Verksamhetsplan Stockholms stadsbibliotek

Transkript

1 KULTURNÄMNDEN STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.1/4497/2011 SID 1 (13) Handläggare: David Jonsson Till Kulturnämnden Verksamhetsplan Stockholms stadsbibliotek Inledning I enlighet med Stockholms stads biblioteksplan Bibliotek i rörelse skall Stockholms stadsbibliotek vara angeläget, tillgängligt och effektivt. Biblioteksplanen har sin utgångspunkt i Stockholms Vision 2030 och konkretiseras i stadens verksamhetsplan och budget för Den övergripande planen bryts sedan ner hierarkiskt enligt stadens interna organisation. För Stockholms stadsbibliotek innebär detta följande verksamhetsplan men också sjutton preciserande verksamhetsplaner för bibliotekets respektive enhet. Ovan nämnda planer tillsammans med relaterade principer skapar den riktning och ram utifrån vilken bibliotekens verksamhet bedrivs. Verksamhetsplanen kan alltså inte ses ensam styrande utan skall ses i sin kontext. Stockholms stadsbiblioteks verksamhetsplan fokuserar på strategiskt viktiga utvecklingsområden. I stadens budget för 2012 beskrivs hur de fysiska biblioteken skall vara placerade där stockholmarna vistas och vara öppna när de har tid att besöka dem. Parallellt skall det digitala biblioteket utvecklas utifrån samma kärnvärden som de fysiska. Biblioteken skall vara stockholmarnas partner i vardagen, för lärande, läsande och reflektion kommer en ny strukturplan för de fysiska biblioteken att behandlas av Kulturnämnden. I strukturplanen formas en strategi för funktionella och attraktiva öppettider, placeringar och inredningar. Det kommer också att ske omfattande insatser för att öka stockholmarnas digitala delaktighet, såväl genom handledning som genom ett ökat digitalt utbud. Satsningar på det digitala biblioteket är en nyckel till att kunna tillgängliggöra medier i ett föränderligt medielandskap med nya utbud och medievanor. Utöver detta sker allmän och ständig utveckling av verksamheten i stort. Även de tillsynes självklara delarna av biblioteksverksamheten ska vidareutvecklas och förfinas i syfte att skapa ökat värde för stockholmarna. För detta används exempelvis Lean som metod. Den fysiska biblioteksstrukturen, det digitala biblioteket samt allmän verksamhetsutveckling är likt 2011 de tre huvudsakliga utvecklingsområden vilka delvis finansieras av utvecklingsmedel inom ramen för Bibliotek i rörelse. Under 2011 har nya rutiner för kunddialog och samarbeten med externa partners arbetats fram. Dessa rutiner blir nu en naturlig del av verksamheten. Bibliotekens strategier för utveckling bygger på denna närhet till stockholmarna. Verksamheten skall genomsyras av delaktighet, medskapande och samarbeten. Bland annat sker merparten av bibliotekens över 5000 arrangemang i samarbeten med externa

2 SID 2 (13) aktörer. Samarbeten bidrar med nya kompetenser, nya infallsvinklar och ofta en ny publik. I linje med biblioteksplanens intentioner skapar samarbeten grunden för det fortsatta arbetet att utveckla vad bibliotek är och kan vara för stockholmarna. Redan idag vet vi enligt kundundersökningar att användare känner sig välkomna till biblioteken. Nu gäller det att behålla och stärka den välkomnande verksamheten så att biblioteken blir relevanta också för fler. De lokala relationer som byggs kring stadens olika bibliotek skall ta tillvara stadsdelars särart och forma biblioteken utifrån dessa. Genom växtplatsprojektet skall Stockholm stadsbibliotek tillsammans med lokala aktörer och övriga kulturförvaltningen intensifiera relationsbyggandet i utvalda stadsdelar. Genom detta skall resurser samverka och nå fler. Bibliotekens lokala förankring har under 2011 förstärkts av att en stor del av bibliotekens personal nu organiserats inom nya geografiska enheter. Ett lokalt stöd till bibliotekens tydliga fokus kring verksamhetsprocesserna MÖTA, LÄRA, LÄSA och LÅNA. KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök 1.1 Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa Stockholmarna och besökarna upplever att kulturen är synlig i alla stadsutvecklingsområden SSB åtar sig att delta i växtplatsprojektet. Projektet skall genom strategiska samarbeten synliggöra och tillgängligöra, samt involvera fler stockholmare i, kulturaktiviteter. Genom växtplatsprojektet skall SSB bidra till att kultur, konst och föreningsliv når fler stockholmare. Projektet skall synliggöra kulturen, öka tillgängligheten och i ökad utsträckning involvera stockholmarna. Under 2012 intensifieras arbetet i fem utvalda stadsdelar; Farsta, Bredäng, Husby, Tensta och Skärholmen. Utgångspunkten är stadsdelens lokala behov och förutsättningar. SSB skall tillsammans med stadens förvaltningar samt det lokala konst-, kultur- och föreningslivet precisera projektets lokala agenda på sådant sätt att resurser

3 SID 3 (13) samverkar för ett förbättrat gemensamt resultat. Biblioteket är tillsammans med kulturskolan drivande huvudpartner i växtplatsprojektet. Kulturstrategiska staben ansvarar för att formulera uppdraget samt processleda planering, samordning och kompetensöverföring mellan de olika stadsdelarna. Deltagande i kulturförvaltningens gemensamma projekt Växtplats SSB åtar sig att i stadsutvecklingsprojekt tidigt delta i planeringsprocessen. I processen synliggör, samt planerar, SSB existerande och framtida biblioteksfunktion inom stadsutvecklingsområdet. Med utgångspunkt i biblioteks- och strukturplanernas intentioner påverkar SSB stadsutvecklingsområdens utformning och innehåll. Deltagande i stadens stadsutvecklingsprojekt, exempelvis Norra Djurgårdsstaden, Kista, Liljeholmen-Årstadal, Odenplan, Slussen mm Stockholmarnas digitala delaktighet ökar Biblioteken åtar sig att öka stockholmarnas digitala delaktighet SSB ska i ökad utsträckning ge stöd och support i it-relaterade frågor. Detta i syfte att öka den digitala delaktigheten. Stockholmare ska få ökad kännedom om, och tillgång till, den variation av medier som idag finns att tillgå. För att möjliggöra detta ska medarbetarnas samlade kompetens att tillgängliggöra läsupplevelser och information oavsett medieformat förstärkas. Digital första hjälpen Mediesprånget Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande

4 SID 4 (13) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (alla nämnder/bolag) öka År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum I dialog med Jobbtorg Stockholm ta fram och tillhandahålla praktikplatser som passar stadens aspiranter Stockholms livsmiljö ska vara hållbar KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel miljöbilar i stadens bilflotta 100 % Månad Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar tas fram av nämnden/ styrelsen Halvår En klimatsmart kultur bidrar och inspirerar till en hållbar livsmiljö Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andelen verksamhetslokaler som sopsorterar i fler fraktioner än hushållssopor, papper och kartong Pappersförbrukning År År SSB åtar sig att bidra till en hållbar livsmiljö SSB:s medarbetare ska känna till kulturförvaltningens miljömål och arbetar efter dessa. SSB utser miljöombud i enlighet med förvaltningens miljöorganisation. Konkret forsätter SSB att bidra till ekologisk hållbarhet bland annat genom bibliotekets grundidé, att dela resurser. Traditionellt har det främst handlat om att låna ut, sedan 2011 finns dock på biblioteken möjlighet för stockholmarna att också byta privata böcker med varandra. Konceptet kallas Readcycling och fortsätter under 2012.

5 SID 5 (13) Göra kulturförvaltningens miljömål vägledande i verksamheten Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Stockholmarnas nöjdhet med Stadsbiblioteket 7 tas fram av nämnden År Stockholmare och besökare har tillgång till och kan delta på lika villkor i samhällets gemenskap SSB åtar sig att erbjuda media och digitala biblioteksmiljöer anpassade efter människors olika funktionsnedsättningar. Stockholmarna skall oavsett funktionsnedsättningar ha tillgång till biblioteksmedier och Stockholms digitala biblioteksmiljöer. Genom Dollyprojektet görs för personer med läshinder specifika insatser att förbättra tillgången till talböcker via bibliotekens digitala kanaler Genom tillgänglighetsanpassning ge alla tillgång till tjänster inom Stockholms digitala biblioteksmiljöer Stockholmarna tolkar och omtolkar sin och stadens historia SSB åtar sig att i samarbete med i första hand Stockholms Stadsmuseum främja stockholmarnas möjligheter att tolka och omtolka sin och stadens historia. Metoder för att samla in stockholmarnas berättelser ska utvecklas digitalt på Stockholmskällan och direkt på biblioteken, insamlingar ska genomföras

6 SID 6 (13) främst på bibliotek i ytterstaden och tillsammans med stadsmuseum ska berättelserna presenteras, sättas i sammanhang och fördjupas genom olika former av programverksamhet. Lyhört-projektet, Stockholmskällan Stockholmarna upplever ett gott bemötande, bra service, delaktighet och dialog SSB åtar sig att erbjuda aktiviteter för, av och med barn och ungdomar med möjlighet till eget utövande Stockholms barn och ungdomar ska känna till vad biblioteken har att erbjuda dem och på vilket sätt de kan initiera, bidra till och utöva egen verksamhet på biblioteken. Barn och ungdomar ska känna sig välkomna till stadens bibliotek, uppleva att biblioteken erbjuder intressant verksamhet och att de får ett bra bemötande. Eftermiddagsaktiviteter En snabb slant Lovaktiviteter Programverksamhet för och med barn och ungdomar Utveckla och genomför erbjudanden inom skapande skola Utveckla och genomför verksamhet för ungdomar i samverkan med andra aktörer Verksamhet kring läsinspiration och språkutveckling för barn 0-2 år SSB åtar sig att ge stöd till stockholmarnas livslånga lärande Stockholmarna ska uppleva att biblioteken ger värdefullt stöd i individens lärande oavsett ålder, situation eller förutsättningar.

7 SID 7 (13) Företagarinfo Läxhjälp Språkcaféer Utveckla verksamheten i samarbete med SFI SSB åtar sig att samarbeta med skola och förskola kring barns och ungas läsinspiration och språkutveckling Såväl bibliotekens som skolans och förskolans medarbetare ska uppleva att samverkan kring barn och ungas läsinspiration och språkutveckling ger ett mervärde till den egna verksamheten. Ramar och rutiner för samverkansarbetet ska vara tydliga för medarbetare och chefer. Kompetensutveckling kring förskoleverksamhet Ny barnbokbuss med utvecklad verksamhet Tillsammans med pedagoger utveckla boksamtal för barn och unga Utveckla och genomför estetiska lärprocesser SSB åtar sig att utveckla dialogen med användare och stockholmare i allmänhet i syfte att göra dem delaktiga i verksamheten Bibliotekens användare och stockholmare i allmänhet ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka bibliotekens verksamhet och utveckling. Kultur för alla Kunddialog

8 SID 8 (13) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras 2.1 Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald Stockholmarna har tillgång till ett fritt och växande kulturliv av hög kvalitet SSB åtar sig att synliggöra samhällets mångfald av språk, idéer och influenser samt att skapa möten mellan samtid, dåtid och framtid. Biblioteken har programaktiviteter som synliggör samhällets mångfald, samt relationer mellan samtid, dåtid och framtid. Utveckla och genomför programverksamhet tillsammans med externa partners SSB åtar sig att tillgängliggöra litteratur och information genom en mångfald av medietyper och kanaler Stockholmarna ska ha tillgång till önskad litteratur och information oavsett medieformat Digitalt i det fysiska Förbättra tillgången till e-medier Förvaltning och utveckling av innehållet i det digitala biblioteket Kartlägga och förbättra medieprocessen Nationell katalog Ny medie- och inköpsorganisation Ny teknisk plattform för det digitala biblioteket Utveckla befintliga profilkoncept för medieinköp

9 SID 9 (13) Utveckla mobila kanaler Utveckla sökfunktionerna i digitala gränssnitt Stadens bibliotek ska ligga där stockholmare vistas och vara öppna när de har tid att besöka dem. En ny strukturplan för de fysiska biblioteken skall behandlas av kulturnämnden och fungera som utgångspunkt för en uppdaterad struktur. Enhetens indikatorer Årsmål Periodicitet Antal besökare År Fortsätta arbetet med att modernisera biblioteksstrukturen så att den anpassas efter stadens utvecklingsplaner och Vision Under 2012 pågår intensivt planeringsarbete kring främst Stadsbiblioteket, Kista, Hässelby och Husby Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 4,5 % 4,5 % År Kreativa, modiga, kompetenta och ansvarstagande medarbetare och chefer SSB åtar sig att arbeta med strategisk kompetensförsörjning Medarbetarskap och ledarskap ska under året utvecklas i syfte att ha bättre förutsättningar att möta verksamhetens behov.

10 SID 10 (13) Utveckla rutiner kring kompetensutveckling, samarbeten, rekrytering, inköp av tjänster och kompetensväxling

11 SID 11 (13) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva 3.1 Budgeten ska vara i balans Resursanvändning Budget 2012 Driftverksamhet (Mnkr) Bokslut 2010 Justerad VP 2011 Utfall 2011 VP 2012 Kostnader 284,2 309,4 316,3 312,0 Varav bibliotek i rörelse 22,4 19,4 22,4 Intäkter -40,5-36,3-42,8-37,3 Netto 242,2 273,1 273,5 274,7 Kapitalkostnader 2,0 3,05 2,4 3,47 Nettobudgetramen för SSB ökar med 1,6 mnkr jämfört med ,5 mnkr i effektiviseringskrav och 9,1 mnkr i form av satsningar inom ramen för det växtplatsprojektet (9,0) och Strindberg (0,1). Genom växtplatsprojektet avser SSB intensifiera relationsbyggandet i utvalda stadsdelar i syfte att bidra till "ett stockholm där alla kan växa. Genom växtplatsprojektet skall kultur, konst och föreningsliv nå fler stockholmare. Vidare växlas 2 mnkr av biblioteksutvecklingsmedelen in i driftbudget för att kunna hantera satsningen inom växtplats. Bibliotek i rörelse Budgetmedel för Bibliotek i rörelse kommer under 2012 användas med samma huvudinriktning som under 2010 och 2011, det vill säga att fortsätta utvecklingen av de fysiska biblioteken och det digitala biblioteket samt en fortsatt satsning på verksamhetsutveckling. De fysiska projekten är i hög grad beroende av den nya strukturplan som ska behandlas i kulturnämnden under Satsningen på det digitala biblioteket fortsätter under 2012 och ska därefter gå in i förvaltningsskede där utvecklingsresultaten förädlas och förvaltas vidare. Verksamhetsutvecklingsprojekten syftar till att ytterligare utveckla arbetsmetoder och arbetsprocesser för att kunna möta en omvärld i ständig förändring. Prioriterat under 2012 är Mediesprånget, Leanprojektet och Gemensam kundtjänst. I sammanställningen här nedan saknas de eventuella fysiska projekt som kan bli aktuella under Framförallt är det Hässelby Gård som är högaktuellt men kostnaderna för engångskostnader och investeringskostnader är inte närmare kända. De medel som inte fördelats ännu är preliminärt reserverade för

12 SID 12 (13) fysiska projekt och för medel som överförs till ordinarie drift efter projektavslut i enlighet med genomförandebeslut. I första hand avser det senare Luma. Driftverksamhet (Mnkr netto) Preliminär Budget 2012 Digitala biblioteket 8,0 Lean 2,0 Mediesprånget 2,0 Upprustning 2,0 Biblioteksmiljöer 2,0 Kundtjänst 1,2 Växtplatsprojektet 2,0 Ännu ej fördelat 3,1 SUMMA 22,3 Investering Investeringar (Mnkr) Bokslut 2010 Justerad VP 2011 Bokslut 2011 Budget 2012 Bibliotek i rörelse 1,9 10,0 6,2 6,1 Maskiner och inventarier 0,0 1,0 0,0 2,9 SUMMA 1,9 11,0 6,2 9,0 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen (alla nämnder) tas fram av nämnden År Tillvarata och utveckla resurserna inom stadens kulturverksamheter SSB åtar sig att arbeta med tydliga och förankrade rutiner för ekonomisk uppföljning SSB ska ha ökad träffsäkerhet i budget- och prognosarbetet. Ansvariga chefer ska ha ökad kunskap om budget- och ekonomiuppföljningsprocessen.

13 SID 13 (13) Fortsatt arbete med att utveckla budget- och ekonomiuppföljningsprocessen Utveckla rutinerna för avtalsuppföljning SSB åtar sig att under 2012 avsluta Lean-projektet enligt projektplan. Senast vid årsskiftet skall förslag på förvaltningsorganisation finnas klart för beslut. Med stöd av Lean skall medarbetarna ha kunskap om besökarnas och användarnas förväntningar på verksamheten. Verksamheten ska genom lean ges smidigare arbetsflöden utan onödiga väntetider eller slöseri med resurser. Medarbetare och chefer ska ha tillgång till en struktur för att signalera och ta hand om förbättringsförslag. Varje arbetsgrupp ska ha etablerade rutiner och metoder för att kartlägga och förbättra arbetsflöden. Genomföra lean-projektet Övriga frågor Bilagor

14 KULTURNÄMNDEN LILJEVALCHS KONSTHALL / STOCKHOLM KONST TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.1/4497/2011 SID 1 (10) Handläggare: Mårten Castenfors Till Kulturnämnden Verksamhetsplan Liljevalchs konsthall / Stockholm konst Inledning Liljevalchs Liljevalchs är Stockholms vackraste utställningsmiljö och stockholmarnas egen konsthall. Vi visar konst och form i minst fyra stora och generösa utställningar om året. Liljevalchs utställningsprogram vänder sig både till den riktigt breda publiken och de som är särskilt intresserade av vissa konstnärskap eller konst- och formriktningar. Detta avspeglar sig i utställningarna som visas 2012; Vårsalongen, Jarl Ingvarsson, Hemslöjden 100 år och inte minst storsatsningen Strindbergsutställningen som sker i nära samarbete med Stockholms stadsteater och under utställningen presenteras, förutom måleri och fotografi, dramatik av den författaren. I relation till våra aktuella utställningar 2012 genomför vi också som vanligt programverksamheten "Alltid på en måndag" samt barn- och ungdomsverksamhet i riktade projekt mot skolor. Liljevalchs fortsätter även sitt samarbete med externa finansiärer för att möjliggöra projekt, på Liljevalchs konsthall och i stadens offentliga rum, som inte ryms inom sedvanlig budget. Sist men inte minst definierar, vårdar och kommunicerar vi Liljevalchs som varumärke och budskapsbärare. Med de extra resurser som kulturnämnden anslagit, avser vi också att öka vår synlighet i medierna, framförallt under utställningarna Hemslöjden 100 år och Strindberg. Utvecklingen och utbyggnaden av Liljevalchs konsthall, i samarbete med utomstående aktörer, är ett viktigt arbetsområde under Slutförhandlingar kommer att ske mellan Stadshuset och donatorn. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut för tillbyggnaden ska tas fram. Stockholm konst Stockholm konsts uppgift är att ge stockholmarna den allra bästa konsten. Vi tar hand om hela processen som leder fram till att ny konst kommer på plats i stockholmarnas offentliga miljö. Stockholm konsts uppdragsgivare/beställare är kommunala bolag, förvaltningar och byggherrar men vi erbjuder också våra tjänster till privata aktörer. Vi arbetar

15 SID 2 (10) med nya offentliga verk till gator, parker, bostadsområden och torg, och med inköp av konst som bl a placeras på arbetsplatser, förskolor, skolor och äldreboenden. Stockholm konst har med de extra medel som tilldelats enheten att förstärka kommunikation och projektledning för Stockholm konst. Därtill kan Stockholm konst med dessa nya, egna medel initiera projekt och stärka projekt i till exempel skolor och äldreboenden som ofta är underfinansierade med enbart enprocentsregelns medel men där beställarens krav och förväntningar på helhetsintegrerade projekt ständigt ökar. Dessutom arbetar vi vidare 2012 med att förklara alla fördelar med enprocentsregeln för våra uppdragsgivare. En procent som ska avsättas för konstnärlig gestaltning vid all ny-, om- och tillbyggnad i Stockholms stad. Likaså fortsätter arbetet med den tillfälliga konsten på Odenplan respektive Slussen. I år också med internationella samarbetsprojekt. I Stockholm konsts uppdrag ingår även att finna väl fungerande offentliga rum för den konst som doneras till staden. Under 2012 projektleder Stockholm konst minst ett sådant projekt, ett minnesmärke över Raol Wallenberg. Ett samarbete inleds under året också om den fotofestival som 2013 arrangeras av Stockholms stad, genom Stockholm konst, Stockholms stadsmuseum och Kulturhuset, och Fotografiska museet med flera privata aktörer. Vi fortsätter även arbetet med att dokumentera enprocentsfinansierade konstprojekt årligen i bokform samt våra samarbeten med externa finansiärer för att möjliggöra projekt i stadens offentliga rum, som inte ryms inom sedvanlig budget. Sist men inte minst definierar, vårdar och kommunicerar vi Stockholm konst samt enprocentssymbolen som varumärke och budskapsbärare. KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök 1.2 Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (alla nämnder/bolag) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum I dialog med Jobbtorg Stockholm ta fram och tillhandahålla praktikplatser som passar stadens aspiranter öka År I dialog med Jobbtorg Stockholm ta fram och tillhandahålla praktikplatser som passar stadens aspiranter

16 SID 3 (10) 1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel miljöbilar i stadens bilflotta 100 % Månad Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar tas fram av nämnden/ styrelsen Halvår En klimatsmart kultur bidrar och inspirerar till en hållbar livsmiljö Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andelen verksamhetslokaler som sopsorterar i fler fraktioner än hushållssopor, papper och kartong År Pappersförbrukning År Minska avdelningens negativa miljöpåverkan Avdelningens negativa miljöpåverkan ska minska. De 6 miljömåstena inom projektet Klimatsmart kultur ska efterlevas. Arbetssätt Minska pappershanteringen genom E-postutskick till presskontakter, nyhetsbrev skickas per e-post. Sociala medier såsom Facebook och Twitter används. Endast miljöcertifierade transporter anlitas för verksamheten. Avdelningens leasingbil ska vara en miljöbil. Sopsortering. Dubbelsidiga utskrifter används som standard. Miljövänlig uppvärmning i form av fjärrvärme. Uppföljning Uppföljning sker genom utvärdering av berörda indikatorer.

17 SID 4 (10) 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Stockholmarnas nöjdhet med Liljevalchs tas fram av nämnden År Stockholmarna och besökarna tar i hög grad del av konst i det offentliga rummet Stockholm konst - konst till alla stockholmare Att ge stadens invånare den allra bästa konsten. Under året ska konstinköp genomföras för den avsatta budgeten om 1 mnkr. Verken ska placeras ut i stockholmarnas offentliga miljö. Arbetssätt Stockholm konst ansvarar för hela den process som leder till att nya konstverk kommer på plats i stockholmarnas miljö, det vill säga arbetar med nya offentliga verk till gator, parker, bostadsområden och torg liksom med inköp av konst som placeras på arbetsplatser, förskolor, skolor och äldreboenden. För varje nybyggnads-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt som håller sig till regelverket och avsätter minst en procent av sin totala budget för konst, ser Stockholm konst till att köpa nytt med den specifika platsen respektive rummet och sammanhanget i åtanke. Uppföljning Kvantitativ uppföljning görs av antal inköpta konstverk. I den årliga redovisningen specificeras konstnär, titel och material. Stockholm konst leder och genomför gestaltningsprojekt i stadens offentliga miljö Att ge stadens invånare den allra bästa konsten genom att 1%-regeln efterlevs av stadens bolag och förvaltningar så att gestaltningsprojekt kontinuerligt kan genomföras i staden.

18 SID 5 (10) Arbetssätt Stockholm konst tar hand om hela processen som leder fram till att ett nytt konstverk kommer på plats i stockholmarnas offentliga miljö. Efter erhållet projektuppdrag utses en arbetsgrupp bestående av representanter för beställare, brukare (t ex skolpersonal och elevrådsrepresentanter), Stockholm konsts controller och utsedda konstprojektledare, arkitekt och ev andra inblandade entreprenörer samt, vid budgetar som överstriger sek två politiker ur Konstrådet. Konstprojektledaren tar i samråd med Stockholm konsts controller och chefen för Liljevalchs konsthall/stockholm konst, fram förslag på konstnär. Efter genomgång av inlämnat skissförslag fattas beslut om vem som får uppdraget. Processen samordnas av Stockholm konst. De enskilda projekten leds av Stockholm konsts konsult i samarbete med beställaren. Uppföljning Gestaltningsprojekten utvärderas genom analys av genomförandet och om förväntat resultat har uppnåtts. Hanteringen och uppföljningen av projekten omgärdas av ett formellt regelverk med besiktning, ev anmärkning/åtgärd och i förekommande fall ytterligare besiktning. Efter två år görs garantibesiktning på initiativ av beställaren. Dokumentation görs av varje projekt för ev publicering, forskning och som intern uppföljning. Projekten publiceras årligen i bokform och presenteras på hemsidan för Liljevalchs konsthall/stockholm konst. Stockholm konst: Dokumentation i bokform och webb Stockholm konst: Gestaltningsprogram

19 SID 6 (10) Stockholmarna tolkar och omtolkar sin och stadens historia Bistå stadsdels- och fackförvaltningar samt kommunala bolag med konstkunskap Arbetssätt Stockholm konst finns till som en resurs för de förvaltningar, stadsdelar och kommunala bolag som vill ha råd om anförskaffning av ny konst och ansvarar för att nya verk får en lämplig placering. I samband med invigningen av varje nytt verk, sker en kunskapsförmedlande överlämning till beställaren/brukaren av verken. Samtidigt överlämnas vid färdigställandet, hängningen eller monteringen av ett nytt samtida verk, sagda verk för förvaltning och vård till Stockholms stadsmuseum med en dokumentation av verkets tillkomst. Stockholm konst dokumenterar varje arbetsprocess. Uppföljning Regelbunden utvärdering sker tillsammans med Stockholms stadsmuseum.

20 SID 7 (10) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras 2.1 Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald Stockholmarna har tillgång till ett fritt och växande kulturliv av hög kvalitet Liljevalchs producerar och presenterar konst och form i ca fyra utställningar om året, inklusive Vårsalongen. Uppnådda estimerade besökssiffror, livaktig kommunikation med besökare och intressenter samt Liljevalchs synlighet i medier. Arbetssätt Liljevalchs åtar sig att: - producera och presentera ca fyra stora och generösa utställningar om året - erbjuda ett utställningsprogram som sammantaget vänder sig både till den riktigt breda publiken och de som är särskilt intresserade av vissa konstnärskap eller konst- och formriktningar. - tillhandahålla pedagogisk hjälp till besökare i konsthallen - genomföra programverksamhet i relation till Liljevalchs aktuella utställningar - etablera samarbeten med externa finansiärer - definiera, vårda och kommunicera Liljevalchs som varumärke och budskapsbärare Uppföljning Uppföljning och utvärdering efter varje utställning enligt särskilt anpassat formulär. Varje berörd personalfunktion/grupp deltar i utvärderingen. August Fotofestival Hemslöjden 100 år Jarl Ingvarsson Ung vårsalong

21 SID 8 (10) Vårsalongen Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten Kreativa, modiga, kompetenta och ansvarstagande medarbetare och chefer Stockholm konst:personalutvecklande samarbeten Att medarbetare och projektledare genom fortbildning och samarbeten känner sig stimulerade och mer kompetenta inom sina områden. Arbetssätt Stockholm konst arbetar med fortbildning i konstkunskap, under 2012 i samarbete med Statens konstråd och Sveriges arkitekter. Fortbildning av konstprojektledarna i LoU-frågor fortgår under 2012.

22 SID 9 (10) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva 3.1 Budgeten ska vara i balans Resursanvändning Budget 2012 Driftverksamhet (Mnkr) Bokslut 2010 Justerad VP 2011 Prognos 2011 VP 2012 Liljevalchs/ Stockholm konst Kostnader 27,6 30,8 30,8 34,0 Intäkter -15,9-14,4-14,4-14,3 Netto 11,7 16,4 16,4 19,68 Kapitalkostnader 4,8 0,6 0,6 0,58 Nettobudgeten jämfört med VP 2011 ökar med 3,3 mnkr. Förändringen består av 1,5 mnkr i extra satsning för strindbergsåret. 1,8 mnkr för utveckling av sthockholm konst. 0,7 mnkr för fotofestival. 0,4 mnkr för att stärka marknadskommunikationen. Årets effektiviseringskrav uppgår till 0,47 mnkr. Utebliven kompensation för pris- och löneökning motsvarar ca 0,75 mnkr för hela avdelningen. 0,6 Mnkr av driftbudgeten avseende konstinköp har omförts till investeringsbudgeten. Omslutningsförändring Jämfört med ursprunglig VP ökar kostnader och intäkter för både utställningsverksamheten och gestaltnigsprojekt med 5,0 mnkr beroende på ökat intäktskrav för entré och försäljning samt ökad gestaltningssverksamhet. Investeringar Investeringar (Mnkr) Bokslut 2010 Justerad VP 2011 Prognos 2011 VP 2012 Liljevalchs konsthall 1,9 0,5 0,5 0,8 Konstinköp ,6 Totalt 1,4

23 SID 10 (10) 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen (alla nämnder) 0 st tas fram av nämnden År