013/2014 för att belysa skillnader kopplade till kön och bakgrund. Skolverkets statistik från läsår 2014/2015 saknar uppgifterna. 2

3 Antal elever uppdelat per svensk och utländsk bakgrund Elever (961) fördelat på bakgrund 34% 24% 42% Svensk bakgrund Utländsk bakgrund, födda i Sverige Utländsk bakgrund, födda utomlands 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 81% 71% Svensk bakgrund Utländsk bakgrund, födda i Sverige 37% Utländsk bakgrund, födda utomlands Källa: Skolverket Siris Av de totalt 961 Botkyrkaungdomar som har avslutat årskurs 9 så är det 67 procent som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan. 2 Uppnådda kunskapskrav i Botkyrka åk 9 är därmed sämre än riksgenomsnittet 77 procent. Botkyrka kommun är sedan tidigare medveten om situationen och ett aktivt arbete med att höja kvaliteten och förbättra resultaten pågår på skolorna. 3 Andelen flickor (71%) som uppnått kraven är fler än pojkar (63%). Uppnådda kunskapskrav i Botkyrka kommun speglar därmed ganska väl flickor och pojkars resultat i riket i övrig. Enligt Skolverket var det läsåret 2013/2014 färre pojkar (74%), jämfört med flickor (80%), som uppnådde kunskapskraven. Att flickor som grupp presterar bättre än pojkar som grupp har länge varit känt och kräver ett medvetet arbete med riktade insatser i grundskolan. 4 Ett arbete som även är aktuellt för Botkyrka kommun. Att sträva efter jämställda resultat kommer även att höja den totala andelen som når kunskapskraven. Det finns även andra faktorer som behöver beaktas för att förbättra resultaten. 2 Att uppnå kunskapskraven i alla ämnen innebär godkänt i samtliga ämnen och ska inte förväxlas med behörighet till gymnasiet. En elev kan vara behörig till gymnasiet utan att ha nått kunskapskraven i samtliga ämnen. 3 Botkyrka kommuns Årsredovisning Kön och skolframgångar. Tolkningar och perspektiv, Myndigheten för skolutveckling

4 Tittar vi närmare på statistiken kopplat till bakgrund så ser vi även skillnader. Det är en mindre andel av ungdomar med utländsk bakgrund födda i Sverige (71%) som uppnår kunskapskraven i alla ämnen, jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (81%). Av ungdomar med utländsk bakgrund och födda utomlands så är det endast 37 procent som uppnått kunskapskraven. Det kan tänkas att språksvagheten i svenska för denna målgrupp påverkar den låga andel av elever som uppnår kunskapskraven. En insats här skulle kunna vara att förstärka gruppens svenskakunskaper. Enligt Skolverket finns det en koppling mellan antal år i svensk skola och graden av behörighet. Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan För de elever som börjat i svensk skola i årskurs 6-9 går utvecklingen i motsatt riktning från en redan mycket låg behörighet på 28 procent till 26 procent i år. 5 Behörighet till gymnasiet (läsår 2013/2014) Antal elever i åk 9: 961, varav 452 flickor och 509 pojkar. Andel av dessa elever som inte är behöriga till gymnasiet: 19,7% Andel av dessa elever som är behöriga till gymnasiet: 80,3% Könsuppdelning flickor och pojkar i grundskolan med behörighet till gymnasieskolan Flickor Antal flickor med slutbetyg åk 9: 452 st Andel flickor som är behöriga: Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistisk och samhällsvetenskaps program Naturvetenskapligt program 82,7 % 82,3 % 81,0 % 77,2 % 17,3 % Andel (%) flickor som inte är behöriga till gymnasieprogram Pojkar Antal pojkar med slutbetyg åk 9: 509 st Andel pojkar som är behöriga: Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistisk och samhällsvetenskaps program Naturvetenskapligt program 78,2 % 75,2 % 73,7 % 68,4 % 21,8 % Källa: Skolverket Siris Uppgifter saknas för uppdelning svensk och utländsk bakgrund. Av 961 elever i åk 9 är det 19,7 procent som inte är behöriga för gymnasiestudier. Det är fler pojkar (21,8%) än flickor (17,3%) som inte är behöriga. Ovanstående tabell illustrerar även andel elever i åk 9 som är behöriga till de olika gymnasieprogrammen. Det finns inga 5 Skolverket, Pressmeddelande, 30/9-15 Andel (%) pojkar som inte är behöriga 4

5 markanta skillnader i val av studieprogram kopplat till kön. Genomgående är det en högre andel av flickorna som är behöriga till samtliga program än pojkarna. Genomströmning av gymnasieskolan (start läsår 2011/12) Elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Program Totalt antal Andel med examen, inom 3 år Andel med studiebevis á 2500 poäng, inom 3 år Gymnasieskolan ,6 % 12,7 % 62,5 % Nationella program ,0 % 15,6 % 78,3 % Yrkesprogram ,0 % 20,6 % 71,6 % Högskoleförberedande ,7 % 14,6 % 79,6 % program Introduktionsprogram Andel som slutfört utbildningen med avgångsbetyg inom samma program, inom 3 år *Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) Källa: Skolverket Siris. I tabellen finns även första kullens avgångselever med ny betygsskala (2014). Uppgifter saknas för genomströmning av gymnasieskola uppdelat per kön och utrikes/inrikesfödd. Av totalt 779 elever var det 52,6 procent som tog gymnasieexamen inom 3 år och är behöriga för fortsatta studier. Om det är en gymnasial yrkesexamen eller högskoleförberedande gymnasieexamen går inte att utläsa. Men i och med att ovanstående siffror visar att majoriteten av de som tagit gymnasieexamen inom 3 år har läst ett högskoleförberedande program (67,7%), så har denna grupp sannolikt också tagit en högskoleförberedande gymnasieexamen. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis. Andel (%) med studiebevis á 2500 poäng är ungdomar som saknar betyg i ett eller flera ämnen och därmed uppnår inte kraven för högskolebehörighet. Det är 12,7 procent och majoriteten av dem har läst ett yrkesprogram(20,6%). Det är för tidigt att dra slutsatser mellan elever med det nya betygsystemet och det gamla betygssystemet. Det går inte att jämföra med tidigare år. Däremot är det troligt att skillnaderna mellan elevernas resultat i Botkyrka och i övriga kommuner är i stort oförändrade jämfört med tidigare år. 5

6 Unga som varken arbetar eller studerar Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Antal biståndsmottagare år för år är totalt 306 personer i Botkyrka kommun. Av dessa är 139 kvinnor och 167 män. Beslutsorsakerna för ekonomiskt bistånd ändras över tid och det innebär att för biståndsmottagare som redovisas här kan flera olika beslutsorsaker ha registrerats under tiden individen varit aktuell. Nedan redovisas den senast angivna beslutsorsaken. Försörjningshinderskategori år Kvinna Man Arbetslöshet Sociala skäl Sjukdom Språkhinder 1 3 Övrig orsak Total Den vanligaste orsaken är försörjningshinder på grund av arbetslöshet. För 63 procent av de unga med försörjningsstöd är detta orsaken. Andelen män (67%) som är registrerade med beslutsorsak arbetslöshet är högre än kvinnor (57,5%). Därefter kommer kategori övrig orsak men där personen i ett senare skede kan registreras under en annan kategori, eftersom detta är personer under utredning och det är oklart om de kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller vad som är det huvudsakliga försörjningshindret. Försörjningshinder på grund av sociala skäl och sjukdom utgör sammantaget 17 procent. Andelen kvinnor(19%) är något högre än andelen män(14%). Källa: Socialförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd, Botkyrka kommun. Unga i kommunens aktivitetsansvar som inte studerar eller arbetar (UEDB) 12 maj 2014 fanns 413 ungdomar (179 tjejer och 234 killar) inrapporterade i kommunens register som ingick i aktivitetsansvaret/informationsansvaret. Av dessa gick 107 ungdomar i den obligatoriska grundskolan (till exempel särskolan, läste om åk 9). 20 personer hade vid tillfället inget slutbetyg från gymnasiet. 6 Sammanställt av socialförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd 17 december Deltidsarbete kan förekomma men individen har otillräcklig inkomst eller annan ersättning. 6

7 Under hela kalenderåret 2014 fördelades åtgärder och insatser enligt följande: 80 ungdomar, 33 tjejer och 47 killar, som fått personlig coachning, studievägledning 54 ungdomar, 24 tjejer och 30 killar har varit placerade på en praktikplats 15 ungdomar, 6 tjejer och 9 killar, har återgått till studier inom gymnasieskolan. Cirka 350 ungdomar finns kontinuerligt registrerade i UEDB att bearbeta, antalet varierar under skolåret. Majoriten av de inskrivna är killar och 19-åringar. Ett antal ungdomar i den här gruppen går inte alls att få tag i. En orsak kan vara att ungdomar har en hög rörlighet. I den här gruppen finns ungdomar som byter skola och studerar i andra kommuner, vistas utomlands eller jobbar. En information som framkommer när kommunens personal gör utskick och ringer utifrån listan. Det är också troligt att andel nyanlända ensamkommande ungdomar är en grupp som ger större utslag än övriga i åldersgruppen. Det går heller inte att utläsa om det finns en högre andel av ungdomar med funktionsnedsättning som genererar specifika insatser i kommunens register för års rapportering är inte komplett och redovisas därför inte här. 7

8 Unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen Antal inskrivna unga med arbete, tim- eller deltidsanställda hos Arbetsförmedlingen Botkyrka Fullständig rapport september 2015 Totalt Varav Varav Utrikesfödda Funktionsnedsatta Rapport utan platser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinna Män SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD därav utan arbete i mer än 6 månader därav utan arbete i mer än 12 månader därav utan arbete i mer än 24 månader därav i öppen arbetslöshet i mer än 6 månader (tidigare långtidsarbetslösa) KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD Arbetsmarknadsutbildning Arbetspraktik därav Lyft därav Prova-på-platser därav Praktisk kompetensutveckling Arbetsträning med handledare Arbetsträning inom praktiskt basår Stöd till start av näringsverksamhet Ungdomsinsatser därav Jobbgaranti för ungdomar Förberedande insatser Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgarantin därav Sysselsättningsfasen SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD Deltidsarbetslösa Tillfällig timanställning Sökande med tillfälligt arbete Ombytessökande SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD Anställningsstöd därav Särskilt anställningsstöd därav Förstärkt särskilt anställningsstöd därav Instegsjobb därav Trainee brist därav Trainee välfärd därav Extratjänster Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga därav Lönebidrag därav Offentligt skyddat arbete (OSA) därav Utvecklingsanställning därav Trygghetsanställning därav Kulturarvslyftet därav Utvecklingsanställning samhall ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN därav Arbetssökande med förhinder NYSTARTSJOBB därav Särskilt nystartsjobb därav Nystartsjobb för deltidsarbetslösa YRKESINTRODUKTION

9 I september 2015 var totalt 976 unga år inskrivna hos Arbetsförmedlingen, varav 447 kvinnor och 529 män. Av dessa var 180 ungdomar i åldern år, varav 96 män och 84 kvinnor. Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för september finns det 795 personer år från Botkyrka kommun inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa var 563 öppet arbetslösa eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Övriga har arbete i någon omfattning eller är förhindrade att ta arbete. Utbildningsnivå hos de 795 personer år är fördelad enligt följande (öppet arbetslösa/i program inom parentes): Förgymnasial: 233 (168) Gymnasial: 496 (347) Eftergymnasial: 66 (48) Hemmasittare och unga utanför enligt UVAS rapportering År 2012 var det ungdomar (415 kvinnor och 414 män) i Botkyrka kommun som beräknas vara utan studier eller arbete, enligt UVAS rapportering. Mer än hälften beräknas vara utan inkomst enligt UVAS-mätningskriterier. 34,2 procent av tjejerna och 44,4 procent av killarna uppgavs ha okänd aktivitet. UVAS-mätningen bygger på så kallade registerdata. I dessa ingår personer som under ett år: - Inte hade inkomster över basbelopp ( kr 2012) - Inte hade studiemedel, var utbildningsregistrerade eller studerade SFI mer än 60 timmar - Inte arbetspendlade till Danmark eller Norge Det går inte att bedöma med stöd av UVAS-mätningen om ungdomen är hemmasittare eller inte. Däremot ger det en indikation på hur stor grupp över tid som inte går till utbildning eller arbete direkt efter avslutade gymnasiestudier. I UVAS-mätningen återfinns ungdomar som är anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller ungdomar som vistas utomlands. Till exempel en ungdom som läser språk utomlands på privat utbildning utan studiestöd är en ungdom som ingår i UVAS-statistiken. Det kan även handla om unga tjejer och killar som har dolda ekonomiska inkomster. Svartarbete är vanligt i några av de branscher där unga ofta får arbete, till exempel inom restaurangverksamhet. I gruppen utan känd aktivitet kan också finnas individer som vistas på ungdomshem, inom slutenvård, eller fängelse. Därför är det troligt att hemmasittare och unga utanför istället är betydligt mindre i antal. 8 Uppgifter från UVAS registerdatabas år Statistiken tar inte hänsyn till om individen är registerad hos Arbetsförmedlingen eller ej. 9

10 Ungdomar med funktionsnedsättning I Sverige förs inte några centrala register över dem som går i gymnasiesärskola. Däremot kan vi komma närmare den verkliga siffran med utgångspunkt i antalet individer med aktivitetersättning på grund av förlängd skolgång eller individer för vilka förlängt barnbidrag betalats ut, då de antas studera vid särskola 9. Antal mottagare av aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång i åldern år bosatta i Botkyrka kommun, per den 31 augusti 2015 Kön: Tjejer 12 Killar 23 Totalt år: Källa: Försäkringskassan Antal mottagare av aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång är 12 kvinnor och män är ungefär dubbelt så många (23 män). Antal barn som berättigar till förlängt barnbidrag i åldern år bosatta i Botkyrka kommun, per den 31 augusti 2015 Kön: Tjejer 27 Killar 30 Totalt år förlängt barnbidrag: Källa: Försäkringskassan Totalt är det 57 barn som är berättigade till förlängt barnbidrag, varav 27 tjejer och 30 killar. Personer med funktionsnedsättning inskrivna hos Arbetsförmedlingen I september 2015 var 160, av åringar, personer med funktionsnedsättning. 59 kvinnor och 101 män. Det är troligt att i gruppen finns en ett större mörkertal av personer som har någon form av funktionsnedsättning som inte är kodade som sådana, men som leder till ett funktionshinder på arbetsmarknaden. Cirka 50 procent av de unga männen och kvinnorna återfinns i program med aktivitetsstöd. Av 59 unga kvinnor med funktionsnedsättning har 6 personer (10% av kvinnorna) särskilda insatser för målgruppen. Av 101 män har 23 personer (23% av männen) särskilda insatser 9 Temagruppen unga i arbetslivet

11 för målgruppen. Ett flertal studier 10 visar att kvinnor med funktionsnedsättning är dubbelt diskriminerade de är särskilt utsatta. I studier som har gjorts framgår det även att det är vanligare att kvinnor med funktionsnedsättning stannar hemma än män. Detta har bland annat uppmärksammats i utförandet av daglig verksamhet enligt LSS i Botkyrka kommun under verksamhetsåret Undersysselsatta unga Antal timanställda unga med Botkyrka kommun som arbetsgivare Kön Antal Kvinnor 412 Män 128 Totalt 540 Antal timanställda Botkyrka kommun (arbetsgivare) Ålder år Totalt: 540 Ålder Kvinna Man Mätdatum: 10 oktober 2015 Botkyrka kommun Av 540 timanställda ungdomar med Botkyrka kommun som arbetsgivare är det framförallt kvinnor (412) som har timanställningar inom kommun, vilket kan jämföras antalet män som är 128. En gemensam nämnare oavsett kön är majoriteten är i åldersspannet år. Av de ungdomar som är inskrivna i Arbetsförmedlingen september 2015 hade 37 kvinnor och 18 män tillfällig timanställning. Av dessa var 18 kvinnor och 14 män utrikesfödda. Andelen kvinnor är alltså högre än andelen män som har timmanställning. Däremot är 10 Bland annat i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning DS 2008:23 11

12 majoriteten av männen utrikesfödda. I kvinnogruppen är däremot mer än hälften svenskfödda. Det går inte att dra någon slutsats om unga tjejer och killar är undersysselsatta utifrån ovanstående statistik. Ungdomarna kan studera samtidigt som de arbetar. Särskilt gäller det för utrikesfödda ungdomar som omfattas av etableringen. Ungdomarna kan vara anställda hos fler än en arbetsgivare, deltidsjukskrivna med mera. En grupp ungdomar kan alltså arbeta deltid, studera deltid och vara arbetslös deltid. Inom vård- och omsorg samt hotelloch restaurangbranschen finns ett stort behov av extra anställd personal under hela året. Kommunen är till exempel stor arbetsgivare inom vård- och omsorg. Det finns stora möjligheter att arbeta på timmar under sommarlov och helger. Målgruppens behov Under 2014 genomförde kommunens Jobbcenter en målgruppsanalys inriktad på ungdomar år med målet att kartlägga målgruppens behov av arbetsmarknadsinsatser 11. I samtalen med ungdomarna lyfte de fram följande farhågor: Att få tillräckliga betyg på gymnasiet Att skriva ett bra CV Att välja rätt Att välja en utbildning som ger jobb Att inte få jobb Att inte kunna försörja sig själv Att få ett tråkigt jobb man inte trivs med Att välja något som föräldrarna inte tycker om Stress att hinna med Ungdomarnas drivkrafter till arbete var: Tjäna egna pengar för att köpa det man vill ha, t.ex. körkort, resor, kläder Jobba med det man brinner för och är bra på (musik) Bidra till samhället (socionom, barnmorska) Att hjälpa sina föräldrar ekonomiskt Att bilda familj Att jobba med något man trivs med i framtiden 11 Kartläggningen har baserats på bl.a. statistik från SCB och AF, kommunens målgruppsdatabas, webundersökning (sommarjobbsungdomar + ev. AF inskrivna), intervjuer (sommarjobbare intervjuar) och fokusgrupper (personal + ungdomar). 12

13 Ungdomar är en heterogen målgrupp med individuella behov. Därför kan behoven se ytterst olika ut. Unga tjejer och killar kommer att ha specifika behov beroende på deras bakgrund, livserfarenhet, kön, ålder och eventuell funktionsnedsättning. Under hösten 2015 beräknas fler asylsökande ungdomar komma till Botkyrka kommun än tidigare beräkningar. Till och med oktober mottog kommunen 96 personer under 18 år. Under 2014 mottog kommunen 113 personer i motsvarande ålder 12. Det är högst troligt att en viktig insats för denna målgrupp är språkinlärning i kombination med utbildning i grund- och gymnasieskolan. Jämställdhetsperspektiv Botkyrka kommun Idag arbetar kommunen efter en Strategi för ett jämställt Botkyrka men det pågår ett arbete med att ta fram ett kommunövergripande program för en jämställd, jämlik och interkulturell verksamhet. Tills programmet är färdigt utgår kommunala verksamheters jämställdhetsarbete utifrån strategin som tydliggör vad Botkyrka kommun ska uppnå. Kommunen ska: skapa en verksamhet på lika villkor oavsett kön. Det innebär dels att målen inom ramarna för det ordinarie styrsystemet - där inte annat anges - ska uppnås för båda könen, dels att fördelningen av resurser mellan könen ska göras på lika villkor. bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att de jämställdhetspolitiska målen, där så är relevant, ska konkretiseras inom ramarna för det ordinarie styrsystemet och därmed ligga till grund för verksamheten på såväl kommunövergripande som förvaltnings- och verksamhetsnivå. Botkyrka kommun har valt jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhet både i verksamheten som är riktad till medborgare och brukare, och i det interna personalarbetet. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har sedan ett par år tillbaka påbörjat ett medvetet arbete med att jämställdhetsintegrera förvaltningens samtliga verksamheter. Med stöd av MUMS-metoden har arbetet planerats och organiserats på en förvaltningsövergripande nivå. Utvecklingsfunktionen på förvaltningskontoret ansvarar för stödet och samordningen av arbetet har arbetet med att jämställdhetsintegrera förvaltningens samtliga styrdokument påbörjats. En förankringsprocess i ledningsgrupp har samtidigt initierats och en process att skapa grundläggande förståelse för jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering hos samtliga chefer. Under året har även utbildningsinsatser påbörjats inom området jämställdhet, genus och jämställdhetsintegrering. Målet är att samtlig personal inom förvaltningen ska ha 12 Migrationsverkets register kommunmottagande 1 november 2015, samt kalenderår

14 genomgått en basutbildning inom ämnet och besitter en grundläggande förståelse för hur var och en kan bidra till förvaltningens jämställdhetsarbete. Jobbcenter Botkyrka har under hösten 2015 påbörjat en planering och organisering av sitt jämställdhetsarbete. Verksamheten planerar att börja med att synliggöra centrala processer och kartlägga verksamhetens insatser ur ett jämställdhetsperspektiv. Med stöd av förvaltningskontorets Utvecklingsfunktion kommer Jobbcenter under 2016 påbörja processen att jämställdhetsintegrera hela sin verksamhet. Arbetet är upplagt i tre steg: Första fasen: sker en kartläggning av de rättsliga riktlinjer som finns och skyldigheter som verksamheten har att leva upp till. Personalen kommer sedan utbildas i jämställdhetsanalys och tillämpning av verktyget i det dagliga arbetet. För att synliggöra stereotypa föreställningar och normer inom verksamheten kommer även värderingsövningar utföras inom personalgrupperna. Andra fasen: tas statistik fram om hur män och kvinnor finns representerade i de olika insatserna. Statistik tas fram om hur många män/killar och kvinnor/tjejer som finns i respektive insats; praktik, utbildning, jobb, arbetsförberedande insatser etc. Sedan kommer även stegförflyttningar analyseras kopplat till kön. På det sättet synliggörs eventuella könsskillnader. Tredje fasen: kommer analyser att utföras av: varför det ser ut som det gör? Sedan kommer en strategi att utarbetas kring hur Jobbcenter åtgärdar den ojämställdhet som framkommit i analyserna, samt vilka resurser som behöver tillsättas för åtgärderna. En långsiktig plan är att ett jämställdethetperspektiv även integreras i samtalsmetoden MI (motiverande samtal) och får ett utrymme på personalens mötesforum, som till exempel arbetsplatsträffar(apt). Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet såväl externt på arbetsmarknaden som internt inom myndigheten. Jämställdhetsarbetet ingår i den ordinarie verksamheten för alla medarbetare och integreras i verksamhetens alla delar. Arbetsförmedlingens jämställdhetsuppdrag har två inriktningar: Dels det arbetsmarknadspolitiska uppdraget vars huvuduppgift är att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha tillgång till förmedlings- och programverksamheten på samma villkor. Det arbetet sker genom strategin jämställdhetsintegrering. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av planering, beslutsfattande, utförande och uppföljning av Arbetsförmedlingens verksamhet, eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas i det dagliga arbetet. 14

15 Dels det personalpolitiska uppdraget som innebär att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete enligt diskrimineringslagen. Samt ge alla medarbetare samma möjligheter oavsett kön. Det interna och det externa jämställdhetsuppdraget regleras i lag, förordning och förarbeten. Några exempel från det dagliga arbetet hos den lokala Arbetsförmedlingen: Alla nyanställda medarbetare går en utbildning om vad jämställdhet, mångfald och normer innebär i stort och hur det implementeras i Arbetsförmedlingens verksamhet. Alla medarbetare ska sedan ha ett jämställdhets- och normkritiskt perspektiv med sig i det dagliga arbetet. Så ofta som möjligt försöker arbetsförmedlare bryta traditionella könsnormer vid samtal om utbildning och arbete med den sökande. Till exempel vid samtal med en manlig sökande (förutsatt att individen är mottaglig och passar för utbildningen) händer det att arbetsförmedlare föreslår utbildningar eller arbete inom kvinnodominerade yrken(t.ex. vård- och omsorg). På samma sätt försöker arbetsförmedlare även föreslå, när det är möjligt, utbildningar eller arbete till kvinnor inom traditionellt mansdominerade yrken(t.ex. bygg och transport). Ett ytterligare exempel är en ökad användning av ordet hen. I syfte att vara könsneutral använder många (långt ifrån alla) arbetsförmedlare begreppet i Arbetsförmedlings interna system (AIS), i så kallade daganteckningar. Även i kommunikation per e-post, brev o.s.v. till sökande och arbetsgivare. 15