Västernorrlands län :01 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

Transkript

1 Västernorrlands län :01 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

2

3 Rapport 2007:01 Västernorrlands län 2007 ÄR VI PÅ RÄTT VÄG? UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MILJÖMÅLEN

4 LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND Miljöavdelningen, Härnösand Telefon växel: Internet: ISSN X Text: Frans Olofsson, Elin Mattsson Tano, Lidia Suokko (Miljölänet Västernorrland) Omslagsfotografi: Gubbens fyr, Sundsvall, fotograf Oskar Norrgrann Illustrationer till miljömål: Tobias Flygar Formgivning: Ordcompaniet marknadskommunikation & grafisk form, Sundsvall Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet Sundsvall, 2007

5 INNEHÅLL INLEDNING...6 BAKGRUND...7 MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND...9 VÅRA REGIONALA MILJÖMÅL...11 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN...13 FRISK LUFT...17 BARA NATURLIG FÖRSURNING...21 GIFTFRI MILJÖ...25 SKYDDANDE OZONSKIKT...29 SÄKER STRÅLMILJÖ...33 INGEN ÖVERGÖDNING...37 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG...41 GRUNDVATTEN OCH GOD KVALITET...47 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD...51 MYLLRANDE VÅTMARKER...55 LEVANDE SKOGAR...59 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP...63 GEOLOGISK MÅNGFALD...69 GOD BEBYGGD MILJÖ ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

6 INLEDNING I miljölänet Västernorrland har vi bestämt oss! Våra unika naturtillgångar, vårt gedigna miljökunnande och vår höga ambitionsnivå är exklusiva konkurrensfördelar som vi ska vårda och nyttja. Vår miljö ska vara den kraft som driver och utvecklar länet till ett hållbart samhälle. Miljölänet Västernorrland står rustat inför framtiden med grunden i våra 16 regionala miljömål. Begreppet hållbar utveckling innebär att såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter skall vägas samman. Detta förhållningssätt är grunden för vårt regionala utvecklingsarbete och finns beskrivet i Vision Västernorrland Länsvisionen syftar till att göra länet mer attraktivt och konkurrenskraftigt. I visionen intar också de regionala miljömålen en framträdande plats och visar att Västernorrland har tydligt fokus på hållbar utveckling. Miljödriven tillväxt är ledorden och våra miljömål visar vägen. För att vi ska nå våra miljömål krävs vilja, samarbete och att alla ges möjlighet att bidra! I den här rapporten kan du, utifrån de regionala miljömålen, läsa mer om måluppfyllelse, vilka åtgärder som vidtagits samt hur du som privatperson kan medverka. De revideringar som genomfördes i slutet av 2006 innebar bland annat nya målformuleringarna. Dessa och övrig miljömålsinformation finner du på länsstyrelsens hemsida Våren 2007 Gerhard Larsson Landshövding 6

7 BAKGRUND Frågor om miljö och hållbar utveckling blir mer och mer aktuella. Vi har insett att det inte är hållbart att fortsätta att tära på jordens resurser i den takt som vi gör idag. Vi riskerar att inkräkta på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För ett framgångsrikt miljöarbete krävs samarbete både inom och utanför landets gränser. FN höll den första globala konferensen om miljö- och utvecklingsfrågor för 35 år sedan i Stockholm. Tjugo år senare, på FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992, framhölls vikten av det globala och det lokala miljöarbetet. År 1997 åtog sig FN:s medlemsstater att färdigställa nationella strategier för hållbar utveckling, vilka redovisades vid konferensen i Johannesburg Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999, betonar hållbar utveckling som ett grundläggande mål för EU. I Göteborg 2001 enades EU om en strategi för hållbar utveckling, som innebär att åtagandena om ekonomisk och social förnyelse ska kompletteras med en ekologisk dimension. Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation, dvs. till år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta inom landet. Som ett led i detta arbete har 16 miljökvalitetsmål och ett flertal delmål antagits av riksdagen. Dessa mål ska fungera som vägvisare i det nationella miljöarbetet. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på sikt. Delmålen anger inriktningen och tidsperspektivet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Miljömålen syftar till att uppnå fem grundläggande värden: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Varje län har anpassat, konkretiserat och specificerat de nationella miljömålen till det egna länets förutsättningar. Länsstyrelsen har ansvar för att detta görs för 15 av de nedanstående målen, medan Skogsstyrelsen har huvudansvar för målet Levande skogar. På lokal nivå ska varje kommun göra egna anpassningar inom ramen för de regionala och nationella miljömålen. I Västernorrland uppger samtliga sju kommuner att de har eller håller på att ta fram miljömål/handlingsplaner. 7

8 De nationella miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv Efter ett brett förankringsarbete fastställdes regionala miljömål för Västernorrlands län i november Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö har inte regionaliserats eftersom det inte är tillämpbart i vårt län. Som ett tillägg till de nationella målen har vi däremot antagit ett eget regionalt miljökvalitetsmål, Geologisk mångfald. Miljömålsarbetet följs upp med hjälp av indikatorer, som ger information om miljöutvecklingen går åt rätt håll och om vi kommer att nå målen inom utsatt tid. På länsstyrelsens hemsida går det att läsa mer om miljömålsarbetet i Västernorrlands län. Den nationella informationen om miljömålsarbetet i Sverige samlas på Miljömålsportalen Under 2006 pågick ett arbete med att revidera länets miljömål. I december kunde de nya målformuleringarna fastställas av länsstyrelsens styrelse. Syftet med revideringen var inte att målen skulle bli lättare att nå utan enklare att följa upp. Således har tonvikten legat på att förtydliga, inte att förändra eller rubba den breda förankringen i länet. Föreliggande rapport är en uppföljning av de regionala miljömål som fastställdes

9 MILJÖLÄNET VÄSTERNORRLAND För att driva på en positiv utveckling i länet med miljön i fokus startade projektet Miljölänet Västernorrland. Projektet tar aktivt tillvara och utvecklar den mångfald av resurser och initiativ inom miljöområdet som finns i länet; i syfte att främja miljödriven tillväxt i näringslivet, kopplat till miljö, livsmiljö- och folkhälsofrågor. Näringslivet i Västernorrland utmärker sig med att ha den största koncentrationen av miljöteknikföretag i Sverige, näst storstadsområden. Vi har spetskompetens inom många områden, bland annat pelletsteknik, sanering av förorenade områden och inom energiteknikområdet med exempelvis etanol och FT-diesel. Vi är dessutom Sveriges första Miljölän! Det är första gången ett län lyckats samla sina samtliga kommuner i föreningen Sveriges Ekokommuner, Sekom. Miljölänet Västernorrland har engagerat och samarbetat med alla olika aktörer såsom företag, myndigheter, kommuner, skolor, organisa tioner föreningar men även med hushåll och enskilda personer. Utgångspunkten har varit att en ökad miljömedvetenhet, både hos befolkningen och hos näringslivet, leder till ökad konkurrenskraft och utveckling av länets näringsliv. Det vill säga till hållbar tillväxt med målet att trygga en god livsmiljö även för kommande generationer. Projektet har stimulerat och uppmuntrat länets företag till att använda miljötänkande som en ekonomisk och affärsmässig drivkraft. Exempel på genomförda aktiviteter är bland annat: att starta Sustainable North Sweden (ett nätverk för miljöteknik- och energiföretag i Norrland). att starta Näringslivets Miljöforum Västernorrland (ett nätverk för miljöchefer och ansvariga för miljöfrågor i företag och organisationer). att skapa En checklista för det framgångsrika företaget (ett arbetsmaterial för små och medelstora företag). att delta med 14 norrländska och norska företag i Poleko 2006 (den största miljöteknikmässan i Central- och Östeuropa). att initiera Hållbara Birsta (ett bidrag till planering av Birsta Köpcentrum i Sundsvall utifrån hållbarhets- och näringslivsperspektiv). att starta ett hållbarhetsnätverk i Sundsvalls kommun (för en hållbar utveckling av kommunen med fokus på näringsliv). Projektet har också verkat för att både den offentliga sektorns, västernorrlänningarnas attityder till att tänka och handla mer miljövänligt. Projekt Egenkontroll för ditt företag och Miljöanpassad upphandling, ett vykort till länets hushåll med information om 9

10 regionala miljömål samt tips om den egna livsstilens miljöpåverkan, samarbetet med Ung Före tag sam het angående deras utbildningsmaterial och instiftande av Framtidspriset, framtagning av miljömålsindikatorer för länets ekokommuner är ytterligare axplock av de insatser som har genomförts inom projektet för att påverka. Mer information om projektet finns på Ångermanland Sollefteå Örnsköldsvik Kramfors E4 Ånge Medelpad E14 Härnösand Timrå Sundsvall Miljölänet Västernorrland. Källa: Projekt Miljölänet Västernorrland. 10

11 VÅRA REGIONALA MILJÖMÅL Västernorrlands regionala miljömål överensstämmer med de nationella miljökvalitetsmålen med undantaget att Storslagen fjällmiljö utgått och ersatts med ett eget regionalt miljökvalitetsmål, Geologisk mångfald. Bedömningar av de regionala miljömålen presenteras i det följande med hjälp av olikfärgade pilar. Pilarna visar om miljökvalitetsmålen och delmålen, enligt nuvarande förhållanden, bedöms kunna nås inom tidsramen. Faktaunderlaget baseras på indikatordata, miljöanalys samt den kunskap som finns om planerade och pågående åtgärder, existerande och kommande ekonomiska samt politiska och administrativa styrmedel. En schematisk översikt av bedömningar för länets samtliga mål finns bifogad i rapporten. De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar tillräckliga för att miljömålet/delmålet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen. Miljömålet/delmålet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/åtgärder krävs. Miljömålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Miljömålet/delmålet har ej kunnat följas upp. I bedömningarna av måluppfyllelse ingår fler faktorer än enbart en summering av delmålen. Exempel på övriga faktorer som vägs in är miljötillstånd, utvecklingstrend och beteendeförändringar. Delmålen kan ses som etappmål som ska nås inom några få år medan miljökvalitetsmålen är mer långsiktiga. Vissa av länets miljömål kommer att vara svåra att nå inom tidsramen, även om utvecklingen för delmålen till övervägande del är positiv. Detta beror på att de åtgärder vi gör i länet och i Sverige inte räcker till för att nå respektive mål även andra länders miljöarbete påverkar situationen. Det faktum att naturen återhämta sig långsamt gör att resultatet av våra ansträngningar visar sig först på sikt. Vi måste fortsätta att vidta åtgärder, ha tålamod, invänta de biologiska processerna samt verka för internationellt samarbete i miljöfrågor. 11

12 Miljömål Regional bedömning Nationell bedömning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ej bedömt Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Geologisk mångfald Jämförelse av miljömålsbedömningar på regional och nationell nivå, sommaren Röd färg indikerar att målet är svårt att nå. Gult att målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar/åtgärder krävs. Grön färg visar att de nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar tillräckliga för att målet ska kunna nås. Tom box markerar att målet i dagsläget ej finns på denna nivå. 12

13 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

14 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Sänka halterna av de 6 växthusgaserna. 2. Minskade utsläpp av växthusgaser från fasta anläggningar. 3. Minskad förbrukning av eldningsolja. 4. Minskad specifik elförbrukning. 5. Minskat metanläckage. 6. Ökad användning av biodrivmedel. Når vi de regionala miljömålen? Halterna av koldioxid och andra växthusgaser ökar i atmosfären, vilket påverkar klimatet. Jordens temperatur riskerar att höjas med mellan 1,4-5,8 C fram till år 2100 om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatförändringarna har störst negativa konsekvenser för låglänta områden som t.ex. kring Medelhavet. SMHI:s statistik visar att klimatet blivit både varmare och blötare de senaste 15 åren. För hela landet handlar det om en temperaturökning på nästan en grad och det är framförallt vintermånaderna som blivit varmare. De största förändringarna har uppmätts vintertid längs Norrlands - kusten där medeltemperaturen ökat 2,2 grader. Under de närmaste åren kan vi i Västernorrland bli direkt berörda av klimatförändringar genom en ökad och mer ojämnt fördelad nederbörd som i sin tur kan orsaka skred och översvämningar. Uppfyllelsen av miljömålet är beroende av internationella överenskommelser samt livsstilsförändringar. Alla länder, men även vi som privatpersoner, måste delta i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Från och med år 2005 har handel Ett av marknadens alternativ till fossila drivmedel, etanol, utgjorde ca 3,4 % av länets fordonsbränslen år Ökad användning av biodrivmedel är ett av våra regionala miljömål. Foto Örjan Leek 14

15 med ut släppsrätter för koldioxid införts. Ut släpps taket ligger i nivå med de åtaganden EU har gentemot Kyotoprotokollet, dvs. att utsläppen av växthusgaser ska minska med 8 %. I Västernorrland uppgick de totala utsläppen av växthusgaser till ca ton koldioxidekvivalenter år Utsläppen är ungefär jämt fördelade mellan industri, transporter och övriga källor. I Västernorrland vidtas en mängd åtgärder för att utsläppen av växthusgaser ska minska, främst i form av konvertering till biobränslen men även insatser för att utveckla kommunikationer samt minska och effektivisera transporter. För att uppmuntra övergången till miljövänligare alternativ finns en rad olika stöd för bl.a. konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus, installation av solvärme i kommersiella lokaler samt energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler. Miljömålet om utsläppsminskningar på 10 % ser ut att kunna nås, men fortsatta insatser behövs för att ytterligare minska energianvändningen och behovet av fossila bränslen. Positivt för miljömålsarbetet är att både förbrukning av eldningsolja och specifik elförbrukning minskar i länet. Även målet om minskat metanläckage ser ut att kunna nås tack vare förbudet att deponera organiskt avfall. Användningen av bensin minskar något medan dieselförbrukningen fortsätter att öka. Det senare kan bero på den mängd dieselfordon som är involverade i länets stora infrastrukturprojekt samt en ökad efterfrågan på denna typ av bilar. Etanol blir mer och mer populärt som drivmedel och utgjorde år 2004 ca 3,4 % av fordonsbränslena i länet. I Västernorrland bedrivs i dagsläget ett ambitiöst arbete kring framtagande av ersättningar för fossila bränslen. I Örnsköldsvik har en pilotanläggning för etanolframställning ur vedråvara tagits i bruk och en anläggning för framställning av syntetisk diesel ur restgaser från industrin planeras i Sundsvall. För att miljömålen ska nås behövs åtgärder för att bl.a. stimulera en minskning av trafiken samt en övergång till biodrivmedel och bränslesnåla fordon. Indikator Förbrukning av motorbensin och dieselbrännolja per år och sammanlagt i Västernorrlands län m Miljömål Totalt (m 3 ) Bensin (m 3 ) Diesel (m 3 ) Miljömålet om att den sammanlagda bensin- och dieselförbrukningen inte ska överskrida m 3 /år fram till år 2010 ser ut att bli svårt att nå. Trenden pekar på att dieselförbrukningen ökar, medan bensinförbrukningen minskar något. Källa: SCB 15

16 Exempel på vidtagna åtgärder för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan Ett nytt stöd till lokala klimatinvesteringsprogram (Klimp) har införts från år Kommunerna kan där söka stöd till investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Energisnål teknik efterfrågas och kommer att efterfrågas av länsstyrelse och kommun i samband med prövnings- och tillsynsärenden vid processändringar. I vissa fall finns möjlighet att erhålla bidrag till investeringarna. Konverteringsstöd ges för att uppmuntra byten till mera miljövänliga uppvärmningssystem. Mer information finns på Boverkets hemsida Ett system med komfortkyla från snölager finns i drift sedan år 2000 vid Sundsvalls sjukhus. Erfarenheter från anläggningen visar att det är möjligt att minska koldioxidutsläppen med 90 % utan ökade driftkostnader. Inför utbyggnaden av vindkraften har ett omfattande arbete utförts och en kartering gjorts över lämpliga områden i länet. Detta planeringsunderlag har presenterats för kommuner, entreprenörer, m.fl. Ett system för handel med utsläppsrätter är i drift. Detta kan på sikt ge en påtagligt positiv effekt på koldioxidutsläppen i länet. Vad kan du göra för att bidra? Använd bilen med miljöförnuft och kör skonsamt. Eco Driving är en körteknik som minskar din bränsleförbrukning och gör att du vinner tid. Varför? Minskad användning av fossila bränslen medför minskade utsläpp av växthusgaserna samtidigt som du sparar tid och pengar. Samåk eller välj kollektiva transportmedel där det går, åtminstone någon eller några gånger i veckan istället för att ta bilen. Prova! Varför? Om du åker kollektivt så minskar utsläppen av växthusgaser, som i sin tur påverkar klimatet. Om du kan cykla eller gå blir vinsten för miljön ännu större samtidigt som du själv kommer att må bättre. Använd energin smartare och effektivare: Täta dragiga fönster. Sänk värmen i bostaden när du reser bort. Varför? Genom att använda energin effektivare bidrar du till att minskar ditt bidrag till växthuseffekten. I Sverige står hushållen för nästan hälften av koldioxidutsläppen. 16

17 FRISK LUFT NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

18 FRISK LUFT Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Minskade halter av luftföroreningar. 2. Miljövänligare uppvärmning av småhus. 3. Färre störda av besvärande lukt. Når vi de regionala miljömålen? Under de senaste decennierna har luftkvaliteten i länets tätorter förbättrats och luften är relativt ren i jämförelse med andra delar av landet. Den mest påtagliga förbättringen står uppvärmning och industri för på grund av att de kraftigt minskat utsläppen av t.ex. svaveldioxid. Luftföroreningar orsakar dock fortfarande miljö- och hälsoproblem i länet. Lokala problem uppträder under vissa perioder till följd av förhöjda halter av partiklar och kväveoxider men under perioder kan höga halter av bens(a)pyren, ozon och kolväten också förekomma. De minsta partiklarna har visat sig orsaka hälsoeffekter vid lägre nivåer än vad som tidigare har varit känt. Utsläppen av kvävedioxid och svaveldioxid bidrar till försurning och marknära ozon medför bl. a. skador på vegetation. För att ytterligare öka kunskapen om luftkvaliteten och samla mätinsatserna i Väster - norrland har ett förslag till luftövervakningsstrategi tagits i samverkan med länets kommuner, vägverket, landstinget och länsstyrelsen. Strategin syftar till att genomföra nödvändiga mätningar på ett kostnadseffektivt sätt samt göra resultatet av mätningarna tillgängligt. Åtgärder som är av vikt för att det regionala miljömålet om luftkvalitet ska kunna nås är t.ex. internationella överenskommelser med miljökrav på fordon, långväga godstransporter med fartyg eller järnväg, en ändrad sträckning av E4:an förbi Sundsvall och Örnsköldsvik, ett minskat val av bilen som transportmedel, fler miljöbilar och en ökad användning av miljövänligare bränslen. Allt fler av länets hushåll och offentliga lokaler övergår från uppvärmning med olja till andra miljövänligare alternativ, vilket minskar utsläppen av luftföroreningar. En starkt bidragande faktor är Många arter av lavar är känsliga och kräver ren luft. Därför kan vissa arter fungera som biologiska indikatorer på luftföroreningar. Ringlav är en sådan indikatorart. Foto Tomas Rydkvist 18

19 troligen de höga oljepriserna. Bidrar gör även möjligheterna att få stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i småhus samt stöd till energieffektivisering och konvertering i lokaler som används för offentlig verksamhet. Trots att åtgärder vidtas för att minska luktstörningar från t.ex. industrier uppgav år 2003 ca 16 % av västernorrlänningarna att de besväras av luftföroreningar i form av lukt, damm/sot från trafik, industri eller uppvärmning i sitt bostadsområde. Ytterligare åtgärder som minskar luktstörningar är därför nödvändiga för att det regionala miljömålet om besvärande lukt ska kunna nås. Indikator Risk för höga bensenhalter i centrum Bensen är en av de flyktiga kolväteföreningar som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken, eftersom bensin innehåller bensen. Även vid ved - eldning frigörs bensen. Ämnet kan ge upphov till leukemi och andra cancersjukdomar. Kataly - tisk avgasrening för bilar och minskad bensenhalt i bensin är de främsta orsakerna till att bensenhalten i luften sjunkit sedan början av 1990-talet och troligen kommer att fortsätta att sjunka. En ny svensk miljökvalitetsnorm anger att nivån 5 mikrogram per kubikmeter kommer att gälla från år I dag finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för ben sen i centrala delar av Sundsvall och Örnsköldsvik. Detta beror till stor del på att E4 passerar genom centrum. Bensen i luft 5,0 4,5 4,0 3,5 Bensenhalt (µg/m 3 ) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, i Sverige i länet Bensenhalt som årsmedelvärde i bakgrundsluft, per år från , i länets tätorter och i landet. Halt som inte bör överskridas enligt miljömålen är 1,0 µg/m 3 per år i genomsnitt. För de orter där data finns endast för vinterhalvår har korrigering till årsmedelvärde gjorts. Källa: 19

20 Exempel på vidtagna åtgärder för att nå miljömålet Frisk luft Konverteringsstöd ges för att uppmuntra byten till mera miljövänliga uppvärmningssystem. För mer information se Boverkets hemsida Östrands massafabrik har tagit i bruk en ny sodapanna, vilket minskar utsläppen av kväveoxider och illaluktande ämnen. Genomförandet av EU:s utsläppstaksdirektiv (2001/81/EG) kommer sannolikt att leda till att utsläppen av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och flyktiga organiska ämnen minskar. Vad kan du göra för att bidra? Prova att åka kollektivt till jobbet. Om du bara ska ta dig korta sträckor är det allra bäst om du kan gå eller cykla. Varför? Ju fler som lämnar bilen hemma desto mindre mängd luftföroreningar. Använd motorvärmare vid kalla utomhustemperaturer. De räcker dock att slå på motorvärmaren 1,5 timme innan du behöver bilen vid -15 C. Varför? Du bidrar på så sätt till att utsläppen av skadliga ämnen blir lägre samtidigt som bilen drar mindre bensin. Elda inte ditt trädgårdsavfall och annat skräp på tomten, utan kör det till närmaste miljöstation. Varför? Sådan förbränning ger stora utsläpp av partiklar och kolväten. 20

21 BARA NATURLIG FÖRSURNING NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

22 BARA NATURLIG FÖRSURNING Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Minskat svavelnedfall. 2. Inga försurade sjöar och vattendrag. 3. Behovsanpassad kalkning. Når vi de regionala miljömålen? Försurning innebär en kemisk förändring av miljön, vilket kan leda till skador på växter, djur och byggnader. Den mänskligt orsakade försurningen i länet beror till största delen på nedfall av svavel samt skogsbrukets virkesuttag. Även om dessa problem åtgärdas kan effekterna av försurning kvarstå, då naturens återhämtningstid är lång. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt och nedfallet av svavel har halverats sedan början av 1990-talet. I en del områden, främst längst kusten, kan nedfallet fortfarande överskrida den kritiska belastningen för skogsmark. Eftersom svavlet främst kommer från utsläpp i andra länder krävs internationella åtgärder för att få bukt på problemet. Länet kan bidra genom att minska skogsbrukets försurningspåverkan och genom att minska förbränningen av svavelhaltiga bränslen. För att motverka de vattenkemiska och biologiska effekterna av försurningen kalkas regelbundet över 400 sjöar och ca 800 km vattendrag i länet. I ett stort antal sjöar och vattendrag, både kalkade och okalkade, kan man i dag se en tendens till förbättring av försurningssituationen. Det beror främst på ett minskat nedfall av svavel. Att belastningen av försurande ämnen minskar gör också att kalkgivorna kan skäras ned i många sjöar och vattendrag. Det regionala miljömålet om ingen förekomst av biologiska skador på grund av försurning är dock svårt att nå. Flodpärlmusslan är en försurningskänslig art och kan därför användas som en biologisk indikator på försurning. Foto Frans Olofsson 22

23 Indikator Nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten. I områden med kraftig försurning skadas eller dör känsliga djur och växter samtidigt som dricksvattnets kvalitet försämras. Svavelnedfallet i länet har minskat och motsvarar idag en tredjedel av 90-talets nedfall. I Västernorrland står industri och hushåll för största delen av svavelutsläppen, dock är den största delen av svavelnedfallet av utländskt ursprung. Mängden uppmätt svavelnedfall är starkt knutet till mängden nederbörd, därför blir belastningen på marken högre under regniga år (t ex 2001/2002). Ökade nederbördsmängder är ett troligt scenario i samband med den globala uppvärmningen och således kan svavelmängderna öka i framtiden. Därför är det viktigt med kombinationen av nationellt och internationellt miljöarbete. Svaveldeposition och nederbörd 7 6 Kritisk belastningsgränstotalt (m 3 ) Nederbörd Lakamark Ruskhöjden Kg/ha mm nederbörd 0 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 0 Figuren visar svaveldepositionen (kg/ha där havssaltet är borträknat) per år vid två mätstationer. Ruskhöjden är en mätstation i inlandet och Lakamark representerar svaveldeposition vid kusten. Under de senaste fyra åren har inte den kritiska belastningsgränsen för svavel (2.5 kg/ha och år på skogsmark) överskridits vid dessa stationer. Mängden deposition av svavel är starkt knuten till nederbörden, vilket framgår av grafen. 23

24 Med hjälp av modellsystemet MATCH, som bygger på historiska luft- och nederbördskemiska mätdata från stationer både i Sverige och angränsande länder kan en visuell karta simulera var den kritiska belastningsgränsen på 2,5 kg svavel/ha under överskreds. Data SMHI. Lantmäteriet, Ur GSD-Produkter ärende /188-Y Exempel på vidtagna åtgärder för att nå miljömålet Bara naturlig försurning Nedfallet av svavel har minskat de senaste 15 åren vilket på sikt bör leda till en viss återhämtning av markförsurningen. Genomförandet av EU:s utsläppstaksdirektiv (2001/81/EG) kommer sannolikt att leda till att utsläppen av försurande ämnen minskar. Kalkning fortsätter så länge som kritiska nivåer för ph underskrids och kritiska halter av oorganiskt aluminium överskrids för försurningskänsliga organismer, som ett uppehållande försvar. Vad kan du göra för att bidra? Åk kollektivt. Varför? Om vi åker kollektivt så minskar vi på utsläppen av försurande kväveoxider. Om du kan cykla eller gå till ditt mål blir vinsten för miljön ännu större samtidigt som du själv kommer att må bättre. Använd en handdriven gräsklippare om det är möjligt. Använd i annat fall bra el-, batteri- eller bensindrivna (miljömärkta med Svanen) gräsklippare. Varför? Gräsklipparmodeller som ej uppfyller kraven för att bli Svanenmärkta släpper ut stora mängder försurande ämnen. Byt ut din gamla oljepanna till ett miljömässigt bättre uppvärmningssystem. Varför? Moderna pannor eller ännu bättre fjärrvärme är både energimässigt och miljömässigt bättre jämfört med gamla system. På detta sätt minskas de försurande ämnena i miljön. 24

25 GIFTFRI MILJÖ NATIONELLT MILJÖKVALITETSMÅL Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

26 GIFTFRI MILJÖ Miljömål i korthet för Västernorrlands län 1. Inga skador orsakade av miljögifter. 2. Ökad användning av miljöledningssystem. 3. Mer miljöanpassade upphandlingar. 4. Minska mängden deponerat avfall. 5. God hantering av aska och slam. 6. Inventering av förorenade områden. 7. Sanering av samtliga förorenade områden där behov föreligger. Når vi de regionala miljömålen? Trots att halterna av skadliga ämnen har minskat och kunskapen om miljögiftssituationen i länet har ökat, är målet om att miljögifter inte ska orsaka skador på naturmiljön samt att naturprodukter ska kunna konsumeras fritt mycket svårt att nå. Det beror på att långlivade ämnen som redan är spridda i länets natur är svåra att åtgärda, att nya miljögifter upptäcks samt att naturprodukter som t.ex. fisk fortfarande inte kan konsumeras fritt. Det senare gäller särskilt flickor samt kvinnor i fertil ålder. Genom nationella och internationella insatser kan dock tillförseln av farliga ämnen till miljön begränsas. Även hushållen har en viktig roll i detta arbete! Ett sätt att bidra till miljömålen är miljöanpassad upphandling. Som ett led i detta arbete driver Kommunförbundet Västernorrland ett projekt med syfte att ta fram och komplettera miljökriterier vid offentliga upphandlingar samt att följa upp och utvärdera de ställda miljökraven. Antalet företag och myndigheter som miljöcertifierar sig ökar i länet. Det privata nä rings - livet står för den största ökningen. Det är däremot osäkert om 60 % av alla anställda kommer att arbeta vid miljöcertifierade arbetsplatser Naturprodukter från länet skall kunna konsumeras utan risk. Foto Frans Olofsson 26