STADENS TRÄD. Policy för träd i Göteborg. remissversion

Transkript

1 STADENS TRÄD Policy för träd i Göteborg remissversion

2 Målen med Stadens träd är att 1. ta tillvara och utveckla trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden 2. arbeta med träd som stadsbyggnadselement 3. säkerställa trädens överlevnad och välmående. Fotograf: Peter Svenson

3 Förord Park- och naturförvaltningen har fått i uppdrag att uppdatera Trädpolicy för Göteborgs Stad och utveckla system för vård och underhåll av stadens träd på ett långsiktigt hållbart sätt. Ett första led i det arbetet är att uppdatera och utveckla trädpolicyn. Det arbetet har skett i samverkan med en rad förvaltningar inom Göteborgs Stad. Kunskap har även inhämtats från statliga verk, andra kommuner, Sveriges lantbruksuniversitet, med flera. Förvaltningens mål är att policyn ska sammanfatta de viktigaste frågorna för träd i staden, vara lättläst och visa hur Göteborgs Stad gemensamt ska arbeta med träd. Nu skickar vi ut denna första version på remiss och hoppas att få in synpunkter från många olika håll. Remissversionen skickas ut till en rad förvaltningar i Göteborgs Stad, andra kommuner runt om i Sverige och läggs även på så att alla som vill kan lämna synpunkter och förslag till förbättringar. Under våren 2015 kommer synpunkterna att bearbetas och en beslutshandling att tas fram.

4 Godkänd av park- och naturnämnden 2015-XX-XX Projektgrupp, park- och naturförvaltningen: Helena Bjarnegård, stadsträdgårdsmästare Lars Arvidsson, biolog och professor Johan Blomqvist, planeringsledare Eva Maria Hellqvist, parkförvaltare av träd Oskar Hägg, markingenjör Ylva Offerman, arkitekt Amelie Sandow, landskapsarkitekt Referensgrupp: Kajsa Räntfors, stadsbyggnadskontoret Beata Löfmarck, trafikkontoret Anette Lindgren, kulturförvaltningen Karolina Källstrand, miljöförvaltningen Jenny Lindh, kretslopp och vatten Foton: Göteborgs Stad, om inget annat anges Park- och naturförvaltningen Göteborgs Stad

5 Innehållsförteckning Inledning och syfte 6 Målen med Stadens träd 6 Värdet av träd 7 Ekologiska värden 7 Sociala värden 8 Ekonomiska värden 8 Fakta om ekosystemtjänster 9 Träd som stadsbyggnadselement 10 Kulturhistoriska träd och miljöer 10 Fakta om skydd av träd 11 Nya trädplanteringar 12 Trädens överlevnad och välmående 13 Nyetablering av träd 13 Undvika skador på befintliga träd 14 Fakta om Teknisk Handbok 15 5

6 Inledning och syfte Stadens träd är en policy för en gemensam syn på träd inom organisationen Göteborgs Stad. Policyn innehåller följande tre huvudmål att ta hänsyn till i alla träd- eller markprojekt som kan komma att påverka träden eller deras livsmiljö. Under varje delrubrik vidareutvecklas målen under ett antal delmål. Målen med Stadens träd är att 1. ta tillvara och utveckla trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden 2. arbeta med träd som stadsbyggnadselement 3. säkerställa trädens överlevnad och välmående. Avgränsning och användningsområden Policyn gäller för träd som växer i parker, naturområden, eller på gator och andra offentliga platser som kommunen ansvarar för. Dokumentet ska fungera som ett underlag, i såväl planerings- och investeringsskeden som i driftsskeden. Stadens träd som en del av ett sammanhang Policyn tar sin utgångspunkt i politiska dokument som redan är antagna, exempelvis Grönstrategi för en tät och grön stad och Göteborgs miljömål. Dokumentet är en del i Göteborgs stadsmiljöpolicy, som är en gemensam utgångspunkt för färgsättning, möblering, markbeläggning, ljus med mera. De olika delarna i stadsmiljöpolicyn ska tillsammans främja en väl genomtänkt och sammanhållen gestaltning, som stärker Göteborgs karaktär. Policyn ska även fungera som ett stöd och utgångspunkt för fortsatt arbete med träd i stadsrummet. Dokumentet kommer därför att följas av riktlinjer för hur vi ska arbeta med träden i Göteborg, i stadsutvecklingens alla skeden, från planering och plantering vid exempelvis nybyggen eller ombyggnationer, vidare till skötseln av träden och slutligen de döda trädens funktion och värde som livsmiljö och föda för andra växter och djur. Det ska även tas fram riktlinjer för hur trädens ska skyddas när arbeten pågår i deras livsmiljöer. GRÖNSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖMÅL GÖTEBORGS STADSMILJÖPOLICY STADENS TRÄD STADENS SMÅ BYGGNADER STADENS FÄRG STADENS LJUS STADENS GOLV STADENS MÖBLER RIKTLINJER / TEKNISK HANDBOK 6

7 Värdet av träd Göteborgs miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Mål 1 Ta tillvara och utveckla trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden. I Grönstrategi för en tät och grön stad finns följande två huvudmål uppsatta som visar vad Göteborgs Stad ska eftersträva för att förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur både ett socialt och ekologiskt perspektiv, samtidigt som vi bygger staden tätare. Socialt mål: Göteborg är en tät och grön stad där de offentliga platserna bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv. Ekologiskt mål: Göteborg är en tät och grön stad med ett rikt växt- och djurliv och där ekosystemens tjänster tas tillvara. Göteborgs Stad har även tolv lokala miljömål (se marginal), som bland annat lyfter fram vikten av att staden utvecklas på ett hållbart sätt. Träd är en viktig del för att nå dessa mål och trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden måste beaktas i all planering. För att skapa ekonomisk hållbarhet är det särskilt viktigt att målen och efterföljande riktlinjer följs i trädprocessens alla skeden. Ekologiska värden Delmål 1.1 Ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Läs mer i Grova Träd - Råd och riktlinjer för hantering av grova träd och almved i Göteborgs kommun. Död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Träd har en mycket stor betydelse för andra levande organismer. De är viktiga såväl som en samling i ett enhetligt område (biotop), som huvudbeståndsdel i en skog (ekosystem) eller som enskilda individer. Stadsparker har visat sig kunna innehålla stora biologiska värden och bör i vissa fall betraktas som särskilda biotoper/nyckelbiotoper. Man kan tänka sig åtminstone fyra olika sätt på vilka växter och djur utnyttjar träd. 1. Som livsmiljö (för lavar, mossor, snäckor tusenfotingar, klokrypare, insekter). 2. Som föda (för vednedbrytande svampar och insektslarver). 3. Som fortplantningsmiljö/barnkammare (för insekter, hålbyggande och andra fåglar, ekorre, fladdermöss, mård). 4. Som skydd och som övervintringsmiljö (för skalbaggar, salamandrar, ödlor, fladdermöss, mård). En lång rad arter är helt eller delvis beroende av stora träd i olika åldrar och arttillhörighet. Även döda eller döende träd är viktiga för många. I Göteborg finns flera exempel på rödlistade och/eller fridlysta organismer som är beroende av träd för att överleva. 7

8 Sociala värden Delmål 1.2 Använd träd för ökad hälsa och välmående. Rekreation är en viktig del av människors kultur och har positiva effekter på hälsan. Genom att noga tänka över valet av ett träds karaktär (form, lövverk, blomning, bark etcetera) och dess placering kan vi skapa attraktiv stadsmiljö som ökar viljan att stanna till och samspela med andra i stadsrummet. Detta ger staden sociala och kulturella värden. Andra viktiga sociala värden som träd kan bidra med är att: Förbättra mikroklimatet på en plats genom att skugga, dämpa vind och minska upplevelsen av buller, vilket gör stadsmiljön mer behaglig. Minska stress och sjukdom genom att mjuka upp den annars hårda stadsmiljön, vilket påskyndar psykologisk återhämtning och ger en känsla av välmående. Bevara en kontinuitet genom att leva länge och tillhandahålla en emotionell och fysisk koppling till platsens historia. De sociala värdena gör att träden uppskattas av invånarna och bidrar till invånarnas engagemang för dem. Olika förändringar i stadsmiljön kräver olika former av kommunikation. Det kan handla om allt från grundläggande information till dialog. Varje kommunikationsinsats ska planeras utifrån sin specifika situation och följa Göteborgs Stads informationspolicy. Ekonomiska värden Stora träd i Slottsskogen skapar behagliga miljöer för picknick en solig dag. För mer information om kommunikation vid förändringar, läs mer i Göteborgs Stads informationspolicy och riktlinje för informations- och kommunikationsarbetet inom Göteborgs Stad. Delmål 1.3 Nyttja och utveckla träd som ekosystemtjänst. Träden bidrar till en bättre och bestående stadsmiljö genom olika ekosystemtjänster. Genom att ta hänsyn till dessa i stadsplaneringen kan vi skapa samhällsekonomiska vinster. Exempel på vinster som trädplanering i Göteborg ska eftersträva är: Renare luft genom att träden tar upp luftföroreningar och filtrerar partiklar. Motverkad erosion genom att trädens rötter ger stabilitet i marken. Minskade kostnader för dagvattenhantering genom rening (regnföroreningar fastnar på blad) och minskad översvämning (regnet fastnar i bladverket vilket därmed fördröjs, samt fältskikt och bottenskikt binder vattnet som sedan sugs upp av trädet). Minskade kostnader för uppvärmning och kylning av byggnader genom att rätt placerade träd bidrar med skugga och skyddar mot vindavkylning. Sysselsättning och intäkter inom turistnäringen genom till exempel djur-, växt- och geologiupplevelser, jakt, vandring och inom alla delar av skogsoch trädvårdsindustrin. Ökat ekonomiskt värde på intilliggande fastigheter genom att träden skapar attraktiva miljöer. Trädens blad bidrar med flera ekonomiska vinster. 8

9 FAKTA OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för de tjänster och funktioner som naturen tillhandahåller och som gynnar människan. Det är tjänster som vi får utförda kostnadsfritt av naturen, vilket gör att de ofta tas för givna. Exempel på ekosystemtjänster är hur våtmarker renar vatten, hur grönområden infiltrerar vatten, hur bin pollinerar växter och hur vegetation reglerar stadens klimat. I de alla strategikapitel ingår ekosystemtjänster på olika sätt, i detta kapitel förklaras begreppet ytterligare. Ekonomisk värdering Begreppet ekosystemtjänst har funnits sen 1980-talet men fick genomslag i början av 2000-talet med det internationella forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment (MA), stött av bland annat FN. Begreppet lanserades av ekologer och ekonomer, som ville belysa att framtida förluster av ekosystemtjänster, som till exempel tillgång på färskvatten, kommer att innebära stora kostnader för kommande generationer. Genom att jämföra vad motsvarande tjänst skulle kosta, om ekosystemtjänsten skulle ersättas av mänskligt arbete, kan en ekonomisk värdering i vissa fall göras. Detta gäller ekosystemtjänster som vi har stor kunskap om och som är etiskt okontroversiella att värdera. I många fall är dock en ekonomisk värdering direkt olämplig att göra. Dels för att ett ekosystem ofta består av ett komplext samspel av olika ekosystemtjänster, vilket gör att förlusten av en ekosystemtjänst påverkar funktionen hos en annan. Men också för att en ekonomisk värdering baserad på etiska övertygelser om vilka värden som finns på en plats, kan vara etiskt kontroversiellt. Framför allt stödjande och reglerande ekosystemtjänster är svåra att värdera ekonomiskt, eftersom de påverkar ekosystemens långsiktiga kapacitet att bidra till människors välbefinnande, se nedan. Oavsett om en ekonomisk värdering av ekosystemtjänsten görs eller inte, är ekosystemtjänstbegreppet viktigt att ha med vid planering, investeringar och skötsel. För genom att medvetet analysera och bedöma värdet av det naturen ger oss, är chansen större att de beslut vi tar idag även är hållbara i framtiden. Ekosystemtjänster är uppdelade i fyra kategorier: Försörjande tjänster är det materiella resultatet av ekosystemtjänsterna, som till exempel mat, färskvatten, material och förnyelsebara bränslen. Reglerande tjänster är specifika funktioner som exempelvis klimatreglering samt luft- och vattenrening. Kulturella tjänster innebär immateriella värden som exempelvis sociala, estetiska och rekreativa värden Stödjande tjänster är de ekosystemfunktioner som är nödvändiga för att de andra ska fungera, exempelvis närings- och vattencykler, fotosyntes och biologisk mångfald De understödjande och försörjande ekosystemtjänsterna är de mest välkända ekosystemtjänsterna. De berör i första hand jord- och skogsbruket. När det gäller de urbana miljöerna gör de reglerande, de kulturella och de bevarande tjänsterna stora insatser och nytta. Det handlar bland annat om hur stadens grön- och blåstruktur erbjuder ekosystemtjänster i form av klimatreglering, luft- och vattenhantering, bullerdämpande effekter, möjligheten till rekreation och biologisk mångfald. 9

10 Träd som stadsbyggnadselement Mål 2 Använd träd medvetet som stadsbyggandselement. De unika karaktärerna hos många Göteborgsområden hänger samman med grönskan där. Det handlar om mängden, typen och fördelningen av grönska, vilket uttryck grönskan har, dess historia och visuella förhållande till bebyggelsen runtomkring. Därför är det ett måste att arbeta med träd som stadsbyggnadselement. De som planerar och fattar beslut om nya trädplanteringar, återplanteringar och underhåll av träd ska alltid ta hänsyn till platsens lokala särprägel och identitet. Kulturhistoriska träd och miljöer Delmål 2.1 Beakta platsens tradition i återplanteringar av kulturhistoriska miljöer och värna äldre träd Stadens historia är även trädens historia. Trädplanteringar har tillkommit under olika epoker. Göteborg var på 1700-talet lindarnas stad och träd längs gator blev efter mitten av 1800-talet ett vanligt inslag i gatumiljön. Många av träden finns kvar och ingår som viktiga inslag i kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer. För kulturmiljövården är det mycket angeläget att dessa miljöer bevaras med sin ursprungliga karaktär. Det innebär att äldre, värdefulla träd ska värnas så långt det är möjligt. Detta ska alltid vägas mot säkerhet och risk i stadsmiljöer, där det passerar många människor. Viktiga trädplanteringar som ingår i kulturhistorisktvärdefulla miljöer är presenterade i Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - Ett program för bevarande. Vid återplantering och andra förändringar i dessa miljöer är det särskilt viktigt att ta hänsyn till platsens historia och tradition. Läs mer i Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - Ett program för bevarande, del I och II för information om kulturhistoriskt viktiga träd i värdefulla miljör. Rad av lindar (Populus nigra Stampgatan ) längs med Fattighusån. Ursprungligen från 1770-talet, planterade våren 2011, sticklingar och rotskott från

11 FAKTA OM SKYDD AV TRÄD Särskilt värdefulla träd skyddas genom en mängd olika typer av lagstiftning. Nedan beskrivs de lagar som i huvudsak reglerar arbetet med träd i offentliga miljöer. Kyrkliga kulturminnen I lagen om kulturminnen m.m. (1988:950) anges att kyrktomter och begravningsplatser ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller deras utseende och karaktär förvanskas. De som pekats ut som speciellt värdefulla av Riksantikvarieämbetet, får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. Åtgärder på träd kan vara tillståndspliktigt om de har betydelse för anläggningen som helhet. Byggnadsminnen I lagen om kulturminnen m.m. (1988:950) anges att en byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna får också tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning. Länsstyrelsen anger genom skyddsbestämmelser på vilket sätt byggnaden ska vårdas och underhållas samt i vilket avseende den inte får ändras. I Göteborg är Trädgårdsföreningen ett byggnadsminne och därmed måste Länsstyrelsen godkänna all trädfällning inom parken. Plan- och bygglagen Träd i bebyggda områden hanteras enligt plan- och bygglagen (2010:900). Enligt plan- och bygglagen får områden som är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. I en detaljplan får kommunen införa krav på marklov för trädfällning. Det betyder att man måste ansöka om lov innan man får ta ner dessa träd. Biotopskydd Biotopskyddsområde är en form av områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Det finns sju biotoptyper som är generellt skyddade som biotopskyddsområden i hela landet enligt 5 i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252). Alléer är en av dessa utpekade biotoper. En allé definieras som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Den består av minst fem träd som till övervägande delen utgörs av vuxna träd. Det generella biotopskyddet gäller även i tätorter, men inte för de träd som står i omedelbar anslutning till bebyggelse. En allé kan även omfattas av bestämmelser i en detaljplan som innebär att biotopskyddet inte gäller mot åtgärder som behöver vidtas för att genomföra planen, eller om planen antogs innan För ytterligare preciseringar om alléer och det generella biotopskyddet hänvisas till Naturvårdsverkets handbok 2012:1 Biotopskyddsområden (2012). Områdesskydd enligt miljöbalken Ett område kan skyddas på grund av dess höga biologiska värden, kulturhistoriska värden eller värden för friluftslivet. Vilket skydd det får (kulturreservat, naturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, nationalpark, Natura 2000-områden eller naturvårdsavtal) beror på dess värden, storlek och markägarförhållandet. Oftast har dessa områden föreskrifter som reglerar vad som är förbjudet att göra. Ofta finns det även skötselplaner, men eftersom skötselplanerna och föreskrifterna är unika för varje område finns det stora variationer i vad man får och inte får göra med träden. Strandskydd Området närmast sjöar och vattendrag är skyddat av strandskydd. Inom detta område får man inte göra åtgärder som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur eller växtarter. Det betyder att om man ska ta ner gamla biologiskt värdefulla träd inom en strandskyddszon kan detta kräva dispens av kommunen. Fridlysning Växter och djur som är fridlysta i Sverige är utpekade av EU som speciellt viktiga att skydda (enligt art- och habitatdirektivet). Även om en fridlyst art bara lever delar av sitt liv eller i vissa fall bara vissa år i ett träd kan det betyda att trädet är skyddat. Dispens för att ta ner träd eller för att göra andra åtgärder som kan påverka en fridlyst art söks hos länsstyrelsen. 12:6-samråd enligt miljöbalken En verksam het som väsentligt ändrar naturmiljön kräver enligt 12 kap. 6 MB ett samråd med Länsstyrelsen. Det kan gälla nedtagning av en stor mängd träd eller avverkning av enstaka träd med höga naturvärden, men även åtgärder i nyckelbiotoper som pekats ut av Skogsstyrelsen. 11

12 Nya trädplanteringar Delmål 2.2 Ta hänsyn till platsens skala, proportion och önskade uttryck när nya trädplanteringar planeras. Träd är ett viktigt arkitektoniskt element i staden, precis som byggnader. Träden kan hjälpa till att förtydliga stadens struktur (golv, väggar och tak), skapa olika karaktärer samt göra hela stadsmiljön mer attraktiv. All planering av träd ska bidra till att skapa intressanta stadsrum och förstärka en karaktär. Det finns många sätt att placera träd i staden. Oavsett om man ska plantera ett enda exemplar, en grupp eller en allé av träd, är det viktigt att fundera på hur de ska förhålla sig till och påverka omgivningen. Träd som planteras för att förtydliga stråk (t.ex. gator, cykelbanor, gångvägar), lyfta en plats (t.ex. torg, parker), definiera en gräns (t.ex. där natur möter gata), markera en nod (t.ex. en knutpunkt) eller agera som ett landmärke ska alla ha ett specifikt uttryck. Smalkroniga träd planterade tätt i rader bidrar till exempel med att förstärka en gatubild och göra det möjligt att bygga upp en gatuhierarki. Träd som planteras i grupper kan istället användas för att rama in viktiga byggnader eller skymma mindre attraktiva sådana. Nya områden ger nya möjligheter att skapa kulturhistoria. Vi ska lära av historien och ta stora grepp när vi använder träd som ett levande byggmaterial. Vid planering av nya stadsrum, exempelvis gator, torg och parker, är det viktigt att redan från början se till att det finns tillräckligt mycket utrymme för träden att växa både över och under mark. Allé med nya, smalkroniga pyramidpoplar (Populus nigra Plantierensis ) planterade längs med Friggagatan hösten 2011 och

13 Trädens överlevnad och välmående Mål 3 Säkerställa trädens överlevnad och välmående. Träd i staden lever ett stressat liv och de behöver ordentligt med utrymme både ovan och under mark för att utvecklas normalt. Rötterna tar minst lika stort utrymme som trädkronan. För att säkerställa att träden får så bra förutsättningar som möjligt är det, vid planering, projektering och utförande av markarbeten i stadsmiljön, viktigt att alla inblandade parter har kunskap om träd och dess livsbetingelser samt att de tekniska föreskrifter som finns följs. Nyetablering av träd För mer information om trädplantering läs mer i Teknisk Handbok under sidorna 2AG1 Projektering av gröna ytor, 3Q Anläggning av gröna ytor och 3R Etableringsskötsel av gröna ytor samt i Anvisningar för arbeten i parkoch naturområden under kapitel A Allmänt (etableringsskötsel) J Jordmaterial och växtbäddar (jordprov, växtbäddar och marktäckning), samt V Växter (kvalitetsangivelser, uppbindning och planteringsanvisningar). Plantering av robinia (Robinia pseudoacasia Bessoniana ) på Vegagatan hösten Delmål 3.1 Ge nyplanterade träd tillräckliga betingelser för normal utveckling och så att de bidrar med rätt upplevelsevärde. Alla träd är beroende av den miljö där de växer och stadsmilijön innebär många utmaningar för trädens hälsa. De rådande förhållandena på platsen måste därför analyseras och vägas in i valet av lämpliga arter och vilken typ av markuppbyggnad som är lämplig. Utrymme under och ovan mark, mikroklimat och tillgång till och flöde av vatten är exempel på platsspecifika faktorer som ska beaktas. Artval ska också styras av de ekologiska, sociala och ekonomiska värden som specifika trädslag kan bidra med. Platsens historia och det önskade uttrycket är viktiga faktorer i val av karaktärsdrag, som till exempel blomning, höstfärg, täthet och textur på bladverk. Ekonomiska faktorer som arters särskilda skötselkrav eller livslängd ska också beaktas redan vid planering. Genom att bara använda ett fåtal arter i stadsmiljön ökar man känsligheten för spridning av skadedjur och sjukdomar och sårbarheten för framtida klimatförändringar. Ett mer varierat trädbestånd ska därför främjas med utgångspunkt i arter som kan bidra med andra mervärden som till exempel en ökad biologisk mångfald, bullerdämpning, att rena luften från partiklar eller kan hantera en ökning av nederbörd eller torka. En god start är viktigt för att träden ska kunna motstå stadens påfrestningar. Markuppbyggnad, plantering, uppbindning och etableringsskötsel ska därför alltid utföras enligt park- och naturförvaltningens gällande anvisningar och utifrån det dagsaktuella klimatförhållandet på platsen. Tidig samordning med ledningsägare är även viktig, för att förebygga framtida problem på grund av schaktarbeten. 13

14 Undvika skador på befintliga träd Delmål 3.2 Bevaka att befintliga träd inte skadas vid anslutande markarbeten. Rotskador är en av de vanligare orsakerna till att ett träd minskar i vitalitet och så småningom dör. Då det grävs mycket i stadsmiljön är detta ett ökande problem för Göteborg. Alla som ansvarar för markarbeten i närheten av befintliga träd ska därför ha kunskap om trädens betydelse för staden och hur träden påverkas av rotskador. All schakt och markuppbyggnad ska utföras enligt gällande anvisningar, så att träden inte tar skada. Vid nya ledningsdragningar eller arbete på befintliga ledningar har ledningsägare en skyldighet att informera om en schakt ska utföras inom eller i nära anslutning till rotzonen för ett befintligt träd. Rotzonen beräknas generellt som 4 meter utanför trädkronans droplinje, men kan variera beroende på trädets livsmiljö och art, så försiktighetsprincipen ska gälla. Vid markarbeten ska angränsande träd skyddas både från mekaniska skador på stam och grenar och från belastningsskador på rotsystemet. Det är viktigt att kontroll och uppföljning av markarbeten sker kontinuerligt. Träd som måste avverkas ska värderas och överenskommelse om ersättningskrav fastställas i samband med att ett eventuellt tillstånd ges. För mer information om ledningsoch anläggningsarbeten i anslutning till befintliga träd, läs mer i Teknisk Handbok sidorna 2AG1.1.3 Skydd under byggtiden, 2AG1.1.4 Schakt i trädens rotzon och 3Q Anläggning av gröna ytor, samt i anvisningar för arbeten i park- och naturområden blad A4 Skydd av mark och vegetation och V4 Värdering av träd. Schakt genom ett träds rotsystem vid Gothia Towers. Trädet har sedan bilden togs avverkats. Träd vid Chalmers som skyddas från belastningsskador på rotsystemet vid anslutanade markarbeten. 14

15 FAKTA OM TEKNISK HANDBOK Teknisk Handbok (TH) är administrativa och tekniska anvisningar för alla som arbetar med planering, projektering, byggande och drift- och underhåll, på uppdrag av trafikkontoret och park- och naturförvaltningen, i Göteborgs Stad. Teknisk Handbok vänder sig även till övriga förvaltningar inom Göteborgs Stad som arbetar med planering, projektering, byggande och drift- och underhåll av allmän plats. Teknisk handbok är indelad i fyra delar som innehåller följande anvisningar om träd: 2AG1.1.7 Växtkvalitet, växtval och plantering Föreskrifter för växtkvaliteter, växtval och växthantering inklusive uppbindning. 2AG1.6.1 Växtbäddar för träd Information om olika växtbäddar för träd, samt hänvisning till bladen J3A, J4D, J4E, J4F, J5 och J7. 2AG1.6.3 Krav på jordmaterial Information om kraven för växtjord standard, Mineraljord standard, Växtjord skelett och Mineraljord skelett, samt hänvisning till bladen J1A och J1B. Planering I planeringsdelen finns information att tillgå om hela byggnadsprocessen, från tidig utredning till färdig bygghandling, och därefter förvaltande. Planeringsprinciper/Stadsmiljö Göteborgs Stadsmiljöpolicy presenteras varav Stadens träd är en del. Arbetsprocesser/Bygglov Information om marklov för bl.a. trädfällning och skogsplantering. Utformning/Utrustning (Väg- och gatuutrustning)/träd Utformningskriterier för träd. Projektering Här finns de anvisningar som gäller för projektering av anläggningsprojekt på allmän platsmark i Göteborgs Stad. 2AG1.1.3 Skydd under byggtiden Information om skydd av mark och vegetation, samt hänvisning till bladen A4A och A4B. 2AG1.1.4 Schakt i trädens rotzon Information om schakt i trädens rotzon och trädvärdering, samt hänvisning till blad A4. 2AG1.1.5 Utformning för att underlätta skötsel Information om placering av träd, samt hänvisning till blad J7. 2AG1.1.6 Placering av stolpar, träd och buskage Information om placering av träd. 15 Utförande Här finns de anvisningar som gäller för utförande av anläggningsprojekt på allmän platsmark i Göteborgs Stad. 3Q Anläggning av gröna ytor Information om schakt, avverkning och skador av träd, samt hänvisning till blad V4. 3QA Krav på jordmaterial Hänvisning till 2AG QB Planteringstid Upptagningstid för vissa trädarter. 3QC Planteringsanvisningar Hänvisning till Blad J7. 3QC1 Före plantering Information om bokning av träd. 3QC2 Vid plantering. Information om plantering av träd, samt hänvisning till bladen J4, J4D, J4E och J4F. 3QC3 Efter plantering Information om vallning, samt hänvisning till blad J7. 3QD Marktäckning Information om marktäckning med grus, bark eller fiberduk, samt hänvisning till blad J7. 3QH Träd och buskträd Information om växtbädden och uppbindning, samt hänvisning till bladen V5A, V5B, V6C och V6D. 3RH Träd Information om etableringsskötsel av träd inklusive vårarbet, vattning, ogräsrensning, putsning, beskärning och uppbindning.

16 STADSMILJÖPOLICY Stadens träd Park- och naturförvaltningen Göteborgs Stad