Samhällskunskap AV, Samhällskunskap för lärare i gymnasieskolan, 120 hp (1-120). Ingår i Lärarlyftet, 120 hp

Transkript

1 1 (13) Kursplan för: Samhällskunskap AV, Samhällskunskap för lärare i gymnasieskolan, 120 hp (1-120). Ingår i Lärarlyftet, 120 hp Civics Ma, 120 hp Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng SH011U Samhällskunskap Avancerad Samhällskunskap för lärare i gymnasieskolan, 120 hp (1-120). Ingår i Lärarlyftet Fördjupning vs. Examen A1N, Kursen ligger på avancerad nivå och har endast kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav. Utbildningsområde Ansvarig avdelning Inrättad Fastställd Senast reviderad Giltig fr.o.m Samhällsvetenskap 100% Avdelningen för utbildningsvetenskap Lärandemål Kursdeltagaren ska efter genomgången kurs ha förvärvat ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att ge behörighet för att undervisa i gymnasiet eller i kommunal vuxenutbildning. Moment 1. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskap om vetenskaps- och samhällsteori samt visa förmåga att förstå och diskutera samhällsfenomen ur klass-, genus- och/eller etnicitetsperspektiv. Studenterna ska också ha uppvisat ett

2 2 (13) reflekterande förhållningssätt till, och utvecklat en färdighet i, att undervisa inom området. Moment 2. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskap om bakgrunden till samhällskunskapsämnets tillkomst i svensk skola samt det huvudsakliga ämnesinnehåll som karaktäriserat ämnet under senare tid. De studerande ska även uppvisa en förmåga att reflektera över och kunna diskutera ämnesdidaktiska förhållningssätt. Moment 3. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskap om demokratiteorier, politiska ideologier samt om svensk politik och förvaltning satt i relation till andra länders system. Den studerande ska också visa förmåga att utifrån demokratimodeller analysera demokratins möjligheter och problem i ett jämförande perspektiv samt uppvisa färdighet att arbeta med demokratibegreppet samt system för politik och förvaltning i undervisning. Moment 4. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskaper om och förmåga att diskutera samhällsekonomisk teori och ekonomisk politik. Vidare ska den studerande kunna uppvisa en förmåga att diskutera olika teoretiska utgångspunkter för statlig välfärdspolitik och arbetsmarknadens funktionssätt. Den studerande ska också kunna uppvisa förmåga att ämnesdidaktiskt arbeta med välfärdspolitiken som tema i skolan. Moment 5. Efter genomgången kurs ska den studerande visa förmåga att kunna diskutera och problematisera begreppet socialisation samt uppvisa förmåga att använda socialisationsteorier för att skapa en bred förståelse för normalitet och avvikelse i samhället. De studerande ska även kunna visa förståelse för hur olika socialisationsagenter (såsom t ex media och skola) kan påverka mänskligt varande och handlande. Studenterna ska också ha uppvisat ett reflekterande förhållningssätt till, och utvecklat en färdighet i, att undervisa inom området. Moment 6. Efter genomgången kurs ska den studerande visa förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar samt uppvisa fördjupad förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Den studerande ska vidare visa förmåga att analysera relationen mellan demokrati och medborgarskap samt uppvisa kunskap om medborgarskapets olika dimensioner. Den studerande ska också kunna uppvisa färdighet att arbeta med demokrati och medborgarskapsbegreppet i undervisning. Moment 7. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskap och förmåga att analysera begreppet globalisering med dess olika innebörder. Den studerande ska

3 3 (13) vidare kunna visa kunskap om globaliseringens ekonomiska, sociala, politiska, demografiska och kulturella dimensioner och kunskap om hur effekterna av globaliseringen visar sig på lokal och regional nivå. Den studerande ska också visa kunskap om området internationella relationer och internationell politik samt visa förmåga att didaktiskt tillämpa sina ämnesteoretiska kunskaper. Moment 8. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskap om sambandet mellan planering, genomförande och bedömning i lärande och undervisning i samhällskunskap samt visa färdighet i hur man kan operationalisera mål för undervisning i samhällskunskap. Den studerande ska också kunna visa färdighet i hur man kan konstruera verktyg för bedömning som korresponderar med styrdokumentens mål för genomförande av undervisning i samhällskunskap. Moment 9. Efter genomgången kurs ska den studerande visa kunskap om maktbegreppet samt visa förmåga att förstå och diskutera hur makt framträder i olika institutionella och kontextuella sammanhang i samhället och i skolan. De studerande ska visa förmåga att analysera makt ur klass-, genus- och etnicitetsperspektiv samt att didaktiskt tillämpa sina kunskaper. Moment 10. Efter genomgången kurs ska den studerande visa insikt och förståelse för samhällsvetenskapliga metoder. I detta arbete är kunskap om, och färdighet att tillämpa, källkritiska metoder betydelsefull tillsammans med en kunskap om olika presentationsteknikers användbarhet. Slutligen ska de studerande visa förmåga att inom området samhällskunskap kunna göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Moment 11. Efter genomgången kurs ska den studerande uppvisa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser eller frågeställningar. De studerande ska också visa förmåga att självständigt kunna identifiera och formulera frågeställningar samt kunna planera och med adekvata metoder genomföra en forskningsuppgift inom givna tidsramar samt visa förmåga att muntligt och skriftligt klart kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. De studerande ska efter genomgången kurs ha författat ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng inom området samhällskunskap eller samhällskunskapens ämnesdidaktik Innehåll Kursen är indelad i följande elva (11) moment Moment 1. Att förstå och förklara samhället, 15 hp Momentet syftar till att ge en bred samhällsvetenskaplig ansats på att förstå och förklara samhället och ett helhetsperspektiv på människan som kultur- och

4 4 (13) samhällsvarelse. Detta innefattar såväl presentation av generell sociologisk samhällsteori som genomgång av vetenskapsteoretiska traditioner i ambitionerna att förklara eller förstå samhällsprocesser. Moment 2. Vad är ämnet samhällskunskap? 7,5 hp I momentet behandlas de historiska motiven till formandet av samhällskunskapsämnet och det huvudsakliga innehåll ämnet fokuserats kring över tid. Särskild tyngdvikt läggs på en presentation och diskussion om ämnesinnehåll i senaste läroplan. I momentet redovisas också olika författarens problematiseringar av samhällskunskapens ämnesinnehåll och arbetsmetoder satt i ljuset av det uppdrag som formuleras genom skolans relevanta styrdokument. I momentet ges också en första översikt av såväl allmändidaktiska som ämnesdidaktiska perspektiv och arbetsmetoder. Moment 3. Svensk och nordisk politik och förvaltning, 7,5 hp I momentet introduceras och diskuteras olika modeller för demokratiskt beslutsfattande tillsammans med en genomgång av politiska ideologier. Vidare behandlas politik och förvaltning i Sverige (lokalt, regional och centralstatligt) och jämförs med norden, EU och ett urval större länder. Här tas också svensk politisk historia upp till behandling och diskussion. I momentet diskuteras och prövas även didaktiska förhållningssätt för att undervisa om svensk och nordisk politik och förvaltning och metoder för betyg och bedömning med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Moment 4. Perspektiv på välfärd, 7,5 hp I momentet behandlas svensk välfärdspolitik utgående från en analys av de politiska och de ekonomiska systemens interdependens. Vidare ges en presentation av hur svensk makroekonomi fungerar tillsammans med en analys av svensk arbetsmarknads funktionssätt. I momentet diskuteras och prövas även didaktiska förhållningssätt för att undervisa om perspektiv på välfärd och metoder för betyg och bedömning med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Moment 5. Socialisation, 15 hp I momentet behandlas och kritiskt granskas socialisation som empirisk fenomen och teoretisk begrepp. Socialisationsbegreppet problematiseras utifrån möjligheterna att användas för att förstå uppfattad normalitet och avvikelse i samhället i religiös, kulturell, politisk eller social mening. Diskussionen länkas till relevanta skrivningar i skolans olika styrdokument. Vidare analyseras hur olika socialisationsagenter (såsom t ex media och skola) kan påverka mänskligt varande

5 5 (13) och handlande. I momentet diskuteras och prövas även didaktiska förhållningssätt för att undervisa om socialisationsprocesser och metoder för betyg och bedömning med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Moment 6. Demokrati och medborgarskap, 15hp I momentet behandlas samhällskunskapens historiska och teoretiska kärna, demokrati och medborgarskap. I momentet sker en fördjupad genomgång och kritisk granskning av olika demokratimodeller, satt i relation till såväl skola som samhälle. Medborgarskapsbegreppet analyseras, problematiseras thin/thick citizenship och översätts till befintlig teoribildning på området samt till dagens samhälleliga utvecklingsprocesser. I momentet diskuteras och prövas även didaktiska förhållningssätt för att undervisa om demokrati och medborgarskap och metoder för betyg och bedömning med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Moment 7. Globalisering och internationella relationer, 15hp I momentet ges kunskaper och didaktiska verktyg för undervisning i samhällskunskap med avseende på globaliseringsprocesser (politiska, ekonomiska, sociala) och hur det internationella samfundet fungerar. Europeisk integration (inklusive EU), FN, de mänskliga rättigheterna, orsaker bakom fattigdom och hunger, förklaringar till migration, orsaker bakom terrorism, internationell lag och internationell politisk ekonomi är exempel på teman som behandlas under momentet. I momentet diskuteras och prövas även didaktiska förhållningssätt för att undervisa om globalisering och internationella relationer och metoder för betyg och bedömning med utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Moment 8. Planera, genomföra och bedöma, 7,5 hp Momentet syftar till didaktisk problematisering och fördjupade kunskaper om hur skolans arbete kan organiseras och hur formerna för kunskapsprövning kan se ut. Momentet inriktas på färdigheter i att tillämpa samhällskunskapens perspektiv och metoder för bedömning med utgångspunkt från skolans nya styrdokument. Moment 9. Maktens olika ansikten, 7,5 hp I momentet behandlas teorier om makt som begrepp och fenomen. Detta innefattar att länka befintlig teoribildning inom området till att förstå och kunna diskutera hur makt framträder i olika sammanhang såväl i samhället som i skolans värld. Aktuell teoribildning om makt exemplifieras och analyseras under kursens gång ur bland andra klass-, genus- och etnicitets-perspektiv samt diskuteras i förhållande till didaktiska val för undervisning och metoder för bedömning med

6 6 (13) utgångspunkt från gymnasieskolans styrdokument. Moment 10. Presentationsteknik, källkritik, vetenskaplig metod, 7,5 hp I momentet behandlas vetenskapsteori, samhällsvetenskaplig metod, presentationsteknik och källkritiskt förhållningssätt. Olika metodologiska angreppssätt för författandet av en akademisk uppsats beskrivs och analyseras. Olika presentationstekniker diskuteras, prövas och analyseras. Examination via seminarium och PM skrivande om vetenskaplig metod. PM:et om vetenskaplig metod länkas till deltagarnas arbete med det självständiga arbetet. Momentet betygssätts med Moment 11. Självständigt arbete, 15 hp De studerande ska författa ett självständigt arbete inom området samhällskunskap eller samhällskunskapens ämnesdidaktik och försvara denna uppsats i ett offentligt seminarium. Examination via seminarium och genomförande av oppositionsuppgift. Momentet betygssätts med Behörighet Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av de som har en behörighetsgivande lärarexamen och som undervisar i ämnet samhällskunskap i gymnasial eller kommunal vuxenutbildning Se Skolverkets webbplats Den som söker till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen. Urvalsregler Alternativt urval, se under rubrik "Övrig information". Undervisning Kursen ges på IT-distans. Kommunikation och examination sker via Mittuniversitetets lärplattform Moodle. Ingen undervisning bedrivs under sommarmånaderna (dvs juni, juli och merparten av augusti). Examination Examination sker via nät-seminarier och PM-skrivande, samt genom författandet av en självständig uppsats, se examinationen i respektive moment under Innehåll. Betygsskala Underkänd (U) eller Godkänd (G)

7 7 (13) Litteratur Obligatorisk litteratur Moment 1 Författare/red: Angelöw Bosse, Jonsson Thom, Stier Jonas Introduktion till socialpsykologin Upplaga: 2015 Författare/red: Best, Shaun Understanding social division Upplaga: 2005 Sage Författare/red: Gilje, Nils; Grimen, Harald Samhällsvetenskapernas förutsättningar Upplaga: 2007 Daidalos Författare/red: Hansén Sven-Erik, Forsman Liselott Allmändidaktik vetenskap för lärare Upplaga: 2011 Författare/red: Månsson, Per Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker Upplaga: 2015 Moment 2 Författare/red: Bronäs, Agneta Demokrati i samhällsundervisningen - kunskap eller fostran? I Myndigheten för skolutveckling: Selander, Staffan (red) Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning Upplaga: 2003 Kommentar: 17 s. Författare/red: Bronäs, Agneta, Selander Staffan Samhällskunskap som skolämne. I Falkevall, B & Selander S (red.), Skolämne i kris? 2002 Upplaga: 2002 HLS Kommentar: 19 s. Stockholm Library of Curriculum Studies 10

8 8 (13) Författare/red: Dahlstedt Magnus, Olson Maria Utbildning, demokrati, medborgarskap Upplaga: 2013 Gleerups Utbildning AB Författare/red: Långström Sture, Virta Anja Samhällskunskapsdidaktik Upplaga: 2011 Författare/red: Skolverket Kursplaner för samhällskunskap (grundskolan samt gymnasieskolan) Kommentar: 7 s. Moment 3 Författare/red: Bågenholm, Andreas & Demker, Marie Statsskicket i elva länder + EU Upplaga: 2012 Kommentar: 227s. Författare/red: Bäck H, Larsson T, Erlingsson G Den svenska politiken: Strukturer, processer och resultat Upplaga: 2015 Kommentar: 344 s. Bok med elabb. Författare/red: Nordin, Svante Det politiska tänkandets historia Upplaga: 2013 Kommentar: 237 s. Författare/red: Tallberg, Jonas EU:s politiska system Upplaga: 2013 Kommentar: 198 s. Moment 4 Författare/red: Upplaga: Eklund, Klas Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomin Senaste upplagan Nordstedts

9 9 (13) Författare/red: Rothstein, Bo Vad bör staten göra. Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik Upplaga: 2010 Författare/red: Sandelin, Bo; Trautwirn, Hans-Michael; Wundrah, Mikael Det ekonomiska tänkandets historia Upplaga: 2008 SNS Moment 5 Författare/red: Jenkins, Richard Social Identity Upplaga: 2014 Routledge Författare/red: Johansson, Thomas Den lärande människan; utveckling, lärande, socialisation Upplaga: 2012 Författare/red: Långström Sture, Virta Anja Samhällskunskapsdidaktik Upplaga: 2012 Författare/red: Skolverket Morgondagens medborgare Upplaga: 2010 Webbadress: Moment 6 Författare/red: Dahl, Robert On Democracy Upplaga: 2015 Yale University Press Kommentar: 272.s Författare/red: Ekman, Joakim; Pilo, Lina Skolan, demokratin och de unga medborgarna Upplaga: 2010

10 10 (13) Författare/red: Faulks, Keith Citizenship Upplaga: 2013 Routhledge Kommentar: 190 s. (e-bok att ladda ned) Författare/red: Jakobsson, Kerstin (red) Känsla för det allmänna. Upplaga: 2010 Borea Kommentar: Valda delar. 240 s. Författare/red: Jonasson Ring, Emmy Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle. Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar Upplaga: 2015 Webbadress: Karlstad University Studies Författare/red: Skolverket Skolan och medborgarskapandet Upplaga: 2011 Webbadress: Moment 7 Författare/red: Ahrne, Göran (red) Upptäckten av det globala, Sociologisk forskning nr 1 Upplaga: 2007 Kommentar: 8 s. Författare/red: Baylis, John & Smith, Steve The globalization of the world politics: An introduction to international relations Upplaga: Senaste upplagan Oxford University Press Kommentar: 622 s. Författare/red: Upplaga: Kommentar: Knox, Paul. L & Marston, Sallie. A Human Geography - Places and Regions in Global Context Senaste upplagan Prentice-Hall 515 s. Valda delar

11 11 (13) Moment 8 Författare/red: Bronäs Agneta, Runebou Niclas Ämnesdidaktik en undervisningskonst Upplaga: 2010 Författare/red: Illeris Knud Lärande Upplaga: 2015 Författare/red: Johansson, Jan; Sundberg, Daniel Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning Upplaga: 2012 Natur o Kultur Författare/red: Karlefjärd, Anna Att rymmas inom sitt friutrymme: Om samhällskunskapslärares tolkning, anpassning och undervisning Upplaga: 2011 Webbadress: Kommentar: 136 s. Karlstads universitet: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Statsvetenskap Författare/red: Lundahl, Christian Bedömning för lärande Upplaga: 2014 Författare/red: Upplaga: Nordgren, Kenneth, Odenstad Christina, Samuelsson Johan Betyg i teori och praktik Senaste upplagan Malmö, Gleerups Författare/red: Skolverket Kursplaner för samhällskunskap (grundskolan samt gymnasieskolan) Webbadress: Kommentar: 7 s.

12 12 (13) Moment 9 Författare/red: Carr, W, Hartnett, A Education and the Struggle for Democracy Upplaga: 2011 Open University Press Kommentar: 235 s. Författare/red: Lukes, Steven Maktens ansikten Upplaga: 2008 Daidalos Kommentar: 208 s. Författare/red: Morriss, Peter Power - a philosophical analysis Upplaga: 2002 Manchester University Press Kommentar: 238 s. Författare/red: Petersson, Olof Den offentliga makten Upplaga: 2007 SNS Kommentar: 250 s. Moment 10 Författare/red: Augustsson, Gunnar Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande Upplaga: 2012 Kommentar: 168 s. Författare/red: Backman, Jarl Rapporter och uppsatser Upplaga: 2008, Lund Kommentar: 223 s. Författare/red: Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder Upplaga: 2011 Kommentar: 463 s.

13 13 (13) Författare/red: Dimenäs, Jörgen (red.) Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik Upplaga: 2007 Kommentar: 257 s. Moment 1,2 och 5: Artiklar tillkommer Övrig information Validering är möjlig. Mittuniversitetet är ansluten till det elektroniska valideringssystemet Valda. Den som antagits till lärarlyftet HT -16 har möjlighet att tillgodoräkna högskolepoäng genom en validering av kunskaper och färdigheter/kompetens i förhållande till lärandemålen i den kurs man är antagen till. Den som söker till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen.