Halvklass: A: 1-20 på klasslistan, B: på klasslistan. Tiogrupper (för genomgångar): 1-10, 11-20, 21-30, 31 40, på klasslistan.

Transkript

1 Grupper: Grupper: OBS: om du kommit in i klassen senare, fyll den plats som den student som lämnat klassen, innehaft. Detta tills ny klasslista kommer och du fått din alfabetiska plats. Vi håller oss till den klasslista som hänger ovanför facken. Trött på att möta samma gruppmedlemmar? Tyvärr, vi kommer att behålla samma grupper under kursen, eftersom det blir för rörigt annars, så här i starten där nya klassmedlemmar kan komma in. Halvklass: A: 1-20 på klasslistan, B: på klasslistan. Tiogrupper (för genomgångar): 1-10, 11-20, 21-30, 31 40, på klasslistan. Instruktioner: Artiklarnas längd: RUG, intervjuerna, samt Pol art: tecken Minigräv: 5000 tecken Artikel om Reportrar utan gränser (RUG). Se det som en artikel som bygger på en presskonferens. Du beskriver vad föreningen berättar om sitt arbete och om siutationen för journalister ute i världen, men du behöver bara nämna något kort om det. Du gör först och främst en artikel med en vinkel. Råd: Oftast är det bäst att starta med det konkreta och sedan göra det allmänt. Tänk på att (minst) en berättelse, ett konkret exempel ska finnas med. Har du mer än sju pratminus, eller mindre än tre? Tänk efter. Intervju med journalist om etik och yrkesroll. Boka intervjuperson så snart som möjligt! Du ska intervjua en journalist om etik, utifrån personens egna erfarenheter och egna analys av dessa. Du väljer en journalist du är nyfiken på och tar reda på vad du kan innan, (försök hitta intressanta exempel från IP att utgå från) Du måste ha minst en berättelse i din text. Vi diskuterar tillsammans ditt ämne, så att du har en klar vinkel. Vill du diskutera en idé i förväg, kan du maila, jag ska försöka hinna svara. Råd: artikeln handlar inte om dig, utan om IP. Din roll är att hjälpa IP berätta. Det är intressantast att höra IP beskriva egna upplevelser. Placera alltså inte IP I rollen av expert om etik i allmänhet, utan be om hennes/hans erfarenheter och avgörande ögonblick. Fokus i ditt intervjuande ligger på dessa områden: - Att hitta fokus i intervjun, en vinkel - Att planera intervjun och frågorna - Att arbeta med berättelsefrågor (IP:s egna upplevelser) citatfrågor (dvs åsikter, känslor osv) och researchfrågor (faktauppgifter som normalt vävs in i din text) - Att ställa följdfrågor tills du förstår. Du redovisar intervjun så här:

2 Utskrift: Du skriver din intervju som fråga svar och väljer en bit som du vill diskutera, som var problematisk eller som du behöver hjälp att tolka. Skriv som intervjun fortskred. Max en A 4:a. Till dessa kommer att du ska fundera över din intervju. Du skriver vad du ville veta vad du själv lärde dig och vad du efteråt inser att du inte fick reda på samt en analys av varför. Max en halv A4. Skriv också en artikel som bygger på intervjun, eller snarare en start på en artikel för en dagstidning (Max 1 A:4a med ingress) Sammanlagt lämnar du alltså in max 3st A4, med utskrift, analys och artikel(start), 1,5 radavstånd. Inför redovisningen: du läser alla intervjuer, analyser och artiklar från din grupp. Du har särskilt ansvar för att läsa arbetet som gjorts av klasskamraten som står efter dig på gruppindelningen Intervjua klasskamrat (parvis, närmast dig på klasslistan): 1 och 2, intervjuar varandra, 3 och 4, 5 och 6 gör likadant, osv. Skriv porträtt Artikeln ska ha rubrik, ingress och brödtext, lagom med citat och egen text och den ska berätta om IP så att övriga i klassen, samt lärare, får en bild av personen. Vi vill veta berättelserna som formar personen och särskilt personens val att bli journalist. Max 3000 tecken 2 A4. Lägg i Pias fack, upptryckt, ej dubbelsidigt, ej sammanfäst, Instruktioner för kommunartikeln delas ut av Britt Marie Citron. Instruktioner för politisk artikel delas ut av Nils Funcke Minigräv: Du har nu kunskaper om beslutsfattande på kommunal och statlig nivå och du har läst: Nyheter, makt, integration, som visar hur lätt bilden av verkligheten snedvrids, vad gäller klass, kön och mångfald. Du ska använda dessa kunskaper och göra ett eget kort reportage. - Du får gärna fortsätta med den fråga du skrev din politiska artikel eller din kommunartikel om och skriva om den med andra IP eller andra fakta eller perspektiv som berör kön, klass eller mångfald. Detta om ditt omarbetande ger en annan bild av verkligheten. - Du kan på samma sätt ta en artikel från en tidning (eller ett inslag eller program) som du tycker är snedvridet, eller ofullständigt och göra om det, med ny research, intervjua nya IP och ge nytt perspektiv. - Du kan välja att istället för att göra om en beskrivning, berätta något nytt om verkligheten, som du menar inte beskrivits (i alla fall inte nog). Vad är det som inte berättas i pressen om verkligheten. Litteraturseminarium. Du har nu läst texter som alla krävt skicklighet av reportern. I övrigt är de alla olika. Du ska skriva en journalistisk text, om dessa, som skulle kunna publiceras av t ex Scoop eller i Journalisten. (Om du känner dig osäker på formen, läs tidningen / tidskriften så du får en bild.) Du ska skriva så att en läsare som inte läst texterna, ska förstå vad du talar om. Det fnns två möjligheter.

3 Det ena är en diskussion kring dessa texter, som handlar om hur de är skrivna. Alla bygger ju på reporterns egna omfattande research. Men hur behandlar reportrarna researchen, för att de inte ska bli en faktaredovisning. Beskriv, jämför för - och nackdelar till de olika valen, ge förklaringar till reporterns val av skrivsätt. Du får gärna diskutera vilken lösning du finner bäst och ur vilket perspektiv. Men inte förrän du beskrivit hur de ser ut. Och tala gärna om hur ett alternativ skulle kunna se ut. Den andra möjligheten är att skriva om researchen i sig. Hur har de olika reportrarna gått till väga för att hitta information, varför gjorde de så, vilket blev resultatet (fördelar och nackdelar). Hur bedömer man research omfattning, smart metod, fara vid inhämtandet, hur mycket någon annan vill hålla informationen hemlig,osv. Inför kortpraktiken Under två veckor ska ni ut på den så kallade kortpraktiken. Det är meningen att ni ska åka ut till lokal- och regiontidningar utanför storstadsregionerna. Det har visat sig att storstadstidningarna inte går att sätta sig in i på så begränsad tid som står till förfogande, därför vill vi begränsa besöken till lokal- och regiontidningar. Det har även visat sig att lagom antal studenter på en lite större tidning är två. På de minsta tidningarna kan man med fördel vara ensam. Det är meningen att ni ska delta i tidningens dagliga arbete efter bästa förmåga, göra så mycket jobb det går. Ni ska även fundera över tidningen och dess arbete. JMK betalar inte någonting för resan, och även bostad får ni stå för själva. Förberedelserna för veckorna får ni sköta själva. Ring tidningarna för att få plats. Skriv upp på listan över facken om ni får napp, så att inte alla ringer alla tidningar. Och skriv även upp om ni får negativt besked! OBS de som av speciell anledning måste stanna i Stockholm, får en dryg vecka på sig att boka någon av de platser som finns här. Speciell anledning är tex småbarn som annars saknar omhändertagande eller medicinsk behandling som ej kan avbrytas. Anmäl till Pia: pact@jmk.su.se Fråga om ni kan få tidningen hemsänd till er en tid innan besöket, för att ni ska kunna bekanta er med tidningen i förväg.

4 Skriv upp ditt namn, vilken tidning du fått napp på, samt namn och adress (OBS postadress) på kontaktpersonen på tidningen. Maila till mig. Jag kommer senare att skriva ett brev till dessa för att tala om vad JMK förväntar sig av kortpraktiken Seminarium Redaktionsstudien avslutas med ett seminarium. I fyra grupper ska ni diskutera varandras erfarenheter. (Separat schema kommer till efterkomande kurs). Under besöket på tidningarna ska du förutom att deltaga i det dagliga arbetet ta reda på hur redaktionen fungerar. T ex: - tidningens historia och traditioner. Vilka är ägarförhållandena och vilken politisk inriktning har tidningen? Hur ser mediesituationen ut på orten, vilka konkurrenter finns det? Vilka andra tidningar och medier samarbetar man eventuellt med? Hur ser tidningen på sina läsare, vet man vilka som läser tidningen (socialgrupp, geografisk förankring etc)? Finns det några läsarundersökningar? - hur är redaktionen uppbyggd? Beskriv de olika funktionerna på redaktionen, vem gör vad och hur? Följ en dag från morgonmöte till pressläggning av sista upplagan. - hur sker nyhetsvärderingen? Vem/vilka/vad avgör vad som ska bli en nyhet? Kommer de flesta nyheter till genom initiativ från redaktionen eller genom initiativ utifrån i form av till exempel pressmeddelanden och tips? Hur tas idéer från medarbetare emot? - etisk diskussion på redaktionen? Vilka regler har tidningen för t ex namnpublicering i kriminaljournalistiken? Förekommer det textreklam i tidningen? - arbetar redaktionen med jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Och i så fall hur? Hur ser redaktionen ut? - vad upplever redaktionen som de främsta hindren för att göra en bättre journalistik? Hur är det t ex med arbetsbelastningen på reportrar, redigerare och arbetsledare?finns det specialreportrar? Hur självständigt arbetar de? Hur fungerar fotot? Tar reportrarna bilder själva? Vad skiljer arbetet på en lokalredaktion från arbetet på centralredaktionen? - hur använder man sig av nätet? Till vad? Egna webb-sidor? Hur ser nätversionen ut? Hur mycket läggs ut? - i hur stor utsträckning köper man in material som produceras av någon annan som t ex TT och TT-Spectra? För vilken typ av material? Arbetar man med flerkanalspublicering? (dvs gemensam produktion för olika medier som press, webb, radio och TV) Om så hur fungerar det? Hur går diskussionen på redaktionen kring detta? - hur ser ägarförhållandena ut? Är ägarna aktiva eller passiva? Är det bra eller dåligt? Hur är tidningens ekonomi? Vilka är de största inkomstkällorna - annonser, prenumerationer, presstöd etc? Vilka är de största utgifterna? Hur används vinsten eller hur klarar man av förlusten?hur arbetar annonsavdelningen? Hur viktiga är annonserna för tidningen? Finns det något samspel mellan annonsavdelning och redaktion? Satsar

5 tidningen på andra medier, t ex på tidningar på andra orter, reklamradio eller TV på egna orten? Har tidningsföretaget intressen i andra branscher? Dessa frågor är bara en utgångspunkt för ert arbete. Ni behöver inte svara på alla frågor, och alla kanske inte går att finna uttömmande svar på. Dessutom finns det säkert andra frågor som är viktiga att ta med. Det bedömer ni själva när ni är ute på tidningarna. Ni tar själva upp en discussion om det som ni tycker är intressant på redaktionen. Skicka också ett exempel på ett jobb ni gjort själva under de två veckorna. Ta inte i första hand det bästa, utan ett exempel som det finns något att diskutera runt. Där ni stött på något värt att diskutera. Här är några av de tidningar som tagit emot praktikanter de senaste åren (obs betyder inte att de gör så igen, men kan vara värt testa): Södra sidan, Nynäshamnsposten, Enköpingsposten, Gotlands Tidningar, Skånska Dagbladet i Ystad, UNT (2 st) (Länstidningen (2 st), Piteå-Tidningen, Bärgslagsbladet, Dagens Samhälle, Gävle Nyhetsbyrå, Arbetarbladet, Lysekilsposten, Smålandsposten, Alingsås Tidning, Jönköpings posten, Landskronaposten, Skånska Dagbladet i Eslöv, Nerikes Allehanda, Västerbottens kuriren, Falukuriren, Trelleborgs Allehanda, Skånska Dagbladet, Stockholms Fria tidning, Södermanlands Nyheter, Sigtuna Bygden, GP Angeredsredaktionen, Vestmanlands Läns Tidning, Nya Wermlandstidningen, Oskarshamnstidningen, Sesam, Östra Småland, Mariestadstidningen, Västerbottens kuriren, Norköpings tidningar, Öviks allehanda, UNT, Ögö korren, Södermanlands Nyheter, Skånska dagbladet, Lidingö tidning, Norrköpings tidningar, Folket eskilstuna, Linköpings tidning, Nya Wermlandstidningen, Nynäshamnsposten, Borlänge tidning, Norrbottenskuriren, City, Hallands nyheter, Gefle Dagblad, Gotlands tidningar, Kristianstadsbladet, Nerikes allehanda, / Pia Moorhead Törnberg