för en hållbar och rättvis värld Ett informationsmaterial från concord sverige

Transkript

1 för en hållbar och rättvis värld Ett informationsmaterial från concord sverige

2 AGENDA 2030 för en hållbar och rättvis värld 2030 FÖLJANDE ORGANISATIONER HAR BIDRAGIT TILL INFORMATIONSMATERIALET: AFRIKAGRUPPERNA FORUM SYD HUNGERPROJEKTET JORDENS VÄNNER KVINNA TILL KVINNA LSU - SVERIGES UNGDOMS ORGANISATIONER MYRIGHT NATURSKYDDSFÖRENINGEN PLAN INTERNATIONAL SVERIGE PMU INTERLIFE PRO GLOBAL RFSU RÄDDA BARNEN SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE SVENSKA FN-FÖRBUNDET SVENSKA MISSIONSRÅDET SWEDWATCH UNION TO UNION WATERAID SVERIGE WWF VÄRLDSNATURFONDEN SVERIGE 2

3 INTRODUKTION 4 AGENDA 2030: NÅGRA VIKTIGA PRINCIPER 5 17 GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING MÅL 1 INGEN FATTIGDOM 8 MÅL 2 INGEN HUNGER 10 MÅL 3 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE 12 MÅL 4 GOD UTBILDNING FÖR ALLA 14 MÅL 5 JÄMSTÄLLDHET 16 MÅL 6 RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA 18 MÅL 7 HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA 20 MÅL 8 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT 22 MÅL 9 HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR 24 MÅL10 MINSKAD OJÄMLIKHET 26 MÅL11 HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 28 MÅL12 HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION 30 MÅL13 BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 32 MÅL14 HAV OCH MARINA RESURSER 34 MÅL15 EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD 36 MÅL16 FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN 38 MÅL17 GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP 40 ATT LEVA UPP TILL AGENDANS ÅTAGANDE 43 DISKUSSIONSFRÅGOR 45 CONCORD Sverige Besöksadress: Medborgarplatsen 3, plan 8 Postadress: Box 4306, Stockholm

4 Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling Den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer den historiska överenskommelsen Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Antagandet gjordes efter år av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med det civila samhället och många andra aktörer. I agendan åtar sig världens länder att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 är en ambitiös och universell plan för de förändringar som måste göras för att åstadkomma en hållbar, jämställd, jämlik, rättvis och säker värld utan fattigdom för alla, oavsett vem du är eller var i världen du bor. Agendan gäller för alla länder, rika som fattiga, och sätter mål för att utrota fattigdomen, uppnå hållbar utveckling i dess tre dimensioner; social, miljömässig och ekonomisk, främja fredliga och inkluderande samhällen samt tackla de miljömässiga utmaningarna i vår tid. Den omfattar 17 universella mål och 169 delmål och viktiga principer som ska genomsyra alla politikområden. Agenda 2030 är en unik möjlighet för olika aktörer att arbeta tillsammans för att uppnå dessa mål och säkerställa att vi når de allra fattigaste och marginaliserade och inte lämnar någon utanför. Det civila samhället har deltagit aktivt i konsultationer och förhandlingar om Agenda Agendan slår även fast att civilsamhället har en viktig roll för genomförande och uppföljning av de åtaganden som gjorts på gjorts på global, regional, nationell och lokal nivå. Om rapporten Den här publikationen är ett informationsmaterial från CONCORD Sverige om Agenda 2030 och dess 17 mål. Vi hoppas att den kan bidra till att öka kunskapen om Agenda 2030, och utgöra ett underlag som hjälper organisationer att diskutera utmaningar och möjligheter i arbetet med att ta sig an de åtaganden som gjorts. Publikationen består av följande delar: Agenda 2030 och dess viktigaste principer Mål och delmål Intervjuer med organisationer om deras prioriteringar och arbete kopplat till Agenda 2030 Genomförande och uppföljning av Agenda 2030 Diskussionsfrågor: hur påverkar Agenda 2030 vår organisation? Ours is the first generation with the potential to end poverty and the last to act to avoid worst effects of climate change Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare 4

5 Agenda 2030: några viktiga principer Universalitet Det kanske mest unika när det gäller Agenda 2030 är att den till skillnad från sin föregångare, millenniemålen, inte bara riktar sig till låginkomstländer. Agendan är universell, vilket innebär att dess 17 mål gäller alla länder, både rika och fattiga. Målen är också formulerade så att dess åtaganden kan anpassas utifrån respektive lands nationella kontext. Ett exempel på detta är agendans första mål, Avskaffa all form av fattigdom överallt, som innehåller delmål både om att senast 2030 utrota den extrema fattigdomen och att minst halvera den andel av befolkningen som enligt nationella definitioner lever fattigdom. Tre integrerade dimensioner av hållbar utveckling Agenda 2030 har som målsättning att skapa hållbar utveckling i dess tre dimensioner; den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Agendan ses som det första lyckade försöket inom FN att integrera de tre dimensionerna av hållbar utveckling i ett så brett spektrum av frågor. Att uppnå en balanserad och integrerad hållbar utveckling ställer höga krav på samordning mellan olika politikområden och aktörer. DEN SOCIALA DIMENSIONEN DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN DEN MILJÖMÄSSIGA DIMENSIONEN Mänskliga rättigheter Agenda 2030 kan ses som ett ramverk för mänskliga rättigheter. Dess deklaration tydliggör att ett av dess huvudsakliga mål är att säkerställa mänskliga rättigheter för alla. Viktiga referenser görs till redan existerande åtaganden för mänskliga rättigheter och flera av målen är formulerade så att de stärker dessa åtaganden. Agendan slår fast att en hållbar utveckling endast kan ske om individer åtnjuter sina mänskliga rättigheter. 5

6 Jämlikhet: Lämna ingen utanför Ett av agendans ledord är att ingen ska lämnas utanför leave no one behind. Det innebär att målen ska uppnås i alla länder, för alla människor och alla samhällsskikt. I en värld där bristande jämlikhet är ett faktum både inom och mellan länder slår Agenda 2030 fast att jämlikhet måste genomsyra alla mål och att ett särskilt fokus bör ligga på att den positiva utvecklingen först ska nå de allra mest utsatta och marginaliserade människorna. Jämställdhet och stärkande av kvinnors och flickors egenmakt Agenda 2030 innehåller flera tydliga åtaganden för jämställdhet och för att stärka alla kvinnors och flickors egenmakt. Jämställdhet är en övergripande princip i hela agendan och ses både som ett mål i sig och som en förutsättning för att nå alla andra mål i agendan. I agendan finns även ett särskilt mål med åtaganden för att uppnå jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter. Fredliga och inkluderande samhällen Agendan fastslår att det är omöjligt att uppnå en hållbar utveckling utan fred, och att hållbar utveckling är en förutsättning för att skapa fredliga samhällen. Därför innehåller agendan åtaganden om att skapa fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen och frihet från rädsla och våld. På så vis väver agendan skickligt ihop åtaganden om fred och inkluderande samhällen med hållbar utveckling. Det görs också genom antagandet av ett särskilt mål för fred, rättvisa och goda samhällsinstitutioner. Ett starkt globalt partnerskap: samarbete och deltagande Under flera år har representanter från regeringar, det civila samhället, näringslivet och akademin från hela världen träffats för att diskutera, debattera och slutligen komma överens om den nya agendan. Miljontals människor från hela världen har bidragit till agendan i en bred, positiv och inkluderande process. Agendan slår tydligt fast att dess omfattning och ambitionsnivå kräver ett starkt globalt partnerskap med alla länders, aktörers och människors deltagande. Agendan gör även åtaganden om att uppföljningen och genomförandet ska vara öppet och inkluderande för olika aktörers deltagande, inklusive det civila samhället och att ett gemensamt arbete måste till för att bygga nya partnerskap mellan olika aktörer i arbetet med att uppnå målen. Vi, de förenade nationernas folk är de berömda inledningsorden i Förenta Nationernas stadga. Det är vi, de förenade nationernas folk som i dag ger oss ut på vägen mot Med på resan kommer att vara såväl regeringar som parlament, FN-systemet och andra internationella institutioner, lokala myndigheter, ursprungsfolk, det civila samhället, företagssektorn och den privata sektorn, forskarvärlden och den akademiska världen och alla människor. Miljontals människor har redan medverkat till och kommer att äga denna agenda. Det är en folkets agenda, av folket och för folket och detta tror vi kommer att garantera dess framgång. UR PARAGRAF 52, AGENDA

7 AGENDA 2030 OCH DE GLOBALA MÅLEN för hållbar utveckling INGEN FATTIGDOM INGEN HUNGER GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE GOD UTBILDNING FÖR ALLA JÄMSTÄLLDHET RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR MINSKAD OJÄMLIKHET HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA HAV OCH MARINA RESURSER EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP

8 INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt Att det första av de globala målen för hållbar utveckling handlar just om fattigdom är ingen slump. Att utrota fattigdom i alla dess former är grundläggande för en hållbar utveckling och en av de största och viktigaste globala utmaningar som världen står inför. Delmål 1.1 Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.2 Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.3 Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställ att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.4 Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.a Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. 1.b Upprätta sunda policy ramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 8 MÅL 1 INGEN FATTIGDOM

9 INGEN FATTIGDOM Så hör ser Forum Syd på fattigd omsbekämpning och hur mål 1 ska kunna uppnås. Att vara drabbad av fattig dom handlar inte bara om en brist på ekonomiska resurser utan också om att människor nekas sina mänskliga rättigheter, diskrimineras eller på andra sätt saknar möjligheter att påverka sina liv. Att arbeta för att alla människor ska få sina politiska, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter tillgodosedda är därför en viktig del av kampen mot fattigdom. Det är även viktigt att komma ihåg att fattigdom är en fråga om skillnader i makt både inom och mellan länder, berättar Emelie Aho, policyrådgivare på Forum Syd. fattigdom är en fråga om skillnader i makt både inom och mellan länder Emelie Aho, policyrådgivare på Forum Syd Arbetet med fattigdomsbekämpning måste utgå från ett brett perspektiv. För att kunna uppnå mål 1 ser Forum Syd flera av de andra målens uppfyllelse som helt avgörande. Bland annat att utrota hunger (mål 2), få till stånd en inkluderande och hållbar ekonomiskt tillväxt med goda arbeten för alla (mål 8), minska ojämlikhet inom och mellan länder (mål 10), samt bekämpa klimatförändringarna (mål 13). Dessutom måste begreppet relativ fattigdom belysas i större utsträckning, eftersom fattigdom tar sig olika uttryck mellan olika individer, grupper och samhällen. Att mäta relativ fattigdom innebär att ta hänsyn till skillnader i inkomst mellan grupper inom ett samhälle eller en region i relation till varandra, istället för att mäta fattigdom i ett absolut pengavärde. I sitt arbete för att minska fattigdom arbetar Forum Syd rättighetsbaserat med icke-diskriminering och aktivt folkligt deltagande. Genom att skapa partnerskap tillsammans med sina medlemsorganisationer, landskontor och andra aktörer i sina samarbetsländer verkar Forum Syd för att stärka det civila samhällets kapacitet för att kunna påverka beslutsfattare i Sverige, EU och globalt för att fattigdomsbekämpning ska bli en politisk prioritering på alla nivåer. För Forum Syd är det civila samhällets roll central för att uppnå mål 1. Därför är det av största vikt att stoppa det minskade demokratiska handlingsutrymmet och begränsningarna av organisationsfriheten som sker i många länder, samt att europeiska länder vänder den rådande trenden med minskade biståndsbudgetar. Emelie Aho hoppas att Agenda 2030 kommer att innebära att biståndet och utvecklingssamarbetet får ett långtsiktigt och hållbart perspektiv för arbetet med fattigdomsbekämpning. MÅL 1 INGEN FATTIGDOM 9

10 INGEN HUNGER Mål 2: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk Mål 2 kan ses som ett vidareutvecklat åtagande av millenniemål 1, som delvis fokuserade på att halvera hungern fram till år Sedan dess har stora insatser gjort för att minska hungern och andelen undernärda har minskat i världen. Trots det återstår mycket att göra för att utrota hungern. Delmål 2.1 Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. 2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. 2.3 Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket. 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal. 2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 2.b Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 2.c Vidta åtgärder för att säkerställa väl fungerande marknader och derivatmarknader för jordbruksråvaror. Underlätta tillgången till aktuell marknadsinformation, inklusive om livsmedelsreserver, i syfte att bidra till att begränsa extrema svängningar i livsmedelspriser. 10 MÅL 2 INGEN HUNGER

11 INGEN HUNGER Här berättar Hungerprojektet om hur de ser på de åtaganden som gjorts i mål 2 och hur de arbetar för att bidra till målets uppfyllelse. Vi vet att det är tekniskt möjligt att utrota hungern. Redan i dag produceras tillräckligt mycket mat för att mätta hela världens befolkning. Att människor fortfarande lider av hunger beror snarare på politiska prioriteringar och ojämlik fördelning av världens resurser, säger Malin Flemström, projektledare och fundraiser på Hungerprojektet. Hungerprojektet ser därför de åtaganden som görs i mål 2, där hunger kopplas ihop med underliggande faktorer så som matsäkerhet, nutrition och hållbart jordbruk, som väldigt viktiga. Hungerprojektet menar att mål 2 är betydelsefullt eftersom det kan hjälpa till att driva på förändringen av det kollektiva synsättet på människor som lider av hunger och kronisk hunger. Målet hjälper till att slå fast att det är möjligt att utrota hunger men att det är en stor utmaning som måste ses tillsammans med hälso-, jordbruks-, utbildnings- och jämställdhetsproblematiken. Att människor fortfarande lider av hunger beror snarare på politiska prioriteringar Malin Flemström, projektledare och fundraiser på Hungerprojektet Enligt Flemström måste en ännu större perspektivförändring ske för att mål 2 ska kunna uppnås: Människor i hunger måste sluta ses som en del av problemet och istället som en del av lösningen. Utifrån det perspektivet arbetar Hungerprojektet på gräsrotsnivå med social mobilisering för att göra kvinnor till aktiva förändringsaktörer för att utrota hunger. Erkännandet av gräsrötternas aktörskap och perspektiv är något som Hungerprojektet saknar i formuleringen av mål 2. Organisationen har länge arbetat med att stärka lokala institutioner och lokaldemokrati för att kunna förändra de strukturer som utgör hinder för kvinnors egenmakt och inflytande. I linje med det arbetet har Hungerprojektet tillsammans med 18 andra civilsamhällesorganisationer världen över lanserat ett initiativ för samhällsledd utveckling. Initiativet syftar till att påvisa vikten av förändring på gräsrotsnivå för att få till stånd hållbar och långsiktig förändring, inte minst vid genomförandet av Agenda Slutligen ser Hungerprojektet kvinnors ekonomiska status, mödrahälsa och barnhälsa samt undernäring som speciellt utmanande frågor för att mål 2 ska kunna uppnås till 2030 och menar att integrerade strategier på lokal nivå krävs. MÅL 2 INGEN HUNGER 11

12 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Mål 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar Mål 3 syftar till att säkerställa hälsa och välmående för alla människor och fokuserar både ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer som påverkar hälsan. Delmål 3.1 Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per förlossningar med levande barn. 3.2 Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per levande födda. 3.3 Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.5 Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. 3.6 Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen. 3.7 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.8 Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.a Stärka genomförandet av Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll i alla länder, där så är lämpligt. 3.b Stödja forskning om och utveckling av vaccin och läkemedel mot de smittsamma och ickesmittsamma sjukdomar som i första hand drabbar utvecklingsländer. Sörja för tillgång till ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin, i enlighet med Doha-deklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa, i vilken det bekräftas att utvecklingsländerna har rätt att fullt ut utnyttja den flexibilitet som avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter erbjuder för att skydda folkhälsan och, framför allt, säkerställa att alla har tillgång till läkemedel. 3.c Väsentligt stärka finansieringen av hälso- och sjukvården liksom insatserna för att rekrytera, utveckla, utbilda och behålla hälso- och sjukvårdspersonal i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. 3.d Stärka alla länders, i synnerhet utvecklingsländernas, kapacitet när det gäller tidig varning, riskreducering och hantering av nationella och globala hälsorisker. 12 MÅL 3 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

13 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Här berättar RFSU och PRO Global om hur de ser på de åtaganden som gjorts i mål 3. Jämfört med millenniemål 4, 5 och 6 som fokuserade på hälsa, är mål 3 i den nya globala målen för hållbar utveckling ett stort steg framåt. Dels för att det inkluderar alla människor och alla åldrar, dels för att det siktar på hälsa och välmående i en bredare bemärkelse inte bara avsaknad av sjukdom och död. Det har även skett en förskjutning i fokus från enbart smittsamma sjukdomar till att även inkludera utbredda icke smittsamma sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och demens. Icke-diskriminering och allas lika möjligheter är grundprinciper i Agenda 2030 och målet om att uppnå hälsa för alla. Både RFSU och PRO Global menar att mål 3 i grunden är en fråga om jämlikhet och måste ses i ljuset av de andra målen och de övergripande principerna. Det går inte att minska fattigdomen och nå en hållbar utveckling om människor inte är friska och mår bra. Om vissa grupper diskrimineras och inte får hälsovård och information kan utvecklingen inte gå framåt på ett rättvist sätt, säger Karin Nilsson, sexualpolitiskt sakkunning på RFSU. Det går inte att minska fattigdomen och nå en hållbar utveckling om människor inte är friska och mår bra Karin Nilsson, sexualpolitiskt sakkunning på RFSU Att stoppa mödradödligheten och aidsepidemin genom att öka tillgången till vård, information och undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive preventivmedel, är avgörande för att hälsomålet ska nås i alla länder. Trots att båda organisationerna är överens om att vissa skrivningar och perspektiv hade kunnat tydliggöras mer, exempelvis äldreperspektivet, fokuserar de nu på att använda målet för att fortsätta utveckla det utrymme som åtagandena gett. De menar att mål 3 och agendan i stort har många viktiga punkter att ta fasta på och utgör en bra ram för fortsatt arbete. För att göra just detta fortsätter PRO Global och RFSU att driva sina kärnfrågor. PRO Global tar vidare sitt arbete för att lyfta äldres rättigheter och motverka diskriminering. Det handlar om att se äldre och ta dem på allvar, att inse att de är en resurs och se till att de finns representerade både i media och i beslutsprocesser, säger Alfhild Petrén, sammankallande kring påverkan och utbildning på PRO Global. RFSU, som har allas rätt till sexuell och reproduktiv hälsa som en kärnfråga, kommer att följa upp hur internationella och svenska löften omsätts i handling, och hur frågorna framöver får politiskt och finansiellt stöd. De kommer även att fortsätta arbetet tillsammans med samarbetspartners runt om i världen för att mobilisera stöd för detta utifrån ett starkt rättighetsoch jämställdhetsperspektiv. MÅL 3 GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE 13

14 GOD UTBILDNING FÖR ALLA MÅL 4: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla Mål 4 fokuserar på utbildning och livslångt lärande. Utbildning är både en mänsklig rättighet och ett kraftfullt verktyg för att få till stånd varaktig förändring för människor och minska fattigdomen i världen. Delmål 4.1 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar en avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 4.2 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnors och mäns lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. 4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. 4.5 Senast 2030 avskaffa skillnader mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden. 4.6 Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna både män och kvinnor lär sig läsa, skriva och räkna. 4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning i hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 4.a Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. 4.b Till 2020 väsentligen öka antalet stipendier i världen som kan sökas av personer från utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, små önationer under utveckling och afrikanska länder för studier inom högre utbildning, inklusive yrkesutbildning samt informationsoch kommunikationstekniska, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och naturvetenskapliga program, i utvecklade länder och andra utvecklingsländer. 4.c Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. 14 MÅL 4 GOD UTBILDNING FÖR ALLA

15 GOD UTBILDNING FÖR ALLA Här berättar Rädda Barnen och PMU om hur de ser på de åtaganden som gjorts i mål 4 och vad vägen framåt bör innebära för att uppnå detta. Idag går 58 miljoner barn i skolåldern inte i skolan. Flickor, barn som lever i länder drabbade av krig och katastrof, barn som tillhör etniska minoritetsgrupper och barn med funktionshinder utgör en stor del av de barn som hamnat utanför. Ett annat allvarligt problem är att 250 miljoner barn har hoppat av skolan innan de nått fjärde klass, aldrig börjat skolan eller nått fjärde klass utan att ha lärt sig det mest grundläggande som att läsa och skriva. Det säger Malin Hansson, gruppledare och rådgivare för utbildning på Rädda Barnens internationella avdelning och tilllägger att det därför är positivt att mål 4 betonar behovet av kvalitet på utbildningen, likvärdig och inkluderande utbildning, samt att människor med funktionshinder speciellt omnämns. Utbildningsmålet är ett universellt mål där utmaningar finns i alla länder, fortsätter Malin Hansson. Maria Soukka, programhandläggare för Centralafrika på PMU, betonar särskilt åtagandet om lika tillgång till utbildning för alla och belyser utifrån PMU:s verksamhet Idag går 58 miljoner barn i skolåldern inte i skolan Malin Hansson, gruppledare och rådgivare för utbildning på Rädda Barnen hur viktigt det är att alla barn och vuxna får möjlighet till undervisning. Utifrån organisationens erfarenheter är dessutom samarbete mellan skola och familjer, eller hela lokalsamhället, otroligt viktigt för vilken effekt utbildningen får för samhället som helhet. Många av PMU:s mål och visioner implementeras via utbildning av olika slag. Det är enligt PMU i lärandet, både hos unga men även genom livslånga lärandemöjligheter, som vi kan åstadkomma en varaktig förändring av människors kunskap och attityder. När det gäller trygghet i skolan påpekar Rädda Barnen att det här är ett mycket vidare begrepp än vad som finns formulerat i målet. Att känna sig trygg i skolan är en förutsättning för lärande men också en rättighet i sig. Det handlar inte bara om säker konstruktion av skolbyggnader utan också om att alla barn ska känna sig trygga i skolan. Tyvärr är det i många länder inte ovanligt att barn blir kränkta och slagna av sina lärare eller av andra elever, berättar Malin Hansson. För Rädda Barnen är inkludering ett nyckelord och organisationens fokus är att förbättra utbildningssystem och särskilt nå ut till de mest utsatta barnen. Att prioritera utbildning i humanitär respons och ge barn som lever i krig och katastrof tillgång till utbildning ser Rädda Barnen som helt avgörande för utbildningsmålets uppfyllelse. MÅL 4 GOD UTBILDNING FÖR ALLA 15

16 JÄMSTÄLLDHET Mål 5: Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt Jämställdhet gäller alla. Det är inte bara viktigt för kvinnor och flickor runt om i världen, utan även en förutsättning för att uppnå en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Jämställdhet inverkar på alla andra mål i agendan. Att inte ge kvinnor och flickor chansen att utveckla sin fulla potential påverkar hela samhällen negativt. Delmål 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.a Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning. 5.b Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt. 5.c Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer. 16 MÅL 5 JÄMSTÄLLDHET

17 JÄMSTÄLLDHET Här berättar Plan Sverige om hur de ser på mål 5. För flickor innebär utbildning ökade framtida inkomster. Det har dessutom visat sig att kvinnor generellt sett investerar en större del av sin inkomst i sin familj än vad män gör. Genom utbildning får flickor även större möjligheter att göra individuella livsval; de gifter sig och skaffar barn senare och får både färre och friskare barn. Genom att uppnå jämställdhet kan vi påskynda en hållbar utveckling i världen. Vi vet till exempel att ett av de mest effektiva sätten att utrota fattigdom är att satsa på flickors utbildning. Både politisk vilja och pengar krävs för att kunna uppnå mål 5. Nu måste vi verka för att de åtaganden som gjorts för jämställdhet uppfylls, säger Monica Lorensson, påverkans- och policychef på Plan Sverige. ett av de mest effektiva sätten att utrota fattigdom är att satsa på flickors utbildning Monica Lorensson, påverkans- och policychef på Plan Sverige Plan Sverige är positiva till de åtaganden som gjorts i Agenda 2030 generellt, och speciellt i mål 5, och vill särskilt lyfta de åtaganden som gjorts om att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela agendan. För att kunna uppnå jämställdhet och en hållbar utveckling globalt är det viktigt att satsa extra på de allra fattigaste, mest diskriminerade och utsatta människorna. Lorensson citerar den indiske filosofen och nationalekonomen Amartya Sen: För att råda bot på ojämlikhet måste ojämn uppmärksamhet ges till de mest marginaliserade. Plan Sverige arbetar med ett speciellt fokus på flickor genom att stärka deras rättigheter, tillgång till utbildning, sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter, omfattande sexualundervisning och genom att motverka tidiga graviditeter och barnäktenskap. Samtidigt understryker hon vikten av att också arbeta med pojkar och män: För att uppnå jämställdhet räcker det inte att arbeta bara med flickor och kvinnor. Plan driver exempelvis ett program Champions of Change - som syftar till att främja jämställdhet genom att förändra skadliga sociala normer och könsroller. Detta görs bland annat genom att engagera ungdomar, framförallt pojkar och unga män, att diskutera sin egen och samhällets syn på manlighet. Champions of Change har bland annat lett till att pojkar och unga män fått en mer positiv inställning till användandet av preventivmedel samt ifrågasatt och motverkat sociala normer och könsroller som kan vara skadliga för såväl flickor som pojkar. Några av skrivningarna i mål 5 är däremot inte så starka som Plan Sverige hade önskat. Till exempel har delmål 5.6 om sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter formulerats som en fråga om hälsa och inte om rättigheter. Även delmålet om att utrota alla skadliga sedvänjor så som tidigt äktenskap, barnäktenskap, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning är formulerat på ett sätt som enligt Plan tyvärr ger större utrymme för länders egna tolkningar kring vad som är skadliga sedvänjor. MÅL 5 JÄMSTÄLLDHET 17

18 RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA MÅL 6: Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla Mål 6 är livsviktigt. Vatten är en förutsättning för allt liv. Tillgång till rent och säkert vatten, fungerande sanitet och hygien är grundläggande för människans överlevnad, hälsa och utveckling. Delmål 6.1 Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. 6.5 Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.6 Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 6.a Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen.och små önationer under utveckling. 18 MÅL 6 RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA

19 RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA Här berättar WaterAid Sverige om varför mål 6 är grundläggande för att ut rota fattigdom och skapa möjligheter för utbildning och ökad hälsa. Mer än 2,3 miljarder människor saknar tillgång till en toalett. Det innebär att milleniemålet för sanitet missades med stor marginal. Dessutom saknar över 650 miljoner människor tillgång till rent vatten. När det gäller sanitet och vatten går utvecklingen åt rätt håll, men tempot måste öka om målet om att alla ska ha tillgång till detta senast 2030 ska kunna nås. Enligt WaterAid behövs framför allt ökade satsningar för att nå de mest utsatta. WaterAids eget arbete fokuserar särskilt på hållbar tillgång till vatten och sanitet för alla människor. Organisationen välkomnar dock att mål 6 fokuserar på tillgång till rent vatten och sanitet i en bredare bemärkelse målets delmål tar ett holistiskt grepp på vattenfrågan och inkluderar tydligt åtaganden för att uppnå alla tre dimensioner av hållbar utveckling. Bland annat har delmål satts för att värna ekosystem, minska farliga utsläpp i våra vattendrag och effektivt förvalta vattenresurser. I dag saknar mer än 2,3 miljarder människor tillgång till en toalett Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare på WaterAid Sverige Mål 6 är inte bara viktigt som ett enskilt mål utan också avgörande för att uppnå de flesta av de andra målen i Agenda 2030, anser WaterAid. Mål 1, fattigdomsmålet, är ett konkret exempel: Om människor ständigt blir sjuka av dåligt vatten eller på grund av att de inte har tillgång till fungerande sanitet kan de varken gå i skolan eller arbeta. Dessutom är det ett stort problem att framför allt kvinnor och flickor tvingas gå långa tidskrävande sträckor varje dag för att hämta vatten, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare för WaterAid Sverige. Det övergripande målet, att alla människor överallt ska ha tillgång till rent vatten, sanitet och hygien till 2030 är WaterAids grundstomme, vår vision och vårt mål. Vår nya globala strategi heter just Everyone, Everywhere 2030 för att vi som internationell organisation på bästa sätt ska kunna bidra till uppfyllandet av Agenda WaterAid är en internationell organisation som arbetar gentemot beslutsfattare på regional, nationell och lokal nivå och genom programarbeten och samarbeten i främst Afrika och Asien, men även globalt genom att lyfta frågan om vatten, sanitet och hygien till de allra fattigaste på den globala agendan. WaterAid Sverige är del av WaterAid och jobbar för att vatten, sanitet och hygien ska prioriteras i svenskt utvecklingssamarbete. Som en del i sitt arbete deltar WaterAid i den globala processen för framtagandet av indikatorer och anser bland annat att mål 4, utbildningsmålet, bör innehålla en indikator om att alla skolor ska ha tillgång till rent vatten och sanitet. Det är en viktig förutsättning för flickors skolgång då bristen på tillgång till rent vatten och sanitet har visat sig vara en orsak till att flickor hoppar av skolan när de får sin menstruation, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen. MÅL 6 RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA 19

20 HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Mål 7: Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla Mål 7 om energitillgång för alla är ett nytt mål utöver de målsättningar som de åtta millenniemålen utstakade. Eftersom energifrågan är avgörande för både den sociala, ekologiska och ekonomiska utvecklingen ses målet som en viktig överenskommelse. Delmål 7.1 Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. 7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 7.b Till 2030 bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. 20 MÅL 7 HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA

21 HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Här berättar Jordens Vänner om mål 7 och om deras kamp för en energi revolution. Hållbar och förnybar energi är ett måste om vi ska kunna lösa klimatkrisen. Det är dessutom extremt viktigt att göra energi tillgänglig för alla människor, överallt. Det ger både möjlighet till utveckling och genererar arbetstillfällen. Det säger Eva Hallström, som tidigare var ordförande för Jordens Vänner. Jordens Vänner ser mål 7 som ett steg i rätt riktning mot den förändring som behövs globalt men menar att åtagandena inte är tillräckligt starka för att kunna få till stånd en rättvis global energiomställning. Delmål 7.2 slår exempelvis fast att vi till 2030 ska kraftigt öka andelen förnybar energi i den globala energimixen och i delmål 7(a) finns skrivningar om att öka tillgången på renare fossilenergi. Jordens Vänner anser att vi behöver sätta ribban högre än så och bli 100 procent förnybara till Både kol, fossila bränslen och kärnkraft måste fasas ut. Det handlar om att få till stånd en energirevolution på naturens villkor där stora möjligheter finns med solenergi, vind- och vattenkraft. Företag och stater ska inte kunna köpa sig fria från sitt ansvar Eva Hallström, tidigare ordförande för Jordens Vänner Jordens Vänner i Sverige är en del av Friends of the Earth International. De arbetar över hela världen med att koppla ihop klimat, energi och global rättvisa, bland annat genom att öka allmänhetens medvetenhet och genom att driva påverkansarbete på nationell, europeisk och global nivå. För Jordens Vänner är energiomställning är en fråga om jämlikhet, rättvisa och politisk vilja snarare än en fråga om resursbrist. Jordens Vänner konstaterar att rättvisa spelregler krävs för att kunna uppnå målet och att alla aktörer måste kunna delta på lika villkor. Företag och stater ska inte kunna köpa sig fria från sitt ansvar, säger Hallström. Vi är just nu inne i en omställningsprocess där klimatavtalet i Paris och Agenda 2030 är viktiga milstolpar för en globalt hållbar och rättvis utveckling. Vi måste se till att slopa subventionerna till fossila energikällor och koppla ihop allt ifrån konsumtionsmönster till biologisk mångfald. MÅL 7 HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA 21

22 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Mål 8: Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla Mål 8 om goda arbeten och ekonomisk tillväxt kan ses som två mål i ett som tillsammans kan bidra till både miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Delmål 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. 8.7 Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. Avskaffa alla former av barnarbete senast Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive migrantarbetare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bankoch försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.a Öka det handelsrelaterade stödet till låg- och medelinkomstländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (EIF). 8.b Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. 22 MÅL 8 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

23 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Här berättar Union to Union om mål 8 om goda arbeten och ekonomisk tillväxt. Att både arbetstagare och arbetstagarorganisationer var med i förhandlingen om mål 8 har varit avgörande för målets framträdande position och dess tydliga och omfattande innehåll. Målet gör åtaganden kring levnadslön, skyddande av arbetstagarnas rättigheter, god arbetsmiljö, lika lön för likvärdigt arbete, minskande av ungdomsarbetslöshet, avskaffande av tvångsarbete, modernt slaveri, och människohandel och avskaffande av alla former av barnarbete samt skydda migrantarbetares rättigheter. För oss som är del av den globala fackföreningsrörelsen är de åtaganden som gjorts för att skydda de fundamentala mänskliga rättigheterna särskilt viktiga, speciellt med tanke på den rådande trenden att mötes- och organisationsfriheten tillsammans med andra fri- och rättigheter hotas på många platser i världen, säger Nina Larrea, programchef på Union to Union. För oss är de åtaganden som gjorts för att skydda de fundamentala mänskliga rättigheterna särskilt viktiga Nina Larrea, programchef på Union to Union Union to Union anser att mål 8 är nära sammankopplat med och ömsesidigt beroende av de andra målen. Exempelvis relaterar fattigdomsmålet (mål 1) till sociala skyddsnät, utbildningsmålet (mål 4) till vikten av utbildning, fortbildning och yrkesutbildning och jämställdhetsmålet (mål 5) till hur kvinnor ska få bättre tillträde till och stanna kvar på arbetsmarknaden. Förutsättningar finns för att mål 8 kan uppnås, menar Nina Larrea. Målet är både mätbart, lätt att kommunicera och handlingsfokuserat. I de allra flesta länder finns bra statistik över arbetsmarknaden att tillgå. De institutionella ramverk som krävs finns också, bland annat i form av institutioner för dialog och förhandling, samt skyddsmekanismer och arbetsmarknadsinstitutioner. Nu krävs bara att både stater och företag tar sitt ansvar. Målet kan dessutom utgöra en grund för att få till ett nytt sätt att mäta tillväxt som är både tranformativ, rättvis och inkluderande. Med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna arbetar Union to Union för fria, starka och demokratiska fack genom att stödja fackförbund i Syd och Öst, liksom globala fackliga federationer som förhandlar med multinationella företag. Det finns många goda exempel på hur fackligt samarbete kan leda till hållbar utveckling. Ett är det samarbetsavtal mellan Sverige och Bangladesh som arbetats fram genom Internationella arbetsorganisationen (ILO). Ett annat instrument för att uppnå mål 8 är regeringens förslag om en ny Global Deal for Decent Work and Inclusive Growth. Instrumentet ska verka för en bättre dialog och samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå goda arbetsvillkor och en inkluderande tillväxt. Union to Union ser Global Deal som ett viktigt steg i rätt riktning för en hållbar tillväxt genom att kombinera jämställdhet, goda arbetsvillkor och miljö. MÅL 8 ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT 23