Västernorrlands län :01 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västernorrlands län 2007 2007:01 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN"

Transkript

1 Västernorrlands län :01 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

2

3 Rapport 2007:01 Västernorrlands län 2007 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

4 LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND Miljöavdelningen, Härnösand Telefon växel: Internet: ISSN X Text: Frans Olofsson, Elin Mattsson Tano, Lidia Suokko (Miljölänet Västernorrland) Omslagsfotografi: Gubbens fyr, Sundsvall, fotograf Oskar Norrgrann Illustrationer till miljömål: Tobias Flygar Formgivning: Ordcompaniet marknadskommunikation & grafisk form, Sundsvall Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet Sundsvall, 2007

5 INNEHÅLL INLEDNING...6 BAKGRUND...7 MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND...9 VÅRA REGIONALA MILJÖMÅL...11 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN...13 FRISK LUFT...17 BARA NATURLIG FÖRSURNING...21 GIFTFRI MILJÖ...25 SKYDDANDE OZONSKIKT...29 SÄKER STRÅLMILJÖ...33 INGEN ÖVERGÖDNING...37 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG...41 GRUNDVATTEN OCH GOD KVALITET...47 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD...51 MYLLRANDE VÅTMARKER...55 LEVANDE SKOGAR...59 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP...63 GEOLOGISK MÅNGFALD...69 GOD BEBYGGD MILJÖ ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

6 INLEDNING I miljölänet Västernorrland har vi bestämt oss! Våra unika naturtillgångar, vårt gedigna miljökunnande och vår höga ambitionsnivå är exklusiva konkurrensfördelar som vi ska vårda och nyttja. Vår miljö ska vara den kraft som driver och utvecklar länet till ett hållbart samhälle. Miljölänet Västernorrland står rustat inför framtiden med grunden i våra 16 regionala miljömål. Begreppet hållbar utveckling innebär att såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter skall vägas samman. Detta förhållningssätt är grunden för vårt regionala utvecklingsarbete och finns beskrivet i Vision Västernorrland Länsvisionen syftar till att göra länet mer attraktivt och konkurrenskraftigt. I visionen intar också de regionala miljömålen en framträdande plats och visar att Västernorrland har tydligt fokus på hållbar utveckling. Miljödriven tillväxt är ledorden och våra miljömål visar vägen. För att vi ska nå våra miljömål krävs vilja, samarbete och att alla ges möjlighet att bidra! I den här rapporten kan du, utifrån de regionala miljömålen, läsa mer om måluppfyllelse, vilka åtgärder som vidtagits samt hur du som privatperson kan medverka. De revideringar som genomfördes i slutet av 2006 innebar bland annat nya målformuleringarna. Dessa och övrig miljömålsinformation finner du på länsstyrelsens hemsida Våren 2007 Gerhard Larsson Landshövding 6

7 BAKGRUND Frågor om miljö och hållbar utveckling blir mer och mer aktuella. Vi har insett att det inte är hållbart att fortsätta att tära på jordens resurser i den takt som vi gör idag. Vi riskerar att inkräkta på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För ett framgångsrikt miljöarbete krävs samarbete både inom och utanför landets gränser. FN höll den första globala konferensen om miljö- och utvecklingsfrågor för 35 år sedan i Stockholm. Tjugo år senare, på FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992, framhölls vikten av det globala och det lokala miljöarbetet. År 1997 åtog sig FN:s medlemsstater att färdigställa nationella strategier för hållbar utveckling, vilka redovisades vid konferensen i Johannesburg Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999, betonar hållbar utveckling som ett grundläggande mål för EU. I Göteborg 2001 enades EU om en strategi för hållbar utveckling, som innebär att åtagandena om ekonomisk och social förnyelse ska kompletteras med en ekologisk dimension. Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation, dvs. till år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta inom landet. Som ett led i detta arbete har 16 miljökvalitetsmål och ett flertal delmål antagits av riksdagen. Dessa mål ska fungera som vägvisare i det nationella miljöarbetet. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på sikt. Delmålen anger inriktningen och tidsperspektivet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Miljömålen syftar till att uppnå fem grundläggande värden: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Varje län har anpassat, konkretiserat och specificerat de nationella miljömålen till det egna länets förutsättningar. Länsstyrelsen har ansvar för att detta görs för 15 av de nedanstående målen, medan Skogsstyrelsen har huvudansvar för målet Levande skogar. På lokal nivå ska varje kommun göra egna anpassningar inom ramen för de regionala och nationella miljömålen. I Västernorrland uppger samtliga sju kommuner att de har eller håller på att ta fram miljömål/handlingsplaner. 7

8 De nationella miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv Efter ett brett förankringsarbete fastställdes regionala miljömål för Västernorrlands län i november Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö har inte regionaliserats eftersom det inte är tillämpbart i vårt län. Som ett tillägg till de nationella målen har vi däremot antagit ett eget regionalt miljökvalitetsmål, Geologisk mångfald. Miljömålsarbetet följs upp med hjälp av indikatorer, som ger information om miljöutvecklingen går åt rätt håll och om vi kommer att nå målen inom utsatt tid. På länsstyrelsens hemsida går det att läsa mer om miljömålsarbetet i Västernorrlands län. Den nationella informationen om miljömålsarbetet i Sverige samlas på Miljömålsportalen Under 2006 pågick ett arbete med att revidera länets miljömål. I december kunde de nya målformuleringarna fastställas av länsstyrelsens styrelse. Syftet med revideringen var inte att målen skulle bli lättare att nå utan enklare att följa upp. Således har tonvikten legat på att förtydliga, inte att förändra eller rubba den breda förankringen i länet. Föreliggande rapport är en uppföljning av de regionala miljömål som fastställdes

9 MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND För att driva på en positiv utveckling i länet med miljön i fokus startade projektet Miljölänet Västernorrland. Projektet tar aktivt tillvara och utvecklar den mångfald av resurser och initiativ inom miljöområdet som finns i länet; i syfte att främja miljödriven tillväxt i näringslivet, kopplat till miljö, livsmiljö- och folkhälsofrågor. Näringslivet i Västernorrland utmärker sig med att ha den största koncentrationen av miljöteknikföretag i Sverige, näst storstadsområden. Vi har spetskompetens inom många områden, bland annat pelletsteknik, sanering av förorenade områden och inom energiteknikområdet med exempelvis etanol och FT-diesel. Vi är dessutom Sveriges första Miljölän! Det är första gången ett län lyckats samla sina samtliga kommuner i föreningen Sveriges Ekokommuner, Sekom. Miljölänet Västernorrland har engagerat och samarbetat med alla olika aktörer såsom företag, myndigheter, kommuner, skolor, organisa tioner föreningar men även med hushåll och enskilda personer. Utgångspunkten har varit att en ökad miljömedvetenhet, både hos befolkningen och hos näringslivet, leder till ökad konkurrenskraft och utveckling av länets näringsliv. Det vill säga till hållbar tillväxt med målet att trygga en god livsmiljö även för kommande generationer. Projektet har stimulerat och uppmuntrat länets företag till att använda miljötänkande som en ekonomisk och affärsmässig drivkraft. Exempel på genomförda aktiviteter är bland annat: att starta Sustainable North Sweden (ett nätverk för miljöteknik- och energiföretag i Norrland). att starta Näringslivets Miljöforum Västernorrland (ett nätverk för miljöchefer och ansvariga för miljöfrågor i företag och organisationer). att skapa En checklista för det framgångsrika företaget (ett arbetsmaterial för små och medelstora företag). att delta med 14 norrländska och norska företag i Poleko 2006 (den största miljöteknikmässan i Central- och Östeuropa). att initiera Hållbara Birsta (ett bidrag till planering av Birsta Köpcentrum i Sundsvall utifrån hållbarhets- och näringslivsperspektiv). att starta ett hållbarhetsnätverk i Sundsvalls kommun (för en hållbar utveckling av kommunen med fokus på näringsliv). Projektet har också verkat för att både den offentliga sektorns, västernorrlänningarnas attityder till att tänka och handla mer miljövänligt. Projekt Egenkontroll för ditt företag och Miljöanpassad upphandling, ett vykort till länets hushåll med information om 9

10 regionala miljömål samt tips om den egna livsstilens miljöpåverkan, samarbetet med Ung Före tag sam het angående deras utbildningsmaterial och instiftande av Framtidspriset, framtagning av miljömålsindikatorer för länets ekokommuner är ytterligare axplock av de insatser som har genomförts inom projektet för att påverka. Mer information om projektet finns på Ångermanland Sollefteå Örnsköldsvik Kramfors E4 Ånge Medelpad E14 Härnösand Timrå Sundsvall Miljölänet Västernorrland. Källa: Projekt Miljölänet Västernorrland. 10

11 VÅRA REGIONALA MILJÖMÅL Västernorrlands regionala miljömål överensstämmer med de nationella miljökvalitetsmålen med undantaget att Storslagen fjällmiljö utgått och ersatts med ett eget regionalt miljökvalitetsmål, Geologisk mångfald. Bedömningar av de regionala miljömålen presenteras i det följande med hjälp av olikfärgade pilar. Pilarna visar om miljökvalitetsmålen och delmålen, enligt nuvarande förhållanden, bedöms kunna nås inom tidsramen. Faktaunderlaget baseras på indikatordata, miljöanalys samt den kunskap som finns om planerade och pågående åtgärder, existerande och kommande ekonomiska samt politiska och administrativa styrmedel. En schematisk översikt av bedömningar för länets samtliga mål finns bifogad i rapporten. De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar tillräckliga för att miljömålet/delmålet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen. Miljömålet/delmålet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/åtgärder krävs. Miljömålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Miljömålet/delmålet har ej kunnat följas upp. I bedömningarna av måluppfyllelse ingår fler faktorer än enbart en summering av delmålen. Exempel på övriga faktorer som vägs in är miljötillstånd, utvecklingstrend och beteendeförändringar. Delmålen kan ses som etappmål som ska nås inom några få år medan miljökvalitetsmålen är mer långsiktiga. Vissa av länets miljömål kommer att vara svåra att nå inom tidsramen, även om utvecklingen för delmålen till övervägande del är positiv. Detta beror på att de åtgärder vi gör i länet och i Sverige inte räcker till för att nå respektive mål även andra länders miljöarbete påverkar situationen. Det faktum att naturen återhämta sig långsamt gör att resultatet av våra ansträngningar visar sig först på sikt. Vi måste fortsätta att vidta åtgärder, ha tålamod, invänta de biologiska processerna samt verka för internationellt samarbete i miljöfrågor. 11

12 Miljömål Regional bedömning Nationell bedömning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ej bedömt Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Geologisk mångfald Jämförelse av miljömålsbedömningar på regional och nationell nivå, sommaren Röd färg indikerar att målet är svårt att nå. Gult att målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar/åtgärder krävs. Grön färg visar att de nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar tillräckliga för att målet ska kunna nås. Tom box markerar att målet i dagsläget ej finns på denna nivå. 12

13 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

14 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Sänka halterna av de 6 växthusgaserna. 2. Minskade utsläpp av växthusgaser från fasta anläggningar. 3. Minskad förbrukning av eldningsolja. 4. Minskad specifik elförbrukning. 5. Minskat metanläckage. 6. Ökad användning av biodrivmedel. Når vi de regionala miljömålen? Halterna av koldioxid och andra växthusgaser ökar i atmosfären, vilket påverkar klimatet. Jordens temperatur riskerar att höjas med mellan 1,4-5,8 C fram till år 2100 om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatförändringarna har störst negativa konsekvenser för låglänta områden som t.ex. kring Medelhavet. SMHI:s statistik visar att klimatet blivit både varmare och blötare de senaste 15 åren. För hela landet handlar det om en temperaturökning på nästan en grad och det är framförallt vintermånaderna som blivit varmare. De största förändringarna har uppmätts vintertid längs Norrlands - kusten där medeltemperaturen ökat 2,2 grader. Under de närmaste åren kan vi i Västernorrland bli direkt berörda av klimatförändringar genom en ökad och mer ojämnt fördelad nederbörd som i sin tur kan orsaka skred och översvämningar. Uppfyllelsen av miljömålet är beroende av internationella överenskommelser samt livsstilsförändringar. Alla länder, men även vi som privatpersoner, måste delta i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Från och med år 2005 har handel Ett av marknadens alternativ till fossila drivmedel, etanol, utgjorde ca 3,4 % av länets fordonsbränslen år Ökad användning av biodrivmedel är ett av våra regionala miljömål. Foto Örjan Leek 14

15 med ut släppsrätter för koldioxid införts. Ut släpps taket ligger i nivå med de åtaganden EU har gentemot Kyotoprotokollet, dvs. att utsläppen av växthusgaser ska minska med 8 %. I Västernorrland uppgick de totala utsläppen av växthusgaser till ca ton koldioxidekvivalenter år Utsläppen är ungefär jämt fördelade mellan industri, transporter och övriga källor. I Västernorrland vidtas en mängd åtgärder för att utsläppen av växthusgaser ska minska, främst i form av konvertering till biobränslen men även insatser för att utveckla kommunikationer samt minska och effektivisera transporter. För att uppmuntra övergången till miljövänligare alternativ finns en rad olika stöd för bl.a. konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus, installation av solvärme i kommersiella lokaler samt energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler. Miljömålet om utsläppsminskningar på 10 % ser ut att kunna nås, men fortsatta insatser behövs för att ytterligare minska energianvändningen och behovet av fossila bränslen. Positivt för miljömålsarbetet är att både förbrukning av eldningsolja och specifik elförbrukning minskar i länet. Även målet om minskat metanläckage ser ut att kunna nås tack vare förbudet att deponera organiskt avfall. Användningen av bensin minskar något medan dieselförbrukningen fortsätter att öka. Det senare kan bero på den mängd dieselfordon som är involverade i länets stora infrastrukturprojekt samt en ökad efterfrågan på denna typ av bilar. Etanol blir mer och mer populärt som drivmedel och utgjorde år 2004 ca 3,4 % av fordonsbränslena i länet. I Västernorrland bedrivs i dagsläget ett ambitiöst arbete kring framtagande av ersättningar för fossila bränslen. I Örnsköldsvik har en pilotanläggning för etanolframställning ur vedråvara tagits i bruk och en anläggning för framställning av syntetisk diesel ur restgaser från industrin planeras i Sundsvall. För att miljömålen ska nås behövs åtgärder för att bl.a. stimulera en minskning av trafiken samt en övergång till biodrivmedel och bränslesnåla fordon. Indikator Förbrukning av motorbensin och dieselbrännolja per år och sammanlagt i Västernorrlands län m Miljömål Totalt (m 3 ) Bensin (m 3 ) Diesel (m 3 ) Miljömålet om att den sammanlagda bensin- och dieselförbrukningen inte ska överskrida m 3 /år fram till år 2010 ser ut att bli svårt att nå. Trenden pekar på att dieselförbrukningen ökar, medan bensinförbrukningen minskar något. Källa: SCB 15

16 Exempel på vidtagna åtgärder för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan Ett nytt stöd till lokala klimatinvesteringsprogram (Klimp) har införts från år Kommunerna kan där söka stöd till investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Energisnål teknik efterfrågas och kommer att efterfrågas av länsstyrelse och kommun i samband med prövnings- och tillsynsärenden vid processändringar. I vissa fall finns möjlighet att erhålla bidrag till investeringarna. Konverteringsstöd ges för att uppmuntra byten till mera miljövänliga uppvärmningssystem. Mer information finns på Boverkets hemsida Ett system med komfortkyla från snölager finns i drift sedan år 2000 vid Sundsvalls sjukhus. Erfarenheter från anläggningen visar att det är möjligt att minska koldioxidutsläppen med 90 % utan ökade driftkostnader. Inför utbyggnaden av vindkraften har ett omfattande arbete utförts och en kartering gjorts över lämpliga områden i länet. Detta planeringsunderlag har presenterats för kommuner, entreprenörer, m.fl. Ett system för handel med utsläppsrätter är i drift. Detta kan på sikt ge en påtagligt positiv effekt på koldioxidutsläppen i länet. Vad kan du göra för att bidra? Använd bilen med miljöförnuft och kör skonsamt. Eco Driving är en körteknik som minskar din bränsleförbrukning och gör att du vinner tid. Varför? Minskad användning av fossila bränslen medför minskade utsläpp av växthusgaserna samtidigt som du sparar tid och pengar. Samåk eller välj kollektiva transportmedel där det går, åtminstone någon eller några gånger i veckan istället för att ta bilen. Prova! Varför? Om du åker kollektivt så minskar utsläppen av växthusgaser, som i sin tur påverkar klimatet. Om du kan cykla eller gå blir vinsten för miljön ännu större samtidigt som du själv kommer att må bättre. Använd energin smartare och effektivare: Täta dragiga fönster. Sänk värmen i bostaden när du reser bort. Varför? Genom att använda energin effektivare bidrar du till att minskar ditt bidrag till växthuseffekten. I Sverige står hushållen för nästan hälften av koldioxidutsläppen. 16

17 FRISK LUFT NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

18 FRISK LUFT Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Minskade halter av luftföroreningar. 2. Miljövänligare uppvärmning av småhus. 3. Färre störda av besvärande lukt. Når vi de regionala miljömålen? Under de senaste decennierna har luftkvaliteten i länets tätorter förbättrats och luften är relativt ren i jämförelse med andra delar av landet. Den mest påtagliga förbättringen står uppvärmning och industri för på grund av att de kraftigt minskat utsläppen av t.ex. svaveldioxid. Luftföroreningar orsakar dock fortfarande miljö- och hälsoproblem i länet. Lokala problem uppträder under vissa perioder till följd av förhöjda halter av partiklar och kväveoxider men under perioder kan höga halter av bens(a)pyren, ozon och kolväten också förekomma. De minsta partiklarna har visat sig orsaka hälsoeffekter vid lägre nivåer än vad som tidigare har varit känt. Utsläppen av kvävedioxid och svaveldioxid bidrar till försurning och marknära ozon medför bl. a. skador på vegetation. För att ytterligare öka kunskapen om luftkvaliteten och samla mätinsatserna i Väster - norrland har ett förslag till luftövervakningsstrategi tagits i samverkan med länets kommuner, vägverket, landstinget och länsstyrelsen. Strategin syftar till att genomföra nödvändiga mätningar på ett kostnadseffektivt sätt samt göra resultatet av mätningarna tillgängligt. Åtgärder som är av vikt för att det regionala miljömålet om luftkvalitet ska kunna nås är t.ex. internationella överenskommelser med miljökrav på fordon, långväga godstransporter med fartyg eller järnväg, en ändrad sträckning av E4:an förbi Sundsvall och Örnsköldsvik, ett minskat val av bilen som transportmedel, fler miljöbilar och en ökad användning av miljövänligare bränslen. Allt fler av länets hushåll och offentliga lokaler övergår från uppvärmning med olja till andra miljövänligare alternativ, vilket minskar utsläppen av luftföroreningar. En starkt bidragande faktor är Många arter av lavar är känsliga och kräver ren luft. Därför kan vissa arter fungera som biologiska indikatorer på luftföroreningar. Ringlav är en sådan indikatorart. Foto Tomas Rydkvist 18

19 troligen de höga oljepriserna. Bidrar gör även möjligheterna att få stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus samt stöd till energieffektivisering och konvertering i lokaler som används för offentlig verksamhet. Trots att åtgärder vidtas för att minska luktstörningar från t.ex. industrier uppgav år 2003 ca 16 % av västernorrlänningarna att de besväras av luftföroreningar i form av lukt, damm/sot från trafik, industri eller uppvärmning i sitt bostadsområde. Ytterligare åtgärder som minskar luktstörningar är därför nödvändiga för att det regionala miljömålet om besvärande lukt ska kunna nås. Indikator Risk för höga bensenhalter i centrum Bensen är en av de flyktiga kolväteföreningar som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken, eftersom bensin innehåller bensen. Även vid ved - eldning frigörs bensen. Ämnet kan ge upphov till leukemi och andra cancersjukdomar. Kataly - tisk avgasrening för bilar och minskad bensenhalt i bensin är de främsta orsakerna till att bensenhalten i luften sjunkit sedan början av 1990-talet och troligen kommer att fortsätta att sjunka. En ny svensk miljökvalitetsnorm anger att nivån 5 mikrogram per kubikmeter kommer att gälla från år I dag finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för ben sen i centrala delar av Sundsvall och Örnsköldsvik. Detta beror till stor del på att E4 passerar genom centrum. Bensen i luft 5,0 4,5 4,0 3,5 Bensenhalt (µg/m 3 ) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, i Sverige i länet Bensenhalt som årsmedelvärde i bakgrundsluft, per år från , i länets tätorter och i landet. Halt som inte bör överskridas enligt miljömålen är 1,0 µg/m 3 per år i genomsnitt. För de orter där data finns endast för vinterhalvår har korrigering till årsmedelvärde gjorts. Källa: 19

20 Exempel på vidtagna åtgärder för att nå miljömålet Frisk luft Konverteringsstöd ges för att uppmuntra byten till mera miljövänliga uppvärmningssystem. För mer information se Boverkets hemsida Östrands massafabrik har tagit i bruk en ny sodapanna, vilket minskar utsläppen av kväveoxider och illaluktande ämnen. Genomförandet av EU:s utsläppstaksdirektiv (2001/81/EG) kommer sannolikt att leda till att utsläppen av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och flyktiga organiska ämnen minskar. Vad kan du göra för att bidra? Prova att åka kollektivt till jobbet. Om du bara ska ta dig korta sträckor är det allra bäst om du kan gå eller cykla. Varför? Ju fler som lämnar bilen hemma desto mindre mängd luftföroreningar. Använd motorvärmare vid kalla utomhustemperaturer. De räcker dock att slå på motorvärmaren 1,5 timme innan du behöver bilen vid -15 C. Varför? Du bidrar på så sätt till att utsläppen av skadliga ämnen blir lägre samtidigt som bilen drar mindre bensin. Elda inte ditt trädgårdsavfall och annat skräp på tomten, utan kör det till närmaste miljöstation. Varför? Sådan förbränning ger stora utsläpp av partiklar och kolväten. 20

21 BARA NATURLIG FÖRSURNING NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

22 BARA NATURLIG FÖRSURNING Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Minskat svavelnedfall. 2. Inga försurade sjöar och vattendrag. 3. Behovsanpassad kalkning. Når vi de regionala miljömålen? Försurning innebär en kemisk förändring av miljön, vilket kan leda till skador på växter, djur och byggnader. Den mänskligt orsakade försurningen i länet beror till största delen på nedfall av svavel samt skogsbrukets virkesuttag. Även om dessa problem åtgärdas kan effekterna av försurning kvarstå, då naturens återhämtningstid är lång. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt och nedfallet av svavel har halverats sedan början av 1990-talet. I en del områden, främst längst kusten, kan nedfallet fortfarande överskrida den kritiska belastningen för skogsmark. Eftersom svavlet främst kommer från utsläpp i andra länder krävs internationella åtgärder för att få bukt på problemet. Länet kan bidra genom att minska skogsbrukets försurningspåverkan och genom att minska förbränningen av svavelhaltiga bränslen. För att motverka de vattenkemiska och biologiska effekterna av försurningen kalkas regelbundet över 400 sjöar och ca 800 km vattendrag i länet. I ett stort antal sjöar och vattendrag, både kalkade och okalkade, kan man i dag se en tendens till förbättring av försurningssituationen. Det beror främst på ett minskat nedfall av svavel. Att belastningen av försurande ämnen minskar gör också att kalkgivorna kan skäras ned i många sjöar och vattendrag. Det regionala miljömålet om ingen förekomst av biologiska skador på grund av försurning är dock svårt att nå. Flodpärlmusslan är en försurningskänslig art och kan därför användas som en biologisk indikator på försurning. Foto Frans Olofsson 22

23 Indikator Nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten. I områden med kraftig försurning skadas eller dör känsliga djur och växter samtidigt som dricksvattnets kvalitet försämras. Svavelnedfallet i länet har minskat och motsvarar idag en tredjedel av 90-talets nedfall. I Västernorrland står industri och hushåll för största delen av svavelutsläppen, dock är den största delen av svavelnedfallet av utländskt ursprung. Mängden uppmätt svavelnedfall är starkt knutet till mängden nederbörd, därför blir belastningen på marken högre under regniga år (t ex 2001/2002). Ökade nederbördsmängder är ett troligt scenario i samband med den globala uppvärmningen och således kan svavelmängderna öka i framtiden. Därför är det viktigt med kombinationen av nationellt och internationellt miljöarbete. Svaveldeposition och nederbörd 7 6 Kritisk belastningsgränstotalt (m 3 ) Nederbörd Lakamark Ruskhöjden Kg/ha mm nederbörd 0 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 0 Figuren visar svaveldepositionen (kg/ha där havssaltet är borträknat) per år vid två mätstationer. Ruskhöjden är en mätstation i inlandet och Lakamark representerar svaveldeposition vid kusten. Under de senaste fyra åren har inte den kritiska belastningsgränsen för svavel (2.5 kg/ha och år på skogsmark) överskridits vid dessa stationer. Mängden deposition av svavel är starkt knuten till nederbörden, vilket framgår av grafen. 23

24 Med hjälp av modellsystemet MATCH, som bygger på historiska luft- och nederbördskemiska mätdata från stationer både i Sverige och angränsande länder kan en visuell karta simulera var den kritiska belastningsgränsen på 2,5 kg svavel/ha under överskreds. Data SMHI. Lantmäteriet, Ur GSD-Produkter ärende /188-Y Exempel på vidtagna åtgärder för att nå miljömålet Bara naturlig försurning Nedfallet av svavel har minskat de senaste 15 åren vilket på sikt bör leda till en viss återhämtning av markförsurningen. Genomförandet av EU:s utsläppstaksdirektiv (2001/81/EG) kommer sannolikt att leda till att utsläppen av försurande ämnen minskar. Kalkning fortsätter så länge som kritiska nivåer för ph underskrids och kritiska halter av oorganiskt aluminium överskrids för försurningskänsliga organismer, som ett uppehållande försvar. Vad kan du göra för att bidra? Åk kollektivt. Varför? Om vi åker kollektivt så minskar vi på utsläppen av försurande kväveoxider. Om du kan cykla eller gå till ditt mål blir vinsten för miljön ännu större samtidigt som du själv kommer att må bättre. Använd en handdriven gräsklippare om det är möjligt. Använd i annat fall bra el-, batteri- eller bensindrivna (miljömärkta med Svanen) gräsklippare. Varför? Gräsklipparmodeller som ej uppfyller kraven för att bli Svanenmärkta släpper ut stora mängder försurande ämnen. Byt ut din gamla oljepanna till ett miljömässigt bättre uppvärmningssystem. Varför? Moderna pannor eller ännu bättre fjärrvärme är både energimässigt och miljömässigt bättre jämfört med gamla system. På detta sätt minskas de försurande ämnena i miljön. 24

25 GIFTFRI MILJÖ NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

26 GIFTFRI MILJÖ Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Inga skador orsakade av miljögifter. 2. Ökad användning av miljöledningssystem. 3. Mer miljöanpassade upphandlingar. 4. Minska mängden deponerat avfall. 5. God hantering av aska och slam. 6. Inventering av förorenade områden. 7. Sanering av samtliga förorenade områden där behov föreligger. Når vi de regionala miljömålen? Trots att halterna av skadliga ämnen har minskat och kunskapen om miljögiftssituationen i länet har ökat, är målet om att miljögifter inte ska orsaka skador på naturmiljön samt att naturprodukter ska kunna konsumeras fritt mycket svårt att nå. Det beror på att långlivade ämnen som redan är spridda i länets natur är svåra att åtgärda, att nya miljögifter upptäcks samt att naturprodukter som t.ex. fisk fortfarande inte kan konsumeras fritt. Det senare gäller särskilt flickor samt kvinnor i fertil ålder. Genom nationella och internationella insatser kan dock tillförseln av farliga ämnen till miljön begränsas. Även hushållen har en viktig roll i detta arbete! Ett sätt att bidra till miljömålen är miljöanpassad upphandling. Som ett led i detta arbete driver Kommunförbundet Västernorrland ett projekt med syfte att ta fram och komplettera miljökriterier vid offentliga upphandlingar samt att följa upp och utvärdera de ställda miljökraven. Antalet företag och myndigheter som miljöcertifierar sig ökar i länet. Det privata nä rings - livet står för den största ökningen. Det är däremot osäkert om 60 % av alla anställda kommer att arbeta vid miljöcertifierade arbetsplatser Naturprodukter från länet skall kunna konsumeras utan risk. Foto Frans Olofsson 26

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer